Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Relevanta dokument
Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Clostridium difficile diarré (CD)

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Hygienkonferens. Hösten 2016

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Influensa A och B samt RS-virus

VRE - hygienrekommendationer

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Lokal anvisning

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier

Lokal anvisning

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)

Virusorsakad gastroenterit

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Fastställd

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Lokal anvisning

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Riktlinjer vid exposition av mässling

Basala hygienrutiner

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MRSA vårdhygieniska aspekter

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

MultiResistenta Bakterier (MRB)

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Clostridium difficile diarré

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Ebola - hygienrutiner

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Clostridium Difficile

Hygienkonferens hösten 2014

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn- och ungdomsmedicin, V- Obstetrik- och Gynekologi, Vo - Medicinska och Opererande spec, Vo - Primärvård, Vo - Psykiatri Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar och smittsamhet...2 Gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden och immunsupprimerade...2 Patienter...2 Personal...3 Smittspårning på mottagning/vårdavdelning...3 Skydd mot kontaktsmitta och luftburen smitta...3 Placering av patient...3 Handhygien och mat...4 Besökare...4 Rehabilitering, undersökning och behandling...4 Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel...4 Ren och smutsig tvätt...5 Avfall...5 Daglig städning, rengöring och desinfektion...5 Slutrengöring och desinfektion...5 Bakgrund En av våra vanligaste barnsjukdomar är vattkoppor. Det är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av varicella-zostervirus (VZV) som finns i luftvägarnas slemhinnor och i sekret från blåsorna hos den sjuke. De flesta vuxna har haft vattkoppor, många utan att själv veta om det. Efter genomgången infektion stannar viruset kvar i kroppen och kan senare i livet (>50 års ålder) aktiveras och ge upphov till bältros. En individ med bältros kan orsaka vattkoppor hos de som inte haft denna sjukdom. Inkubationstiden från smittotillfället till utveckling av symtom sträcker sig från dag 10 efter första kontakten till och med dag 21 efter sista kontakten med smittsam individ. Om VZV immunglobulin givits förlängs inkubationstiden till dag 28 efter sista kontakten med smittsam individ. För bältros kan någon inkubationstid inte anges, då sjukdomen kan uppstå när som helst i livet efter att man haft vattkoppor. Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Vattkoppor (Varicella) Lätt måttlig feber, värk i kroppen något dygn Kliande vätskefyllda blåsor omgivna av smal rodnad (bålen, ansikte, munhåla) Hosta orsakas av blåsor i luftrörens slemhinnor De vätskefyllda blåsorna övergår till att bli grumliga, varefter de torkar in och bildar skorpor. Den besvärande klådan bidrar till blåsorna lätt går sönder och kan infekteras med hudbakterier. En ovanlig komplikation till vattkoppor är lunginflammation. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden, genom provtagning från blåsor eller blodprov (antikroppar). Bältros (Herpes zoster) Lätt feber och allmän sjukdomskänsla Smärtsamma, vätskefyllda, grupperade blåsor på rodnad botten (ensidig utbredning) Kan drabba ögonen och dess slemhinnor (sjukhusvård) De vätskefyllda blåsorna torkar in och bildar skorpor. Smärtorna kvarstår vanligen under lång tid efter att blåsorna försvunnit. Blåsorna går lätt går sönder och kan infekteras med hudbakterier. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden, genom provtagning från blåsor eller blodprov (antikroppar). Antivirala läkemedel som ges inom 72 timmar från symtom kan mildra förloppet. Smittvägar och smittsamhet Direktkontakt med sekret från blåsor (Vattkoppor/Bältros) Dropp- och luftburen smitta (Vattkoppor) Den som vistats på samma mottagning/vårdavdelning som den sjuke 1-2 dygn före första blåsan och fram tills alla blåsor torkat in räknas som exponerade. För handläggning se rubrik Patienter och Personal nedan. Vattkoppor räknas som smittsam från 2 dagar före utslag tills blåsorna torkat in (6-10 dagar). Smittsamheten kvarstår längre hos immunsupprimerade. Bältros räknas som smittsam från första blåsan fram tills blåsorna torkat in. Bältros inom ett lokalt hudparti är som regel mindre smittsamt än generaliserad bältros. Gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden och immunsupprimerade Vattkoppor och bältros är särskilt allvarligt om den drabbar individer med nedsatt immunförsvar. Även nyfödda som smittas av modern strax innan eller efter förlossningen kan få allvarlig sjukdom. Gravida eller nyförlösta som varit i kontakt med smittsam individ och som är osäker eller säker på avsaknad av tidigare sjukdom handläggs av infektionsklinik. Nyförlösta som insjuknar med vattkoppor i nära anslutning till förlossningen ska handläggas av infektionsklinik. Nyfödda fullgångna barn betraktas som immuna i minst 3 månader om modern är immun. Nyfödda barn i vecka 30-37 har osäker immunitet baserat på graviditetslängd och Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) Moderns nivå av antikroppar. Prematura barn (<30 veckor) bedöms som icke immuna oavsett om modern är immun. Immunsupprimerade bedöms som icke immuna och ska handläggas av infektionsklinik. Patienter Patienter, personal och besökare som exponerats för VZV ska omedelbart bedömas och handläggas i samråd med barn- och infektionsläkare. Kontakta hygiensektionen för hjälp med smittspårning. Patienter som saknar immunitet bör skrivas ut inom 10 dagar efter första kontakten med smittad individ. De bör inte återinläggas inom 28 dagar efter sista kontakten pga risk för sent insjuknande. Vård av patient med vattkoppor och bältros se Placering av patient nedan. Personal Personal som tidigare haft vattkoppor räknas som immuna. Personal som arbetar på spädbarn- och neonatal avdelningar, BB, förlossning och andra avdelningar där patienter har svår immunbrist ska erbjudas vaccination mot vattkoppor om immunitet saknas (preventiv åtgärd). Personal som saknar immunitet eller är osäkra om immunitet bör inte vistas i samma rum som patient med vattkoppor eller generaliserad bältros. Personal som varit i kontakt med smittsam individ (på eller utanför arbetsplatsen) och saknar eller misstänks sakna immunitet ska provtas (antikroppar). Saknas immunitet avstängs personal från arbete i enlighet med AB 10 moment 4, från dag 10 efter första kontakten till och med dag 21 efter sista kontakten med smittsam individ. Personal som insjuknar i vattkoppor eller generaliserad bältros, stannar hemma tills blåsorna torkat in (i regel inom 10 dagar efter insjuknandet). Personal med lokaliserad bältros kan arbeta på allmänna vårdavdelningar med undantag för avdelningar med gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden eller immunsupprimerade. Detta förutsätter även att blåsorna kan täckas med förband och kläder. Personal som har bältros i ansikte, urringning, armar och händer bör avstängas från patientvård tills blåsorna har torkat in. Smittspårning på mottagning/vårdavdelning Mottagningens/vårdavdelningens enhetschef ansvarar för att utreda den smittsamma individens flöde i vården. Anteckna uppgifter om patienter, personal och eventuellt besökare som saknar immunitet. Kontakta medicinskt ansvarig läkare/verksamhetschef för diskussion om åtgärder för dessa individer. Enhetschefen kontaktar patienter från samma mottagningsbesök/vårdtid som skrivits ut. Informera om risk för vattkoppor. Var särskilt uppmärksam på gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperiod och immunsupprimerade. Utskrivna patienter som saknar immunitet Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) ska uppge risk för vattkoppor vid förnyad vårdkontakt. Hygiensektionen kontaktar enhetschefer, ÖL eller bakjour på de mottagningar/ vårdavdelningar som ingår i den smittsamma individens flöde i vården. Kontakt tas även med vårdavdelningar som tagit över exponerade patienter. Skydd mot kontaktsmitta och luftburen smitta Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Risken för andra vårdtagare att smittas är liten om detta tillämpas. Placering av patient Patienten förs in direkt på undersökningsrum med ingång utifrån (ska ej triageras). Om patienten av medicinska skäl måste undersökas/behandlas på annat rum exempelvis akutrum röntgen, ska dörren hållas stängd. Patienter med vattkoppor ska vårdas i isoleringsrum med sluss på infektionsklinik. Dörren ska hållas stängd. Om patienten av medicinska skäl vårdas på annan avdelning gäller samma rutiner. Vård i kuvös räknas inte som isoleringsrum. Patienten ska vistas på sitt rum så länge smittsamhet föreligger. Detta avgörs av behandlingsansvarig läkare. Patienter med vattkoppor och bältros kan samvårdas med andra patienter som är immuna mot vattkoppor. Patienter med bältros bör vårdas i enkelrum på allmänna vårdavdelningar med undantag för avdelningar med gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden eller immunsupprimerade. Handhygien och mat Patienter uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter toalettbesök. Patient med vattkoppor eller generaliserande bältros ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Patienter med bältros som har blåsor som kan täckas av förband och kläder kan vistas i allmänna utrymmen. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin. Besökare Informera besökare om smittrisker. Genomgången sjukdom räknas som immunitet. Ska tillämpa god handhygien. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patient. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Rehabilitering, undersökning och behandling Undersökningar och operationer av smittsam individ ska om möjligt planeras så samtida Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) patientflöde är så lågt som möjligt. Patienter med medicinsk risk att drabbas av vattkoppor bör inte samtidigt vistas på röntgen, operation etc eller transporteras i samma lokaler som smittsam individ. Undvik onödiga transporter. Planera transportväg och tidpunkt för att minska risken för kontakt med andra patienter, personal och besökare. Inför transport av patient med vattkoppor eller generaliserad bältros ska vårdavdelningar med särskilt immunsupprimerade informeras. Behandlande mottagning/vårdavdelning är ansvarig för denna information. Transport till och från undersökningar och operation bör ske i nedersta kulverten (XX) och enligt principen kortast och snabbast väg. Efter operation väcks patienten på opsalen. Så snart som möjligt transporteras patienten tillbaka till sin vårdavdelning. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker med värmedesinfektion eller kemisk desinfektion. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras när patienten skrivs ut. Ren och smutsig tvätt Textilier som används till patienter med vattkoppor eller bältros räknas inte som smittförande. Lägg aldrig tvätt på golvet. Samla ihop tvätt inne hos patienten och lägg i tvättsäck. Textilier som förvarats inne hos patienten/i förrum eller sluss under vårdtiden skickas för tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall från patient med vattkoppor eller bältros hanteras som brännbart hushållsavfall. Avfallet läggs i en avfallspåse av plast som knyts ihop. Avfallspåsen kastas sedan i en större behållare/säck för brännbart hushållsavfall. Avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor får inte lämnas till återvinning. Daglig städning, rengöring och desinfektion Patientens närmaste miljö kan förorenas med sekret från blåsorna. Smittrisken är relativt låg. Det krävs en normal frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Akut nedsmutsning (spill och stänk) punktdesinfekteras omgående. Punktdesinfektion innebär att spill av kroppsvätskor t.ex. sårsekret, urin, avföring och blod torkas upp med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Daglig städning utförs enligt avtal. Komplettera städningen med desinfektion av kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, sänggrindar och horisontella ytor. Mottagningen/vårdavdelningens enhetschef ansvarar för att städpersonal informeras om Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) smittrisker innan städning av vårdrum utförs. Städpersonal bör skydda sig mot kontaktoch luftburen smitta på samma sätt som övrig personal. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Slutrengöring och desinfektion När patienten tillfrisknat, skrivs ut eller avlider blir det aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Ytor och föremål torkas av mekaniskt så att föroreningar lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Varicella-zostervirus avdödas effektivt med vanliga rengöringsmedel. Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum t.ex. säng, sängbord, handtag, lysknappar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Horisontella ytor och kontaktytor i hygienutrymmet t.ex. dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte går att tvätta. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Vårdrummet kan tas i bruk när städningen är avslutad. Inga krav på vädring. Dokumentnamn Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Dokumentnummer STY-4816 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-08-19 Version 2