Årsredovisning 2012 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Tel.: 0155-20 20 50

Innehåll 1. Omvärld 3 2. Trafiken i Sörmland 8 3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året 12 4. Produkt- och intäktsutveckling 14 5. Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss 16 6. Miljöutvecklingen 16 7. Verksamhetens måluppfyllelse 17 8. Framtida utmaningar 23 9. Finansiell Redovisning 25 2

Förvaltningsberättelse för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet och måluppfyllelse avseende 2012 1. Omvärld När vi summerar 2012 kan vi för kollektivtrafiken se det som ett år där genomgripande förutsättningar lades på plats för att ta vid med att sändigt bli lite bättre i ett pågående kvalitetsarbete. 2012 års verksamhet påverkades starkt av omvärldsfaktorer. Den mest avgörande var att vi började året med nya villkor i form av en ny lagstiftning om kollektivtrafik - en lag som varit känd sedan midsommar 2010 och som reglerar nya förutsättningar för ansvar och styrning av kollektivtrafik. I praktiken innebar denna organisering av regionala kollektivtrafikmyndigheter, framtagande av strategiskt inriktade trafikförsörjningsprogram samt att det efter anmälan till myndigheten står fritt för kommersiell kollektivtrafik. 1.1 Ny organisation och engagemang i egna företag Som följd av den nya lagstiftningen bildade länets nio kommuner och landstinget Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens enda uppdrag är att vara kollektivtrafikmyndighet enligt lagstiftningen. Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare där respektive medlemskommun utser en ledamot och en ersättare och landstinget utser fem ledamöter och fem ersättare. Bland de ledamöter som landstinget valt ska landstinget utse en av dem att vara ordförande i direktionen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger sedan början av året aktierna i bolaget Länstrafiken Sörmland AB. Under 2012 har ansvaret för utförande och uppföljning av kollektivtrafiken varit delegerad till Länstrafiken Sörmland AB enligt särskilt ägardirektiv. Under året har ett helt nytt engagemang initierats och aktier har köpts i Transitio, ett bolag som sysslar med tåg. Senare under året förbereddes avtal som innebär att myndigheten från och med 2013 blir ägare till MÄLAB (Mälardalstrafik AB). Parallellt med bildandet av myndigheten i Sörmland pågick en gemensam 3-länsutredning, initierad av ägarlandstingen i Sörmland. Västmanland och Örebro kring frågeställningen om Länstrafiken Mälardalen ABs framtida uppdrag med anledning av den nya lagstiftningen. I utredningen studerades tre alternativ. Valet föll på alternativ C vilket innebär att respektive myndighet svarar för strategiska frågor, utvecklingsfrågor samt upphandling och drift samtliga uppgifter och att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB avvecklas. Beroende på verksamhet i de nya myndigheterna har personal erbjudits möjlighet till verksamhetsövergång. Avsikten är att sluta avtal om fortsatt samverkan kring tekniska system. Under 2012 har ett flertal beslut som förändrat kollektivtrafikens organisation tagis av medlemmarna och i förbundets direktion, som ett uttryck för ägarnas vilja, och det har inneburit en anpassning till den nya lagstiftningens förutsättningar. I september godkände myndighetens direktion principerna för utformning av myndighetens tjänstemannaorganisation. Samtidigt beslutades att myndigheten från 2013 ska organiseras som en sammanhållen organisation med ansvar för helheten driftfrågor, trafikupphandling och strategisk utveckling. Beslutet innebär även en omvandling av Länstrafiken Sörmland som från och med 2013 enbart är en förvaltande organisation och med en ny bolagsordning. 3

Organisationsfrågorna har genom detta varit i fokus för myndighetens arbete under hela 2012. De huvudsakliga intentionerna i en överenskommelse från maj 2011 mellan landsting och kommuner om bildande av kommunalförbundet har kunnat genomföras. Ett mer väsentligt avsteg från överenskommelsen som gjorts är valet att forma kollektivtrafikmyndigheten som en sammanhållen organisation med helhetsansvar. Detta beslut kan tolkas som en logisk följd av beslutet om avveckling av bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Den nya organisationen är en funktionsindelad struktur som kompletteras av virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande. 1.2 Direktionens arbete under året Direktionen för Kommunförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt vid åtta tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, avveckling av Länstrafiken Mälardalen, myndighetens organisation och rapporter om ekonomiskt utfall i Länstrafiken Sörmland AB. 1.2.1 Väsentliga beslut därutöver under året 10 januari Konstituerande möte, godkännande om aktieöverlåtelseavtal, ägardiektiv till Länstrafiken Sörmland AB, budget 2013 med flerårsplan 2014-15, produkter och priser. 24 februari Köp av aktier i Transitio AB 9 mars Inriktning på trafikförsörjningsprogrammet 18 april Beslut att sända förslag på trafikförsörjningsprogram på remiss, rambudget för 2013 och flerårsplan 2014-15 4

31 maj Beslut om att avge ägardirektiv som innebär avveckling av Länstrafiken Mälardalen AB 20 september Godkännande av trafikförsörjningsprogram och godkännande av avsiktsförklaring avseende utveckling av regional tågtrafik och beslut om sammanhållen organisation 11 oktober Beslut om köp av aktier i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) 6 december Köp av inkråm i Länstrafiken Sörmland AB, godkännande av planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten 1.3 Ny överenskommelse om fördelning av ansvar och kostnader I mars 2012 undertecknades en ny kostnads- och ansvarsfördelning för kollektivtrafiken mellan medlemmarna. I den nya fördelningen är det tydligt preciserat vilken part som har ansvaret för finansieringen av aktuell trafik. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för länets kollektivtrafik och ska tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten agera för att utveckla kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Inom detta gemensamma åtagande ska landstinget ha ansvaret och inflytandet över länets regionala tågtrafik och stomlinjetrafik med buss medan kommunerna ska ha ansvaret och inflytandet över den lokala kollektivtrafiken. Överenskommelsen har behandlats i medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar och gäller från den 1 januari 2013. Förbundets direktion har under hösten 2012 beslutat om hur den praktiska samverkan ska arrangeras genom att godkänna Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. 1.4 Händelser av väsentlig betydelse Det är nog inte en underdrift att kalla 2012 för ett reformår för kollektivtrafiken och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Året inleddes med att en ny lagstiftning trädde i kraft och kollektivtrafikmyndigheten fick sin legala grund. Samtidigt som den tidigare huvudmannalagen utgick och ansvaret för kollektivtrafiken flyttades från Länstrafikbolagen till myndigheterna. Direkt på året köpte myndigheten samtliga aktier i Länstrafiken Sörmland och strax därefter gick in som ägare med andelen 5 % i tågbolaget Transitio. Senare på året förbereddes även en överflyttning av aktieägarandelen i Mälardalstrafik AB och under 2013 är förväntan en överlåtelse av aktierna i Samtrafiken, Smartpak och Bussgods. I Sörmland var det länge öppet om hur organisering av kollektivtrafikfrågorna skulle ske. Långt in på året stod det formellt klart att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB skulle avvecklas och samtliga arbetsuppgifter skulle utgå från just Sörmland. Ett samarbete kring tekniska system behölls mellan länen Sörmland, Västmanland och Örebro vilket främst medförde att funktioner ut mot kund säkerställdes men även ett undvikande av engångskostnader. Beslutet om en sammanhållen organisation som fattades den 20 september var avgörande för den fortsatta utvecklingen. Alternativet som fanns, att hålla ansvaret och strategiska frågor i myndigheten och mer driftrelaterat utförande via ägardirektiv till Länstrafiken Sörmland hade sannolikt inneburit inbäddade risker för ansvars- och informationskonflikter där tid hade fått gå till att klarlägga interna gränsdragningar. 5

Att ägarna slöt en överenskommelse om ett nytt sätt att fördela ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland från och med 1 januari 2013 är en betydande förutsättning för kollektivtrafikmyndigheten. Den påverkar inte bara vår framtida fördelning av kostnader och intäkter för trafiken utan ger påbud om ett nytt strategiskt samverkande arbetssätt. På trafiksidan var de mest väsentliga händelserna under året att resandet ökade, den allmänna nöjdheten ökade och att satsningar genomfördes i trafiken. 1.5 Personalen Myndighetens tjänstemannaorganisation har byggts upp stegvis under 2012 med stöd av medel som överförts från Regionförbundet Sörmland. På så vis kunde en myndighetschef anställas tidigt på året och under hösten kompletterades bemanningen med tre strateger. Myndigheten får ordinarie bemanning först en bit in på 2013. Myndighetens verksamhet har trots en bitvis ansträngd situation kunnat fungera och utvecklas under året tack vare gemensamma ansträngningar från egen personal, länstrafikbolaget, medlemmarna och andra samverkanspartners. De anställdas könsfördelning under året var 50 %. Sjukfrånvaro totalt under året har varit 1 % varav kvinnor 0 %. 1.6 Samverkan som en egen strategi Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet grundas på lagstiftningens krav och medlemmarnas vision. Organisationen är skapad för att uppnå mål och intentioner i förbundsordningen med bilagor och medlemmarna har ett stort inflytande. Samverkan är en egen strategi och ett strategiskt samverkande arbetssätt råder i den nya modellen. Stora krav ställs på myndigheten, medlemmarna och vår ömsesidiga samverkan och aktivitet. Den mest omfattande samverkan 2012, där myndigheten var ansvarig och sammankallande, skedde vid framtagandet av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Här deltog representanter från medlemmarna, Regionförbundet, länsstyrelsen, MÄLAB med flera genom att ta fram och bearbeta en viktig kunskapsbas ända fram till beslutsdatumet den 20 september. Därefter fortsatte ett gediget arbete med att sprida programmet. En annan beredning med hög medlemsaktivitet var att ta fram den nya treåriga planeringsprocessen för trafik och ekonomi. Den bearbetades från våren och fram till beslut den 6 december. Myndigheten deltog aktivt under året i den storregionala samverkan mellan sex län i arbetet med Trafikplan 2017 om ett stomnät med tåg. Inom Sörmland samverkan myndigheten främst med beställaren och finansiären landstinget och även med länets kommuner kring frågorna i Trafikplan 2017. Kollektivtrafikmyndigheten är beroende av att det finns förutsättningar för att kunna trafikera. Därför finns myndigheten som samverkanspartner i infrastrukturfrågor i storregional samverkan genom processen En bättre Sits och i regional samverkan genom Regionförbundet Sörmland. Sjösättningen av den nya busstrafiken med omlagt linjenät den 9 december krävde hög aktivitet från såväl Kollektivtrafikmyndigheten/Länstrafiken som från respektive medlem. Det gällde inte minst i dialogen med skolor, medborgare och intresseorganisationer/ föreningar. 6

Viktiga medhjälpare, samverkans- och påverkanpartners under året, som bidragit till att Kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafikens uppdrag ska förverkligas och hålla kvalitet, har varit Medborgare Medlemmar inklusive dess organ och råd Regionförbundet Sörmland Trafikverket Länsstyrelsen MÄLAB Mälardalsrådet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Svensk Kollektivtrafik Samtrafiken Trafikanalys 1.6.1 Prioriterade forum som myndigheten deltog i eller var sammankallade En bättre sits RKTM träffar RKTM- träffar Kollektivtrafikhandläggarnätverket Regionala transportgruppen En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under 2012 där myndigheten deltog vid tre. MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017 där myndigheten har deltagit. Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Härutöver har myndigheten har under året även deltagit vid inbjudningar till bland annat länets planchefsnätverk, ekonomichefsträffar, kommunchefsträffar och informatörsnätverk. Vid inbjudningar från länets Länspensionärsråd och Länshandikappråd har vi deltagit för information och dialog om trafik- och tillgänglighetsutvecklingen. Inför och efter trafikstarten den 9 december har myndigheten/länstrafiken deltagit för information och dialog vid inbjudningar från enskilda medborgare, föreningar och organisationer och för utvecklingen av trafiken i Eskilstuna har trepartssamverkan som arbetssätt pågått under hela året. 7

2. Trafiken i Sörmland 2.1 Tågtrafiken i Sörmland För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. Länstrafiken Sörmland AB är avtalspart i fem tågtrafikavtal. MÄLAB (Mälardalstrafik AB) är förvaltare för de första fyra av dessa trafikavtal. Avtalet för Svealandsbanan reglerar all trafik på vardagar sträckan Eskilstuna Stockholm. Avtalet gäller till december 2016 och går inte förlänga därefter. För trafiken på Svealandsbanan är förutom Sörmland, även Stockholm och Västmanland medfinansiärer. Avtalet för Nyköpingsbanan är även Östergötland med och finansierar. Det gäller fram till december 2018 och det är enbart den tillköpta trafiken som är reglerad. Avtalet och trafiken för Sörmlandspilen är Sörmland ensam om att finansiera. Det är ett tillköp men hela trafiken är reglerad i avtalet som också det gäller till december 2018. Avtalet för UVEN finansieras av Sörmland, Västmanland och Östergötland. Här är hela utbudet mellan Sala och Norrköping reglerat i avtalet som gäller för ett år i taget. Samtliga avtal är uppsägningsbara varje år och uppsägningstiden varierar mellan 9-18 månader. Länstrafiken Sörmland har också ett tågtrafikavtal om den så kallade Gnestapendeln. För det är vår avtalspart SL. 2.1.1 Förändringar under året i tågtrafiken 2012 var det första året med nya trafikavtal på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. I samband med trafikstarten i december 2011 utökades trafikutbudet på Nyköpingsbanan. Samtidigt genomfördes en bättre kundanpassning av trafikutbudet på Sörmlandspilen. Vid tidtabellsskiftet i december 2012 ersattes UVEN på sträckan Sala Uppsala av trafik med Upptåget. Samtidigt utökades trafiken (inom ramen för befintlig avtalsnivå) på de övriga delarna av UVEN till timmestrafik Sala Linköping. 2.1.2 Resandet med tåg i Sörmland I Sörmland görs en normal vardag ungefär 9 000 påstigningar i den regionala tågtrafiken. Resandet i regionaltågstrafiken i Mälardalen har generellt ökat med cirka fyra procent under 2012 jämfört med 2011. I denna redovisning ingår även SJ:s regionala linje Linköping Stockholm Gävle (avser personkilometer, källa SJ). Inomlänsresandet med Länstrafikens periodkort (pendlarkort och skolkort) har ökat med cirka 25 procent. Orsaken är framför allt ökat resande med pendlarkort som en följd av sammanslagningen av produkterna pendlar- och pendlarpluskort. Detta har inneburit en prissänkning för resor med tåg inom länet. 2.1.3 Förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan mellan de fem ägarlänen till MÄLAB intensifierats i form av det gemensamma projektet Trafikplan 2017. I arbetet har även Östergötlands län deltagit. 8

Viktiga milstolpar i årets arbete har varit att ta fram gemensamma underlag för de regionala trafikförsörjningsprogrammen liksom Trafikplan 2017, ett förslag till framtida storregionalt stomnät på järnväg och Transitios förstudie om fordon till regionala tågtrafiken. Godkännandet hos respektive myndighet och underskriften av Avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken i östra Sverige samt överlämnandet av denna till infrastrukturministern var väsentliga steg i arbetet. Med stöd av avsiktsförklaringen har arbete med att ta fram ett förhandlingsunderlag påbörjats. Ambitionen med arbetet är att möjliggöra gemensamt genomförandebeslut under 2013. 2.2 Busstrafiken i Sörmland Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. 2012 gjordes stadstrafiken i Strängnäs om till tre stomlinjer istället för som tidigare två plus en servicelinje. Tidigare har Eskilstunas och Nyköpings stadstrafik förändrats (2011 respektive 2010). Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Länstrafiken Sörmland ansvarar för trafik till och från Stockholm, Örebro och Östergötlands län. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Länstrafiken Sörmland och Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom ett så kallat tjänstekoncessionsavtal. Det är en modernare avtalsform, som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk. Under 2012 har flera förändringar i trafiken genomförts. I avtalsområde Strängnäs påbörjades ett nytt trafikavtal den 19 augusti med Bergkvarabuss som ny entreprenör. Även trafiken förändrades relativt omfattande i samband med detta. Såväl stadstrafikens som landsbygdstrafikens linjenät fick ny utformning med nya tidtabeller. Flera förändringar renderade mycket synpunkter både inför och efter trafikstart. Förändringen där alla turer mellan Eskilstuna och Strängnäs skulle köras motorvägen mellan Härad och Mälarsjukhuset innebar omfattande protester från boende, framför allt i Barvabygden. Resultatet blev en bra och konstruktiv dialog som resulterade i en ny kompletterande linje och en utbyggd vändplats vid Barva kyrka. Den senare kunde realiseras tack vare handgripligt stöd från bygden. Övrig landsbygdstrafik i länet förändrades med delvis nytt linjenät i och med den nya tidtabellen den 9 december 2012. Den största förändringen omfattar en ny uppdelning mellan lokal och regional landsbygdstrafik, där det ska vara tydligare att regional landsbygdstrafik förbinder kommunernas centralorter samt större mellanliggande orter. Denna trafik körs nu också den genaste vägen mellan huvudorterna. På sträckor som redan förbinds med tågtrafik finns nu regional busstrafik endast då det bedömts finnas en så stor efterfrågan att tågets utbud inte räcker till. Även i samband med denna förändring blev synpunkterna många och det nya linjenätet kommer succesivt att justeras och korrigeras under 2013 där så anses vara lämpligt. Nuvarande trafikbolag i busstrafiken är Nobina (avtalsområdet Nyköping/Trosa samt Katrineholm/ Vingåker/ Flen), Veolia (avtalsområde Eskilstuna) och Bergkvarabuss (avtalsområde Strängnäs). Avtalet med Bergkvarabuss startade den 19 augusti 2012 och gäller till 2018 (med option som längst till 2021). Avtalet med Nobina startade 2010 och gäller till 2016 (med option som längst till 2019). Avtalet med Veolia startade 2011 och gäller till 2019 (med option som längst till 2020). Utöver detta finns trafikavtal med ett flertal taxibolag för efterfrågestyrd och linjelagd trafik och kompletteringstrafik. 9

2.2.1 Resandet med buss i Sörmland Busstrafiken har under året återigen ökat, ett svagt ökande med motsvarande en ökning på 1,9 procent eller 200 000 fler resor jämfört med 2011. Under 2012 har knappt 9,6 miljoner resor gjorts i busstrafiken i Sörmland. Betalande resenärer ökade med 1,8 procent och nådde upp till 5,9 miljoner resor. Detta innebär att andelen elever som reser med skolkort är cirka 38 procent. Den positiva resandeutvecklingen kan i stort sett tillskrivas den nya busstrafiken i Eskilstuna. Stadstrafiken Nyköping kan notera en liten resandeökning, medan stadstrafiken i Katrineholm och Strängnäs båda fått minskat resande jämfört med 2011. I båda fallen går det att identifiera en positiv resandeutveckling under årets senare del. I landsbygdstrafiken fortsätter den negativa trenden, medan resandet med Trosabussen fortsätter att stadigt öka. 2.2.1.1 Resandet i landsbygdstrafiken I landsbygdstrafiken har resandet minskat med 2,4 procent (90 000 resor) till knappt 3,7 miljoner resor. En stor del av resandeminskningen förklaras av färre resor med skolkort, men även allmänhetens resande har minskat med 1,5 procent. Sett till per kommun är resandeminskningen i landsbygdstrafiken störst i Trosa kommun, där resandet minskat med nästan 15 procent. En stark bidragande orsak är minskat resande till/från Södertälje på linje 702 och 802, där sammanslagningen av pendlar- och pendlarpluskort inneburit prishöjning och försämrad konkurrenskraft för busstrafiken. Vingåker, Gnesta och Nyköping är andra kommuner där resandet i landsbygdstrafiken har minskat markant (mellan 5 och 10 procent). I Eskilstuna kommun kan man däremot se en mycket positiv resandeutveckling för landsbygdstrafiken, som har ökat med drygt 15 procent. En del av denna ökning beror sannolikt på att några landsbygdslinjer nu även fyller en viktig funktion inom stadstrafikens område. 2.2.1.2 Resandet i Eskilstuna stad I Eskilstuna stadstrafik har resandet ökat med nästan 250 000 resor, vilket motsvarar en resandeökning på 5,6 procent jämfört med 2011. Av ökningen kan 120 000 resor hänföras till elevkort, vilket innebär att allmänhetens resande har ökat med 4,9 procent eller knappt 130 000 resor. Totalt sett har cirka 4,6 miljoner resor företagits i Eskilstunas nya busstrafik under året. Betalande resenärer står för knappt 60 procent av dessa resor. Flest resor görs på linje 1 och 2, som tillsammans har nästan 1,5 miljoner påstigande. 2.2.1.3 Resandet i Katrineholm stad Under året har 174 004 resor företagits i Katrineholms stadstrafik, varav betalande resenärer står för 122 000 av dessa resor. Resandet fortsätter att minska såväl bland skolelever som betalande resenärer, totalt med 5,6 procent. Allmänhetens resande har minskat med 7,4 procent under perioden. Under årets sista fyra månader har dock resandet återhämtat sig och framför allt har antalet påstigande på linje 1 ökat. Resandet på linjerna 2, 3 och 4 är fortsatt svagt och en översyn kommer göras under 2013 för hur denna trafik ska utformas i framtiden. 2.2.1.4 Resandet i Nyköping stad I Nyköpings stadstrafik har 883 000 resor gjorts i busstrafiken under 2012, en ökning med 5,6 procent jämfört med 2011. Av resorna har 734 000 resor företagits av betalande resenärer, en ökning mot föregående år med nästan 40 000 resor eller 5,9 procent. Den positiva tendensen sedan det nya linjenätet med kvartstrafik infördes 2010 kvarstår således. 10

2.2.1.5 Resandet i Strängnäs stad Resandet i Strängnäs stadstrafik har 2012 fortsatt att minska och uppgick till 234 500 resor. Totalt under året har resandet minskat med drygt 8 000 resor, vilket motsvarar 3,5 procent. Minskningen av betalande resenärer är 7,3 procent. Under årets fyra sista månader kan dock en tydlig uppgång noteras, vilket sannolikt hänger ihop med förändringen av stadstrafiken i augusti 2012 då utbudet utökades något. 2.2.1.6 Övrig trafik Förutom den linjelagda busstrafiken trafikeras ett antal sträckor av taxi. Denna trafik körs i huvudsak efter tidtabell men en del av trafiken är anropsstyrd. Statistik finns enbart tillgänglig för den del av trafiken som kräver förbokning, och där det gjordes drygt 5 100 resor. Antal påstigande i den upphandlade busstrafiken 2009 2012 (exklusive Trosabussen). 11

3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året 3.1 Citybaneavtalet Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala-, Västmanlands- och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan mm gentemot staten. Avtalet innebär att länets del av medfinansieringen sker genom Länstrafiken. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under 2013. Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna och via myndigheten för att fullgöra planen. 3.2 Depåerna Länstrafiken Sörmland AB äger sju depåer i Sörmland. Under året har nya ramavtal tecknats för fastighets- och bussteknikrelaterade arbeten. Under 2012 har samtliga depåer fått en översyn av all ventilationsutrustning och bussvärmeramper, vilka därefter även har servats och reparerats. Det årliga besiktningsprogrammet enligt olika myndighetskrav har genomförts och administrerats och fastighetsbesiktningar har genomförts på samtliga depåer. I övrigt har underhålls- och servicearbeten utförts i mycket varierande omfattning vid de flesta depåer inom länet under 2012. Eskilstunadepån har under året kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, värmeramperna för bussar har byggts ut och om samt kompletterats med fler platser för långsamtankning för gas. I kontorsdelen har samtliga radiatorer bytts ut och en uppfräschning av ytskikten påbörjats. I Strängnäs har avflyttningsbesiktning gjorts i samband med att Keolis flyttade ut och Bergkvara buss flyttat in. Depån har anpassats och kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, mediabryggan har höjts, tvättanläggningen har renoverats och ett nytt skärmtak har byggts över tankstationen. På samtliga rampplatser har tillförts nya rampskåp för värme till bussarna, en bromsprovare, bussriktare samt en Adblu-tank. Depån i Trosa har inte underhållits med anledning av planerad depåflytt till Vagnhärad. I Nyköping har en renovering av busstvättanläggningen genomförts och lunchrummet i verkstaden samt omklädningsrummet har rustats upp. På depån i Flen och i Katrineholm pågår en utredning om hur man ska kunna energieffektivisera värmepump/ gasanläggningen. I Katrineholm har även stora reparationer av reningsverket gjorts och depån i Vingåker har fått nya mattor och ommålning i personaldelen. 3.3 De tekniska systemen Mycket händer för närvarande inom teknikområdet och kollektivtrafiken är inget undantag. I Sörmland initierades 2012 ett arbete kring nytt betalsystem för busstrafiken där en förstudie genomfördes och ett antal systemleverantörer intervjuades. Någon upphandling kunde dock inte påbörjas under 2012. Vårt nuvarande betalsystem från Vix/ERG är till åren kommet, och har fallit från säker funktionsduglighet. Det gäller intäktssäkring men även upplevelsen från kund i fråga om enkelhet att resa. Vårt nuvarande system kräver visering till skillnad från de kontaktlösa systemen som utvecklats på senare tid. Realtidssystem finns i Eskilstunas busstrafik, sedan den utökades för ett drygt år sedan finns inte utrustning ombord i samtliga bussar. Realtidssystem är en förutsättning för mobila applikationer med störningsinformation. Vår kommunikationsradio som används för förares säkerhet, upprop vid samtrafik och förseningar är utgången från marknaden. Detta gör att ingen funktion utvecklas och reservdelar har slutat att tillverkas. 12

Länstrafikens app till smarta mobiltelefoner (Smartphones) som lanserades sent 2011 har utvecklats vidare under 2012. Bland annat adderades möjlighet att följa busstrafiken i realtid på hållplatsnivå för busstrafiken i Eskilstuna. Genom att utnyttja positioneringen som finns i utrustningen Internet ombord på bussarna som trafikerar linje 701 och 801 mellan Eskilstuna och Nyköping skapades en demoapp från leverantören Oxify. Genom denna app kan man via karta följa exakt var bussen befinner sig samt när i tid den kommer till nästkommande hållplats. Det elektroniska systemet för visning av busstider vid större hållplatser och stationer (Linaria) utökades till Strängnäs Station, där ny monitor i väntsalen sattes upp samt en större elektronisk tavla ute på plattform som informerar om de nästkommande avgångarna. I denna enhet finns även möjlighet att få tiderna upplästa via en talsyntesröst genom en knapptryckning på skärmens nederkant. Knappen är även uppmärkt med blindskrift. Samma utrustning sattes även upp vid Busstationen i Vagnhärad. Läggesta station kompletterades med en monitor inne i bussväntsalen. Genom borttagandet av de tryckta tidtabellerna i december 2012 utvecklades tjänsten Print4Web som automatiskt tillverkar (och på sikt) publicerar dessa direkt på Länstrafikens webbplats. 3.4 Information och kommunikation Informations- och kommunikationsarbetet under 2012 har genomförts i Länstrafiken Sörmland AB. Det har framför allt handlat om att utbyta kunskap och föra dialog med kunder, potentiella kunder, beslutsfattare och samarbetspartners. Det gäller även att få fler att resa med kollektivtrafiken genom att kommunicera dess fördelar, påverka attityder och stärka dess status. Marknadsarbetet under 2012 har varit koncentrerat på att ge information om de planerade trafikförändringarna, öka kunskap om hur man reser, testresenärsprojekt i Eskilstuna samt att lyfta fram resandeökningen i Nyköping och Sommarlovskortet. Vi har arbetat med att befästa en väg in/en väg ut för att förenkla för kunden att alltid få ett svar. Därmed kan vi undvika att kunden känner sig tvingad att söka mer information hos annan part. Den 15 september 2011 etablerades ett Kundcenter i Eskilstuna. Under 2012 har försäljning, information, marknadsföring och aktiviteter skett i, på och kring Kundcentret. Personalen har bland annat delat ut information om Rabattkort Seniorer och trafikförändringar, bjudit på kaffe på stan samt informerat inför trafikstarten den 11 december 2012. 13

4. Produkt- och intäktsutveckling 4.1 Produktanvändning och försäljningskanaler Resor med skolkort är mest förekommande (38 % av alla påstigningar, därefter följer de olika periodkorten pendlarkort, stadskort etc.) med 28 %. Rabattkort står för 12 % av påstigningarna medan ombordköp med betalkort står för 9 %. Försäljning via ombud följt av ombord på bussarna står för den största delen av den totala försäljningen. Analysen av produkterna och resandet med dem visar att andelen inköp via SMS/App och särskilt e-handel är låga. Det finns behov att strategiskt arbeta med successiv överflyttning från ombordförsäljning till andra kanaler då punktligheten riskeras med en hög grad av ombordförsäljning. E-handeln kan dock utvecklas först i samband med att nytt betalsystem är etablerat. Andel av försäljningen i respektive kanal 2012 Intäktsutvecklingen för busstrafiken i Sörmland är positiv, dock negativ i förhållande till de trafiksatsningar som genomförts och i förhållande till de egna budgetmålen. Totalt sett har intäkterna i busstrafiken ökat med 5,8 procent till 157 miljoner kronor under 2012. Intäkterna från landsbygdstrafiken står för en ökning med 5 procent, detta trots ett minskat resande. I den stadstrafik där satsningar har gjorts, Eskilstuna i december 2011 och Nyköping i augusti 2010, har intäkterna ökat med 8,3 respektive 11,1 procent. I den stadstrafik, där resandet har minskat under 2012, Katrineholm och Strängnäs, har även intäkterna minskat. Intäkterna för Katrineholmstrafiken minskade med 1,5 procent, medan Strängnästrafikens intäkter minskade med 5 procent. Effekterna av Strängnäs nya trafik per augusti 2012 är för tidigt att utläsa än. 4.2 Förändrade villkor för våra månadskort För att förenkla för kund och skapa ett trafikslagsoberoende resande slogs vid 2012 års början produkterna pendlarplus och pendlarkort samman till en produkt under namnet pendlarkortet. Det är som tidigare ett månadskort som är knuten till en på förhand definierad sträcka och där priset beror på avståndet. År 2012 lanserades också Sörmlandskortet som gäller för trafikslagsoberoende resande i hela länet. Förändringen har inneburit ökad försäljning av dessa produkter i länet som helhet men har i vissa relationer minskat. Detta gäller i resrelationer där det tidigare pendlarpluskortets funktioner (tågtrafik och stadstrafik) inte kan nyttjas, exempelvis sträckan Trosa Södertälje (linje 702/802) där resandet minskat markant under 2012. 14

Sörmlandskortet har sålts i totalt: Sålda Intäkter 2010 perioder 32 178 22 711 668 2011 33 013 23 437 789 2012 35 071 1 24 364 621 Produkt Pendlarkort/Sörmlandskort, antal sålda perioder och intäkter per år I stadstrafikområdena finns produkten stadskort som månadskort. I Eskilstuna sänktes under 2012 priset på stadskortet från 625 till 525 kr vilket motsvarar samma pris som i övriga stadstrafikområden i Sörmland. Effekten har blivit att antalet sålda perioder har ökat med nästan 50 % samtidigt som intäkterna ökat med nästan 1,5 miljoner kr (12 %). Eskilstuna kommun Katrineholm kommun Nyköping kommun 2 Strängnäs kommun Totalt 2010 15 186 491 3 685 647 20 010 2011 16 299 578 4 628 802 22 307 2012 23 557 528 4 345 753 29 185 Produkt stadskort (antal sålda perioder) per stadstrafikområde 2010 2012 4.3 Övriga produkter Även i år har ungdomar i åldern 13 19 år erbjudits att köpa Sommarlovskortet som gäller på bussresor i Sörmland, Örebro och Västmanland. Total såldes 1 939 sommarlovskort, en ökning med två procent (40 kort) mot 2011, men med över 50 procent sedan 2010. Försäljningen av Shoppingkortet 2012 var 5 820 kort en ökning med 77 procent jämfört med 2011 (3 287 st). Ökningen kan förklaras med att shoppingbiljetten togs bort i augusti 2012. I Gnesta kommun finns taxesamverkan med SL vars månadskort även gäller för resa inom kommunen. Drygt 41 000 påstigningar gjordes med SL-biljett under 2012 vilket är minskning med 3 300 eller drygt 7 % jämfört med 2011. 4.4 Resor med tåg För resor i tågtrafik över länsgräns hanteras biljettförsäljningen av SJ via samverkansbolaget TiM (Trafik i Mälardalen). Där finns olika typer av produkter beroende på var och hur ofta man reser. Det finns också kombinationsbiljetter där det går att köpa till giltighet för resor med den övriga trafiken inom respektive län. För resor inom länet gäller även Länstrafikens pendlarkort- och Sörmlandskort. 1 Varav Sörmlandskortet står för knappt 5 000 sålda kort 2 Kort sålda vid Länstrafikens kontor registreras på Nyköpings kommun. Detta innebär att ett mindre antal kort kan ha sålts i Nyköping men nyttjats i annan stadstrafik. 15

5. Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Även i 2012 genomfördes undersökningen av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik och baseras på totalt 51 183 intervjuer med både resenärer och allmänheten för riket under 2012. För Länstrafiken Sörmland har 1 200 intervjuer genomförts. För att betecknas som nöjd har respondenten svarat 4 eller 5 på en femgradig skala. Undersökningen visar att 72 procent av de under 2012 intervjuade som är Länstrafiken Sörmlands resenärer kan rekommendera vänner och bekanta att åka med Länstrafiken. Den sammanfattande nöjdheten bland resenärer ligger på 62 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med förra året och den sammanfattande nöjdheten bland de som inte reser med oss har ökat från ett lågt värde till ett fortfarande lågt värde, från 40 % till 45 %. Länstrafiken Sörmlands regelbundna resenärer ger betyget 4 eller 5 om bland annat information om avgångstider, där 78 procent är nöjda, 70 procent tycker att det är lätt att köpa biljetter och kort och 73 procent tycker att det är tryggt åka med kollektivtrafiken. Sämst betyg får Länstrafiken Sörmland på störningsinformationen, där inte mer än 18 procent är nöjda och endast 26 procent tycker att Länstrafiken Sörmland är lyhörda för synpunkter från resenärerna. 79 procent uppger sig vara nöjda med sin senaste resa, vilket är samma värde som 2011. Sammanfattad nöjdhet (betyg 4 och 5). Länstrafiken Sörmland jämförs med hela riket. Källa: Kollektivtrafikbarometern 6. Miljöutvecklingen Det nya trafikavtalet för trafikområde Eskilstuna, som startade i mitten av december 2011, har lett till minskade emissioner för busstrafiken i länet jämfört med tidigare år. Mängden energi som förbrukats för fordonsflottan i Sörmland är något ökande och ligger på 4,1 kwh per fordonskilometer för år 2012. Den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen har minskat för diesel (3,5 liter/mil) men ökat för fordonsgasen (7,6 Nkbm/mil). Antal fordonskilometer som utförts under 2012 uppgår till 16,6 miljoner km. Detta är 976 000 km mer än för 2011 (cirka 6 procent). Andelen fordonskilometer med förnybart bränsle uppgår till 27 procent, vilket är en kraftig ökning från 12 procent 2011 på grund av att trafiken från depå Eskilstuna utförts med fossilfria bränslen. Svensk Kollektivtrafiks målnivå baskrav är uppfylld för utsläpp av partiklar (P), 0,02 gram/kwh. För kväveoxid (NOx) saknas 0,1 gram/kwh för att målet ska vara uppfyllt. Emissionen kolväten (HC) har ökat och är en direkt följd av ökad användning av fordonsgas. 16

7. Verksamhetens måluppfyllelse Sedan september 2012 har Sörmlands län ett antaget Regionalt Trafikförsörjningsprogram. I programmet finns fem funktionsmål som ska styra den framtida utvecklingen, tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling. Till varje funktionsmål finns en beskrivning om hur målen ska följas upp och indikatorer för måluppfyllelse. Kollektivtrafikmyndigheten avser följa upp dessa målområden fortsättningsvis och har inte alla metoder för uppföljning på plats ännu. Det betyder att vissa områden redovisas 2012 utan närmare uppgift. 7.1 Funktionsmålet Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet 7.1.1 Så här har vi arbetat under 2012 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En hållplatsinventering av samtliga busshållplatser i Sörmland genomförs för närvarande och beräknas klar under år 2013. Inventeringen kommer ge ett underlag för det fortsatta arbetet. Trafikverket har på myndighetens initiativ genomfört en förstudie kring nya hållplatser i länet. Vi ingår också i projekt kring Strängnäs och Nyköpings framtida resecentrum. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Vi följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger en bra möjlighet att kunna påpeka eventuella brister i tillgänglighet. Vi har under 2012 märkt en ökad medvetenhet från kommunerna kring kollektivtrafikens betydelse i översiktsplaneringen. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Vi har tillsammans med landstinget initierat arbete kring tillgänglighet till länets sjukhus med kollektivtrafiken. Den regionala bilden är ett uppdrag där bland annat förslag till ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken hanteras. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Under 2012 togs den tryckta tidtabellsboken bort och resenärer kan ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post för de som önskar. Beslutet har ändock skapat visst missnöje, och särskilt bland de äldre. Bemötande är en viktig punkt när vi följer upp verksamheten tillsammans med våra trafikentreprenörer, men även när vi möter kunden i telefon, i e-post eller vid personliga besök. 17

7.1.2 Uppföljning av målet om tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Av de under året 1 200 telefonintervjuade gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 62 % Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 45 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv = 89 % (207 av 233 bussar), Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 200 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. 7.2 Funktionsmålet Attraktivitet Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat 7.2.1 Så här har vi arbetat under 2012 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I landsbygdstrafiken genomfördes i augusti (norra länsdelen) och december (övriga länet) omfattande förändringar. Flera linjer rätades ut och utbudet utökades i starka stråk, såväl mellan kommunhuvudorter som mellan tätorter inom kommuner. Några linjer, där resandet varit lågt har lagts ner och antingen ersatts med särskild skolskjuts eller i vissa fall anropsstyrd eller linjelagd trafik med taxi. Även om resandet varit begränsat är det ändå åtgärder som i stor grad påverkar de som ändå nyttjat trafiken. Många människor har valt boende eller skola utifrån att kommunikationerna är goda och att det går att resa med kollektivtrafik. Tyvärr är det omöjligt att förändra kollektivtrafiken utan att påverka befintliga resandemönster och försämra för vissa resenärer. Det är då viktigt att hitta en balans mellan att våga förändra för att hitta nya resenärer och vårda befintliga resenärer och resmönster. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet De kampanjer som har genomförts under året har tydligt riktats mot att locka nya resenärer, ge information och öka kunskapen om att resa kollektivt. I Eskilstuna har ett projekt med testresenärer genomförts och kampanjer har gjorts för att särskilt lyfta fram rabattkort och shoppingkort, produkter som särskilt bedöms kunna locka nya resenärer. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har ett nytt avtal påbörjats, i Strängnäs trafikområde, med Bergkvarabuss som entreprenör. I avtalet ingår incitament som ger trafikbolaget en fast ersättning per resenär. 18

7.2.2 Uppföljning av målet om attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Samma som redovisning under tillgänglighet Antal påstigande (exklusive skolkort) Under perioden har knappt 9,6 miljoner påstigningar registrerats i busstrafiken i Sörmland. Detta motsvarar en ökning om 1,9 % eller 200 000 fler påstigningar jämfört med 2011. Ökningen av antalet påstigande, exklusive skolkort är1,8 % och nådde upp till 5 899 911 påstigande. Restidskvot i större pendlingsrelationer Punktlighet Regionaltågens punktlighet har i snitt för alla linjer stabiliserats till cirka 90 93 procent, mätt för tåg i rätt tid inklusive fem minuters försening till slutstation. Det är något bättre än 2011, med undantag av december 2012 som på grund av vintern sjönk till knappt 80 procent (källa SJ). Punktligheten i busstrafiken finns ännu inte metoder för att mäta. Detta kan ske vid införande av realtidsutrustning ombord på bussarna. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Marknadsandel för kollektivtrafik i Sörmland ligger mellan 10-15 %, av den i starka stråk mellan 20-25 %. 7.3 Funktionsmål Miljö Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar 19

7.3.1 Så här har vi arbetat under 2012 Öka satsningen på förnybara bränslen I det nya trafikavtalet för Strängnäs drivs all trafik på s.k. RME (biodiesel). RME, vilket definieras som förnybart bränsle, står för rapsmetylester och tillverkas av rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. RME. Sedan tidigare drivs all trafik i Eskilstunas trafikområde på biogas eller RME. Detta innebär att all trafik i den norra länsdelen drivs på förnybart bränsle. I övriga länet drivs busstrafiken fortfarande på diesel. En stor del av resandet i länet sker också med tågtrafik som till 100 procent bedrivs på el från förnybara källor. Under 2012 har flera steg tagits mot att öka tågresandet. Det särskilda pristillägget för tågresor inom länet med månadskort togs bort vilket inneburit att antalet resor med Länstrafikens pendlarkort på tåg ökat med 25 procent. Vissa sträckor där vi trafikerade med parallell busstrafik har vi också förändrat busstrafiken och hänvisar resenärer till tåg istället. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Beskrivs under effektivitet. 7.3.2 Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Totalt finns uppgifter om 233 bussar och cirka 44 % av dessa körs på förnybara bränslen. 50 är fordonsgasbussar som trafikerar Eskilstuna, 52 bussar med dieselmotorer som använder RME som bränsle, dessa finns i Eskilstuna och Strängnäs. Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Partiklar (P) 0,41 ton och 0,04 gram/resa Kväveoxid (NOx) 61 ton och 6,4 gram/ resa Kolväten (HC) 3,8 ton och 0,4 gram/ resa Energiförbrukning per resa För varje resa genomförd i den sörmländska busstrafiken har energiförbrukningen varit 7,2 kwh Tabellen visar beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks baskrav för buss respektive år. (x = redovisas inte) Källa: miljödatabasen Frida, januari 2013 20

7.4 Funktionsmål Effektivitet Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet 7.4.1 Så här har vi arbetat under 2012 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen En ökad satsning på resandet i starka stråk med fler turer i pendlingstider och vissa avgångar som ersatts med taxitrafik (antingen linjelagd, anropsstyrd eller särskilda skolskjutsar). Fortsatt har vi dilemmat med samma fordon som körs hela dagen vilket innebär att morgonpeaken är dimensionerande vid val av fordonstyper. Samtidigt tillåter varken ekonomi eller utrymme vid våra depåer några större utökningar av fordonsflottor. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja I samband med arbetet med nya priser inför 2013 arbetade vi under slutet av året med stöd av WSP för att utreda hur taxesättningen kan se ut. Ett resultat blev att prishöjningen fördelas så att längre resor höjdes mer än korta. I relationer där vi av WSP ansågs vara mindre konkurrenskraftiga har exempelvis månadskort legat helt stilla. Vi har också valt att inför 2013 ligga still när det gäller priserna för köp via mobiltelefon (SMS eller App ) och höjt rabattkortvärdet med 25 %. Detta kan ses som ett första stapplande steg där mycket återstår att göra innan vi kan anses ligga rätt prismässigt såväl mellan våra olika produkter och utifrån konkurrenskraften jämfört med bil. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Under 2012 har myndigheten inte fått in några ansökningar om kommersiell trafik. Mellan den 5 januari och 21 mars trafikerades sträckan Eskilstuna- Strängnäs-Stockholm på kommersiell basis via Stockholmsexpressen. Trafiken lades ner på grund av dålig lönsamhet. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Ingångna trafikavtal under året har utgått från Buss 2010 som är framtaget av Svensk Kollektivtrafik och Bussbranschens riksförbund. 7.4.2 Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Totalt sett har intäkterna i busstrafiken ökat med 5,8 procent till 157 miljoner kronor under 2012. En summa som inte når budgetmålen. Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Vi mäter inte detta pga ny trafik december 2012. Nettokostnad per personkilometer Ingen uppgift Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt För tågtrafiken på banor i Sörmland finns kommersiella turer. Den kommersiella busstrafiken är så när som obefintlig av den regionala busstrafiken. Swebus gör stopp i Sörmland med sin långväga trafik. 21

7.5 Funktionsmål Regional utveckling Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion 7.5.1 Så här har vi arbetat under 2012 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten har anställt särskild resurs med ansvar för infrastruktur och tillgänglighet som arbetar tillsammans med Trafikverket och kommunerna för att utveckla våra hållplatser och bytespunkter. Trafikverket har på myndighetens uppdrag under året genomfört en förstudie kring ett antal nya hållplatser och bytespunkter i länet. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Under 2012 har de första trafikförsörjningsprogrammen tagits fram som en följd av den nya lagstiftningen. Vi har i detta arbeta svarat på samtliga grannläns program och också bjudit in till dialog kring vårt eget arbete. Vi har också arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige (Tågplan 2017) tillsammans med övriga myndigheter och MÄLAB. Myndigheten deltar också i Mälardalsrådet process En bättre sits som omfattar sju län i Östra Mellansverige. 7.5.2 Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling För tidigt att utläsa. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk 20-25 % Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Ingen uppgift framtagen 22