Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012

Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Mars 2012

Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Syfte: Baskunskaper Programmet Centrala kansliernas mångfalds- och jämställdhetsplan Övning Mänskliga rättigheter Mångfald och intersektionalitet Jämställdhet Diskrimineringslagen Hur arbetar vi vidare? Fördjupning och verktyg: 23 maj i Vbg, 1 juni i Gbg

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder, etnisk och kulturell bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012

VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Alla människor har lika värde Varje människa är unik med förmåga att utvecklas och ta ansvar Ur Personalvisionen

VGR arbetar för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män få en jämnare könsfördelning i personalgrupper rekrytera personer med annan kulturkompetens än svensk anställa personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden Budget 2012, 2013-15

Det goda livet för alla Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Västra Götalandsregionen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet, exempelvis genom att ta fram anpassad information och se till att lokaler och besöksmål är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Ur Ett gott liv

Övning Diskutera vilka kopplingar och associationer ni gör till mänskliga rättigheter utifrån tidningsartiklarna? Diskutera vilka kopplingar ni gör till Västra Götalandsregionens verksamheter utifrån tidningsartiklarna? Redovisa kort muntligt i storgrupp

Västra Götalandsregionen Mänskliga rättigheter och Rättighetsbaserat arbetssätt Mars 2012

Ansvar och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2012 Västra Götalandsregionen slår vakt om alla människors lika värde och möjligheter. Alla människors rättigheter och lika värde ska respekteras. Alla verksamheter ska i detta arbete utgå från diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder.

Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap - Reaktion på förintelsen - Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget - Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? - Hur kunde det gå så långt?

Mänskliga rättigheter beskriver -Vad som inte får göras mot någon människa. -Vad som måste göras för varje människa.

Mänskliga rättigheters utgångspunkt Rättigheterna är odelbara Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Fyra aspekter av mänskliga rättigheter (MR) Juridik Verksamhet MR Identitet/Självbild Bemötande

Myter om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter behöver vi inte jobba med här eftersom vi redan har det så bra Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem Demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak Vi kan inte bara hålla på och prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter Jag behöver inte lära mig om mänskliga rättigheter eftersom jag redan respekterar andra människor

Ett hållbart skydd för mänskliga rättigheter? De mänskliga rättigheterna respekteras. Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

Ett ohållbart skydd? Det allmänna strävar efter att uppfylla målen för de mänskliga rättigheterna så som de har omtolkats i svensk rätt och praxis. Människor saknar kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. De som är verksamma inom den offentliga sektorn saknar kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

Ett ohållbart skydd? Vad händer vid till exempel ekonomisk kris? instabilitet och social oro i samhället? kravaller/upplopp? kampen mot terrorismen? naturkatastrofer? Det är först då människorättssystemet sätts på prov...

Varför mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens arbete? Västra Götalandsregionen är en del av det offentliga Sverige och har då skyldighet att efterleva de internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete gör Västra Götalandsregionens arbete långsiktigt hållbart, kvalitativt, fokuserat och integrerat.

Mänskliga rättigheter i VGR VGR mänskliga rättigheter och likabehandling 1 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter (föreläsning) 2 Att arbeta med mänskliga rättigheter (planer/policies) 3 Att agera utifrån mänskliga rättigheter (uppföljning)

Att ha kunskap om mänskliga rättigheter Bakgrunden: vad är mänskliga rättigheter Centrala konventionerna: deras roll Konventionernas förhållande till nationell lag Offentlig verksamhets ansvar

Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter Det första gemensamma internationella dokumentet om mänskliga rättigheter (1948) Består av 30 artiklar i vilka ingår både medborgerliga och politiska och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Ingen rangordning av artiklarna de är odelbara och beroende av varandra Enskilda stater är juridiskt ansvariga för att rättigheterna efterlevs nationellt och internationellt

Tre typer av mänskliga rättigheter Absoluta oåterkalleliga rättigheter. ex. rätten att slippa tortyr Rättigheter som bara får begränsas i specifika fall ex. rätten till frihet Rättigheter som får begränsas genom avvägningar ex. rätten till privatliv, yttrandefrihet, m.m. En sådan begränsning måste vara: Laglig Grundad i någon annan viktig rättighet Nödvändig Rimlig i proportioner

Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

Internationell rätt (folkrätt) Internationella avtal Internationella avtal Nationell implementering Nationell implementering Nationell implementering

Nationell implementering? Ratificering Internationella konventioner blir också nationell lag så kallad inkorporering Nationell implementering Internationella konventioner blir nationell lag genom transformering eller konstaterad normharmoni

Statens ansvar för mänskliga rättigheter? Dvs. regeringens, riksdagens, statliga myndigheters, landstings och kommuners ansvar för mänskliga rättigheter Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka) Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar) Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter (utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)

Vart tar rättigheterna vägen? Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet förverkligas ( ) Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art. 22

Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, där ibland socialförsäkring Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 9 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänstlagen, 1 Kap 1

Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna tillerkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att a) minska foster- och spädbarnsdödligheten (..), b) förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård ( ), c) förebygga, behandla och bekämpa alla ( ) sjukdomar, d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård ( ). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 12

Vart tar rättigheterna vägen? Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdslagen 2 a

Konventionskonform tolkning Svensk inhemsk lagstiftning och ändringar av lagstiftning ska tolkas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. = konventionskonform tolkning Konventionerna bör användas för att lyfta fram och tydliggöra myndigheters prioriteringar och ansvar Ska användas som tolkningsmaterial i juridiska sammanhang )

Att agera utifrån mänskliga rättigheter Omedvetna fördomar Beteende- och värderingsövningar Öppen fortlöpande diskussion om svårigheter

Vad bär vi med oss för tankar? okunnig smart arbetslös satanist välutbildad förtryckt omtänksam Fast i kulturella mönster kvinnomisshandlare terrorist

Vad bär vi med oss för tankar? poet rånare serietecknare poet i exil författare mördare nobelpristagare författare nobelpristagare

Att arbeta med mänskliga rättigheter. Vilka verksamheter berörs? Centrala styrdokument Uppdrag Budget Visioner Handlingsplaner. Rättighetsbaserad arbete Handlingsplaner Daglig planering och prioritering Konsekvensanalyser Utvärderingar.

Spelar ordvalet någon roll? Jag har behov av vård. Vi ska tillgodose patientens behov av god vård samt trygghet i vården och behandlingen. Jag har rätt till bästa möjliga hälsa. Jag har ansvar för att skydda, förverkliga och främja denna persons rättighet just därför att det är hans/hennes rättighet.

Mänskliga rättigheter en ram Alla människor har samma värde och rättigheter Ingen får diskrimineras Exempel på områden inom rättighetsramen Jämställdhet HBT- Integration Nationella Funktions- Barn och frågor minoriteter nedsättning ungdom Västra Götalandsregionens verksamhet Icke-diskrimineringslagstiftning golvet Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Perspektivträngsel? Hållbar utveckling Likabehandling Ungdomsfrågor Funktionsnedsättningsfrågor Integration Västra Götalandsregionens verksamhet Äldrefrågor Jämställdhet Nationella minoriteter HBT-frågor Barnperspektiv

mångfald

Enheten för rättighetsfrågor

Begreppet mångfald -Mångfald: stort och varierat utbud, mängd, flera, multipel -Mångfaldig: mångsidig, talrik, varierande -Normativ mångfald: ett önskvärt tillstånd med avseende på distributionen av vissa karaktäristika (ålder, kön, etnicitet, sexuell orientering etc.) inom ett samhälles struktur -Deskriptiv mångfald: befintligheten av olika karaktäristika inom ett samhälle

Begreppet mångfald forts Ursprung USA: diversity, diversity management. -Strategier, försöksverksamheter och program som syftar till att motverka negativa följder av exempelvis etnisk och kulturell mångfald så som diskriminering och segregation (korrigering av underrepresentation). -Att stärka de positiva konsekvenserna av mångfald i termer av innovationer, nya perspektiv, oväntade lösningar etc.

Vad är mångfald? Primär mångfald exkludering 10% kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder livsstil, arbetslivserfarenhet, utbildning, yrkesskicklighet, utbildning, organisationserfarenheter, Intressen, civilstånd, antal barn, arv bostadsort, musiksmak, drömmar, framtidsplaner, värderingar, livsåskådning, sorger, kärlek, sexuella preferenser, inkomst Sekundär mångfald - inkludering

Varför ska vi arbeta med mångfald? -Globalisering och internationalisering -Demografi, en förändrad befolkningssammansättning -Arbetskraftsutveckling, en åldrande befolkning -Kunskapsgap, tillgång och efterfrågan på kompetens -Ökade marknadsandelar och bättre konkurrenskraft -Juridiska aspekter, -Kostnader utan mångfald? Rekrytering? Image? -Legitimitet åt demokratiska institutioner -Moral och etik, allas lika värde och värdighet

VERTIKAL SEGREGATION (makt och tolkningsföreträde) vithet är det som inte syns men som talar ändå HORISONTELL SEGREGATION (representation)

Etnicitet Västra Götaland 14,7 procent av Västra Götalands befolkning är utrikes födda år 2010 (232 666 personer). 19,4 procent av Västra Götalands befolkning har utrikes bakgrund* år 2010 (306 578 personer). * Utrikes bakgrund = född i Sverige av två utrikesfödda föräldrar

Varifrån kommer de utrikes födda? 2010 2000 Kvinnor Män Kvinnor Män Födda i Sverige 85,0 % 85,6% 87,9% 88,4% Födda i Norden exkl. Sverige 3,0% 2,4% 3,4% 2,8% Födda i EU/EFTA exkl. Norden 2,7% 2,7% 2,2 % 2,1% Födda i världen exkl. EU/EFTA 9,3% 9,3% 6,5% 6,7% Källa: SCB

Hur många personer med utländsk bakgrund mellan 0-17 år i % per kommun? Utrikes f. Utländsk b. Utrikes f. Utländsk b. Göteborg 22,4 41 Öckerö 4,3 8 Strömstad 20,2 35 Karlsborg 5,1 9 Borås 17,4 30 Grästorp 5,7 12 Trollhättan 16,4 32 Orust 5,9 12 Partille 14,4 23 Hjo 5,9 12 Mölndal 13,3 23 Tjörn 6,0 12 Dals Ed 12,9 20 Essunga 6,4 10 Ale 12,8 22 Vara 6,9 11

Barn och ungdom 20 % av Sveriges befolkning är barn 20 % av alla barn i Sverige känner till att de har rättigheter 11,5 % av alla Sveriges barn lever i fattigdom Stora klyftor när det gäller barn: med utländsk eller svensk bakgrund med ensamstående eller sammanboende föräldrar i de fattigaste och i de rikaste familjerna i de rikare eller fattigare stadsdelarna i de rikaste och fattigaste kommunerna

HBT Hbt är en förkortning av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp för individer vars könsöverskridande identitet och uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födsel. Transbegreppet handlar inte om sexuell läggning utan om kön.

Statistik Cirka 10% har annan sexuell läggning än enbart heterosexuell Cirka 1 % är transpersoner

Personer med funktionsnedsättning Cirka 250 000 personer lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland Fem svårigheter Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen Ökande grupp Åldersutvecklingen Allt fler överlever olyckor och svåra sjukdomar

Äldre Andelen över 65 år i Sverige 17 %, i Västra Götaland 18 % 2050 andelen över 65 år i Sverige ca 25 % Ca 63% av 65-69 år upplever sin hälsa som god eller mycket god Ca 39% av 80-84 år upplever sin hälsa som god eller mycket god Längre tid som pensionär än som förvärvsarbetare Vart annat barn som föds idag kan komma att fira sin 100-års dag

Intersektionalitet Engelskans to intersect = att genomskära, att korsa Intersektionalitet kan användas för att belysa hur olika former av diskriminering hela tiden samverkar (Iris Marion Young) Ingen teori, utan mer ett synsätt, ett perspektiv Forskning som sysslar med olika kategorier/grupper som uppfattas som marginaliserade och/eller underordnade Försök att fånga samspelet mellan flera olika dimensioner för att på allvar förstå situationen för dessa grupper

Rötter inom feminism Förhållandet mellan klass och kön Vad har medelklassens kvinnor gemensamt med arbetarklassens kvinnor? Vad är viktigast; klass eller kön? Antirasistisk kritik Feminismforskning företrädde vita, västerländska kvinnor och inte adekvat för färgade kvinnor

Bakgrund Klass och kön ursprunget innan begreppet intersektionalitet fanns De tre tunga dimensionerna; klass, kön, etnicitet Två spår - maktaxlar, maktordningar - kategorisering

Sociala konstruktioner Verkligheten så som vi upplever den skapas i socialt samspel Vi använder oss av tillgängliga begrepp och tolkningar för att ge mening åt tillvaron Vår identitet förstås som resultatet av förhandlingar i olika sammanhang där kategoritillhörighet baserade på egenskaper (kön, etnicitet, funktionshinder ) balanseras i förhållande till varandra

Vad ser du - människan eller funktionsnedsättningen?

Vi blir funktionshindrade Jag är övertygad om att ett fysiskt funktionshinder inte behöver innebära något större problem. De praktiska svårigheterna som finns skulle lätt kunna avhjälpas med teknik och bättre samhällsorganisation. Vi blir funktionshindrade genom att gå in i den roll som förväntas av oss. Det är samma problem som gäller för andra underställda grupper. Du uppfostras till att uppfylla förväntningarna. Till slut tror du själv att du sådan som rollen bestämmer. Ann Åkerberg: Hur vore livet om du var en funktionshindrad kvinna?

Gränserna är papperstunna Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord Vi älskar att sortera dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas Ledare i tidningen Faktum #81 2009

Ålder Ålder tas många gånger för givet - ingår sällan i analyser av intersektionalitet Barndom, ungdom, vuxen och äldre är också sociala konstruktioner; de skapas, formas och ändras genom historiska, kulturella och sociala aspekter

Annan kategorisering Styrka, produktivitet, oberoende, makt, ekonomi och arbetsmarknad, skapar värden Omogenhet, inkompetens och beroende, nekas en självständig och aktiv aktörsstatus, representeras av andra, bedömda som mindre kompetenta och berövade mänskliga rättigheter, ses som förbrukning och utgifter

Jämställdhet

Definition av jämställdhet Jämställdhet förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter utan begränsningar av ens kön.

Mänskliga rättigheter Diskriminering eller åtskillnad på grund av kön ingår i alla konventioner Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979 Diskrimineringslagen (2008:567)

Jämställdhetspolitiken Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv De fyra delmålen är: - jämn fördelning av makt och inflytande - ekonomisk jämställdhet - jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - mäns våld mot kvinnor ska upphöra

VGR:s vision Det goda livet En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män.

VGR:s budget Omotiverade skillnader (mellan könen) måste analyseras och åtgärdas. Medvetenhet om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Regionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov.

Kvinnor tjänar 84 % av männens löner år 2008. År 1996 var denna siffra 83 %. Regionkansliet i VGR år 2010: kvinnor tjänar 75% av mäns löner. Män tog i genomsnitt ut 22 % av alla föräldrapenningsdagar år 2009 och kvinnor tog ut 78 %. Bland sammanboende småbarnsföräldrar utför kvinnor år 2010 cirka 38 timmar obetalt arbete i veckan och män cirka 31 timmar. Högskoleexaminerade år 2008/9: kvinnor 65 % - män 35 %. Cirka 19 000 kvinnor och 13 000 män anmälde år 2009 att de blivit misshandlade av en bekant. 12 000 av misshandelsfallen på kvinnor skedde inomhus i en nära relation med förövaren, för män var denna siffra cirka 4 000. Andelen kvinnor bland verkställande direktörer i börsföretag år 2009/2010 var 3% kvinnor och 97% män.

Könssegregerade arbetsmarknaden

CEDAW kommittén - 2008 Stereotypa attityder mot kvinnor som hotar att underminera deras rättigheter. Endast 17 % av professorerna är kvinnor. Den låga andelen kvinnor i ledande befattningar och i styrelser i privata företag består samt frånvaron av systematiska åtgärder för att förändra detta (endast kortsiktiga finns). Det stora antal kvinnor som blivit utsatta för våld samt bristen på skyddade boenden i vissa kommuner.

Mindre än 20 % av föräldraledigheten togs ut av män nationellt år 2006. Kvinnor har i större omfattning deltidsanställningar, har fortsatt lägre lön än män och den arbetsmarknaden är fortsatt väldigt könssegregerad. Brister i jämställdheten inom hälso- och sjukvården. Kvinnor drabbas i större utsträckning av stressrelaterade sjukdomar, konsumerar läkemedel och är sjukskrivna betydligt mer än män. Den försämrade psykiska hälsan situationen för unga flickor.

Genus Med genus menas det sociala och kulturella könet och innefattar uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt i ett samhälle. Genusordningen styrs av ett isärhållande mellan de uppfattade motsatserna kvinnligt och manligt och den maktordning/hierarki som finns mellan könen. Genus är socialt skapat och upprätthålls och förändras hela tiden i vårt samhälle.

Biologiskt kön Kvinna Man Kvinnligt Manligt Socialt konstruerat kön (genus)

Att göra kön LIKHET Enkönsmodell, kvinnor är kopior av män, under 1700- talet kvinnan som den lilla mannen OLIKHET Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet Kvinnor från Venus män från Mars BÅDE OCH likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang

Normer Norm; regler och förväntningar om hur man ska handla eller uppträda mot varandra. Norm; det "normala" eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp. Normer förändras med tiden och upptäcks ofta först när någon bryter mot dem.

Köns- och genusnormer 1. Isärhållande det kvinnor gör/bör, gör/bör inte män och vice versa 2. Mannen som norm där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde

Heteronormativitet Män förväntas åtrå kvinnor, och vice versa. Män ska vara maskulina och kvinnor feminina.

Vad är normkritiskt arbete? Vänder blicken mot det som uppfattas som självklart. Ifrågasätter det som är normalt istället för att tolerera det som är icke-normalt. Vill inkludera istället för att göra skillnad. Synliggör det normen osynliggör och kritiserar själva normen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2678358

Diskriminering

Mänskliga rättigheterna Alla konventioner tar upp diskriminering eller åtskillnad Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Konventionsstaterna åtar sig att garantera att rättigheterna i denna konvention utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Mänskliga rättighetskonventioner - diskrimineringslagar 1965 - Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1994 Lag mot etnisk diskriminering 1979 - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979 - Jämställdhetslagen 1999 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder 2009 Diskrimineringslag (2008:567)

Diskrimineringsgrunderna (1 kap,5 ) -kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder

Områden i diskrimineringslagen - Arbetsliv - Utbildning - Övriga samhället - Aktiva åtgärder

Direkt diskriminering (1 kap,4 ) att någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Direkt diskriminering? En 62-årig tjeckisk kvinna sökte arbete på Hertz biluthyrning som bilvårdare. Trots att hon hade lång erfarenhet, mycket goda kvalifikationer och goda språkkunskaper blev hon inte kallad till anställningsintervju. I stället kallades fem män och en kvinna i 20-årsåldern. Flera av dem hade ingen utbildning eller yrkeserfarenhet.

Indirekt diskriminering (1 kap,4 ) En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre på grund av någon av diskrimineringsgrunderna

Indirekt diskriminering? Ett bokbinderi ville anställa en fysiskt stark person. En kvinna sökte tjänsten men nekades arbete med motivering att maskinerna var så tunga att det krävs en viss fysisk styrka för att inte riskera arbetsskador. En ergonomisk bedömning av arbetet visade att det inte föreligger någon ökad risk för arbetsskador om man är svag.

Trakasserier (1 kap,4 ) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Trakasserier? En kvinna sökte jobb på ett motell och fick komma på intervju. Under intervjun fick hon frågor om hennes iranska makes kultur och inställning till kvinnor. Intervjuaren sade att hon hade dålig erfarenhet av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare och att mannens familj inte kunde komma och sitta på restaurangen medan hon jobbade. Hon fick inte jobbet.

Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner att diskriminera order att diskriminera någon på ett sätt som avses i lagen och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar instruktionen

Hur går vidare? Vad vill jag ta med mig från dagens utbildning och diskussioner till min arbetsplats? Vad kan jag och mina arbetskamrater fokusera när det gäller jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter på vår arbetsplats? Vad vill jag/min arbetsplats lära mig/oss mer om?