Trollbergets förskola avdelning Trollet I språkets värld Vännerna i Kungaskogen bygger en koja Ht 15/Vt 16
Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Kartläggning Roll-lek Naturvetenskapliga fenomen Utmanas att arbeta i olika gruppstorlekar och olika konstellationer Bygga kojor Vad ser vi att barnen gör, visar intresse för och har behov av? Ipad Utflykter Rekvisita i leken Kompisrelationer Introducera nya barn i vårt arbetssätt Sång Spel och pussel Språk Bygg och konstruktion
Följande strävansmål ur Lpfö 98 rev10 väljer utifrån vår kartläggning att dokumentera kring : 2:1 Normer och värden: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. 2:2 Utveckling och lärande utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. 2:3 Barns inflytande utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Bygg och konstruktion Belysa de sju hörnstenarna Idrott & hälsa Skapande Skriftspråk Demokrati Pedagogernas tankekarta kring projektet Lyssnande Matematik Berättande Värdegrund Ord och begrepp Musik
Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som en tillgång. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. Medforskande och reflekterande pedagog Barn och pedagoger förundras och utvecklas tillsammans samt är lyhörda och utmanar varandra. Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt innebär för oss Hundra språk Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det livslånga lärandet. Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet Andra pedagogen- Den vuxne Tredje pedagogen- Miljön Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. Dialog Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter respekteras. Pedagogisk dokumentation En dokumentation blir pedagogisk när pedagoger tillsammans med varandra och tillsammans med barn reflekterar kring barns undran och upptäckter samt försöker förstå vad barnen förstår i olika lärprocesser. Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012
100 sätt att uttrycka sig 100 sätt att skapa känna dansa röra sig iaktta lyssna sjunga berätta spela dramatisera teckna måla skulptera poetisk konstruera beräkna fotografera förmåga att se detaljer och helheter samarbeta leda andra arbeta i lera tälja i trä arbeta i metall textilskapande mekanikfantast matematik naturvetenskap fysik biologi springa fort och springa lååååååååååångt klättra hoppa humoristisk vänlig tålmodig generös exakt experimenterande fantasifull förmåga att se det sköna verbal pessimistisk kritisk optimistisk drömmande självständig lekfull visuell påhittig peppande ivrig våga tro pedant hoppfull tänkare tonsäker pricksäker osäker Hämtat från föreläsning med Isabelle Wiberg ateljérista på Förskolan HallonEtt
Analys på Gemensam Pedagogisk Planering (GPP) gruppnivå Mål enligt Lpfö98 Planera Förskolan Genomföra Följa upp och Utifrån tema/projekt: Vilka: Datum: aug 2013 (rev 2010) Hur arrangerar vi som Dokumentation över analysera pedagoger genomförandet - miljöer/material/aktivitet som påverkar det fortsatta er/situationer/relationer arbetet för barngruppen och som möjliggör arbetet det enskilda barnet. Konkretiserade mål mot målen? Syfte Varför skall vi arbeta med detta tema/projekt/innehåll? Utifrån Utvärdering Barns intresse Vad vill vi att barnen ska få utforska/upptäcka/ uppleva/lära? Tankekartor: (Idéer/tankar/aktiviteter) Barnens tankar och intresse om... Pedagogernas tankar om... Vilka erfarenheter och förkunskaper har barnen? Observationer, intervjuer, samtal Vilka mål väljer vi under: 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande Konkretiserade mål -Vad innebär strävansmålen mer konkret att vi vill att barnen ska få utforska, upptäcka, uppleva och lära? Hur ska vi introducera temat/projektet? Hur tar vi tillvara på barnens utforskande, lust och nyfikenhet? Hur syns det kompetenta barnet? Hur ger vi barnen inflytande? Hur involverar vi föräldrarna? Hur erbjuder vi aktiviteter och vilka utmaningar ger vi? Hur varierar vi arbetssätt, lärmiljöer, material och uttrycksformer(kreativitet och de hundra språken)? Hur varierar vi gruppkonstellationer? Hur dokumenterar och synliggör vi barnens görande/processer/lärande i temat/projektet/arbetsområdet? Hur skapar vi dokumentationer som kan synliggöra arbetet mot våra konkretiserade mål? Verktyg: Reflektionsprotokoll Dokumentationer Ex på frågor till dokumentation Plan mot diskriminering och kränkande behandling Systematiskt kvalitetsarbete Tankar kring hur temat/projektet ska utvärderas tillsammans med barn, föräldrar och i arbetslaget. Verktyg: Reflektionsprotokoll Planeringsstruktur Dokumentationer Struktur för utvärdering
Inledning Vi har startat läsåret 2015/2016 med att observera och lära känna vår nya barngrupp. Tidigt i denna process såg vi två huvudområden; ett intresse för bygg och konstruktion samt diskussioner om hur man är en bra kompis. Vi såg här en möjlighet att kombinera skapande verksamhet och levandegöra vårt likabehandlingsarbete i projektet I Språkets Värld. Vi har valt att använda oss av en arbetsmodell som heter Vännerna i Kungaskogen. Den bygger på vår värdegrund, allas lika värde, att vara en bra kompis och hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas på förskolan. Arbetsmodellen utgår från Lpfö 98/rev 10 och inspireras av Reggio Emilia- pedagogiken. Vi kommer att ta hjälp av sagan Vännerna i Kungaskogen bygger en koja och karaktärerna Snick & Snack. Projektet fokuserar på aktuella frågeställningar och barnens intressen. Syftet är att barnen ska lära sig mer om samarbete. Vårt mål är att alla ska känna sig delaktiga i en gemenskap. Arbetssättet ska vara roligt och lärorikt, skapa arbetsglädje, lust och kreativitet. Vår natur blir en viktig miljö och mötesplats för vårt projekt.
Idag har vi fått hälsa på i Kungaskogen. Där träffade vi vännerna Snick och Snack. De berättade att de ska bygga en koja tillsammans och att de har varit kompisar väldigt länge, ända sedan de var nyfödda. Detta läsårets projekt på avdelning Trollet kommer tydliggöra och stärka barns värdegrunder. Snick och Snack kommer vara med oss i våra aktiviteter. Med hjälp av sagan om dem och deras kompisar i Kungaskogen kommer vi belysa hur man är en schysst och bra kompis. Barnen reflekterade kring frågan hur är man en bra kompis? efter att vi dramatiserat början på sagan. Här ser vi barnens förförståelse och kan utgå från dessa när vi arbetar vidare. Kompisar leker med varandra. En kompis är snäll, bråkar eller slåss inte. Vi går på samma förskola och gillar att leka och busa med varandra. Många kompisar kanske inte får plats om det är för liten yta. Ute finns mer plats. Om man delar med sig är man en bra kompis. September 2015
Karaktärerna Snick och Snack har en naturlig plats i verksamheten och medverkar hos oss i vår vardag. Det här är Snick. Snick är en liten busig och pigg ekorre. Han är påhittig och har många idéer. Det här är Snack. Snack är en lugn och vänlig igelkott. Han är den som tänker till lite extra. Vi börjar med att göra ritningar på hur en koja kan se ut. September 2015
Snick och Snack behöver hjälp att göra en ritning till kojan Barnen fick i uppdrag att göra en ritning till kojan i Kungaskogen. De fick samarbeta två och två (i vissa grupper tre). September 2015
Vi måste använda olika verktyg när vi bygger kojan Vi har ett möte där vi tillsammans pratar om vilka verktyg som behövs när man bygger en koja. Hammare och spik Såg Skruvmejsel Mätare/tumstock Klämma Tång September 2015
QR-koder Vilket verktyg har gömt sig här? Snick och Snack hade skickat brev med färdiga QRkoder som barnen kunde öva på. Vi har hjälpt Snick och Snack att hitta verktyg med hjälp av QR-koder. Snick och Snack skickade med en lista över verktygen som försvunnit I QR-koderna gömdes Snick och Snacks verktyg Pedagogen: Vad är en QRkod? -Det finns i affärerna -Det är en symbol. Gömda QR-koder på avdelningen blev en skattjakt för barnen September 2015
Snick och Snack bygger en koja Våra nya vänner Snick och Snack vill visa oss hur man bygger en koja. Vi visar dem vår skog och hittar ett ställe där vi kan bygga. - Vi måste ha en hammare och spik! - Men vad ska vi hamra och spika i? (pedagog) - Vi måste samla ihop pinnar och grenar! - Får man bryta av pinnar och grenar från träden? (pedagog) - Nä, man får bara ta dem som ligger på marken. Här ska vi bygga vår koja! September 2015
Kojbygget inleds - Det ska vara ett tak! - Här kan vi ha dörren! Barnen reflekterar tillsammans kring antalet grenar, kojans storlek för att så många som möjligt ska få plats och hur hög den behöver vara för att pedagogerna ska kunna stå upp. Vi inspireras av andras kojor, som vi upptäcker i skogen, och samtalar kring om man får låna material. Tänk om någon tar från vår koja? Vi sätter upp vår skylt här så att ingen river vår koja September 2015
Vad händer när vi tillför nytt material? Under skapandet av vår koja så diskuterade barnen med varandra. De pratade om konstruktionen, vilket material de behöver samt hur de skulle bygga vidare. De kom snabbt fram till att ett tak behövs. Vi introducerade då en presenning och fick lära oss ett nytt ord. De flesta trodde att det var en filt. En presenning räckte inte, och något barn sa det har vi hemma. Vi skickade ut en önskelista till barnens föräldrar och fick stort gensvar. Många barn berättar att de besökt kojan på fritiden och föräldrar säger att det byggs många kojor i hemmen. September 2015
Trollbergsloppet Gemensam återkommande aktivitet på huset. I år tillsammans med Snick & Snack. Projekt Ett levande projekt som genomsyrar och synliggörs i hela verksamheten där vi utgår från barnens intresse, förförståelse och förutsättningar. September 2015
Kottevandringen Halmstads kommun erbjuder alla barn som är/fyller 5 år att gå Kottepromenaden varje år. I år fick Snick och Snack följa med barnen. Oktober 2015
Mötesplatser i Kungaskogen Vi använder vår närmiljö som lärmiljö. Barnen delas in i flera grupper med varsin pedagog. Syftet med detta är att ge talutrymme och möjlighet att följa barnen enskilt och mindre grupper. Exempel på aktiviteter: I första gruppen gjorde vi leken Byta träd och letade upp de träd vi känner igen tillsammans med ekorren Snick. I andra gruppen gjorde vi leken Kims lek med räven Raffe och hans verktyg och i den tredje gruppen gjorde vi pussel med bilder från projektet tillsammans med igelkotten Snack. Oktober 2015
Vännernas raket En dag vid frukostbordet frågade en pedagog: - Vad skall vi göra med alla kartonger som vi har på avdelningen just nu? Barnen hade många förslag men intresset för en rymdraket var störst. De fantiserade och började omgående med hjälp av kroppsspråk visa hur den skulle kunna se ut. Barnen samarbetade, de involverade varandra och skapade ett gemensamt intresse. batterier broms ratt knappar fönster klocka Under processens gång använde vi material som wellpapp, kartong, tejp och sax samt färgglada kritor. Barnen hade en kontinuerlig dialog och kom fram till att raketen skulle heta Vännernas raket. Ett barn kommenterade: I en sådan liten raket måste man hålla sams och vara snäll. En hypotetisk fråga: Hur lång tid tar det att åka till rymden? Vi besvarade frågan med hjälp av Ipad. Oktober 2015
Barnen gör egna kompisbeskrivningar Vi gav barnen i uppgift att beskriva sina kompisar och deras positiva egenskaper. Då vi tidigare pratat om vad en bra kompis är har vi lagt märke till att svaren handlar mycket om hur man inte ska vara. Syftet med detta är att vill vi utmana barnen i att se och tala om vad som är bra med en person och varför han eller hon är en bra kompis. I pratbubblorna beskrivs barn av sina kompisar. Skrattar mycket Hjälpsam Delar med sig Leker med flera samtidigt Påhittig Lyssnar Omtänksam Busig November 2015
Bokens handling tillämpas i vardagliga situationer En förmiddag arbetade vi i halvgrupp. Två nya karaktärer introducerades, kaninen Bitis och älgen Älgvis. I boken beskrevs hur Snick, Snack och Raffe räv började reta Bitis och sa att hon inte fick vara med Senare under dagen då barngruppen lekte ute kom några barn till en pedagog och sa att de inte fick vara med när några andra barn lekte. Pedagogen frågade barnen om de mindes det vi läst i boken under förmiddagen och hur Bitis kände sig när hon inte fick vara med. Detta resulterade i att barnen beslutade sig för att prata med sina kompisar med boken som utgångspunkt. November 2015
Ord-duscha Ett av förskolans uppdrag är att främja och stimulera barns språkutveckling. Barnen ord-duschas genom att vi använder och diskuterar ordens betydelse i värdegrundsfrågor. Barnen har med hjälp av Snick och Snack från Kungaskogen plockat ut viktiga ord som blir ett underlag att samtala kring. Med hjälp av projektorn och datorn samarbetar barnen med att ljuda och bokstavera ord på ett lekfullt sätt. Här får barnen möjlighet att upptäcka ett nytt intresse för skrift språk. November 2015
Vi leker med vännerna i Kungaskogen Karaktärerna i projektet används på olika sätt i leken. Vi bygger hus till Snick, Snack och de andra vännerna i Kungaskogen. Barnen samarbetar och får välja material till sina konstruktioner. Miljön som tredje pedagog Miljö och material ska vara tillgängligt och inbjudande samt främja lekfulla och kreativa mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser, utforskande, undersökande och skapande - både inne och ute. November 2015
Kompisboken Barnen fick i mindre grupper berätta om sin kompis för varandra och lyssna på andras berättelser. Sedan tillverkades en Kompisbok med bilder och beskrivningar om kompisarna. Boken finns tillgänglig att bläddra i på avdelningen Denna uppgift gav barnen möjlighet att beskriva sina kompisar och deras positiva egenskaper. Då vi tidigare pratat om vad en bra kompis är har vi lagt märke till att svaren handlar mycket om hur man inte ska vara. Med detta sätt vill vi utmana barnen i att se och tala om vad som är bra med en person och varför han eller hon är en bra kompis. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön (Lpfö98-2010 2.1 Normer och värden s.8) December 2015
Den gyllene regeln I projektet har vi arbetat kring Den gyllene regeln som utgångspunkt i samtal kring barnens kompisrelationer.
Snick och Snacks julkalender med QR-koder Årets julkalender har byggts på QR-koder och med Vännerna i Kungaskogen som utgångspunkt. Syftet med denna julkalender har varit att väva samman våra traditioner med pågående projekt. Vi ville koppla årets julkalender till IKT och har sett ett intresse hos barnen för just QR-koder. Bakom varje QR-kod har olika uppdrag gömt sig. Ett av uppdragen var att tillsammans skapa en trädgran, barnen fick först samla grenar och sedan demokratiskt rösta fram en modell av trädgranen samt skapa den tillsammans. December 2015
Barnen skapar en trädgran Förskolan ska medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar utvecklas. (Lpfö 98/10 s.9) December 2015
Vad har hänt med vår koja? Barnen var nyfikna på att besöka vår koja igen. Det blev magiska upplevelser i ett fantastiskt vinterlandskap. Ett barn uttryckte att det kändes som att gå in i en portal (se förra årets projekt) När vi kom dit såg vi att vi har mycket jobb att ta tag i. Vad har hänt? Har någon förstört vår koja? Beror det på vädret? Barnen hade många olika hypoteser. Januari 2016
Projektet syns i vår lärmiljö Vad tror ni pågår här? Februari 2016
Vi samtalar om känslor, I Kungaskogen blir karaktärerna Raffe och Bitis kära. Detta väckte frågor hos många av barnen: Vad betyder det att vara kär? Hur känner man sig när man tycker om någon/något? Varför blir man kär? Februari 2016
Dikter Som ett komplement till vår kompisbok, där barnen har fått träna på att utveckla ett resonemang, har vi också tillsammans skapat dikter. Med dikter får man på ett mer kortfattat sätt fram det man vill säga. Genom dessa arbetssätt, där barnen fått leka med språket och dess symboler, gynnas barnens språkutveckling och vilket är viktiga språkliga kompetenser. Februari 2016
IKT och skapande En ny vän har tillkommit i boken Vännerna i Kungaskogen. Det är en skata som heter Hotta. Vi delade in barnen i smågrupper och med hjälp av Ipad och storbildskärm tog vi tillsammans reda på hur en skata lever i naturen och hur den ser ut. Vi studerade vilka färger skator har och sedan målade barnen egna alster. Februari 2016
Vi har observerat att barnens intresse för naturen och särskilt maskar har ökat under våren. Med hjälp av Snick och Snack har vi letat efter maskar som har fått flytta in i en genomskinlig behållare på Trollet. Barnen har själva fått dokumenterat processen och studerat på nära håll hur maskarna gör gångar i jorden och hur löven har flyttats ner i jorden. Vem har gjort det? Barnens frågeställningar: Vad äter maskar? Vill de ha skugga eller ljus? Hur lång är en stor mask? Behöver den vatten? Mars 2016
IKT tillsammans med Snick och Snack Barnen samarbetar och programmerar Bee-Bots med hjälp av en rutsystem. Mars 2016
Vi upptäcker och undersöker Barnen möter en ny figur som blir en färgstark karaktär i Kungaskogen. Maraca är en papegoja från Sydafrikas djungel. Här utforskar vi hur det ser ut i en regnskog och med hjälp av kuben skapar vi en 3D upplevelse för barnen. Maracas vackra färger återskapas i barnens alster. April 2016
Projektavslutning Vi färdigställer kojan och har fest i Kungaskogen. Alla karaktärer vi lärt känna under projektet är med på festen. Vi är kompisar allihopa Maj 2016
Snick Snack Vännerna i Kungaskogen Bitis Raffe Hotta Älgvis Maraca
Sammanfattning I årets projekt I språkets värld har vi valt att arbeta med arbetsmaterialet Vännerna i Kungaskogen. Med hjälp av sagan om Snick och Snack samt deras vänner har vi strävat efter att förtydliga för barnen vad en god kamrat är och varför man ska vara det. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Vi har erbjudit barnen en verksamhet med gemensamma upplevelser där fokus legat på den koja vi tillsammans byggt i skogen med sagan som utgångspunkt. Vi har planerat våra aktiviteter utifrån barnens intresse för naturvetenskap, skapande, bygg och konstruktion samt kompisrelationer. Vi har sett en stor vinning i att arbeta i mindre grupper. Detta för att kunna möta varje enskilt barn där det befinner sig. Vi pedagoger har upplevt att barnen har tagit fasta på bokens budskap kring Den Gyllene Regeln. De har refererat till händelser i sagan och löst olika situationer med hjälp av den. Vi har sett ett stort intresse hos barnen för vårt projekt. Vännerna i Kungaskogen har blivit ett välkänt inslag i verksamheten och de har medverkat i både barnens lek samt i planerade aktiviteter.