TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(11) Stratergiska avdelningen Normalt planförfarande Anna Signal 2006-05-19 Tfn 08-508 27 565 Daniel Linder Tfn 08-508 27 256 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Älvsjö centrum kv. 1-5, Älvsjö torg och resecentrum (del av fastighet Solberga 1:1 m fl ) i stadsdelarna Solberga och Älvsjö FÖRSLAG TILL BESLUT Planarbete ska påbörjas för Älvsjö centrum kv. 1-5, Älvsjö torg och resecentrum i stadsdelarna Älvsjö och Solberga. Ingela Lindh Torsten Malmberg SAMMANFATTNING Detaljplanerarbetet för Älvsjö torg, resecentrum och fem byggnadskvarter intill järnvägen föreslås påbörjas. Utformningen av området har bearbetats efter områdesprogrammet för Älvsjö. Stadsbyggnadskontoret vill på grund av förändringarna redovisa en uppdaterad översiktlig bild av förslaget. Byggnadskvarteren rymmer ca 300 bostäder, ca 20 vårdbostäder, 60 seniorbostäder, ca 60 forskarhotellrum samt en större dagligvarubutik och mindre butiker. I och med ändrade förutsättningar på fastighetsmarknaden har andelen bostäder ökat och kontorslokaler minskat i jämförelse med programförslaget. Kvarter två hade tidigare en delvis öppen struktur. För att åstadkomma bullerskyddade gårdar för bostäderna utformas kvarteret slutet. Tidigare lokaliserades ca 200 nya cykelparkeringsplatser på torget, istället förslås ett cykelparkeringshus uppföras i anslutning till resecentrumet. Aktuellt förslag rymmer fler parkeringsplatser på en mindre yta, konflikten mellan fotgängare och cyklister minskas och dessutom kan torget nyttjas på ett bättre sätt. I programmet föreslogs ett högt hus i kvarter två i syfte att annonsera centrum. I bearbetningen efter programmet har stor fokus har lagts på cykelparkeringshuset som ett annonserande objekt och det höga huset har utgått.
2 (11) UTLÅTANDE Bakgrund Ett program har upprättats för stadsutvecklingsområdet vid Älvsjö centrum. Redovisningen av programsamrådet godkändes i stadsbyggnadsnämnden i april 2003. I extensivt utnyttjade lägen i centrum föreslås sju nya kvarter innehållande verksamhetslokaler och ca 800 lägenheter. Intill torget anläggs ett nytt resecentrum som bildar en sammanhållen omstigningspunkt mellan tåg och buss. Inom ramen för programarbetet har två detaljplaner i kvarteret Armborstet upprättats och antagits. Dessa innehåller sammanlagt ca 220 lägenheter och byggstart beräknas ske i september 2006. Detaljplanerarbetet för resecentrum och de fem byggnadskvarteren intill järnvägen föreslås nu påbörjas. Utformningen av området har bearbetats efter områdesprogrammet. Stadsbyggnadskontoret vill på grund av förändringarna redovisa en uppdaterad översiktlig bild av förslaget. Programförslaget med den nya bebyggelsen markerad i mörkgrått. Befintliga förhållanden Aktuellt planområde ligger i ett strategiskt läge vid Älvsjö pendeltågsstation och bussterminal. I nordväst avgränsas området av Götalandsvägen och Johan Skyttes väg, och i sydöst av järnvägen. Trots det centrala läget är området extensivt utnyttjat. En stor del utgörs av infartsparkering för ca 180 bilar och Banverkets stickspår med omlastningsytor i anslutning till järnvägen. Intill järnvägen ligger även Älvsjö Stationsplan. Större delen av torget tas i anspråk av en gång- och cykelramp som leder över järnvägen och till pendeltågsstationen. Rampen omgärdas av en bussterminal som är utformad med en central plattform. Terminalytan är stor och uppfattas som tom och öde under lågtrafik. Intill torget ligger Älvsjö medborgarkontor och en mindre dagligvarubutik. Älvsjös gamla stationsbyggnad med tillhörande magasin är beläget intill torget och används av Banverket som lager- och personalutrymme. I stadsmuseets kulturhistoriska klassificering anges att stationsbyggnaden och magasinet har särskilda kulturhistoriska värden.
3 (11) Planområdets läge. Översiktsplan Översiktsplanen redovisar Älvsjö centrum som ett av stadens tolv stadsutvecklingsområden. Området ska enligt översiktsplanen omvandlas till en sammanhållen stadsmiljö med en blandning av bostäder, service och arbetsplatser. Vidare anges att Älvsjös betydelse på längre sikt som viktig knutpunkt för kollektivtrafiken kan förstärkas genom att fjärr- och regionaltåg stannar i området och att snabbspårvägen kompletteras till Älvsjö samt att tunnelbanan förlängs från Hagsätra till Älvsjö. Detaljplan Större delen av planområdet är inte planlagt. För en mindre del av området gäller del av plan 7873 från 1980 vilken anger användningen allmänt ändamål och gatumark. Riksintresse Järnvägen, som ligger intill planområdet, utgör riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Ägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av Banverket och staden. Banverkets mark kommer att överföras till staden i april 2007. Kvartersmarken upplåts med tomträtt till AB Familjebostäder (kv. 1), Maxera Bostad AB (kv.2 och 3) och Danator AB (kv.4 och 5) enligt tidigare beslut i marknämnden. Resecentrum är ett samarbetsprojekt mellan staden och SL. Förslag Förändringar efter programmet Utformningen av området har bearbetats efter programarbetet. Liksom tidigare föreslås att fem nya byggnadskvarter uppförs mellan järnvägen och Götalandsvägen. Intill de nya kvarteren anläggs ett torg och ett resecentrum, som bildar en sammanhållen omstigningspunkt mellan tåg och buss.
4 (11) Orienteringskarta med kvartersnummer. I och med ändrade förutsättningar på fastighetsmarknaden har andelen bostäder ökat och andelen kontorslokaler minskat i jämförelse med programförslaget. Kvarter 2 hade tidigare en delvis öppen struktur. För att åstadkomma bullerskyddade gårdar för bostäderna utformas kvarteret slutet. Tidigare lokaliserades ca 200 nya cykelparkeringsplatser på torget, istället förslås ett cykelparkeringshus uppföras i anslutning till resecentrumet. Aktuellt förslag rymmer fler parkeringsplatser på en mindre yta, konflikten mellan fotgängare och cyklister minskas och dessutom kan torget nyttjas på ett bättre sätt. I programmet föreslogs ett högt hus i kvarter 2 i syfte att annonsera centrum. I bearbetningen efter programmet har stor fokus har lagts på cykelparkeringshuset som ett annonserande objekt och det höga huset har utgått. Föreslagen bebyggelse sedd från sydväst. Illustration av KHR Rundquist Arkitekter.
5 (11) Bostadskvarter Kvarter 1 och 2 ligger i anslutning till Älvsjö torg och resecentrum. De båda kvarteren ges slutna kvartersformer som kompletteras med utskjutande vinkelbyggnader vilka skärmar torget från omgivande vägar och järnväg. Vinkelbyggnaden i kvarter 1 byggs samman med resecentrumets entrébyggnad. Kvarter 1 har markanvisats till Familjebostäder AB och rymmer ca 70 lägenheter. I bottenvåningen mot Johan Skyttes väg och torget lokaliseras mindre butikslokaler. Övriga delar av bottenvåningen utgörs av garage och lägenhetskomplement. Kvarter 1 sett från Johan Skyttes väg. Illustration av ÅWL Arkitekter. Maxera Bostad AB har markanvisats kvarter 2 och 3 som inrymmer ca 90 respektive ca 80 lägenheter. Mot Götalandsvägen och torget i kvarter 2 placeras caféer och småbutiker med en innanförliggande dagligvarubutik. Dagligvarubutiken annonseras väl med entréer både från Älvsjö torg och Götalandsvägen. Den mot torget utstickande gaveln i kvarter 2 utformas som en riktpunkt för Älvsjö, synlig i fonden av Johan Skyttes väg och från Götalandsvägen. Kvarter 2 sett från torget. Till höger i bild skymtar entrébyggnaden till resecentrumet. Illustration av Brunnberg och Forshed Arkitektkontor.
Danator AB har markanvisats kvarter 4 och 5. Kvarter 4 innehåller 50-70 lägenheter, 18 vårdbostäder och ca 60 seniorlägenheter i fem våningar. Vårdoch seniorbostäderna är avsedda för döva vilket innebär att bostäderna ska anpassas till en teckenspråkig miljö. Vårdbostäderna ska drivas av Älvsjö stadsdelsförvaltning. Lägenheterna förläggs till kortsidorna och fungerar därmed som bullerskydd för de innanförliggande enkelsidiga vård- och seniorbostäderna. Senior- och vårdbostäderna uppförs i två sammanbundna huskroppar kring varsin inglasad atriumgård. 6 (11) I kvarter 5 föreslås ett hotell i elva våningar innehållande 40-50 hotellrum. Hotellet planeras fungera som Forskarhotell. Hotellet har loftgång mot järnvägen med halvtransparanta ytor av glas samt täta fibercementskivor. Loftgången skyddar innanförliggande hotellrum mot buller och risker från järnvägen. Parkering för bägge kvarteren löses dels i garage under kv fyra och dels längs kvartersgatan längs järnvägen. Kvarter 4 sett från Götalandsvägen. I fonden syns det högre huset i kvarter 5. Illustration av Rosenbergs Arkitekter. Älvsjö torg Ett nytt stadsdelstorg anläggs som en mötesplats för hela stadsdelen. Torget inramas av två bebyggelsekvarter vars utskjutande vinkelbyggnader sluter om torget vilket ger en stark och distinkt form. I söder angränsar det nya resecentrumets glasade entrébyggnad. Byggnadens entré förläggs synligt mitt på torget. Torgets sydvästra del är möjlig att angöra med bil. Resterande ytor på torget är bilfria. För utformningen av torget kommer parallella uppdrag att hållas. Älvsjö torg och resecentrum.
7 (11) Resecentrum Älvsjö är Sveriges femte största järnvägsstation med ca 25 000 resenärer per dygn. Stockholmsmässan har ca 1 miljon besökare per år, varav ca 700 000 färdas kollektivt via Älvsjö station. Trafikprognoser fram till 2015 visar på en fördubbling av antalet resenärer. För att förbättra omstigningen för kollektivtrafikresenärerna föreslås ett resecentrum i anslutning till det nya torget. Anläggningen omfattar en sammanbyggnad av befintlig pendeltågsstation med en klimatinklädnad över befintlig gångbro, en ny entrébyggnad mot torget och ett cykelparkeringshus i anslutning till bussgatan. Bussgatan förläggs parallellt med spårområdet och ersätter befintlig bussterminal. Bussgata För att skapa en trafiksäker bussterminal eftersträvas korta gångavstånd och säkra passager över körytor. I Älvsjö är en bussgata den mest effektiva lösningen för busstrafiken eftersom det är ont om ytor och det finns många vändande och passerande busslinjer. Bussgatan lokaliseras på järnvägsgatan som ligger längs med järnvägen. Störningar från järnväg och bussar samlas på en sida av torget och närområdet undgår därmed tung trafik. Längs bussgatan är allmän trafik inte tillåten. Entrébyggnad och gångbro Mellan torget och bussgatan lokaliseras resecentrums entrébyggnad. Entrébyggnaden integrerar centrum med stationen och utgör en tydlig målpunkt för kollektivtrafikresenärerna. Byggnaden innehåller trappa, rulltrappa och hiss till gångbron som leder över bussgatan och järnvägsspåren till pendeltågsstationen och vidare till Stockholmsmässan och Örby. I byggnaden ryms även väntutrymme, servering och en servicebutik. Entrébyggnaden kopplas samman med befintlig gångbro över spåret. Bron glasas in för att ge väderskydd för passerade. Gångbron utgör den huvudsakliga förbindelsen mellan stadsdelarna Älvsjö och Örby, därför är det viktigt att bron upplevs som trygg att passera. Det är möjligt att avgränsa de kommersiella ytorna från de allmänna kommunikationsytorna i resecentrum och därmed kan passagen över bron vara öppen dygnet runt. Sektion genom resecentrumet med Älvsjö torg till vänster och spårområdet till höger i bild. Illustration av KHR Rundquist Arkitekter. Cykelparkeringshus Älvsjö är en målpunkt för många cyklister bl.a. på grund av dess knutpunkt för kollektivtrafiken, centrumverksamhet och Stockholmsmässan. I en cykelutredning, som genomfördes i programfasen, beräknades ca 400 cykel-
8 (11) parkeringsplatser vara nödvändiga för att täcka ett framtida behov kring Älvsjö centrum. Då cykelparkering på mark tar stor yta i anspråk föreslås att ett cykelparkeringshus i anläggs. Med ambitionen att öka resandet med kollektivtrafiken utgör dessutom cykelparkeringshuset en möjlighet för cyklister att på ett ordnat och väderskyddat sätt parkera i direkt anslutning till bussgatan och pendeltågstationen. Parkeringshuset rymmer ca 300 platser och förläggs i anslutning till bussgatan och gångbron. Resterande 100 cykelparkeringsplatser föreslås lokaliseras på andra sidan järnvägen, där den befintlig cykelparkeringsytan utökas. I parkeringshuset parkeras cyklarna längs fem svagt lutande ramper som leder mellan markplanet och gångbron. Parkeringshuset ges en karaktärsskapande gestaltning som annonserar Älvsjö centrum mot järnvägen. Fasaden är omväxlande uppbyggd av glaspaneler och täta paneler i vertikala band. Parkeringshuset för cyklar sett från bussgatans sydvästra del. Illustration av KHR Rundquist Arkitekter. Komfortskärm Mellan den nya bebyggelsen och spårområdet uppförs en komfortskärm. Skärmen förses precis som parkeringshuset med omväxlande tät panel och glasade ytor, där en rytm skapar variation utmed den långa fasaden. På komfortskärmen finns det möjlighet att montera sittbänkar, skärmtak och belysning. Cykelparkeringshusets fasad mot spårområdet ersätter komfortskärmen på aktuell sträcka. Komfortskärmens syfte är i första hand att skapa en trevlig miljö intill bussgatan. Skärmen dimensioneras för att klara påkörning från bussar men hindrar inte urspårande tåg. Skärmen reducerar bullerpåverkan på bebyggelsens nedersta våningar samt på den offentliga miljön intill järnvägens norra sida. Planerade framtida kollektiva färdmedel I samarbete med Regionplane- och trafikkontoret, SL och Huddinge kommun har staden gjort en förstudie för en snabbspårväg med start i Älvsjö som via bl.a. Fruängen, Skärholmen, Kungens Kurva går till Flemingsberg. Förprojektering är gjord för hållplatsläge i Älvsjö C. Hållplatsen placeras längs bussgatan i nära anslutning till perronger för effektiva omstigningar mellan de olika trafikslagen.
9 (11) I översiktsplanen och i Storstockholmsberedningens infrastruktursatsning ingår en förlängning av tunnelbanan från Hagsätra till Älvsjö. Det är möjligt att anordna en tunnelbanestation i direkt anslutning till resecentrum. Lokaliseringen av en eventuell framtida fjärr- och regionaltågstation vid Älvsjö station inryms i aktuellt förslag. Gestaltning Ett gestaltningsprogram har upprättats för Älvsjö centrum. Programmet fokuserar på den yttre arkitekturen och gatorna i området. Syftet är att ge centrumkvarteren i Älvsjö en övergripande sammanhållen gestaltning. Programmet kopplas till detaljplanerna och redovisas när vardera detaljplan ställs ut. I den fortsatta projekteringen och bygglovhanteringen ska programmet utgöra underlag och vara vägledande. Gestaltningsprogrammet är en levande produkt som kompletteras allteftersom planeringen i området fortskrider. I ett inledande skede har programmet ett övergripande förhållningssätt där de generella gestaltningsprinciperna som berör hela området behandlas. När varje kvarter detaljstuderats formuleras mer detaljerade principer för respektive område. Trafik De nya gatorna i området ansluter till den befintliga gatustrukturen vilket gör att befintliga bostads- och centrumkvarter på ett naturligt sätt integreras. Längs med järnvägen anläggs en ny gata. På järnvägsgatan tillåts endast busstrafik mellan kvarter 1, resecentrum och kvarter 2. Centrumgatan Johan Skyttes väg ges en ny utformning som bättre motsvarar funktionskraven och ökar möjligheterna till samspel mellan fotgängare och bilister. Gatan föreslås höjas upp, beläggas med marksten samt utformas med träd och avsmalnande passager. Befintliga och nya gator. Älvsjö centrum korsas av ett regionalt cykelstråk som går via en ramp över stambanan. Som tidigare beskrivits föreslås dagens gång- och cykelbro över spårområdet byggas om till en inglasad passage för främst gångtrafik. Förslaget
10 (11) innebär att det även i framtiden är möjligt att ta sig över spåret med cykel, antingen med hjälp av hiss eller via ramper i cykelgaraget. För att cyklister fortfarande ska kunna passera spåren obehindrat föreslås en ny cykelväg längs Älvsjövägen och Mässvägen. Den nya vägdragningen innebär att färdvägen mellan Älvsjö centrum och Stockholmsmässan ökar med ca 200 meter. Däremot blir skillnaden marginell för cyklister mellan Älvsjövägen/Johan Skyttes väg och mässan. Föreslagen vägdragningen har mindre nivåskillnader jämfört med befintlig sträckning. Parkering Parkering för boende ska i första hand lokaliseras i garage så att kantstensparkering och övrig ytparkering blir tillgänglig för besökare och kunder. På grund av att grundvattennivån i området ligger nära markytan förläggs vissa garage ovan mark och husen utformas med upphöjda gårdar. Parkeringsplatser ska i huvudsak anordnas inom respektive kvarter. Eventuellt kan ett överskott av parkeringsplatser i kvarteret Prästgårdsgärdet överföras till och utnyttjas av den nya bebyggelsen. Parkeringsbehovet är bedömt efter de parkeringstal som finns för ytterstaden, där hänsyn tagits till det goda kollektivtrafikläget. Lättillgänglig korttidsparkering för butikskunder föreslås anordnas i torgets södra del respektive i kvarteret Prästgårdsgärdet. Befintlig infartsparkering föreslås ersättas av ett parkeringsdäck vid korsningen Magelungsvägen och Herr Stens väg, inom kvarteret Spikklubban. Planarbetet för detta område påbörjas under hösten 2006. En överföring av Solberga Hagväg från allmän platsmark till kvartersmark ska utredas under det fortsatta planarbetet. Tillgänglighet Större delen av föreslagen bebyggelse ligger i anslutning till gata. Vissa delar av torget och järnvägsgatan är inte tillgängligt för allmän trafik. I dessa fall sker nås lägenheterna via gården. Området är relativt plant varför stadens mål för högsta lutning i utomhusmiljön avseende tillgänglighet bedöms kunna tillgodoses. Avfallshantering Det är möjligt att ansluta kvarteren till en befintlig sopsugsanläggning. Den stationära upphämtningsstationen är belägen intill kvarter 5. Teknisk försörjning Befintlig elnätstation som är belägen på torget måste flyttas. Eventuellt kan stationen rymmas under rampen till cykelparkeringshuset. Uppvärmning förutsätts ske med fjärrvärme. Behovsbedömning Området är bullerstört från trafiken på järnvägen och Götalandsvägen. Översiktliga bullerberäkningar visar att godtagbara bullernivåer i bostäder bör kunna uppfyllas inom hela området. Det förutsätter dock att hälften av boningsrummen i varje lägenhet orienteras mot den tysta sidan och att bullerreducerande fasader ordnas samt att bullerplank uppförs mot järnvägen.
11 (11) Farligt gods transporteras på stambanan. En riskanalys är genomförd i samråd med brandförsvaret. Den visar att riskerna vid urspårning och olyckor med farligt gods ligger inom acceptabla nivåer under förutsättning att vissa skyddsåtgärder vidtas för de enskilda kvarteren. En fördjupad riskutredning som belyser förhållandena och ger riktlinjer för eventuella skyddsåtgärder ska tas fram i det fortsatta planarbetet. En översiktlig miljöteknisk utredning visar att marken är förorenad på vissa platser. Någon känd miljöfarlig verksamhet har inte bedrivits på platsen. Kompletterande undersökningar och eventuell sanering ska utföras i samråd med miljöförvaltningen. Även om det finns ett antal säkerhets- och miljöfrågor som behöver hanteras i det kommande planarbetet anser stadsbyggnadskontoret att de nedan angivna detaljplanerna varken tillsammans eller var för sig innebär betydande miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas. Planen påverkar inte något område som har erkänt nationell eller internationell skyddsstatus. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva upprättas. En sedvanlig miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas och behandla ovanstående frågor. Detaljplaneindelning Stadsbyggnadskontoret föreslår att det fortsatta planeringsarbetet delas upp i tre detaljplaner enligt kartan nedan. Preliminär tidplan Plansamråd Hösten 2006 Utställning Våren 2007 Antagande i SBN Hösten 2007 Byggstart Vintern 2007/2008 Handläggare Ärendet handläggs av Daniel Linder och Anna Signal.