Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018
Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2
Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Syfte... 4 3 Handlingsplan... 4 3.1 Öka barn och ungas delaktighet och inflytande... 4 3.2 Förbättra arbetssituationen för handläggare... 5 3.2.1 Handläggarens uppdrag... 5 3.2.2 Säkerställa introduktion av nyanställda och kompetensutveckling... 5 3.3 Ge möjlighet till ett närvarande ledarskap... 6 3.4 Utöka och förbättra samverkan och förebyggande arbete... 7 3.5 Förbättra stödet till familjehem... 8 4 Uppdrag... 9 5 Referenser... 10 3
1 Bakgrund Den sociala barn- och ungdomsvårdens främsta uppgift är att skydda och stödja barn och unga som far illa, men också att arbeta förebyggande och tillhandahålla frivilliga insatser. Skydd och stöd till barn och unga regleras främst i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram handlingsplanen Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som innehåller en behovsinventering med 44 förbättringsförslag. Handlingsplanen lyfter tre huvudområden; den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag, organisation och utbildning samt forskning och utveckling. Det är ytterst kommunerna som via den sociala barn- och ungdomsvården ansvarar för att ge barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa skydd och stöd. Insatserna kan vara mycket ingripande och påverka ett barns uppväxt och förutsättningar för resten av livet. Det är därför av största vikt att den sociala barn- och ungdomsvården fungerar på ett tillfredställande vis. SKL har uppmanat kommunerna att ta fram en lokal handlingsplan med syfte att på lokal nivå stärka skyddet för barn och unga, utifrån den egna kommunens förutsättningar. 2 Syfte Syftet med handlingsplanen är att genom konkreta uppdrag tydliggöra ansvarområden och åtgärder för att stärka barn och ungas skydd i Ulricehamns kommun. 3 Handlingsplan 3.1 Öka barn och ungas delaktighet och inflytande En viktig utgångspunkt för att stärka skyddet för barn och unga är att de får komma till tals och att deras synpunkter tas i beaktande. Detta får stöd i artikel 12 i FN:s barnkonvention. Utgångspunkten i Ulricehamns kommun ska vara att barnet alltid ska höras om det inte finns något som talar emot det. Kommunen ska arbeta för att tydliggöra barnens röst i förstahandsbedömningar och utredningar. För att det ska bli kontinuitet i arbetet ska lathundar tas fram som stöd för handläggaren. För att sprida och utveckla barns delaktighet och inflytande ska ett arbetssätt implementeras där goda exempel i skrivna utredningar lyfts fram och sprids till övriga handläggare. Utöver detta ska Ulricehamns kommun medverka i Barnhus. 4
3.2 Förbättra arbetssituationen för handläggare För att den sociala barn- och ungdomsvården ska bedrivas rättssäkert och effektivt krävs personal med rätt kompetens, stabilt ledarskap med närvarande chefer och en stabil organisation. 3.2.1 Handläggarens uppdrag En studie gjord av Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, visar att handläggare använder 2 procent av sin arbetstid till direkt kontakt med barn och unga. Mycket av tiden läggs på administration och kringuppgifter. Källa: http://www.socialbarnungdom.se/barn-och-unga/sammanstallning-avmatningen/ För att renodla handläggarnas uppdrag, förbättra arbetsbelastningen samt öka kvaliteten i arbetet med barn och unga ska kommunen utreda möjligheten att anställa andra yrkesgrupper, till exempel assistenter eller administratörer, för att avlasta handläggaren med administrativa uppgifter. 3.2.2 Säkerställa introduktion av nyanställda och kompetensutveckling Personalomsättningen på socialsekreterare generellt, och också inom barn och ungdomsvården, är hög framförallt inom den myndighetsutövande delen. Det finns studier som visar på att de erfarna socionomerna går vidare till uppdrag med mer behandlande insatser och att det är de nya, oerfarna socionomerna som arbetar med myndighetsutövningen. För att ha en bra barn- och ungdomsvård krävs stabilitet både i personalgruppen och i organisationen. I Ulricehamns kommun anser man att för att få detta bör man fokusera på introduktion av nyanställda och kompetensutveckling. 5
Introduktion av nyanställda När man börjar på arbetsplatsen, oavsett tidigare erfarenheter, bör introduktionen fokusera på lokala rutiner, datasystem, interna och externa kontakter och hur det fungerar med lunch, raster med mera. Det bör därför finnas tydliga arbetsbeskrivningar och rutiner som förklarar vad som ska göras och hur. Det är ett krav att de som arbetar som handläggare inom den sociala barn- och ungdomsvården har en socionomutbildning. Detta är en generalistutbildning och en kompetensutvecklingsinsats riktad specifikt mot arbetet med barn och unga bör erbjudas nyanställda utan tidigare erfarenhet från yrket. Denna kompetensutvecklingsinsats bör komma när man har arbetat en tid med handläggningen, cirka ett år, för att ha fått lite erfarenhet. Efter att en handläggare har arbetet 2-3 år bör ytterligare kompetensutveckling ges i form av fördjupad kunskap i arbetet med barn och unga. I samband med introduktionen bör den nya medarbetaren erbjudas en mentor. En mentor kan vara en rutinerad handläggare som har utrymme i sitt arbete att fungera som stöd och bollplank åt den nyanställda. Kompetensutveckling För alla handläggare bör utbildning ske kontinuerlig. Kompetensutveckling ska ges i BBIC (Barns Behov I Centrum), LVU, handläggning och dokumentation. Alla ska också genomgå utbildning i systemteoretiska metoder. För de erfarna handläggare som ska fungera som mentor för nyanställda bör också en handledarutbildning erbjudas. För att erfarna handläggare ska stanna kvar behöver möjligheten till alternativa karriärvägar ses över och möjlighet till spetskompetens erbjudas. Alternativa karriärvägar kan vara i form av att ha en rådgivande funktion gentemot mindre erfarna handläggare (till exempel senior socialsekreterare) eller som stöd i att utvärdera och utveckla arbetssätt och metoder. För att utveckla medarbetare och verksamhet ska ett arbetssätt tas fram där man arbetar med systematisk uppföljning och utvärdering. Det nya arbetssättet ska innebära att man gemensamt har ärendegenomgångar för att lära av varandra, få en gemensam syn på arbetet och utveckla arbetssätt och metoder. Att arbeta tillsammans i par för att lära av varandra och för att avlasta varandra är också något som bör testas. 3.3 Ge möjlighet till ett närvarande ledarskap Ett annat område som är av betydelse för en väl fungerande omsorg för barn och unga är att ledarskapet är stabilt och närvarande. Många kommuner i Sverige upplever en hög omsättning av chefer inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det är viktigt att chefen ges möjlighet att vara närvarande och delaktig i det dagliga arbetet som sker. För att möjliggöra för chefen att vara närvarande och delaktig behöver förvaltningen se över om det 6
finns arbetsuppgifter som ligger hos chef som skulle kunna läggas på en administratör, assistent eller kanske en erfaren handläggare. Ett mentorssystem eller någon form av handledning eller annat stöd till chef bör ses över. 3.4 Utöka och förbättra samverkan och förebyggande arbete Samverkan Socialtjänsten har det övergripande ansvaret när det gäller samverkan på individnivå och på övergripande nivå. Det finns forskning som tyder på att anmälningarna till socialtjänsten om misstanke att barn riskerar att fara illa (så kallad orosanmälan) ökar. Detta tros bero på en ökad medvetenhet hos de som är skyldiga att anmäla samt att det är ganska vagt beskrivet när en anmälan ska göras (misstanke om att barn riskerar att fara illa). När en anmälan har inkommit har socialtjänsten 14 dagar på sig att besluta om en utredning ska öppnas eller inte. En väl fungerande samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst skulle kunna resultera i att man möter barnets behov på ett tidigare stadium och att stödet kan ske genom frivilliga serviceinsatser istället för att en orosanmälan görs. Det finns forskning som pekar på att en väl fungerande skolgång är det viktigaste för att ett barn ska lyckas senare i livet, vilket innebär att det är oerhört viktigt att samverkan fungerar. Samverkan med hälso- och sjukvården beskrivs av många kommuner som besvärlig. Det finns forskning som tyder på att barn och unga som är omhändertagna inom socialtjänsten har sämre fysisk och psykisk hälsa och presterar sämre i skolan och på fritiden jämfört med andra barn. Många gånger är socialtjänsten beroende av läkarutlåtanden, utredningar med mera från vården för att komma vidare i sitt arbete. En god samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården är av yttersta vikt för barnets välmående och för den fortsatta planeringen av insatser. I samverkan med både förskola, skola och hälso- och sjukvård ska SIP (samordnad individuell planering) användas i utökad omfattning. Alla barn som har kontakt med mer än en instans ska ha en SIP. Förebyggande arbete För att öka skyddet för barn och unga inom kommunen behöver det förebyggande arbetet fungera bra. Om samverkan fungerar bra mellan förskola, skola, elevhälsan och hälso- och sjukvården är målet att fler ska få hjälp i det förebyggande arbetet i form av frivilliga stödinsatser och inte behöva bli aktuella för utredning inom socialtjänsten. I detta förebyggande arbete ingår även uppsökande verksamhet, fältarbete med mera. 7
3.5 Förbättra stödet till familjehem Allt fler barn placeras utanför det egna hemmet, antalet placeringar utanför hemmet har i det närmaste fördubblats de senaste 20 åren. År 1992 var cirka 15 000 barn placerade i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) och 2013 var motsvarande siffra 32 600 barn. Det råder stor konkurrens om familjehemmen både kommuner emellan och mellan privata företag och kommunerna. Sedan 2103 är det ett lagkrav att kommunerna ska erbjuda blivande familjehem och jourhem familjehemsutbildning. Det bör också finnas kontinuerligt stöd och utveckling för familjehem och möjlighet till handledning, externt. Förvaltningen bör se över om någon av dessa delar, utbildning, stöd, utveckling/handledning kan ske i samverkan med andra kommuner eller genom ett regionalt samordnat uppdrag. 8
4 Uppdrag Uppdrag Barn och ungas delaktighet och inflytande ska dokumenteras i förstahandsbedömningar och utredningar. Om barnet inte kommit till tals ska den bedömningen dokumenteras Utreda möjligheten att anställa andra yrkeskategorier, till exempel socialassistent eller socialadministratör, som stöd till handläggare/enhetschef Ta fram en introduktionsplan för nyanställda som sträcker sig 2-3 år framåt Implementera ett arbetssätt som stödjer mentorskap/handledning för handläggare och enhetschef Ansvarig Enhetschef BoU Socialchef Implementera rutiner med samverkan tillsammans med förskola, skola, elevhälsan och hälso- och sjukvården med målet att minska antalet orosanmälningar och istället öka antalet förebyggande/serviceinsatser Verksamhetschef elevhälsa Utveckla arbetet med SIP (VästBus) så att alla barn som är aktuella inom mer än en instans har en SIP Ta fram en rutin för hur utbildning, stöd, vidareutveckling och handledning till familjehem ska se ut. Utred möjligheten att viss del av dessa sker genom regional samverkan. Implementera arbetssätt som bygger på utvärdering och utveckling genom ärendegenomgångar 9
5 Referenser SKL 2015, Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården SKL 2013, Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Matthias Samuelsson Gullers Grupp 2014, För barnen, ungdomarnas, familjernas och framtidens skull - en översikt över den sociala barn- och ungdomsvårdens problem- och utvecklingsområden Regeringskansliet, nationell samordnare för den sociala barn och ungdomsvården http://www.socialbarnungdom.se/ 10