International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Relevanta dokument
Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Individens behov i centrum

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Mappning av BDA till ICF

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

För dokumentation i social journal för utförare

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Äldres behov i centrum ÄBIC

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

Individens behov i centrum

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Gemensamt språk och ICF

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Individens behov i centrum

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Praktisk tillämpning?

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Genomförandeplan för utförare av enbart serviceinsatser

Äldres behov i centrum

Granskningsmall handläggningsdokumentation

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder

REHABMETODIK. Jan Lexell

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Att göra rätt från början

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Version 2,0

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Riktlinjer för boendestöd missbruk revidering 2017

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Socialstyrelsens författningssamling

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Äldres behov i centrum

Individens behov i centrum, IBIC

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

DIA Delaktighet I Aktivitet

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Delaktighet i vardagssituationer

Hur har den enskilde varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Transkript:

Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF 1

ICF fokuserar på hälsodomäner och hälsorelaterade domäner. Dessa domäner beskrivs ur kroppsliga, personliga och sociala perspektiv genom två grundläggande begrepp: Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktiviteter och delaktighet Funktionstillstånd - det som finns En paraplyterm för kroppsfunktioner kroppsstrukturer aktiviteter delaktigheter Funktionshinder det som saknas En paraplyterm för funktionsnedsättningar (kroppsfunktioner), strukturavvikelser (kroppsstruktur), aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar 2

Kontextuella faktorer Omgivningsfaktorer Omgivningsfaktorer kan påverka samtliga komponenter av funktionstillstånd och funktionshinder. De är ordnade från personens närmaste omgivning till den allmänna omgivningen. Personliga faktorer Dessa klassificeras inte i ICF pga de stora sociala och kulturella variationer som är förknippade med dem. Ex ålder, kön, kondition, livsstil, vanor, utbildning, yrke. ICD-10 Sjukdom Etiologi, patogenes, manifestation/symtom ICF Kroppsfunktioner (status) Separata, enkla funktioner utan syfte. Funktionsnedsättning - förlust eller avvikelse i fysiologiska och psykiska funktioner. Kroppsstrukturer (status) Avser organsystem och anatomisk struktur ända ned till molekylnivå. Strukturavvikelse - förlust eller avvikelse i kroppsstruktur.. 3

Övergång mellan ICD-10 och ICF (kroppsstrukturer) Exempel frontallobssyndrom ICD-10 ICF symtom strukturer som finns kvar strukturavvikelser Grundat på orsak Den struktur som finns kvar Den struktur som är borta Organisk personlighetsstörning F07.0 Måttligt nedsatt strukturavvikelse med partiell avsaknad av struktur i pannlob på både höger och vänster sida s11001.223 Övergång mellan ICD-10 och ICF (kroppsfunktioner) Exempel sömnstörning ICD-10 ICF symtom funktioner som finns kvar funktionsnedsättningar Grundat på orsak Den sömn som är kvar Den sömn som är borta Icke organisk sömnstörning F 51.0 b1340.2 Måttligt nedsatt sömnmängd 4

Funktioner är en byggsten Prestation En kombination av enkla funktioner med ett syfte. En primär handling efterföljs av genererade handlingar vilka tillsammans ger en prestation. Prestationsbegränsning Funktioner och prestationer är byggstenar Aktivitet - fritt vald Kombination av prestationer med ett syfte. Personen kan själv välja när eller hur mycket som han/hon vill eller kan göra och utan krav från omgivningen avseende uthållighet. Aktivitet uttrycks i termer som kvalité och kvantitet. Aktivitetsbegränsning 5

En annan variant av aktivitet Aktivitet - kapacitet Kombinationer av prestationer med ett syfte i en avgränsad uppgift eller handling i en standardiserad omgivning. Aktivitet kan utredas i en testsituation men det är ej samma sak som reell arbetsmiljö. Aktivitetsbegränsning begränsning av kapacitet En tredje variant av aktivitet Aktivitet - genomförande Kombinationer av prestationer med ett syfte med krav på uthållighet i en verklig arbetsmiljö arbetsförmåga. Aktivitetsbegränsning begränsning av genomförande 6

Delaktighet Uthållig upprepning av kombinationer av prestationer med ett syfte inom vitt skilda livsområden. En persons delaktighet jämförs med vad som kan förväntas av en person utan funktionshinder i aktuell kultur och samhälle. Delaktighetsinskränkning Delaktighet i centrala livsroller viktiga livsområden livsuppgifter 7

Orientering (Kapitel 1+3) Orientering Att kunna orientera sig i förhållande till omgivningen och att reagera på sådana intryck. Behov av fungerande syn, hörsel, tankemässig och känslomässig kompetens. Lärande och att tillämpa kunskap Målinriktade sinnesupplevelser, Grundläggande lärande och att tillämpa kunskaper Kommunikation Kommunikation = samtal = överförande av meddelanden Oberoende (Kapitel 2+5) Personlig vård Att kunna upprätthålla en effektiv oberoende existens i förhållande till kroppens omedelbara behov inklusive födobehov och personlig hygien. Allmänna uppgifter och krav Att företa enstaka uppgifter, att företa mångfaldiga uppgifter, att genomföra daglig rutin och att hantera stress och andra psykologiska krav. 8

Förflyttning (Kapitel 4) Att kunna förflytta sig effektivt i omgivningen (rörlighet). Att ändra och bibehålla kroppsställning, att bära, flytta och hantera föremål. Att gå och röra sig omkring. Att förflytta sig med hjälp av transportmedel. Hemliv (Kapitel 6) Hemliv Införskaffa förnödenheter Hushållsgöromål Ta hand om hushållsföremål Bistå andra Uppfostra barn Fritidsaktiviteter Bruka jorden Utföra fysiska aktiviteter som lek och rekreation. 9

Mellanmänskliga interaktioner och relationer (Kapitel 7+9) Att upprätta, delta i, behålla och utveckla sociala relationer med andra. Samhällsgemenskap Socialt och medborgerligt liv Försörjning och andra viktiga livsområden (Kapitel 8) Att vara socioekonomiskt verksam och oberoende genom arbete eller förbrukning av materiella tillgångar. Utbildning, arbete, annan sysselsättning utanför hemmet och ekonomiskt liv. 10

Sammanfattning Hälsobetingelser som klassificeras med ICF Funktionstillstånd Funktionshinder Funktion funktionsnedsättning Struktur strukturavvikelse Aktivitet aktivitetsbegränsning Delaktighet delaktighetsinskränkning Kontextuella faktorer Omständigheter barriärer Personfaktorer påverkan (+ eller -) Viktiga livsområden (ICF) Hemliv Konsument Mellanmänskliga relationer Försörjning Orientering Oberoende Förflyttning 11

Viktiga livsområden (ICF) Sjukdom och dess konsekvens Hemliv Konsument Mellanmänskliga relationer Försörjning Orientering Oberoende Förflyttning Uppbyggnad av ICF F Centrala livsroller O F O H M K Aktivitet, genomförande Aktivitet, kapacitet Aktivitet,fritt vald Prestation Kroppsfunktion kroppsstruktur 12

Utveckling av Hälsa med stöd av ICF Kroppsfunktion kroppsstruktur Prestation Aktivitet,fritt vald Aktivitet, kapacitet testsituation Aktivitet, genomförande I Centrala livsroller O F O F H M K Tillämpningar av ICF Ett kliniskt verktyg vid bedömning av behov, vid koppling av behandlingar till specifika tillstånd, vid arbetsbedömningar, rehabilitering, habilitering och utvärdering av resultat Verktyg för insamling och sammanställning av data t ex i befolkningsstudier och kartläggningar eller i informationssystem för verksamhetsledning Verktyg för forskning för att mäta resultat, livskvalitet eller omgivningsfaktorer 13

Ett socialpolitiskt verktyg för planering av social trygghet, ersättningssystem och för utformning av implementering av policy Ett redskap för utbildning för utformning av läro- och kursplaner och för att öka medvetenhet och vidta sociala åtgärder 14

Nationell psykiatrisamordning beslutade år 2006 att stödja utvecklingen av behovsinventeringar när det gäller kommuners och landstings verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen fick i uppdrag att ansvara för utvecklingsarbetet En projektgrupp på nationell nivå med representanter från kommuner, landsting, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektgruppen har utvecklat ett inventeringsverktyg. www.socialstyrelsen.se/inventering Varför inventera behov Enligt 5 kap 8 Socialtjänstlagen (SoL) har socialnämnden ansvar för att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder. En god kännedom om målgruppens behov av vård, stöd och rehabilitering är också nödvändig för att kommunen ska kunna planera sin verksamhet och för att förtroendevalda ska få underlag för att styra verksamheten och tillföra verksamheten de resurser som behövs. 15

Målgrupp för inventeringen En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har: Väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och Dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Gäller personer från 18 år. Projektgruppen efterlyste Enhetlig metodik i inventeringsarbetet Inventera personernas behov inte insatser. Formuleras på nationell nivå. Regelbundna inventeringar Jämföra resultat över tid. Jämföra målgruppens storlek, livssituation och behov mellan kommuner med liknande storlek och befolkningsunderlag. 16

Ställningstagande Socialstyrelsen har bedömt att det finns stora fördelar med att de uppgifter som samlas in i en inventering utgår från en etablerad klassifikation som erbjuder ett standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Man beslöt att använda ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Instrumentet skattar bland annat individens svårigheter och möjligheter samt behov av insatser utifrån ett urval av de aktivitetsområden som beskrivs i ICF. Inventeringsmaterialet ger en bild av målgruppens livssituation, svårigheter och möjlighet samt behov av insatser på olika livsområden och några hälsoområden. Den tredje delen av inventeringsformuläret består av frågor som omfattar sex olika livsområden: (1) boende, personlig vård och hemliv, (2) Kommunikation och förflyttning, (3) mellanmänskliga relationer, (4) lärande och utbildning, (5) arbete, sysselsättning och ekonomi, (6) samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. 17

Du ska inom varje livsområde och för varje aktivitet skatta vad som bäst stämmer för personen; A. Om personen under de senaste 6 månaderna har haft svårighet att utföra angiven aktivitet på egen hand. Du ska utgå från de svårigheter personen har att själv utföra aktiviteten och bortse från vad eventuellt stöd från anhöriga/närstående eller vad en insats från kommun/landsting betyder för personens möjlighet att klara av att utföra den angivna aktiviteten. Svarsalternativ 0= Ingen svårighet (0-4%) 1= Lätt svårighet (5-24%) 2= Måttlig svårighet (25 49%) 3= Stor svårighet (50 95%) 4= Total svårighet (96 100%) 8= Ej aktuell (den angivna aktiviteten är ej relevant för personen) 9= Ej känt Livsområde Personlig vård och hemliv Aktivitet Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårighete r är inte kända*** * Ej svar Antal Personer Personlig vård 57 11 31 4 2 105 Sköta sin 42 17 37 6 3 105 medicinering Handla mat 40 17 41 3 4 105 Bereda enkla 47 15 37 3 3 105 måltider Städa och tvätta 35 16 46 3 5 105 18

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Personlig vård och hemliv Aktivitet Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Personlig vård 28 11 1 Sköta medicinering 32 16 2 Handla mat 39 14 1 Bereda måltid 30 15 2 Städa och tvätta 41 15 1 19

20

21

Utdrag Slutsats i rapporten De personer som har insatser av socialtjänsten pga psykisk funktionsnedsättning är relativt unga i Partille. 91,4 % är under 65 år och 46,6 % är under 45 år. Det stora förbättringsområdet för dessa personer är inom området arbete och sysselsättning och samhälleligt och medborgerligt liv. Inom dessa områden behöver man utveckla arbetssätt för att fler personer ska kunna bli delaktiga i samhället. Att ha en meningsfull sysselsättning eller delta i arbetslivet efter sin förmåga är en viktig del i det. Konsekvenser för planering Gör vi rätt saker? Gör vi det vi inte borde? Dubbelarbetar vi med andra myndigheter? Kan vi göra mindre av något? Har vi rätt balans på stöd och krav på individen? Har vi rätt kompetens? 22