Teknisk beskrivning: Markavvattning Leveäniemi dagbrott

UTREDNING 1(19) Utredningens titel Teknisk beskrivning: Markavvattning Leveäniemi dagbrott Författare Uppdragsgivare Petra Berggrund Ola Hansson Per-Erik Lindvall Får publiceras Ja Utredningen till Thomas Carlberg, Alrutz Jan Eriksson, Alrutz Jan Ivan Johansson Anders Lundkvist Peder Nensén Viveca Nordanfjäll Roslin Göran Olovsson Monica Quinteiro Håkan Selldén Peter Söderman Kerstin Viippola Godkänd av Peder Nensén Sammanfattning till Lars-Eric Aaro Anders Kitok Jan Lundgren Sammanfattning LKAB ansökte under november 2010 om tillstånd att genom markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken tömma dagbrottet. Sedan länsstyrelsen avvisat ansökan har LKAB justerat den planerade utformningen med bl.a. en ny utsläppspunkt nedströms tidigare angiven utsläppspunkt och en ny ansökan har upprättats. LKAB avser att återuppta produktionen i Leveäniemi dagbrott. Leveäniemi dagbrott togs ur drift 1983 och har sedan dess vattenfyllts. Vattenvolymen beräknas idag (november 2011) uppgå till ca 27,8 Mm 3. Hela tiden sker tillrinning av vatten till dagbrottet. För att kunna påbörja produktion i dagbrottet måste det tömmas på vatten. I storleksordningen 32-35 Mm 3 vatten inklusive den tillrinning som sker under tömningstiden måste pumpas bort. Dagbrottsvattnet kommer att pumpas till Liukattijoki ca 3 km nedströms (norr om) Nores damm, nedströms tillflödet från Tansarijoki. Utsläpp är tänkt att ske i befintligt erosionskyddat dike för nöduskov från LKABs recipientmagasin. Petra Berggrund samt Ola Hansson

UTREDNING 2(19) Innehållsförteckning 1 Orientering... 3 1.1 Verksamhetsutövare... 3 1.2 Lokalisering... 4 1.3 Historik Svappavaara... 5 1.4 Nuvarande produktion i Svappavaara... 5 2 Allmänna förutsättningar... 5 2.1 Höjduppgifter och huvudfixpunkt... 5 2.2 Nores damm samt Metträsket/Mettjärnen... 6 3 Planerade åtgärder... 7 3.1 Bakgrund... 7 3.2 Vattenvolymer och tömningstider... 7 3.2.1 Vattennivåer och tillrinning... 7 3.2.2 Planerad reglerad pumpning... 8 3.2.3 Tömningsvolymer och tömningstider... 8 3.3 Ledningsförläggning och pumpanläggning... 9 3.3.1 Översiktlig placering av ledningar och pumpanläggning... 9 3.3.2 Flytande pumpstation... 11 3.3.3 Pumpstation i marknivå... 12 3.3.4 Ledningsförläggning... 13 3.3.4.1 Allmänt... 13 3.3.4.2 Huvudalternativ... 13 3.3.4.3 Vägalternativet... 14 3.3.5 Avbördningspunkt... 14 3.3.6 Markarbeten i skogsmark huvudalternativ... 16 3.3.7 El-anläggning... 16 3.3.8 Installerad effekt samt energiförbrukning... 16 3.4 Sedimentationsbassäng... 17 3.5 Tidplan... 17 4 Tillsyn och kontroll av pumpanläggning... 17 5 Sammanfattning miljöpåverkan... 18 BILAGOR 1. Principskiss ledningsdragning 2. Skissförslag sedimentationsbassäng

UTREDNING 3(19) 1 Orientering Denna tekniska beskrivning utgör del av ny ansökan enligt 11 kap miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbottens län om tillstånd till markavvattning vid Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. Ansökan avser markavvattning, samt anläggande av erforderliga ledningar och andra anläggningar för detta. 1.1 Verksamhetsutövare Luossavaara Kiirunavaara AB bryter sedan i början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Brytning har även skett i dagbrott i Svappavaara fram till år 1983. Under 2010 har gruvbrytning påbörjats i Gruvberget i Svappavaara. Malmen sovras, anrikas och sintras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras sedan via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för utskeppning. LKAB levererar årligen ca 28 Mton högt förädlade järnmalmsprodukter och industrimineraler, varav ca 75 % exporteras till stålverk i Europa, Mellanöstern och Sydostasien. LKAB:s ca 4 000 anställda är verksamma i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå, Narvik, Bryssel, Essen och Singapore.

UTREDNING 4(19) 1.2 Lokalisering LKAB:s gruvområde i Svappavaara (även kallat Leveäniemi) är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, ca 2,5 km väster om samhället Svappavaara och 4,5 mil öster om Kiruna. Leveäniemi dagbrott är beläget sydost om LKAB:s verksamhetsområde, se figur 1 och figur 2 nedan. Väster om dammsystemet ligger dess recipient, Liukattijoki, som ca 8 km nedströms recipientdammen rinner ut i Luongasjärvi. Från Luongasjärvi når sedan Luongasjoki Torneälven efter ca 12 km. Figur 1: Översikt över Svappavaara med LKAB:s dammsystem, Leveäniemi dagbrott samt dess recipient Liukattijoki, Luongasjärvi, Luongasjoki och Torneälven (utdrag från Sverigekartan). N Figur 2: Översikt över Svappavaara, Leveäniemi gruvområde samt LKAB:s dammområde (utdrag från Blå kartan).

UTREDNING 5(19) 1.3 Historik Svappavaara 1642 upptäcktes järnmalm i nuvarande Masugnsbyn vilket blev startskottet för Norrbottens gruvbrytningshistoria. 1653 hittades även kopparmalm i Svappavaaraområdet. 1897 upptäcktes järnmalmen som LKAB började bryta i stor omfattning hösten 1964. Malmen bestod av martit och magnetit. Mellan åren 1964 och 1983, med ett tillfälligt stopp 1977, togs ca 50 Mton järnmalm upp ur dagbrottet. Därefter har gruvbrytningen legat i malpåse. 1984 startades anriknings- och pelletsverken igen för att behandla malm som transporteras med tåg från sovringsverket i Kiruna. Under 2010 har gruvbrytning påbörjats vid Gruvberget i Svappavaara. 1.4 Nuvarande produktion i Svappavaara LKAB:s tillståndsgivna produktionsmängd i Svappavaara är 4 Mton pellets per år. Huvuddelen av den malm som används i Svappavaara kommer från Kiirunavaaragruvan, där även krossning, sovring och torrseparering sker. 2 Allmänna förutsättningar Från och med sommaren 2010 bryts järnmalm i det nya dagbrottet i Gruvbergets i anslutning till industriområdet i Svappavaara. Denna produkt krossas, sovras och torrsepareras inom Svappavaara industriområde Tillåten uttagen mängd järnmalm från dagbrottet i Gruvberget är 2 Mton per år. Vid förädling av produkter i anrikningsverket används stora mängder processvatten. Processvattenförsörjningen till anläggningarna sker från ett cirkulerande system via ett sandmagasin, ett klarningsmagasin, ett recipientmagasin samt sjön Metträsket/Mettjärnen. 2.1 Höjduppgifter och huvudfixpunkt Höjdsystemet som används inom Svappavaara gruvområde överensstämmer med rikets allmänna kartverks, RAK:s höjdsystem, system RH 1900 (RH00). Detta kommer inom kort att förändras till Sweref 99 2015. En huvudfixpunkt finns fastställd i den södra delen av Gruvberget, i anslutning till dammsystemet. Markeringen består av en dubb i en låg jordfast sten. Koordinaterna enligt rikets koordinater (RT38 2.5 gon O) för markeringen är x=7 505 582, y=1 529 024 och höjden (RH00) +420,521.

UTREDNING 6(19) 2.2 Nores damm samt Metträsket/Mettjärnen LKABs processvattensystem förses med vatten via Metträsket/Mettjärnen. Vid behov pumpas vatten via pumpstation upp till Svappavaara anrikningsverk. I Nores damm, varefter Luukajoki övergår till att heta Liukattijoki, finns ett ca 30 meter långt skibord. Nores damm, se figur 3, har som funktion att utjämna och reglera vattennivån i LKAB:s processvattensystem. En kanal har anlagts mellan Nores damm och Metträsket/Mettjärnen. En ventil i kanalen öppnas automatiskt om Metträsket/Mettjärnen håller lägre vattenstånd än Nores damm. Om vattenståndet är för högt i Metträsket/ Mettjärnen så öppnas ventilen manuellt för att erhålla rätt vattenstånd. Vattennivån i Metträsket/Mettjärnen varierar mellan +353,8 m och +352,5 m. Liukattijoki Nores damm Figur 3: Översiktlig bild över Metträsket/Mettjärnen samt Nores damm med utlopp till Liukattijoki. (UTDRAG UR BLÅ KARTAN) Ovanstående information lämnas upplysningsvis. Den sökta verksamheten berör inte Nores damm eller Metträsket/Mettjärnen då utsläppspunkt kommer att anläggas i Liukattijoki ca 3 km nedströms Nores damm.

UTREDNING 7(19) 3 Planerade åtgärder 3.1 Bakgrund Efterfrågan på mineraler och järnmalmsprodukter är mycket stor ute på världsmarknaden. Marknaden förväntas att fortsatt vara stark under en längre period och LKAB avsätter alla sina produkter från nuvarande produktionsenheter. Detta innebär att LKAB har behov av alla tillgängliga råvarutillgångar för att kunna säkra sin rågodsförsörjning. Som ett led i ovanstående planerar LKAB att återuppta produktionen i det befintliga dagbrottet. 3.2 Vattenvolymer och tömningstider 3.2.1 Vattennivåer och tillrinning Dagbrottet är idag vattenfyllt med ett vattendjup på ca 80 m. För att komma åt mineraliseringen måste markavvattning ske. Vattenytan låg i maj 2010 på nivån + 340,25 m enligt RH00 (Mät- och Markplanering i Kiruna AB, 2010). Den beräknade vattenvolymen var i då drygt 25 Mm 3 (Mät- och Markplanering i Kiruna AB, 2010). Vattenytan låg i november 2011 på + 342,6 m. Vattenvolymen beräknades då vara ca 27,8 Mm 3. Volymen i dagbrottet ökar hela tiden och den totala volymen vatten som kommer att behöva pumpas bort beror på när pumpning kan inledas samt med vilket flöde pumpningen sker. Ju längre tid som pumpning pågår, desto större blir tillrinningen och därmed den totala volymen som behöver pumpas bort. En förkortad pumptid innebär således en mindre vattenvolym att pumpa bort. Tillrinningen under den tid som pumpning pågår har bedömts bli i medeltal ca 460 m 3 /h på nivåer under +325,5 m (enligt RH00) respektive 260 m 3 /h på nivåer över +325,5 m (RH00) (Vatten & Miljöbyrån, 2010).

UTREDNING 8(19) 3.2.2 Planerad reglerad pumpning LKAB har för avsikt att reglera pumpningen (flödet) med hänsyn till toxiciteten av koppar i mottagande vattendrag. Avsikten är att anpassa pumpningen så att det av Naturvårdsverket föreslagna värdet för koppar på 4 µg/l (Naturvårdsverket, 2008. Rapport 5799) inte överskrids. Detta är ett värde där inga negativa effekter förväntas uppstå på vattenlevande djur och växter. Anläggningen kommer att dimensioneras för en kapacitet på i storleksordningen ca 1 m 3 /s. 3.2.3 Tömningsvolymer och tömningstider LKAB har för avsikt att inleda pumpningen i augusti 2012 under förutsättning att erforderliga tillstånd erhållits. Dagbrottsvolymen beräknas då uppgå till ca 28,4 Mm 3. Vid anpassning av pumpflödet till rekommenderade värden för koppar samt med en begränsning av pumpflödet till den planerade anläggningens maximala kapacitet på ca 1 m 3 /s, erhålls följande teoretiska pumptider och totala pumpvolymer. Tabell 1. Total tömningstid och tömningsvolym vid anpassning till de av Stockholms universitet rekommenderade lägsta respektive högsta PNEC-värdena (Predicted No Effect Concentration) för koppar eller Naturvårdsverkets förslag till generellt värde för koppar. Kopparhalter i recipient vid pumpning: Total tömningstid (månader)* Total tömningsvolym (Mm 3 )* Lägsta PNEC-värde: ca 25 35,1 Högsta PNEC-värde ca 14 32,2 NV:s förslag (4 µg/l) ca 23 34,6 * Under antagande att pumpning inleds i augusti 2012 och att volymen i dagbrottet uppgår till 28,4 Mm 3 Och att pumpning sker med maximalt ca 1 m 3 /s. De ovanstående pumptiderna och volymerna är beräknade utifrån ett flertal teoretiska antaganden och beräkningar, bl.a. vad avser vattenvolym i dagbrott, tillrinning m.m. Pumpning beräknas kunna ske med ca 90 % driftstillgänglighet samt halv kapacitet under första driftsmånaden

UTREDNING 9(19) 3.3 Ledningsförläggning och pumpanläggning 3.3.1 Översiktlig placering av ledningar och pumpanläggning Huvudalternativet innebär att en flytande pumpstation anläggs i mitten av dagbrottssjön. Parallella ledningar förläggs via ramper i dagbrottet mot ytterligare en pumpstation i marknivå. På varje ledning installeras flödesmätare för registrering av utpumpat flöde. I Huvudalternativet förläggs ledningen från högpunkt på gråbergsupplag mot nordväst genom befintligt skogsområde för att ansluta till befintlig serviceväg, som ansluter till Kiviniemivägen söder om LKABs sandmagasin. Därefter följer ledningen öster eller väster om Kiviniemivägen fram till utsläppspunkten i Liukattijoki. I den alternativa dragningen, Vägalternativet, följer ledningen en befintlig serviceväg mot väster till Kiviniemivägen i höjd med Nores damm. Längs Kiviniemivägen anläggs ledningar i diken eller i anslutning till diken öster eller väster om vägen. I höjd med utsläppspunkten dras ledningen från vägen västerut genom skogspartiet och utsläppspunkt anordnas i dike från nödutskov för LKABs recipientmagasin varifrån vattnet rinner till Liukattijoki. I figur 4 nedan redovisas översiktlig den nya situationsplanen för de två alternativa ledningsdragningarna, kallade Huvudalternativet och Vägalternativet, med pumpstationer och område för ledningsdragning. Vägalternativet är längre än huvudalternativet då den, istället för att gena genom skogsmark, leds via Kiviniemivägen i höjd med Nores damm hela vägen till utsläppspunkten.

UTREDNING 10(19) Figur 4: Översiktlig situationsplan för Huvudalternativ (heldragen linje) och Vägalternativet (streckad linje) samt pumpstationer och utsläppspunkt. Ledningsdragning enligt Huvudalternativet redovisas även mer detaljerat i bilaga 1. Exakt dragning kommer att fastställas vid detaljprojektering då mer information finns om bl.a. geotekniska förutsättningar i området.

UTREDNING 11(19) 3.3.2 Flytande pumpstation En flytande pumpstation anläggs på pontoner med två eller flera varvtalsstyrda matar- och tryckstegringspumpar med containrar för transformatorer och frekvensomriktare/ställverk, se figur 5. Över pumparna planeras ett nederbördsskydd, typ förrådstält. Figur 5: Principskiss flytande pumpstation för två pumplinjer. Ledningarna förläggs via ramper i dagbrottet mot pumpstation i marknivå. En eller flera parallella pumplinjer, med ledningar installeras. För att undvika problem med tryckslag installeras inga ventiler i ledningssystemet, vilket medför att ledningar kommer att rinna tomma vid pumpstopp. I den första delen närmast pumpstationen utgörs tryckledningarna av flytande polyetenrör, PE-rör, se figur 6. Mellan flytande pumpstation och fast mark anläggs flytande tryckledningar samt flytande bärning för kablage för kraft och styrning. Ledningarna förläggs ovan nerfartsvägar som efterhand kommer att friläggas allt eftersom vattenytan avsänks. Flytande ledningar måste förankras så att de landar rätt. För att justera ledningarnas läge krävs någon form av båt alternativt flytande maskin. På fast mark läggs en eller flera parallella ledningar till cistern vid pumpstation i marknivå. Planerad kapacitet för varje pumplinje är ca 1 800 m 3 /h. På varje linje planeras flödesmätare att installeras för registrering av utpumpat flöde. Pumpstationen förses även med GPS för att fastställa position och vattenytans höjd över havet samt ekolod för att fastställa vattendjupet.

UTREDNING 12(19) Figur 6: Principskiss planerad förläggning av flytande ledningar med kablage. Vattenytan runt pumpstationen hålls isfri med strömbildare/omrörare för att undvika skador på anläggningen. Vid viss nivå flyttas rörledningar för att nerfartsvägar skall bli tillgängliga för fordon. Den nya sträckningen avgörs efter att erforderligt antal pallar frilagts. För att skydda pumpar och rör mot för stora över- och undertryck samt okontrollerade pumpstopp vid plötsliga spänningsbortfall, installeras trycktransientdämpande utrustning. Nedströms tryckstegringspumpar installeras en backventil för att skydda pump mot återströmmande vatten samt en snabböppnande ventil som automatiskt leder tillbaka vatten under vattenytan. 3.3.3 Pumpstation i marknivå Pumpstationen i marknivå anläggs med sump/cistern till vilken ledningar från pumpstation i dagbrottet leds. Cisternen förses med bräddavlopp till dagbrottet. Parallella varvtalsreglerade pumpar anläggs kopplade mot gemensam tryckledning mot högpunkt (HP) på gråbergstipp. Mot cistern finns manuella avstängningsventiler samt nedströms pumparna styrda avstängningsventiler. Systemet skall vid behov kunna dräneras till dagbrottet. Vid pumparna finns containrar för transformatorer och frekvensomriktare/ ställverk. Över pumparna planeras nederbördsskydd typ förrådstält.

UTREDNING 13(19) 3.3.4 Ledningsförläggning 3.3.4.1 Allmänt Där så är möjligt planeras ledningen (två parallella rör) att förläggas ovan mark på fyllning. Längs befintliga vägar söder om LKABs sandmagasin och längs Kiviniemivägen förläggs ledningen i diken eller i direkt anslutning till diken, se figur 7. Ledningar förläggs vid behov under markytan (genom schaktning eller fyllning) vid trafikerade områden samt där behov för rennäringen finns, i övrigt ovan mark. Figur 7: Genomskärning av rörläggning. 3.3.4.2 Huvudalternativ På första delen av ledningssträckan byggs ledningsvägen på befintlig gråbergstipp, se figur 4. Från högpunkt på gråbergsupplag viker ledningen i Huvudalternativet av mot nordväst, genom skogsterräng med mindre skogspartier i ca 200 m, fram till befintlig väg från pumpstation P2 som ansluter till Kiviniemivägen. Avverkning sker inom detta skogsparti. Därefter följer ledningen öster eller väster om Kiviniemivägen fram till utsläppspunkten. En rörbädd anordnas längs Kiviniemivägens östra eller västra sida där underlaget avjämnas så att rör kan anläggas. Slyröjning samt avverkning av enstaka träd genomförs längs befintliga vägar. Vid passage av vägar, höjs vägbanan lokalt och nya trummor anläggs om behov finns. En serviceväg kommer att anläggas längs ledningssträckan där väg inte finns idag.

UTREDNING 14(19) 3.3.4.3 Vägalternativet Vägalternativet innebär att ledningen följer en befintlig serviceväg västerut till Kiviniemivägen i höjd med Nores damm. Därefter följer ledningen öster eller väster om Kiviniemivägen hela vägen fram till utsläppspunkten. Vägalternativet är ca 1 km längre än Huvudalternativet. I lågpunkt vid bank över Metträsket anordnas en dräneringspunkt för kontinuerlig dränering av mindre flöde så att ledningen blir dränerad vid ett okontrollerat stopp. I högpunkt monteras automatisk in/urluftning. 3.3.5 Avbördningspunkt Avbördning är tänkt att ske i befintligt erosionsskyddat dike för nödutskov från LKAB.s recipientmagasin. Diket avbördas i Liukattijoki, nedströms tillflödet från Tansarijoki, ca 3 km nedströms Nores damm. I utsläppspunkten anordnas hastighetsreglerare för att bromsa upp flödet innan utsläpp sker. Utsläppet i avbördningspunkten utformas så att vattenflödet uppdelas i flera mindre delströmmar med låg hastighet. I figuren 8 visas en principskiss på hur detta kan komma att se ut. I figur 9 visas ett foto på diket för nödutskov nedströms Kiviniemivägen. Utsläppspunkt kan komma att anläggas väster eller öster om vägen.

UTREDNING 15(19) Figur 8: Exempel på hastighetsreglerare sett från ovan resp. sidan. Figur 9: Foto från Kiviniemivägen i riktning nordväst mot Liukattijokis nödskov.

UTREDNING 16(19) 3.3.6 Markarbeten i skogsmark huvudalternativ För samtliga rördragningar i skogsmark kommer följande åtgärder att bli nödvändiga: En tillräckligt bred korridor behövs för att kunna lägga ledningen och ha en farbar serviceväg intill. Vegetationsavtäckning utförs på hela korridorens bredd. Lokala hög- och lågpunkter avjämnas genom schakt och fyllning. 30 cm grusmaterial läggs ut på hela sträckningen (sträckningen förläggs på torr backe och myrmarksområden undviks). Ledningsbädd av finare grus läggs ut under ledningen som avjämning. Gråbergsfyllning utförs vid behov Utförande lika oavsett vinter eller sommarförhållande. 3.3.7 El-anläggning Flytande pumpstation förses med elutrustning, såsom transformatorer och frekvensomformare, FRO. Dessa planeras att placeras i containrar. Transformatorerna blir av typen torrisolerade (inte oljeisolerade). En mellanspänningsfördelning förser respektive transformator med spänning. Sekundärsidan på transformatorn matar spänningen vidare till respektive objekt via en central med effektbrytare. Varje motor/pumpdrift styrs av en FRO. Pumparna kommer att styras med ett automatiskt styrsystem. All utrustning placeras i ett tält där eldrivna luftvärmare förser tältet med erforderlig värme. Pumpstation i marknivå matas spänningsmässigt från en transformatorcontainer och FRO-container placerade intill pumparna. I övrigt är utförandet detsamma som den flytande pumpstationens elutrustning. Matningsspänning till transformatorcontainern installeras ifrån mellanspänningsställverket intill Svappavaara anrikningsverk. Flödesmätare installeras på utgående pumpledning, vilket innebär att man kontrollerar den mängd vatten som pumpas från dagbrottet. 3.3.8 Installerad effekt samt energiförbrukning Installerad effekt för pumpar med kringutrustning beräknas till c:a 3 MW Uppskattad elenergiförbrukning ligger mellan ca 10-15 GWh.

UTREDNING 17(19) 3.4 Sedimentationsbassäng Det kan vid behov bli aktuellt att anlägga en damm/bassäng på befintliga gråbergsupplag för att klarna vattnet genom sedimentering av det slam som eventuellt finns i botten på dagbrottet. LKAB har inlett en förstudie för att utreda behov av och förutsättningar för en sådan bassäng. Det senare med avseende på bl.a. placering och utformning. I bilaga 2 redovisas ett första skissförslag på hur en bassäng skulle kunna utformas. Enligt det första skissförslag som upprättats skulle en bassäng för detta ändamål behöva ha en bottenarea om ca 10 000 m 2. Ett tätande geomembran skulle kunna anläggas på insidan av bassängvallarna och på botten av bassängen. 3.5 Tidplan Anläggningstiden för bassängvallarna och det tätande geomembranet uppskattas till i storleksordningen en månad för respektive del. Anläggandet går att göra i etapper där vallarna anläggs i ett tidigt skede och anläggandet av tätning utförs i ett senare skede. LKAB kommer att fortsatt utreda behov och förutsättningar för en sedimentationsbassäng. Bassängen kommer att anläggas om behov uppstår och exakt placering och utformning fastställs efter att behov klarlagts och förstudien genomförts. Samråd med länsstyrelsen kommer att ske innan anläggandet påbörjas. LKAB har för avsikt att påbörja pumpning i augusti 2012 under förutsättning att erforderliga tillstånd erhålls. Målsättningen är dagbrottet ska vara tömt på vatten senast hösten 2014. 4 Tillsyn och kontroll av pumpanläggning LKAB:s avdelning Produktion Infrastruktur är anläggningsägare till samtliga dammar inom LKAB och ansvarar därigenom för drift, tillsyn och kontroll. Anläggandet av en pumpanläggning för tömning av dagbrottet innebär att drift och övervakning av denna måste säkerställas. Kontrollprogram för kontroll av pumpanläggning med tillhörande rörsystem skall upprättas. Även kontrollschema med provtagning/analyser av mottagande recipient skall upprättas. Mätning samt provuttag med tillhörande analyser av vattenkvalitet skall ingå i kontrollplanen för att säkerställa att man tidigt kan vidta åtgärder om de nivåer som är fastställda överskrids.

UTREDNING 18(19) 5 Sammanfattning miljöpåverkan Planerad verksamhet LKAB ansöker om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för markavvattning vid Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. Ansökan görs till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vattnet från dagbrottet avses att avledas till Liukattijoki som avrinner mot Luongasjärvi, Luongasjoki och vidare ut i Torneälven. Pumpningen planeras att ske med en maximal kapacitet på ca 1 m 3 /s och flödet i recipient kommer att öka med motsvarande flöde. Påverkan på vattenkvalitet och flöden LKAB har för avsikt att reglera pumpningen (flödet) med hänsyn till toxiciteten av koppar i mottagande vattendrag och de flödesförhållanden som där råder naturligt. De beräkningar som gjorts visar att någon betydande vattenståndskillnad inte är att vänta till följd av sökt verksamhet. Den planerade pumpningen kommer att anpassas till naturliga flödesvariationer i Liukattijoki. Med beaktande av planerad reglerad pumpning är bedömningen att den sökta verksamhetens inte kommer att ge någon påverkan av betydelse på befintlig infrastruktur, bebyggelse, rennäring eller recipient. Av metaller är det framför allt koppar som förväntas öka i mottagande vattendrag vid pumpning av dagbrottsvatten. Avsikten är att anpassa pumpningen så att det av Naturvårdsverket föreslagna värdet för koppar på 4 µg/l inte överskrids. Detta är ett värde där inga negativa effekter förväntas uppstå på vattenlevande djur och växter. Inte heller några andra metaller förväntas öka i sådan omfattning att någon påverkan av betydelse föreligger. Någon risk för försurning eller risk för en ökad eutrofiering bedöms inte föreligga. Fosforhalterna i dagbrottet är låga samtidigt som kväve inte är det tillväxtbegränsande ämnet i bäcken. Nivåer av olika kväveformer (inklusive ammonium och ammoniak) ligger långt under de nivåer som kan ge förgiftningseffekter. Sammantaget bedöms inte vattenkvalitetsförändringen i berörda vattenförekomster medföra någon påverkan av betydelse eller vara så stor att miljökvalitetsnormen, d.v.s. måttlig ekologisk status för skulle försämras till 2015. Inte heller bedöms tömningen försämra möjligheten att nå god status till år 2021. Den planerade verksamheten vad avser vattenkvaliteten (metaller, näringsämnen, grumling m.m.) har inte bedömts medföra någon påverkan av betydelse på fisk och bottenfauna, och därmed inte på rådande ekologisk status i någon del av recipienten.

UTREDNING 19(19) Påverkan på hydrologi och hydrogeologi Grundvattennivån i omgivningen kommer att avsänkas. Det s.k. influensområdet (påverkansområdet) har bedömts till ca 1 km. Inom detta förväntas en viss förändring i vattentillgång och växtlighet, framförallt under de delar av året och på de platser där grundvatten idag periodvis når vattenytan, exempelvis vid bäckar/diken. Den kommunala vattentäkten har inte bedömts påverkas negativt. LKABs dricksvattenbrunn kan påverkas genom en sänkt grundvattennivå. Vid Vargbacken finns privata brunnar och energianläggningar som kan komma att påverkas av sänkta grundvattennivåer. För det fallet att så skulle ske avser bolaget att vidta avhjälpande åtgärder. Det område som nu påverkas av markavvattningen genom sänkta grundvattennivåer har tidigare varit påverkat av sänkta vattennivåer då dagbrottet tidigare var i drift mellan 1964 och 1983. Påverkan på motstående intressen Varken fågelskyddsområden eller naturreservat har bedömts komma att beröras av en sänkt grundvattennivå. De Natura-2000 klassade vattenområdena närmast Svappavaara har inte bedömts påverkas på ett betydande sätt. Vad gäller rennäring avses skyddsåtgärder vidtas för att minska konsekvenserna för rennäringen.