MOVIUM FAKTA #

MOVIUM FAKTA # 4 2016 Skuggfotbollsplan Play in the Shade. Foto: Volontaire. sol och skugga att tänka på i utemiljöer för barn och unga Solljuset är livsviktigt och styr flera komplexa funktioner i människokroppen. Solljus behövs för att bilda D-vitamin och för att reglera sömn och vakenhet, immunförsvar och hur vi mår psykiskt. Solljusets positiva effekter för hälsan bör lyftas fram i stadsplaneringen. Men oförsiktigt solbeteende och utemiljöer som saknar skugga ökar risken för sjukdom relaterad till skadliga nivåer av UV-strålning. Barns och ungas hud är extra känslig och det är därför mycket viktigt att utemiljön erbjuder skugga i de utemiljöer där barn vistas när solen står som högst. Lena Jungmark & Petter Åkerblom

God livsmiljö har både sol och skugga Dagsljus och solljus tillhör stadsmiljöns grundläggande livskvaliteter, både inomhus och utomhus. På bostadsgårdar, torg och parker behövs både soliga och skuggiga platser för olika åldersgrupper, behov och årstider. Ljusförhållandena är en viktig faktor i stadsplaneringen, då detta är svårt att korrigera i efterhand. Med rådande stadsbyggnadsideal planeras och byggs täta städer i syfte att spara mark och skapa stadsmässighet. Vem eller vilka som gagnas av detta pratas det mer sällan om. Det har visat sig att stadsmässig planering ökar risken för att bostadsgårdar och gaturum hamnar i slagskugga utan solljus vid någon tidpunkt på dagen. En sådan utemiljö är otrivsam och blir mindre använd. Dyr mark ger mindre ytor Markpriserna i storstadsregionerna är höga och konkurrensen om marken hård. Att reservera mark för rymliga gårdar när nya skolor och förskolor planeras är svårt, både på grund av rådande stadsbyggnadsideal och av ekonomiska skäl. Det finns för närvarande en utveckling i storstäderna där utemiljön inte minst i förskolor reduceras kraftigt, och ibland begränsas till en trång utsläppsgård. Kringgärdad av höga hus hamnar dessa små gårdar lätt i evig slagskugga. En sådan lösning är inte ett acceptabelt sätt att skona barnen från UV-strålning. Slagskugga är inte tillfredsställande ur lekvärdessynpunkt enligt de kvalitetskrav på ändamålsenliga friytor som Boverket ställer (BFS 2015:1 FRI). Att växa upp i stan Offentliga platser som gaturum, torg, parker och lekplatser är en del av barns uppväxt- och livsmiljö. Så även i högsta grad den egna bostadsgården. Barns högre känslighet för UV-strålning bör därför beaktas i planering, utformning och förvaltning av offentliga miljöer. Betraktar man bostadsgårdar ur barnperspektiv finns det ofta möjlighet att samtidigt förbättra både lekvärde och begränsa exponeringen för solstrålning. Det behöver inte vara kostsamma ombyggnader. Planteringsytor med prydnadsbuskar kan i Lekplatser i parker kan placeras med behagligt solskydd av stora lövträd. Foto: Lena Jungmark. 2

M OV I U M FA K TA 4 2 016 Den populära höga klätterställningen för ungdomar befinn er sig i lövskugga större delen av dagen. De mindre barnen leker i buskarna nedanför. Foto: Petter Åkerblom. lämplig omfattning exempelvis ersättas med skugg a nde och lekvänligt växtmaterial och sandlådan flyttas så att den hamnar i lövskugga. Skötselkostnaderna kan till och med minska om beskärningsintervallen ökas till förmån för lek i buskarna. Att planera för slagskugga är aldrig en acceptabel lösning på UV-problematiken. Med kunskap om solens betydelse för hälsan kan planerare, landskapsarkitekter, arkitekter, fastighetsförvaltare och skolledare på ett professionellt sätt planera och underhålla utemiljöer med balans mellan sol och skugga. andra komplexa hormonella funktioner som dygnsrytm och immunförsvar. Mental återhämtning från stress och efter sjukdom gynnas av vistelse i grön miljö, liksom koncentrationsförmågan i klassrummet för skolbarn som varit utomhus på rasten. Att vara ute och röra på sig är viktigt för att reglera kroppsvikt, muskelfunktioner och balans. Det gäller både vuxna, unga och barn. För barn och unga är utomhuslek extra viktig. Lek i gröna, varierade och utmanande miljöer ger tillfälle att träna och utveckla en växande kropp, samtidigt som en utmanande utemiljö ger värdefulla tillfällen att öva riskbedömning. Lika viktigt är att utelek gynnar den kreativa och sociala förmågan och ger barnet chans att skapa egna relationer till omgivningar och platser. I förskola och skola är utemiljön dessutom en pedagogisk potential för flera skolämnen. Utevistelse är friskfaktor Forskning visar på hälsovinster med att vistas utomhus. Att röra sig ute är en friskfaktor för människan på flera plan. Att D-vitaminbildning är beroende av solljusets ultravioletta strålning är allmänt känt, men dagsljus reglerar även 3

Solstrålningens risker Parallellt med att forskningen påvisar nära samband mellan människans välbefinnande och den utemiljö hon vistas i, publiceras även statistik som slår fast att allt fler insjuknar i hudcancer där det finns en direkt koppling till överexponering för ultraviolett strålning. Överexponering för UV-strålning är en konsekvens av oförsiktigt solbeteende och är relaterad till den fysiska miljöns förutsättningar att erbjuda skugga. Det är därför angeläget att implementera aktuell medicinsk statistik i både planering och utformning av barns och ungas utemiljöer, läs mer på www.cancerfonden.se/livsstil/solen. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) arbetar för att minska antalet fall av hudcancer som orsakas av UV-strålning. Myndigheten gör riskbedömningar, tar fram råd och bestämmelser samt informerar om riskerna med UV-strålning och solariesolning. Via en informativ hemsida vill myndigheten nå ut med riktlinjer och information till allmänheten. På hemsidan hittar den intresserade lättillgängliga informationsfilmer, den nedladdningsbara appen Min soltid för beräkning av uppskattad soltid samt länkar till fördjupad information. Snabb ökning av hudcancer SSM ger varje år ut en vetenskaplig årsrapport med aktuell forskning om effekter av solexponering samt statistik kring hudcancer. Här konstateras att hudcancer idag utgör 16 procent av alla cancerfall (SSM 2015:23). Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast och trenden ser ut att fortsätta (se diagram på sidan 5). Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas tack vare att melanomet upptäcks tidigt och därmed inte har hunnit sprida sig. Men trots det syns en svagt ökande trend av dödligheten i hudmelanom i Sverige under de senaste cirka 15 åren. Det är den cancerform som i högre utsträckning än andra hudtumörer drabbar yngre vuxna och i sällsynta fall även barn. De ökande sjukdomstalen i hudcancer är troligen främst kopplade till UV-exponering. Orsakerna är flera och komplexa, det kan handla om ogenomtänkt solbeteende, solariesolning, skönhetsideal och vintersemestrar till solvarma stränder med vinterblek hud. SSM arbetar offensivt med information och kampanjer för att bidra till klokare solbeteende. Möjligheten att kunna söka skugga utomhus är en viktig faktor som minskar risken för solskador, inte minst bland de yngre barnen. SSM gav 2015 Tankesmedjan Movium i uppdrag att göra en förundersökning om UV-skydd i relation till planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö. Movium konstaterade att fakta och information om UVstrålning redan finns tillgänglig, till exempel i den utmärkta skriften Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn, där lekvärde och platser med solskydd kopplas samman i konkreta råd för utformning och förvaltning av lekplatser (se sidan 10). Trots satsningar på denna typ av information går omställningsarbetet inte i den takt SSM önskar. Medicinsk forskning måste i högre grad integreras i utbildning och praktik bland planerare, projektörer och förvaltare. Barn och unga särskilt utsatta Barn och unga är särskilt utsatta för UV-strålning och får lättare brännskador. Det beror på att de har tunnare och känsligare hud som har svårare att tillräckligt snabbt bilda pigmentskydd. Att Faktaruta 1 Rekommendation från Strålsäkerhets myndigheten Det finns starka bevis för att hudcancer, inklusive melanom, orsakas av UV-strålning. Annan forskning pekar på solexponeringens positiva betydelse för kroppens bildning av D-vitamin. Dock är det svårt att särskilja om en minskad cancerrisk beror på höga nivåer av D-vitamin eller om höga nivåer av D-vitamin är en följd av en sund livsstil som i sig minskar risken för cancer. Flera vetenskapliga studier visar på motsägelsefulla resultat och vitamin D:s eventuella roll i olika cancerformers uppkomst och utveckling har ännu inte kunnat fastställas. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar därför att D-vitaminfrågan inte ska påverka aktuella preventiva strategier gällande hudcancer, då det inte finns vetenskaplig grund för detta. 4

bränna sig som barn, ökar risken för framtida hudskador i vuxen ålder. Om man ser till barns och ungas exponering för UV-ljus i vardagen konstaterar man att utemiljön i förskola och skola hamnar i fokus. Det är där barn och unga är ute på längre lunchraster när solen står som högst på himlen. Särskilt solutsatta platser är sandlådor och sport ytor med tillhörande läktare. Där kan aktiviteten vara så fängslande och rolig att man lätt blir sittande under längre tid. Först i efterhand märker man att huden rodnat. Förskolebarn har inte möjlighet att själva röra sig utanför sin inhägnade gård. Saknas det skugga innanför staketet blir barnen beroende av personalens insatser med uppsättning av solsegel och smörjning med solskyddsmedel. Personalen Malignt melanom Malignt melanom Incidens (frekvens) av malignt melanom. Övre diagrammet: Ålderspecifik incidens, 1992-1994 och 2012-2014. Nedre diagrammet: Incidens och trendlinjer. Malignt melanom är den sjätte största cancersjukdomen för män och den femte största för kvinnor i Sverige. Från början av 2000-talet har ökningen i antalet fall per 100 000 tilltagit för både kvinnor och män. Incidensutvecklingen över tid är påfallande jämn mellan män och kvinnor. Män har en högre åldersspecifik incidens i åldersklasserna från 55 år och uppåt. Trenden för de 10 senaste åren baserad på den åldersstandardiserade incidensen är 5,3 procent per år för kvinnor och 5,0 procent per år för män. Källa: Socialstyrelsen. 5

i sin tur blir beroende av att föräldrarna skickar med skyddande kläder om alla barn ska kunna få samma omsorg. Äldre barn har större rörelsefrihet och kan lättare söka skugga i närmiljön, om sådan finns. För unga i högstadieåldern och uppåt är det istället det sociala trycket och utseendeideal som bidrar till överdriven exponering av UV-strålning med risk för brännskador, särskilt på våren. Barn gillar löv som tak Lyckligtvis finns det ingen motsättning mellan barns behov av UV-skydd och skuggande ute miljöer. Forskning visar tvärtom att barn när de kan välja gärna söker sig till platser i lövskugga när det vill leka och vara tillsammans med sina kamrater. I lövskugga med 50 procents himmelsvy är solljuset lagom och luften behaglig. Lek och spring kan fortsätta med oförminskad intensitet. Högt lekvärde, stor rörlighet och bra UV-skydd går hand i hand enligt en undersökning gjord på ett antal Malmöförskolor av forskare från Karolinska Institutet. Mätningar av hur mycket UV-strålning barn utsätts för på förskolor som ingår i Friluftsfrämjandets I Ur och Skur-koncept, där man är ute varje dag året runt, visar att barnen får lagom mängd UV-ljus. Förklaringen är att de leker i skydd av träd och buskar större delen av tiden. Vegetation minskar UV-strålningen med ungefär hälften. De som planerar, utformar och/eller förvaltar barns utemiljöer bör därför på ett professionellt sätt bidra till att säkerställa ett tillfredsställande UV-skydd i utemiljön. Tillräckligt stora gårdar med rejäla vegetationsytor med lekbar och skuggande artblandning är på sikt ett billigt recept på UV-skydd. När växtligheten väl är etablerad behövs mindre skötsel och underhåll än vad tekniska konstruktioner av exempelvis trä kräver. På sikt blir etablerad växtlighet billigare och ger dessutom allt mer skugga allteftersom tiden går. En kuperad och bevuxen lekmiljö främjar fysisk aktivitet, lockar till lek och ger skydd mot solen. Foto: Lena Jungmark. 6

Skugga via solsegel eller andra tillfälliga konstruktioner för solskydd. Skugga via medveten gestaltning av utemiljöer och vegetation. Skugga via fasta konstruktioner för solskydd i lekmiljöer. Planering för skugga öppnar samtidigt för möjligheten att skapa nya rum och öka lekvärdet. Dukar och fasta konstruktioner är särskilt betydelsefulla under våren före lövsprickning. Illustrationer: Lena Jungmark. 7

M OV I U M FA K TA 4 2 016 Ansvar och utmaningar Det är viktigt att både de som förvaltar och sköter gården och den personal som arbetar i den peda gogiska verksamheten är medvetna om skuggans betydelse. Faktaruta 2 Boverket kräver goda sol- och skuggförhållanden Boverket och Tankesmedjan Movium har på Det är inte ovanligt att verksamheten själv önskar borttagning av skuggande träd och buskar med hänvisning till att man önskar bättre överblick och ökad uppsikt över barn och elever. I förskolans utemiljö sätts ofta avskiljande staket upp mellan olika avdelningar. Motivet kan vara låg personaltäthet och därmed svårigheter att övervaka barnen utomhus samtidigt som man klär på andra barn inomhus. Därför är det viktigt för barnen att det finns skugga alldeles intill förskoleentrén. Från fastighetsskötarhåll kan omedvetenhet om skuggans betydelse leda till en välment men olycklig nedklippning av buskar och buskträd. När så sker kan den planerade skuggan försvinna, samtidigt som lekvärdet ofta försämras till förmån för prydlighet. Om skuggande vegetation finns är det viktigt att alla inblandade har en regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljöer med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Vägledningen Gör plats för barn och unga! publicerades i maj 2015. Parallellt med vägledningsarbetet tog Boverket även fram Allmänna råd om friyta för lek och utevistelse (BFS 2015:1 FRI) för att förtydliga plan- och bygglagens krav på tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Här betonas bland annat lämpligheten i att det på skolgårdar och förskolegårdar bör råda goda ljus- och skuggförhållanden. Boverket betonar även lämpligheten i att dessa miljöer bör ha varierade terräng- och vegetationsförhållanden. Lekutrustning placeras med fördel i uppvuxen vegetation där leken kan fortsätta soliga dagar. Foto: Lena Jungmark. 8

tillåtande attityd till lek bland buskar och träd, eftersom det är en viktig hälsofråga. Inte sällan uppstår frustration då man inom den pedagogiska verksamheten påtalar behov av platser med solskydd men inte får önskad respons från fastighetsförvaltarhåll. Anledningen kan vara att det saknas budget för både investering och underhåll av skuggande anläggningar. I värsta fall kan frågan bli hängande i luften i de fall ingen förvaltning har, eller tar, ansvar för detta i tillräcklig omfattning. Gummilandskap har begränsningar En trång gård med stort elevantal innebär hårt slitage på både mark och vegetation. Det är svårt, eller ibland nästintill omöjligt, att etablera vegetation eller gräs på en nyanlagd gård med få kvadratmeter per barn. Kompakteringen av marken som följd av barnens tramp, i kombination med ett stort sug hos barnen efter löst lekmaterial (grenar och pinnar), kan omintetgöra de bästa intentioner. Medvetenheten om detta driver på användningen av konstgräs och gummimattor. Konstmaterialen är känsliga för organiskt nedfall, vilket för med sig att leverantörer rekommenderar att vegetation inte placeras i närheten. Solsegel eller andra slags tekniska konstruktioner blir då enda möjligheten att skugga gården. Tufft klimat på taken Takterrasser är ofta utsatta för stark sol och blåst. Extrema klimatförhållanden råder för den vegetation som ska etableras. En godtagbar växtutveckling för skuggande träd och buskträd ställer stora krav på starka bjälklagskonstruktioner för att klara den tyngd som tillräckligt djupa och fukthållande växtbäddar medför. På takterrasser och andra platser, där förutsättningar inte finns att etablera skuggande vegetation, kan byggda konstruktioner och solsegel vara goda lösningar. Med genomtänkt utformning kan flera funktioner kombineras och den skuggiga platsen bli en omtyckt lek-, lär- och hängplats. Klätterväxter, experimentverkstäder, odlingsytor, utearbetsplatser, laddnings- och wifi-spots är exempel på idéer som kan vidareutvecklas. Sportytor kan med fördel placeras i skugga från träd. Foto: Lena Jungmark. 9

Faktaruta 3 Sju tips för hälsosammare utemiljöer Forskning visar att barn och unga gillar miljöer med goda sol- och skuggförhållanden, särskilt platser med varierad topografi och vegetation. Att främja sådana förutsättningar innebär samtidigt att i mindre grad än annars utsätta sig för skadlig solstrålning. I Strålsäkerhetsmyndighetens och Länsstyrelsernas folder Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn ges bland annat följande konkreta råd: Träd, gräs och stenar: Se till att det är nära till grönska på hela gården så att barnen på ett naturligt sätt kan välja både sol och skugga. Plantera mycket och kombinera barnens lekbehov med plantornas behov av skydd för att kunna växa. Fundera över hur vegetationsytorna kan utökas! Tag plats! Barn som har tillgång till mycket vegetation på stora, kuperade ytor utsätts inte bara för mindre UVstrålning, de rör sig dessutom cirka 20 procent mer än andra barn. Undersök därför om det är möjligt att göra angränsande naturmark till en del av barnens utemiljö. Riv stängslen! Stängsel hindrar barnen att springa obehindrat och kan göra det svårare att ta sig mellan soliga och skuggiga delar av gården. Skapa genomfartsvägar genom att lämna en halvmeters lucka mellan stängsel och vägg så att barnen kan röra sig friare och lättare ta sig mellan olika lekmiljöer. Stöka till! Mellan hälften och två tredjedelar av lekmiljön bör vara kuperad och bevuxen. Det främjar fysisk aktivitet och ger skydd mot solen. Naturmark med pinnar, stenar och växter stimulerar dessutom uppfinningsrikedomen. Ha därför mycket löst material på gården. Galna hundar och engelsmän: I sången som blev ett ordspråk heter det: Mad dogs and Englishmen go out in the midday sun. Placera klätterställningar, gungor, sandlådor och lekställningar så att de är skuggade av växtlighet mellan klockan 11 och 15. Knyt lianen i trädet! Ta hänsyn till väderstrecken när du bygger nytt eller bygger till! Planera de fria ytorna så att de ligger öster om förskolebyggnaden och har morgonsol. Skuggande växtlighet i sydväst ger bra solskydd mitt på dagen. Där ska de attraktiva lekmiljöerna placeras. Det är vanligt att lekplatser med artificiella ytskikt placeras under bar himmel. Pågående undersökningar i USA konstaterar att det på solexponerade mörka gummiytor kan vara +63 o C även om lufttemperaturen inte är högre än drygt 20 grader i skuggan. Det är varmare än vad det får vara i varmvattenkranen. Foto: Sharon Gamson Danks. 10

Strategiskt arbete En rundfrågning till ett antal kommuner i landet visar att man på olika nivåer förbereder sig för att möta behovet av att begränsa exponeringen för solstrålning i utemiljöer för barn och unga. I Nynäshamns kommun kartlägger Fastighetsavdelningen graden av solexponering på förskoleoch skolgårdar. Där brister finns planteras träd - grupper för att öka skuggan. Platserna förses med solsegel och pergolor fram till dess. I flera fall flyttas sandlådorna från solutsatta platser till skuggiga. I Falu kommun har man lyft in krav på tillfredsställande skydd för solexponering i kommunens funktionsprogram som ska användas när förskolor och skolor projekteras. I Göteborgs Stad har lokal förvaltningen fått ett politiskt uppdrag att utreda solskyddet på skolor och förskolor. Man har valt att både ta fram riktlinjer för ny- och ombyggnation av utemiljöer, och att inventera och ta fram åtgärdsplan för befintliga. Arbetet beräknas vara klart under 2016. I Mora och Orsa kommuner har krav på sol skyddade utemiljöer lyfts in i den lokala tillsynsplan som ska uppfylla kraven i miljö balken. Tillsynsplanen preciserar hur det lokala arbetet ska bedrivas utifrån de nationella miljömålen. Miljöin spektion har gjorts i samtliga förskolors utemiljö och resulterat i föreläggande om åtgärder på de flesta förskolor. Fastighets ägaren är ålagd att åtgärda anmärkningen, men hur detta ska ske preciseras inte. Kanada ett föregångsland Internationellt arbetar flera länder framgångsrikt med informationskampanjer och preventivt stöd kring UV-skydd och solbeteende. Organisationen Evergreen i Kanada framstår som särskilt intressant genom sitt breda angreppssätt där UV-skydd kopplas samman med ökat lekvärde och utomhuspedagogik. Evergreen ger konkret stöd till skolor och förskolor som vill arbeta med policyer för UV-skydd i läroplanen, anlägga skuggande vegetation eller uppföra skuggande byggnadsverk. Organisationen arbetar även mera övergripande med grönare städer, stadsodling och andra sociala delaktighetsprojekt. Läs mer på www.evergreen.ca Faktaruta 4 Miljönämndens befogenheter En kommunal miljönämnds befogenheter regle ras i huvudsak i miljöbalken (1998:808) och miljö tillsynsförordningen (2011:13). Miljönämnden har rätt att få ta del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detta regleras i tillsynskapitlet, kapitel 26 miljöbalken. Enligt 28 kapitlet i miljöbalken har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde för att kunna fullgöra myndighetens uppgifter. I den här japanska förskolan är rutschkanan placerad så att träden ger behaglig skugga. Kepsen är självklar för japanska förskolebarn. Foto: Sharon Gamson Danks. 11

TTANKESMEDJAN MOVIUM Barn är uppfinningsrika när det gäller att hitta skugga. Foto: Petter Åkerblom. Läs mer: Allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet, Boverket, BFS 2015:1 FRI. www.boverket.se Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. 2015. Boverket och Tankesmedjan Movium. www.boverket.se Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2015. Strålsäkerhet s myndigheten 2015:23. www.stralsakerhetsmyndigheten.se Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. 2009. Inspirationsfolder från Strålsäkerhetsmyndigheten. www.stralsakerhetsmyndigheten.se Cancerincidens i Sverige 2014. Nya diagnosticerade cancerfall år 2014. Sveriges officiella statistik. Statistik Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen. Detta Movium Fakta är skrivet av: Lena Jungmark, landskapsarkitekt med eget företag i Lund, med mångårig erfarenhet av planering av offentliga lekplatser och förskole/skolgårdar. Under senare år har hon haft uppdrag som skribent i frågor som rör barn och utemiljö för Tankesmedjan Movium. 2015 utkom Skolgården förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar (SKL), författad tillsammans med Petter Åkerblom. Petter Åkerblom, utvecklingsledare, utemiljöer för barn och unga vid Tankesmedjan Movium, även verksam som universitetslektor vid institutionen för stad och land, SLU. Tack till Johan Gulliksson, utredare på Strål säkerhets - myndigheten, för kommentarer och faktagranskning. ANKESMEDJAN MOVIUM Movium Fakta sammanställs av Tankesmedjan Movium vid SLU Alnarp. Layout: Parvin Mazandarani. Redaktör: Göran Nilsson. ISSN 2001-2357. 12