Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU Fyrbodal
Innehållsförteckning. Bakgrund... Syfte... Metod.... Datainsamling.... Video vårdplanering.... Ordinära vårdplaneringar.... Beskrivning av vårdplanering video och ordinarie vårdplanering... 5 5. Resultat... 6 5. Mötestider... 6 5. Enkät, kommentarer och observation... 6 5. Patientförberedelse... 6 5. Tillgodogöra sig information... 6 5.5 Mötesstruktur... 7 5.6 Avslutning på vårdplanering... 7 5.7 Vart vänder man sig sen?... 7 5.8 Övriga synpunkter... 8 5.9 Anhöriga... 8 6. Slutsats... 9 Bilaga Patientenkät, utvärdering av vårdplanering via videokonferens Bilaga Patienternas svar
. Bakgrund. Syfte. Metod. Bakgrund Under vintern - har en test med att göra vårdplaneringar med hjälp av video/it genomförts i Fyrbodals området. Förutom avd 5, 7 och på NU sjukvården har, och kommuner varit involverade. Primärvården har deltagit i planeringen, men hade inga möjligheter att vara med i genomförandet. Fem vårdplaneringar med hjälp av IT/video och fyra ordinära vårdplaneringar har observerats.. Syftet Syftet med observationerna och intervjuerna var att se hur patienterna uppfattade vårdplanering genom video och om och hur dessa eventuellt skilde sig från vanliga vårdplaneringar. Rapporten innehåller både patienternas, deras anhöriga och observatörens reflektioner.. Metod Vårdplaneringssjuksköterskor på NÄL och Uddevalla sjukhus valde ut patienterna till testet. Alla observerade patienter bodde i ordinärt boende. Samtliga informerades muntligt och skriftligt om de ville medverka i en video-vårdplanering och utvärdering. I anslutning till vårdplaneringen tillfrågades patienten ännu en gång om sitt samtyckte till observatörens närvaro. Alla tillfrågade, patienter och anhöriga, ville vara med i vårdplaneringen och i utvärderingen. Observatören deltog, tyst i bakgrunden, vid vårdplaneringarna. Efter vårdplaneringsmötet gjordes en kort intervju med patienten där patienten fick skatta tolv påstående på en skala ett till fem. Bilaga
. Datainsamling. Datainsamling. Video vårdplanering Video vårdplanering Fem video vårdplaneringar har observerats i, och. Deltagarna var tre män och två kvinnor, alla över 75 år och samtliga multisjuka. Alla patienterna/brukarna hade någon eller några anhöriga med sig vid vårdplaneringen. Vid tre tillfällen medverkade anhöriga på sjukhuset. Vid ett tillfälle fanns anhöriga närvarande tillsammans med kommunens personal i kommunens lokaler och vid ett tillfälle medverkade anhöriga både på sjukhuset och i kommunen. Sammanlagt har 5 personer medverkat i video vårdplaneringarna. Fördelningen av olika grupper är enligt följande. Patient Anhörig Sjukhus Sjuksköterska Kommun Biståndsbedömmare Kommun Sjuksköterska Kommun Sjukgymnast Kommun Arbetsteraput 5 8 5 7. Ordinära vårdplaneringar Fyra ordinära vårdplaneringar på sjukhusen följdes som jämförelsematerial. Deltagarna var två män och två kvinnor alla över 75 år och multisjuka. Deltagarna bodde i kommuner som inte var med i testen. Anhöriga fanns med på sjukhuset vid samtliga ordinarie vårdplaneringar. Sammanlagt medverkade personer i de ordinära vårdplaneringarna. Fördelningen av de olika grupperna är enligt följande. Patient Anhörig Sjukhus Sjuksköterska Kommun Biståndsbedömmare Kommun Sjuksköterska Kommun Sjukgymnast Kommun Arbetsteraput 5
. Beskrivning av vårdplanering video och ordinarie vårdplanering Första delen av vårdplaneringen bestod av att vårdpersonalen på sjukhuset gav information till kommunen genom en sammanfattning av den vård patienten fått. Patienten och anhöriga involverades genom slutna frågor. När vårdplaneringen övergick till att planera insatserna och diskutera olika förslag fortsatte man med slutna frågorna till patienten. Frågorna som ställdes var exempelvis Behöver du hjälp, hur klarar du att gå i trappor, städa, handla eller annat? Strukturen med sammanfattning och slutna frågor var tydligare i video vårdplaneringen. Sjuksköterskan eller sjukgymnasten presenterade hemsjukvårds insatser genom att informera om olika insatser, som vi kommer att hjälpa dig med ex. träning, provtagning, läkemedel. I slutet av vårdplaneringen fick patienten oftast öppna frågor som hur tror du att du kommer klara dig hemma? Är det något du funderar på? De öppna frågorna resultera i att patienten började beskriva sin situation. Även om samma saker upprepades blev patienten i denna fas mer aktiv och eventuella insatser blev förtydligade. Den andra delen av vårdplaneringen var upplagd på samma sätt i både video och i ordinär vårdplanering med öppna frågor. Den ordinära vårdplaneringen hade en längre avslutnings fas. 5
5. Resultat 5. Resultat 5. Mötestid Video vårdplaneringarna tog cirka min. Ordinarie vårdplaneringarna tog cirka 5 minuter. Om vårdplaneringen blev för lång tröttnade patienterna och de anhöriga tog över samtalet. 5. Enkät, kommentarer och observationer Resultaten baseras på patientenkätens tolv frågor/påstående om hur patienterna upplevt sin vårdplanering och observatörens iakttagelse. Enkätfrågorna finns som bilaga. Jämförbara medelvärde mellan video vårdplanering och ordinarie vårdplaneringar samt hur patienterna har svarat kommunvis, finns som bilaga. 5. Patientförberedelse Alla patienter som deltog i video vårdplanering visste vad mötet syftade till. Vid ordinära vårdplanering hade en patient lägre förståelse för syftet med vårdplaneringen. Hon tyckte sig ha fått dålig information innan vårdplaneringen. Förklaringen till att patienterna som deltog i video vårdplaneringen var mer förberedda kan vara att de fick en mer omfattande information inför mötet både muntligt och skriftligt. 5. Tillgodogöra sig information I enkäten fanns två frågor om information. En berörde hur patienten förstod informationen och hur de kunde följa med i mötet ( delaktighet, se, höra). Tre av fem patienter som video vårdplanerats ställde sig neutrala (varken bra eller dåligt), till hur de förstod innehållet. De övriga två var nöjda och mycket nöjda. En patient uppgav att det var rörigt. En orsak till detta var att de inte kunde höra allt som sades. En hörslinga efterfrågades. En patient nämnde att det inte var någon större skillnad mellan videomöte och vanligt möte, men påpekar hur viktigt det är med ögonkontakt. Att se den som pratar direkt framifrån underlättar möjligheten att följa med i mötet. Det var svårare att få ögonkontakten med medverkande som satt längs ut i bild, deras ansikten visades lite i profil. Alla som deltog i video vårdplanering var mycket nöjda med hur de kunde se medverkande aktörer på skärmen. Vid de ordinära vårdplaneringarna upplevde alla patienterna att de kunde följa med och förstod innehållet. 6
5.5 Mötesstruktur Strukturen upplevdes som mer tydlig vid video vårdplanering än vid ordinarie vårdplanering. Patienter och anhöriga verkade avspända i video vårdplaneringen. Fyra av fem deltagare i video vårdplanering var mycket nöjda eller ganska nöjda med strukturen i mötet. En patient med anhörig ställde sig neutrala angående strukturen, de ville ta del av mötespunkterna före mötet, för att kunna förbereda sig bättre. Hälften av patienterna i ordinär vårdplanering ställde sig neutrala till hur nöjda de var med mötesstrukturen. 5.6 Avslutning på vårdplaneringen Enkäten visar att patienter som video vårdplanerats upplevde att de var något mer trygga och nöjda i genomsnitt än de som deltog i ordinär vårdplanering. Fyra av fem patienter vid video vårdplaneringarna kände sig mycket eller ganska nöjda efter mötet. Den struktur som användes i video vårdplanering uppskattades av patienten. De kände en trygghet i den. Att mötet var ca: min kortare gjorde att patienten inte hann bli trött. De ordinära vårdplaneringarna har en längre avslutnings fas. Avrundningen kändes mer hjärtligt och öppen. Det är inte säkert att det hjärtliga samtalet vid ordinär vårdplanering är det samma som att patienterna känner sig mer trygga och nöjda med vårdplaneringen. Två av fyra i ordinär vårdplanering efterfrågade tydligare struktur och mer noggrann läkemedelsgenomgång. På fråga tycker du att du fick reda på det du behöver veta under mötet, svarade fyra av fem som video vårdplanerats att de fått det. Trots att alla i ordinär vårdplanering upplevde att de fått svar på sina frågor, kände de en större otrygghet och var mindre nöjda efter mötet än de som video vårdplanerats. Patienterna som deltog i video vårdplaneringarna upplevde sig mer förbereda och visste i större utsträckning vad mötet skulle gå ut på än deltagarna i ordinarie vårdplanering. Kan det vara så att patienter var bättre förberedda inför vårdplaneringen vilket gjorde att de också hade större krav och förväntningar på sin vårdplanering? 5.7 Var vänder man sig sen? För patientens trygghet är det viktigt att veta vart de ska vända sig när de kommit hem från sjukhuset. Vid ordinär vårdplanering visste patienten i större utsträckning vem de skulle kontakta än de som deltagit i video vårdplanering. En patient som video vårdplanerats var osäker om hon skulle vända sig vårdcentralen eller till sin kommun för uppföljning av läkemedel och provtagning. Vårdcentralen var inte med vid någon vårdplanering. Att avslutningsvis 7
överlämna en kommunal folder med kontaktuppgifter till patienten vid video vårdplaneringen skulle öka förutsättningen ytterligare för en trygg hemgång. Fyra av fem video vårdplanerade kände sig trygga och nöjda efter vårdplaneringen. Två av fyra i ordinär vårdplanering ställde sig neutrala i frågan om de var trygga och nöjda eller oroliga inför utskrivningen. Andra faktorer som avgör svaret på denna fråga, kan t ex beröra hur färdigbehandlad man känner sig. 5.8 Övriga synpunkter Patienten kände sig osäkra på vilka som deltog i mötet när det var många deltagare. De flesta personalgrupperna var klädda i vardagliga kläder, förutom sjukhuspersonalen. På frågan om de förstod vilka det var som deltog i mötet och deras roll, var tre av fem som video vårdplanerats helt på det klara med vem som var vem och vad de arbetade med. Två patienter var osäkra varav en av dem inte alls hade någon känsla för vem som var vem och deras roll. Hon efterfrågade namnskyltar med titel som tydligt skulle kunna läsas under hela vårdplaneringen. Vid de ordinära vårdplaneringarna var resultatet likande. Samtliga patienter som video vårdplanerades uppgav högsta möjliga poäng på att hela tiden kunna komma till tals. Patienter i ordinär vårdplanering var mer neutrala när det gällde upplevelsen av att det fanns tid för deras frågor. En patient sa dock att tid fanns, men att hon inte kände sig trygg med svaren, utan fortfarande undrade hur framtiden skall bli. Igenomsnitt deltog det sju personer per video vårdplanering och fem vid ordinär vårdplanering. Vad detta beror på kan det bara spekuleras kring, om fler igenom video tekniken kan avsätta tid att vara med eller om det var fler ville vara med då det var ett nytt sätt att vårdplanera. 5.9 Anhöriga Det var fler anhöriga närvarande, via skärmen och/eller fysiskt på sjukhuset vid video vårdplaneringarna. En anhörig som inte hade möjlighet att ta sig till sjukhuset, fick möjlighet att vara närvarande via skärmen ute i kommunen, vilket blev en bra lösning både för patient och anhörig. En anhörig lyfte fram samhällsnyttan och miljövinsten av att sköta vårdplaneringarna via video. 8
6. Slutsats 6. Slutsats De brukar/patienter och anhöriga som prövat formen att video vårdplanerats tycker att mötesformen och tekniken fungerat väl och är mycket nöjda. De uttrycker inte någon oro att den mänskliga närkontakten går förlorad. En förutsättning är att de har en känd person i form av närstående eller att de har en tidigare relation till den vårdplanerande sjuksköterskan vid sin sida på sjukhuset. Däremot har det uttryckts av vårdgivare på andra sidan skärmen att de saknar direktkontakt med patienten. Brukarnas/patienternas upplevelse i dessa nio vårdplaneringar visar att de såg fler fördelar med video vårdplaneringen jämfört med ordinarie vårdplanering. Framförallt att det var en tydligare och därmed effektivare struktur i video vårdplaneringarna. En tydligare och mer effektiv struktur skulle även förbättra ordinära vårdplaneringar. Fler anhöriga hade möjlighet att närvara genom att de fick välja mellan att vara i hemkommunen eller på sjukhuset. Teknisk är det även möjligt att närvara från annan ort via telefon eller kamera. Inte någon brukare/patient upplevde svårigheter att tydligt se personen som talade på skärmen. Vissa praktiska saker som ljud, namnskyltar och placering runt bordet samt skriftlig kommuninformation kan förbättras vid video vårdplaneringarna. Där hemsjukvård inte var aktuell för patienten hade primärvårdens deltagande vid vårdplanering ökat vårdkontinuiteten och patientens trygghet inför hemgång. Det är tekniskt möjligt för primärvården att delta i video vårdplaneringar genom egna eller genom kommunens video anläggningar. 9
Bilaga Patientenkät, utvärdering av vårdplanering via videokonferens Vårdplaneringssjuksköterskan anger vilket sjukhus, avd och vilken kommun som vårdplanerade patienten Sjukhus Kommun. Visste du vad mötet gick ut på och vad samtalet syftade till? Nej, inte alls 5. Kunde du följa med i de olika informationsdelarna under mötets gång? Nej inte alls, det var rörigt 5. Förstod du vilka de var som deltog i mötet (vad de arbetar med)? Nej, inte alls 5 Ja, jag fick reda på vilka alla var. Tyckte du att du kunde komma till tals under mötet? Nej, det var svårt att göra sig hörd 5
5. Kunde du höra vad personerna sa under mötet? Nej, inte alls 5 Ja, hela tiden 6. Förstod du innehållet i de olika informationsdelarna? Dålig/ingen alls 5 Mycket bra/mkt hög grad 7. Hur uppfattade du bilden på skärmen? Hade svårt att se hur personen som talade såg ut 5 Såg tydligt personen som talade 8. Tycker du att du fick reda på det du behöver veta under mötet? Nej, jag har många obesvarade frågor 5 9. Hur är din känsla efter mötet? Känner mig orolig inför utskrivningsplaneringen 5 Kände mig trygg och nöjd. När du kommer hem och behöver fråga om något, vet du då vart du ska vända dig? Nej, jag vet inte alls vart 5
jag ska vända mig. Är du nöjd med hur mötesstrukturen under videomötet fungerade? Nej, jag upplever det hela mycket rörigt 5. Har det funnits avsatt tid för dina frågor? Nej, inte alls 5 Ja, hela tiden Övriga synpunkter Tack för din medverkan Johan Linder Fyrbodals Kommunalförbund
Bilaga. Visste du vad mötet gick ut på och vad samtalet syftade till? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Patienten kände sig inte förbered att förflytas inom sjukhuset och inför flytt till kommun. Nej, inte alls 5 5 st Video.6 st.. Kunde du följa med i de olika informationsdelarna under mötets gång? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Patient med hörselnedsättning och en patient som ej hade svenska som första språk (norska) ökade svårigheten att följa med i informationsdelarna Lättare då man ser andsiktet framifrån och har ögonkontakt. Nej inte alls, det var rörigt 5 5 st Video. st.8
. Förstod du vilka det var som deltog i mötet (vad de arbetar med)? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Fanns ingen känsla för vilka det var som satt på andra sidan skärmen Om varje personal hade namnskylt med titel framför sig skulle det underlätta. Nej inte alls 5 Ja, jag fick reda på vilka alla var 5 st Video.8 st.. Tyckte du att du kunde komma till tals under mötet? Nej, det var svårt att göra sig hörd 5 5 st Video. st.5
5. Kunde du höra vad personerna sa under mötet? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Svårt att uppfatta vad som sades relaterat till hörselskada. Hörselslinga efterfrågas Även svårt att uppfatta anhörigas tal då de medverkade på kommun sidan. Nej inte alls, 5 Ja, hela tiden 5 st Video. st 5. 6. Förstod du innehållet i de olika informationsdelarna? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Hörselnedsättning påverka möjligheten att förstå innehållet. Även svårt då ljudnivån upplevdes som lägre hos någon deltagare. Dåligt/Ingen alls 5 Mycket bra /mkt hög grad 5 st Video.6 st.5
7. Hur uppfatta du bilden på skärmen? Hade svårt att se 5 hur personen som talade så ut Såg tydligt personen som talade 5 st Video.8 st ej gjord 8. Tycker du att du fick reda på det du behöver veta under mötet? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Anhörig hade behov att ringa till hemrehab för att få ett tydliggörande vilka hjälpinsatser som var aktuella. Nej, jag har många 5 obesvarade frågor 5 st Video.8 st.5
9. Hur är din känsla efter mötet? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Patienten känner sig inte färdigbehandlad och redo att lämna sjukhuset. Tydligare läkemedels genomgång efterfrågas vid fysiska vpl. (Samma checklista används inte vid fysisk och video vpl). 5 Känner mig orolig inför utskrivningsplaneringen Kände mig trygg och nöjd 5 st Video. st.8. När du kommer hem och behöver fråga om något, vet du då vart du ska vända dig? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Patient är inte riktigt säker på vart hon ska ringa, vårdcentralen eller kommunen Nej, jag vet inte alls 5 vart jag ska vända mig 5 st Video. st.8
. Är du nöjd med hur mötesstrukturen under video mötet fungerade? Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter Anhörig efterfrågar att kunna förbereda sig på det som ska tas upp inför mötet alternativt låta patienten med anhöriga bestämma dagordningen utifrån patientens behov. Nej, jag upplever 5 det hela mycket rörigt 5 st Video. st.5. Har det funnits avsatt tid för dina frågor? Fysiska Patient/anhörigas kommentaren till lågt skattade synpunkter En fysisk vpl där patient säger att tid för frågorna har funnits men inte känner sig trygg i svaren. Undrar fortfarande hur det kommer att bli. Nej inte alls, 5 Ja, hela tiden 5 st Video 5. st.
FoU Fyrbodal lis.palm@fyrbodal.se Fyrbodals kommunalförbund www.fou.fyrbodal.se Tfn: 5-8 8