av kvaliteten i särskilt boende

Revisionsrapport Vård- och omsorgsnämndens uppföljning av kvaliteten i särskilt boende Anders Törnqvist Martin Andersson Sollentuna kommuns revisorer

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga 3 2.3 Revisionskriterier 3 2.4 Metod och avgränsning 4 3 Organisation och ansvar 4 3.1 Vård- och omsorgsnämnden 4 3.2 Kommunens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll avseende kvaliteten i särskilt boende 5 3.2.1 Kommunallagen 5 3.2.2 Socialtjänstlagen 5 3.2.3 Hälso- och sjukvårdslagen 5 3.2.4 Patientsäkerhetslagen 6 3.2.5 Kvalitetssystem 6 4 Granskningens resultat 6 4.1 Kommunens övergripande mål och mål för kvalité i särskilt boende 6 4.1.1 Vård- och omsorgsnämndens vision, mål och indikatorer 7 4.1.2 Kommunens mål för kvalitet enligt avtal och förfrågningsunderlag 8 4.1.3 Bedömning och kommentarer 8 4.2 Struktur för uppföljning av avtalade mål och krav 9 4.2.1 Avtals- och verksamhetsuppföljning 9 4.2.2 Rapportering till Vård- och omsorgsnämnden 10 4.2.3 Bedömning och kommentarer 11 Sollentuna kommuns revisorer

1 Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun har granskat om Vård- och omsorgsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden. Enligt kommunallagen har kommunen ett övergripande ansvar för de insatser som genomförs inom äldreomsorgen, oavsett om dessa genomförs av kommunen själv eller av en extern avtalsknuten utförare. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsinriktning. Revisionsfrågan som ska bevaras är: Har Vård- och omsorgsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden? Vår sammanfattande bedömning är att nämnden i stort har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden. Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar avseende granskningens kontrollmål: Nämnden/förvaltningen har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilda boenden. Vi gör bedömningen att Vård- och omsorgsnämnden i allt väsentligt har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilt boende. Nämnden har genom avtal tagit vara på sin rätt till uppföljning och insyn utförarnas verksamhet. Kommunfullmäktige har formulerat ett övergripande mål för Vård- och omsorgsnämnden med fokus på kvalitet utifrån nämndens vision och övergripande politiska målsättning. Till det övergripande målet har nämnden kopplat fem mätbara indikatorer. Indikatorerna uppfyller i stort sett kraven för vad man kallar ett SMART mål, dvs. specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Det ställs dessutom krav på att nämndens mål ska vara styrande för utförarnas verksamhet och att utföraren ska verka för att uppfylla nämndens vision och följa de lokala målen. Det finns en ändamålsenlig struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Vi gör bedömningen att nämnden i stort har en struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Nämnden har en plan för hur kontroll och uppföljning av avtal, verksamhet och kvalitet för att säkerställa att kommunen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende. Avtalsuppföljningen sker tre månader efter utförarens uppstart och när nämnden ska fatta beslut om avtalsförlängningar samt i årliga temauppföljningar. Uppföljningen omfattar alla utförare, såväl dem i kommunens Sollentuna kommuns revisorer 1 av 15

egen utförarorganisation SOLOM som i enskilt kontrakterade privata utförare enligt LOU. Resultat och analys av årets kvalitetsuppföljning sammanställs i nämndens årskvalitetsredovisning. Nämnden fattar dock inte något aktivt beslut med anledning av rapporteringen av denna. För att nämndens styrning ska bli tydligare rekommenderar vi nämnden att fatta ett mer aktivt beslut avseende årskvalitetsredovisningen eftersom nämndens styrning återspeglas genom de beslut som fattas. Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl kommunens egenregiverksamhet som externa utförare. Vi uppfattar att kvalitetsuppföljningen avseende särskilt boende i allt väsentligt omfattar såväl kommunens egenregiverksamhet som externa utförare. Sollentuna kommuns revisorer 2 av 15

2 Inledning 2.1 Bakgrund Kvaliteten inom äldreomsorgen har under den senaste tiden varit föremål för uppmärksamhet i media. Frågor har rests avseende kommunernas uppföljning av kvaliteten i äldre- och handikappomsorgen, framförallt när det gäller de särskilda boendeformerna. Kommunen har ett övergripande ansvar för de insatser som genomförs inom äldreomsorgen, oavsett om dessa genomförs inom kommunens egen produktionsorganisation eller av en extern avtalsknuten utförare. Externa utförare kontrakteras av kommunen i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling) eller med stöd av LOV (Lag om valfrihet). När vården av kommunal angelägenhet överlämnas till en annan utförare anger kommunallagen (3 kap 19 ) att kommunen (fullmäktige) ska säkerställa möjligheten att kontrollera och följa upp verksamheten. 2.2 Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan är: Har Vård- och omsorgsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom särskilda boenden? Kontrollmål Den övergripande revisionsfrågan ska belysas utifrån bl.a. följande kontrollmål: Nämnden/förvaltningen har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilda boenden. Det finns en ändamålsenlig struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl kommunens egenregiverksamhet som externa utförare. 2.3 Revisionskriterier Granskningens främsta revisionskriterier utgör kommunens och nämndens måldokument för 2012, men även nedanstående föreskrift och lag har haft viss betydelse för granskningen: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kommunallagen 3 kap. 19 : Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i 17 och 18 skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Sollentuna kommuns revisorer 3 av 15

2.4 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom: Genomgång och studie av styrande dokument, såsom nämndens mål, krav och mål för äldreboenden, avtal med utförare m.m. samt av genomförda uppföljningar. Intervjuer med företrädare för förvaltningen samt olika utförare inom särskilt boende. Granskningen har avgränsats till Vård- omsorgsnämnden. 3 Organisation och ansvar I detta avsnitt beskrivs Vård- och omsorgsnämndens organisation och ansvar för verksamhet, styrning och uppföljning av fastställda mål och lagstadgade krav. 3.1 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har det politiska ansvaret för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har funktionsnedsättning. Nämnden svarar för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården och har ansvar som patientnämnd. Nämnden ansvarar också för särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta (vård- och omsorgsboenden, servicehus, korttidsboenden). Nämnden har det yttersta ansvaret för att vård- och omsorgsverksamheten systematiskt följs upp och utvärderas med den frekvens och i den omfattning som krävs för att bedöma om verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs på verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar även bl.a. för följande: biståndsbedömning hemtjänst för äldre och funktionsnedsatta dagverksamhet för äldre och funktionsnedsatta förebyggande verksamhet för äldre och funktionsnedsatta bostadsanpassning bostadsanpassningsbidrag resor och riksfärdtjänst för äldre och funktionsnedsatta LSS-insatser som personlig assistent, boende och daglig verksamhet Områdeshemtjänst Äldrerehabilitering LSS-verksamheter (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Sollentuna kommuns revisorer 4 av 15

Färdtjänst Vård- och omsorgsnämnden har dubbla uppdrag. Nämnden är dels en beställarnämnd, vilket innebär att nämnden anlitar olika utförare för att ge stöd, service eller omvårdnad till de personer som behöver det, dels ansvarar nämnden även för den egna kommunala utföraren SOLOM. Det drivs tio särskilda boenden i kommunen och av dessa drivs tre av SOLOM. Övriga sju drivs följaktligen av kontrakterade externa utförare. Kommunen driver även ett korttidsboende och ett servicehus. 3.2 Kommunens ansvar för styrning, uppföljning och kontroll avseende kvaliteten i särskilt boende Kommunens äldreomsorg styrs av de författningar som reglerar socialtjänsten och den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för. Det är bl.a. Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen som utgör grunden för vård- och omsorg till de äldre. 3.2.1 Kommunallagen Kommunallagen (3 kap 19 ) anger att kommunen är skyldig att säkerställa sin rätt till insyn i den verksamhet som överlåtits till externa utförare, dvs. möjligheten att kontrollera och följa upp verksamheten. Allmänheten har rätt till insyn hur kommunal verksamhet utförs i extern drift. 3.2.2 Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (5 kap 4-5 ) anger kvalitetskriterier för kommunens tjänster avseende äldreomsorgen, vilket gäller för både offentlig och privat regi. Lagstiftningen har inte exakt fastställt innebörden av kvalitet men nämner väsentliga faktorer för äldre i kommunens omsorg, såsom att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra människor, stöd och hjälpmedel samt att kunna påverka hur och när detta ska ges. Kommunen har skyldighet att inrätta särskilda service- och omvårdnadsboenden (särskilda boenden) för äldre med behov av särskilt stöd. Enlig socialtjänstlagen (14 kap 3 ) är den som är verksam inom omsorgen av äldre eller människor med funktionsnedsättning skyldig att rapportera till socialnämnd vid kännedom eller vid uppmärksammandet av risk för eller av missförhållande (Lex Sarah). Om missförhållande är allvarligt ska vårdgivaren snarast anmäla det till Socialstyrelsen. 3.2.3 Hälso- och sjukvårdslagen Enligt Hälso- och sjukvårdlagen (18a ) har kommunen ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård i service- och omvårdnadsboenden (särskilt boende). I likhet med socialtjänstlagen anges att kommunen har ansvaret för att en god hälsooch sjukvård erbjuds dem som bor i ett särskilt boende även om det överlåts till en extern utförare. Enligt lagen (24 ) ska det finnas en sjuksköterska (MAS) med särskilt medicinskt ansvar i kommunen, vilken ansvarar för att kraven på hög patientsäkerhet och Sollentuna kommuns revisorer 5 av 15

kvalitet tillgodoses i vården som bedrivs inom dennes verksamhetsområde. Har inget annat avtalats har kommunens MAS även ansvar för verksamhet som överlåtits till extern utförare. 3.2.4 Patientsäkerhetslagen Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivaren ett ansvar för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Med vårdgivare avser lagen (1 kap 3 ) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Lagen (6 kap 4 ) anger att det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att rapportera till vårdgivaren om risk för händelser som kan medföra vårdskador. Vårdgivaren ska utreda risken eller händelsen och göra en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria (3 kap 5 ). 3.2.5 Kvalitetssystem Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Lagens krav har konkretiserats i Socialstyrelsens skrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det ställer krav på att ledningssystemet ska omfatta alla delar av verksamheten och ange hur ansvaret för kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbetet ska vara fördelat, dvs. att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. 4 Granskningens resultat I detta avsnitt presenteras granskningens resultat, iakttagelser och bedömningar utifrån granskningens revisionsfrågor och kontrollmål. 4.1 Kommunens övergripande mål och mål för kvalité i särskilt boende Målstyrningsmodellen i Sollentuna kommun reglerar målstyrningen mellan kommunfullmäktige och respektive nämnd. Processen att ta fram nya mål upphör för 2013, regelverket gäller dock för 2012. För år 2013 gäller en ny målstyrningsmodell för Sollentuna kommun. Kommunfullmäktige antar mål för respektive nämnd. Dessa mål ska vara formulerade utifrån målstyrningsmodellens två grundstenar; den övergripande politiska inriktningen samt respektive nämnds vision/målsättning. De flesta nämnder har krav på uppföljning av mål utifrån lagstiftning och/eller myndigheter utanför kommunen. Dessa mål ska följas upp och rapporteras till respektive myndighet. En enskild nämnd kan fastställa egna interna mål utöver målstyrningsmodellens mål. Dessa mål rapporteras ej till kommunfullmäktige. Samtliga mål, inom och utom målstyrningsmodellen bryts på lämpligt sätt ned till tjänstemannanivå. Det kan även finnas andra typer av mål på denna nivå. Sollentuna kommuns revisorer 6 av 15

4.1.1 Vård- och omsorgsnämndens vision, mål och indikatorer Dokumentet Vård- och omsorgsnämndens vision och mål 2012 (Dnr 2010/108 VON 104) beskriver nämndens mål och underliggande indikatorer och vision utifrån Sollentuna kommuns fyra politiska fokusområden. Vård- och omsorgsnämndens vision/målsättning är att alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje. Nämnden har fem mål inom fokusområdena Omsorg och Integration och kommunikation. Nämnden har inga specifika mål kopplade till fokusområdena Ansvarsfull politik och Utbildning. Inom fokusområdet Omsorg har nämnden följande två mål varav ett särskilt berör kvalitet: Kvaliteten i vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara bland de bästa och följs upp med följande indikatorer 2012: 1. 2012 ska 85 % av enheterna ha ett kvalitetsindex i Kvalitetsbarometern som är 1,0 eller högre. följs upp i årlig brukarundersökning. 2. 2012 ska 85 % av avtalskraven Helt eller Delvis vara uppfyllda vid samtliga avtalskontroller enligt uppföljningsplan för detta. 3. 2012 ska antalet deltagare på seniorträffar, internetcafé, seniorgymnastik och träffpunkten öka med 10 %. data jämförs med föregående år. 4. 2012 ska samtliga särskilda boenden för äldre, för att skapa underlag för förebyggande och kvalitetshöjande arbete, registrera uppgifter i de kvalitetsregister som ingår i Senior Alert. sker en kontroll att samtliga enheter registrerar. 5. 2012 ska 90 % av alla brukare på särskilda boenden för äldre i Sollentuna kommun, vid väntat dödsfall ha någon närvarande i dödsögonblicket. hämtar data från palliativa registret. Vård- och omsorgsnämndens handläggning ska vara effektiv och rättssäker och följs upp med följande indikatorer 2012: 1. 2012 ska minst 95 % av domar som meddelas där beslut har överklagats vara till kommunens fördel. (90 % vid 15 stycken eller färre domar.) 2. 2012 ska 95 % av vård- och omsorgskontorets tidsbegränsade och varaktiga individbeslut vara nyprövade innan tidigare beslut löper ut. Övriga tre mål inom fokusområdet Integration och kommunikation rör inte specifikt kvalitet utan berör ökad integration mellan funktionshindrade och arbetsmarknad, ökad tillgänglighet till information på nämndens hemsida samt att nämnden ska ha god tillgänglighet till ändamålsenliga lokaler och bostäder. Enligt uppgift finns inga ytterligare särskilda kvalitetsmål fastställda för kommunens särskilda boenden, utöver ovan nämnda. Sollentuna kommuns revisorer 7 av 15

4.1.2 Kommunens mål för kvalitet enligt avtal och förfrågningsunderlag Externa utförare avseende särskilt boende har kontrakteras av kommunen i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling). Vi har tagit del av några exempel på avtal, kravspecifikationer och förfrågningsunderlag för ett antal särskilda boenden. Avtalen är individuella och har slutits vid olika tidpunkter vilket innebär att mål och kvalitetsindikatorer skiljer sig åt mellan åren. Förfrågningsunderlaget avseende Rådans äldreboende innehåller bl.a. uppdragsbeskrivning, administrativa föreskrifter, kvalificeringskrav av anbudsgivare, kravspecifikation avseende vård och omsorg, kravspecifikation avseende organisation, kravspecifikation avseende övriga kvalitetskrav på verksamheten och kommersiella villkor. Det innebär att det bl.a. ställs krav på att verksamheten ska bedrivas enligt gällande nationella och lokala författningar, lagar, riktlinjer, rutiner och styrdokument på området. Det framgår även att Vård- och omsorgsnämndens mål ska vara styrande för verksamheten och att utföraren ska verka för att uppfylla nämndens vision samt följa de lokala målen, så att kommunen kan följa upp nämndens kvalitetsindikatorer. Nämnden tar även vara på sin rätt till insyn och uppföljning i förfrågningsunderlaget. Det innebär att utföraren är skyldig att ge kommunen tillräcklig insyn i verksamheten, så uppföljning kan göras. Utföraren är bl.a. skyldig att informera kommunen om gjorda verksamhetsuppföljningar vilket ska delges kommunen om denne så önskar det. Kommunen har rätt att när som helst följa upp verksamheten vilket får ske utan föranmälan. Kommunen ska också ges oinskränkt insyn i det kommunen anser vara relevant för sin uppföljning och utvärdering av verksamheten. 4.1.3 Bedömning och kommentarer Nämnden har genom avtal tagit vara på sin rätt till uppföljning av och insyn i utförarnas verksamhet. Kommunfullmäktige har tagit fram ett övergripande mål för Vård- och omsorgsnämnden med fokus på kvalitet utifrån nämndens vision och övergripande politiska målsättning. Till det övergripande målet har nämnden kopplat fem mätbara indikatorer vilka avser uppfyllelse av kvalitetsindexet i Kvalitetsbarometern, uppfyllelse i förvaltningens avtalskontroller, registrering i Senior Alert och att brukare i kommunens särskilda boende inte ska vara ensamma vid dödsögonblicket. Indikatorerna uppfyller i stort sett kraven för vad man kallar ett SMART mål, dvs. specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Det ställs dessutom krav på att nämndens mål ska vara styrande för utförarnas verksamhet och att utföraren ska verka för att uppfylla nämndens vision och följa de lokala målen. Vi gör därför bedömningen att Vård- och omsorgsnämnden i allt väsentligt har konkretiserat fullmäktiges övergripande mål och fastställt tydliga mål för kvaliteten i särskilt boende. Sollentuna kommuns revisorer 8 av 15

4.2 Struktur för uppföljning av avtalade mål och krav 4.2.1 Avtals- och verksamhetsuppföljning Enligt plan för uppföljning av vård och omsorg ansvarar staben inom förvaltningen för samordningen av kvalitets- och verksamhetsuppföljningen av bl.a. kommunens särskilda boenden inom nämndens ansvarsområde. Förvaltningen genomför både planerad och händelsestyrd kontroll av kvaliteten i verksamheterna. Förvaltningens uppföljning består av uppföljning av nationella register och rapporter, uppföljning av nationell tillsyn, uppföljning av kommunal tillsyn, uppföljning av kommunal hälso- och sjukvård och uppföljning av kommunal myndighetsutövning. Kommunen följer även upp kvaliteten genom kommunala brukarenkäter samt följer upp särskilda utredningsuppdrag och utvecklingsprojekt. Nedan redogörs exempel på förvaltningens uppföljning av verksamheten: Uppföljning nationell tillsyn Socialstyrelsens och arbetsmiljöverkets tillsyner avvikelser och missförhållande enligt Lex Maria och Lex Sarah. Uppföljning kommunal tillsyn SoL och LSS avtalskontroller av utförare inom LOU och direktuppdrag. Avtalsuppföljning utifrån teman, avtalsbrott, synpunkter och klagomål, samt även uppföljning av bl.a. lokaler, mat och måltider, miljöbelastning trygghetslarm. Uppföljning kommunal hälso- och sjukvård kvalitetsuppföljning av hälsooch sjukvården, patientsäkerhetsberättelser, delegationsbeslut, läkemedelshantering, hygienronder, medicintekniska produkter samverkansmöten med de auktoriserade läkareorganisationerna och verksamhetsuppföljning tre månader efter en utförare har startat upp. Övrig uppföljning Kvalitetsbarometern, övriga kommunala brukarenkäter, specifika utredningsuppdrag, övriga externa uppföljningar inom äldresorgen såsom revisioner, kvalitetsberättelser, uppföljningar från brukarorganisationer och branschorganisationer osv. Enligt beslut från vård- och omsorgsnämnden ska en avtalskontroll per driftsavtal genomföras under avtalets löptid. Kontrollen genomförs ett år innan driftsavtalets avtalsperiod löper ut, som ett underlag inför nämndens beslut om avtalsförlängning. Detta innebär att beroende på avtalens löptider varierar antalet avtalskontroller mellan åren. Under år 2012 är endast ett driftsavtal föremål för en avtalskontroll. Som nämnts tidigare skiljer sig avtalsuppföljningen något åt eftersom alla avtal är individuella. Vi har tagit del av ett exempel på en brukarenkät som användes i samband med avtalsuppföljning av Ribbingsbacke (2011-03-05). Det är en kundnöjdhetsenkät med frågor utformade utifrån vård- och omsorgsnämndens gällande avtal för Ribbings Backe med Temabo AB. Enkätens frågor är utformade och uppdelade i sex områden avseende självbestämmande och integritet, trygghet, kontinuitet och Sollentuna kommuns revisorer 9 av 15

flexibilitet, mat och måltider, social samvaro och aktiviteter samt hälso- och sjukvård. Enligt nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Dnr 2012/163 VON.013) sker jämförelser av de olika verksamheternas resultat mellan utförarna i mellan och mot tidigare visade resultat. Resultaten från exempelvis SKL:s Öppna jämförelser, Senioralert, Svenska palliativregistret och Kolada 1 analyseras och används i kommunikation med utförarna av verksamhet för att skapa ett utvecklingsarbete som säkerställer en god kvalitet i vården och omsorgen. Vid intervjuer med kommunens utförare avseende särskilt boende bekräftas den bild som ges ovan avseende förvaltningens uppföljning av kvalitet och verksamhet. Verksamhetscontrollern utför avtalsuppföljning, kvalitetsuppföljning och granskning (intervjuer, och fysiskt kontroll). Vid besök kontrolleras huruvida efterfrågade planer och rutiner finns skriftligt upprättade samt om de är implementerade i verksamheten och används i det dagliga arbetet på äldreboendet. Vidare genomförs uppföljningsmöten, oanmälda besök i samband med klagomål, brukarenkäter vartannat år osv. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utarbetar bl.a. riktlinjer och direktiv och följer upp hälso- och sjukvården inom kommunens samtliga särskilda boenden. Vidare upprättar denne kommunens patientsäkerhetsberättelse samt samlar in utförarnas patientsäkerhetsberättelser (innehåller bl.a. utförarens avvikelser), utför hygienronder hos utförarna och har dialogmöten med utförarna en gång per år. Tillsammans med verksamhetscontrollern genomför kommunens medicinska ansvariga sjuksköterska en verksamhetsuppföljning tre månader efter uppstart av ett särskilt boende. 4.2.2 Rapportering till Vård- och omsorgsnämnden Enligt nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska förvaltningen redovisa genomförd kontroll av verksamhet när så begärs av nämnden, eller vid större genomförda kontroller. Varje år ska det i samband med årsredovisningen upprättas en mer översiktlig redovisning av hur kvaliteten säkras och vilken samlad kvalitet som finns i verksamheterna, samt vilka åtgärder som har eller bör vidtas. Sollentuna kommuns årskvalitetsredovisning 2011 syftar till att ge en bild av kvaliteten i verksamheterna som förvaltningen ansvarar för att beställa. Redovisningen beskriver även med vilka metoder kvaliteten följs upp. Det redovisas metodik, resultat och analys för bl.a. följande: Nöjd-Kund-Index (NKI) ingår i socialstyrelsens brukarundersökning och ger ett sammanfattande betyg på verksamheten. Kvalitetsbarometern är en totalundersökning (enkät) av kommunens samtliga brukare. Genomförs vartannat år inom SoL-området och vartannat år inom LSS-området. 1 En databas med möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner inom flera olika verksamhetsområden. www.kolada.se Sollentuna kommuns revisorer 10 av 15

Socialstyrelsens brukarundersökning en undersökning beställd av Socialstyrelsen men genomförd av SCB riktad till ett begränsat antal brukare. Klagomål uppgifter om förekomst av klagomål inkomna till förvaltningen, till utförare eller via Socialstyrelsen. HSL Avvikelserapportering avvikelser rapporterade från enheter och utförare inom särskilda boende och dagverksamheter (SoL). HSL Läkemedelsgenomgångar uppgifter om förekomst av läkemedel och läkemedelsgenomgångar Avtalskontroller kontroll, avstämning och uppföljning av avtal och beställningsuppdrag. En genomgång av Vård- och omsorgsnämndens protokoll och handlingar mellan september 2011 och september 2012 har skett för att få en bild av hur nämnden följer upp kvalitet och verksamhet inom verksamheten för särskilt boende. Följande har noterats vid genomgången av nämndens protokoll och handlingar: Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) och patientsäkerhetslagen (2010:659) vård- och omsorgsnämnden ska till Socialstyrelsen redovisa hur beskrivna brister inom omsorgen och hälsooch sjukvården har hanterats i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Plan för kvalitetsuppföljning av utförare vid vård- och omsorg 2012 nämnden godkänner Plan för uppföljning av vård och omsorg 2012 och förvaltningens strategi för att öka antalet oanmälda kontroller genom temauppföljningar. Information från medicinskt ansvarig sjuksköterska Sollentuna kommuns patientsäkerhetsberättelse, avvikelser hälso- och sjukvård, kommentarer till hälso- och sjukvårdsenkät, information om utredningar och Lex Maria anmälan gällande läkemedelsförväxling. Vi har i genomgången av nämndens protokoll kunnat konstatera att årskvalitetsredovisningen har rapporterats till Vård- och omsorgsnämnden som ett informationsärende. Vård- och omsorgsnämnden redovisar kvalitetsmål (och övriga verksamhetsmål) i nämndens årsredovisning. 4.2.3 Bedömning och kommentarer Vi har i vår granskning konstaterat att nämnden har en dokumenterad plan för kontroll och uppföljning av avtal, verksamhet och kvalitet med syftet att säkerställa att kommunen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende. Avtalsuppföljningen sker tre månader efter utförarens uppstart samt i samband med att nämnden ska ta beslut om avtalsförlängningar. Nämnden beslutar även årligen om s.k. temauppföljningar inom ramen för avtalen. Uppföljningen omfattar alla utförare, såväl dem i Sollentuna kommuns revisorer 11 av 15

kommunens egen utförarorganisation SOLOM som i enskilt kontrakterade privata utförare enligt LOU. Uppföljningen skiljer sig något åt mellan olika utförare beroende avtal och uppdrag men är i stort likadan. Nämndens styrning återspeglas genom de beslut som fattas. I princip kan en nämnd fatta beslut på fyra olika nivåer: 1. Nämnden informeras och tackar för informationen. 2. Nämnden informeras och fattar beslut om åtgärd. 3. Nämnden informeras, fattar beslut om åtgärd och begär återrapportering inom viss tid. 4. Nämnden informeras, fattar beslut, begär återrapportering och utvärderar effekterna. En effektiv styrning förutsätter att styrkedjan håller ihop. Mål och uppdrag måste vara formulerade på ett sätt som gör dem mät- och uppföljningsbara (SMART), uppföljnings- och rapporteringssystem kopplade till målen ska vara på plats. De resultat som åstadkoms måste redovisas på ett sätt som gör det möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Analysen av måluppfyllelsen och vad som åstadkommits ska sedan kunna användas som input inför formulerandet av mål. Vi gör därför bedömningen att nämnden i stort har en struktur för uppföljning av uppställda och avtalade mål och krav. Analys Mål/Uppdrag Verksamhet Ekonomi Resultat Uppföljning/ rapportering PricewaterhouseCoopers Vår granskning visar att nämnden inte fattar något aktivt beslut med anledning av rapporteringen av årskvalitetsredovisningen utan endast hanterar den som ett informationsärende. För att nämndens styrning ska bli tydligare rekommenderar vi att nämnden fattar ett mer aktivt beslut avseende detta. Vilka slutsatser drar nämnden utifrån årskvalitetsredovisningen? Behöver åtgärder vidtas? På så sätt stärks den sista länken i styrkedjan. Sollentuna kommuns revisorer 12 av 15

2012-10-06 Anders Törnqvist Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare Sollentuna kommuns revisorer 13 av 15

Bilaga 1. Erhållna dokument Upphandlingskontrakt Aleris Äldreomsorg AB (2006-06-19) Rapport avtalsavstämmning Rådans Äldreboende (2011-09-20) Avtalsavstämmning Lenalundsgårdens äldreboende (2011-09-22) Sammanställning av justering av mål 2012 (Dnr 2011/114 VON. 101) Kravspecifikation äldreboendet Gillbogården (2009-06-01) Beställningsavtal Drift av äldreboendet Gillbogården i Sollentuna kommun (Dnr 2009/42 INK.884) (2009-06-01) Upphandlingskontrakt Attendo Care AB (2007-11-08) Plan för uppföljning av vård och omsorg (arbetsmaterial 2012-10-08) Patientsäkerhetsberättelse för Sollentuna kommun 2012 (2012-03-01) Medicinskt ansvarig sjuksköterskas redovisning och kommentarer till Hälso- och sjukvårdsenkät oktober 2011 (2012-02-17) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Aleris äldreomsorg 2011 (2012-02- 24) Patientsäkerhetsberättelse för Rådans äldreboende Aleris äldreomsorg 2011 (2012-02-02) Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Norrgården 2011 (2011-12-28) Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 Gillbogårdens omvårdnadsboende Verksamhetsplan för Vård- och omsorgsnämnden 2013 Förfrågningsunderlag (Bergkälla äldreboende 2011-11-09) Avtal Rådans äldreboende (Dnr 2012/20 ink 884) Förfrågningsunderlag Rådans äldreboende (2012-02-22) Avtal Bergkälla äldreboende (2011/86 INK 84) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetel, Vård och omsorg i Sollentuna kommun (Dnr 2012/163 VON.013) Vård- och omsorgskontorets årskvalitetsredovisning 2011 Sollentuna kommuns revisorer 14 av 15

Brukarenkät SÄBO omvårdnad, Ribbings backe Mall för uppföljning med verksamhetschef 3 månader efter uppföljning av särskilt boende Mall - Avtalskontroll inför beslut om fullföljande av avtal gällande Ribbings Backe äldreboende Sollentuna kommuns revisorer 15 av 15