Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Relevanta dokument
Arkivering och kartläsning. Magdalena Nyberg Vattenenheten

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Underhåll av diken: Juridik. Magdalena Nyberg Rådgivningsenheten söder. Foto: Tilla Larsson

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Vad behöver du veta om ett markavvattningsföretag?

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Idé till disposition

Vad gör Jordbruksverket för att möta behovet av kunskap och rådgivning?

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Egenkontroll för vattenverksamheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

Länsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Syfte- att bidra till miljömålen

Så här fortsätter Greppa Näringen

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Att ändra befintliga tillstånd Seminarium Svenskt vatten 9 nov 2016 Tilla Larsson Jordbruksverket i Alnarp

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

Underlagsmaterial till modul 14D Översyn av dränering

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Våtmarkskurs. Jordbruksverket Skövde Ingrid Johansson, tekniskt råd, Mark- och miljödomstolen

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Introduktion till miljöbalken

Dikesrensningens regelverk

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Synpunkter i stort på våtmarker

Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen

Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Lär dig mer om markavvattning

Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

DOM Stockholm

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Informationsträff om vattenfrågor

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Vattendagen

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Markavvattningsföretag vid fastighetsbildning

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenverksamhet

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

DOM Stockholm

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

En svala gör ingen sommar

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

Transkript:

Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering

Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner Underhåll, rensning, skyddade områden, hänsynsregler vad gäller för den enskilde lantbrukaren Kort kring markavvattningsföretag hur påverkar de, när kommer de in Typexempel på vattenproblem orsaker, åtgärder, juridik Diskussion

Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg och redskap för rådgivaren och lantbrukaren Team-building och samverkan mellan rådgivare Temakurser med anknytning till modulerna På sal eller webben ÖVERSYN AV DRÄNERING modulkurs Kunskapskurser; seminarier och workshops

Översyn av dränering Ny modul from 2012 Kan genomföras i greppa-län och inom målgruppen (>25 de eller 50 ha åkermark) Syfte: Förbättra produktionen genom att översiktligt gå igenom gårdens dräneringsstatus utifrån kartor och fältbesök Funktion, utformning, behov av underhåll Även titta på om dräneringen omfattas av markavvattningsföretag och vad det kan föra med sig

Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Foto: Stina Olofsson

Vattenenheten, Jordbruksverket Magdalena Nyberg Carl-Johan Rangsjö Enheten består av 11 medarbetare. Vi finns på tre platser: Alnarp, Linköping och Jönköping

Vattenenheten, Jordbruksverket Vi jobbar med markavvattningsfrågor, flertalet av oss är markavvattningssakkunniga. Har rådgivning mot lantbrukare Utför utredningar mot privata marknaden och mark- och miljödomstolarna (som sakkunniga)

Några begrepp och definitioner Naturligt vattendrag Vattenanläggning Vattenverksamhet Markavvattning

Markavvattning/dikning 2 4pkt 11 kap Miljöbalken Åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighet lämplighet för något visst ändamål.

Markavvattningens syfte En fungerande markavvattning är en förutsättning för god balans mellan syre och vatten och därmed för god produktion Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och skyddas

Dränering Några begrepp och definitioner Dräneringsgrad Dämning Vattenstånd Vattenföring

Några begrepp och definitioner Diken grendiken, kantdiken, tegdiken Täckdikning

Markavvattningsföretag Äldre begrepp för det som nu gemensamt kallas markavvattningsföretag, t ex: Dikningsföretag Vattenavledningsföretag Invallningsföretag Vattenregleringsföretag

Juridiken - vatten Äldre lagstiftningar: Dikningslagen (DL) Äldre vattenlagen (ÄVL) Vattenlagen (VL)

Juridiken - vatten Nuvarande lagstiftning: Miljöbalken (MB) Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LVV)

Natura-2000 Några begrepp och definitioner Biotopskyddsområde Artskydd Dispens Rättskraft

Några begrepp och definitioner Egenkontroll Åtgärdsprogram Tillsyn

Kontakt med brukaren Diskussion kring vattenproblem: Var? När började problemen? Förändringar i omgivningen: Exploatering? Nya vägtrumma? Checklista Innan rådgivningsbesöket: Vilka ritningar/handlingar har lantbrukaren? Be vid behov lantbrukaren rita en enklare skiss Fråga efter trakt och sockennamn

Checklista Innan rådgivningsbesöket: Arkivforskning Markavvattningsföretag Täckdikning Fastighetskarta Skyddade områden Kartkopior att ta med ut i fält Scanna in kartorna så de finns digitalt

Checklista Under rådgivningsbesöket: Fältbesök utförs på en begränsad del av fastigheten Utföres bäst då det ej är vegetationsperiod Brukaren skall alltid vara med vid besöket Samtal förs först inomhus där kartor lättare kan konsulteras Anteckningar förs under besöket, vid behov noteringar på kartmaterial (kopior) Foton

Checklista Titta inte bara på det lantbrukaren pekat ut Kan problemen bero på annat: Ny vägtrumma i närheten? Att tänka på Exploatering av t ex kommunen? Om man inte kan lokalisera orsaken till ett vattenproblem föreslå som åtgärd utredning av problemet. Efter besöket ta gärna en stund att fundera innan du far vidare, kanske behövs kompletterande anteckningar eller foton.

Checklista Efter rådgivningsbesöket: Skriva rapport Ha kartkopia med problem-/orsaksområden markerade Skicka med relevanta foton Konkretisera akuta och långsiktiga åtgärder

Samtal med lantbrukaren Sammanfattning Arkivforskning Fältbesök Rapport