2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se



Relevanta dokument
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Mässling och Kikhosta Finns de?

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Streptokockinfektioner

Hygienrutiner på förskolan

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Kikhosta- smittspårning

Hygienrutiner på förskolan

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Om infektioner och smitta i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Infektioner hos barn i förskolan

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Hygienrutiner på förskolan

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Infektioner hos barn i förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Så kan vi minska spridning av

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Anvisningar för sjuka barn

Infektioner hos barn i förskolan

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Hur ser sjukdomarna ut?

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Sjukdomspolicy förskola

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Influensa A och B samt RS-virus

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Smittspårningskurs mars 2018

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Hygienrutiner i förskolan

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

MRSA. Information till patienter och närstående

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

När ditt barn blir sjukt!

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

När Ditt barn blir sjukt!

Henriks Hage Förskola

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Policy vid barns sjukdom

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Veronica Woxén Hepatit A

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Aktuellt smittskydd 2018

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

HYFS föräldrautbildning

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Transkript:

Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig

Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien fäster vid luftvägarnas flimmerhår. Efter en vecka bildas exotoxin. Slemproducerande cellerna blir kvar, bildar tjockt segt slem vilket bidrar till hostan. Det tar upp till ½ år att bilda nya flimmerhårsceller.

Symtom Förkylningssymtom med hosta och lätt feber Hostan ökar successivt och kommer i attacker, särskilt nattetid Efter cirka 2 veckor kommer de karakteristiska hostattackerna åtföljt av kikningar, cyanos. Avslutas med att segt slem hostas upp eller en kräkning.

Diagnostik PCR på nasofarynx-sekret Oftast positivt i 3 veckor efter insjuknandet Serologi kan övervägas i ett senare skede Svårtolkat hos vaccinerade och vuxna Skriv insjuknings- och vaccinationsdatum på provtagningsremissen för att underlätta bedömningen

Smittsamhet Smittsamheten är högst under den perioden man har hosta Smittsamheten avtar efter 4 veckors sjukdom, Säkerhetsgräns = 6 veckor vid kontakt med spädbarn Vuxna och tidigare vaccinerade får ofta en lindrig sjukdomsbild obs! kan ändå vara smittsamma

Allvarligt hos spädbarn, framförallt < 6 mån Nyfödda har inget skydd mot kikhosta från mödraantikroppar Amning ger inget skydd mot kikhostebakterier Genomgången sjukdom ger immunitet i cirka 15 år Vaccinering ger immunitet i cirka 6-7 år.

Kikhosta och gravida Ingen risk för fostret I anslutning till partus finns risk att smitta barnet Om möjligt bör förlossning ske på isolerad klinik Obs! Kan bli sekundärfall hos personalen

Vad innebär smittspårningen? Kontakt med spädbarn eller höggravida? Tänk på gemensamma mötesplatser Fler sjuka i omgivningen? Utlandsresa? Tidigare vaccinationer? Antal doser och årtal?

Åtgärder Handla snabbt när det gäller spädbarn eller risk för spridning till spädbarn Indikation för antibiotika enbart för att minimera smittspridning till spädbarn i familjen, tidigt i förloppet och på misstanke Äldre barn med småsyskon under 1 år kan behandlas för att minska smittrisken, läkarkontakt före

Antal rapporterade fall av kikhosta i Stockholms län 2007-2014 180 160 146 158 149 140 120 123 Antal 100 80 77 89 77 60 40 45 20 0 2007 2008 2009 2020 2011 2012 2013 2014 År

Antal rapporterade fall av kikhosta i Sthlms läns landsting 2014 uppdelat på åldersgrupp n=149 35 30 29 25 20 15 10 5 0 8 9 13 9 7 6 14 12 9 12 3 4 7 1 5 1

Vaccination hos barn 0-5 år 2014 sammanlagt 32 barn 26 barn 0-1 år 13 barn ovaccinerade 8 barn 1 dos 3 barn 3 doser 1 barn okänt vaccinationsstatus 6 barn 2-5 år 3 barn 3 doser 2 barn 4 doser 1 barn vaccinerat okänt antal doser 2015-02-16

Barnomsorg Förskole- eller skolbarn får vistas i barnomsorg/skola Låt barnets allmäntillstånd avgöra Personal och föräldrar bör upplysas om att smitta finns på förskolan Finns barn under 1 år i småbarnsgruppen bör smittreducerande behandling respektive postexponeringsprofylax övervägas

Sammanfattning Tänk på kikhosta vid långvarig hosta i alla åldrar Frikostig provtagning vid långvarig hosta Snabbt insatt behandling kan lindra symtom och minskar smittsamhet Profylaktisk behandling av alla barn <6 månader enbart på misstanke om smitta Tidig behandling av barn 6-12 månader eller äldre med funktionsnedsättning vid begynnande symtom

Streptokocker på förskola Handläggning vid misstänkt smittspridning

Kärt barn har många namn Streptococcus pyogenes (S.p.) Betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS)

Infektioner som orsakas av S.p. är vanliga i förskole- och skolåldern Ibland förekommer små utbrott i barngrupper Många barn kan ha streptokocker utan att vara sjuka = friska bärare Bärare har låg smittsamhet Att göra stora odlingssvep och behandla alla friska streptokockbärare är meningslöst/skadligt (Meningslöst att med odling kontrollera om en behandling har varit effektiv.)

Symtom Halsfluss = faryngotonsillit - svullna, röda halsmandlar med beläggningar och adeniter, feber - halsfluss orsakas av bakterier och är sällan förenad med hosta, snuva eller heshet Scharlakansfeber Svinkoppor = impetigo - orsakas ibland även av stafylokocker Nagelbandsinfektioner

Smitta Närkontakt, framför allt via händer Kan smitta via textilier och leksaker

Diagnostik Snabbtest - lita på resultatet om korrekt provtagning Odling - högst känslighet - vid anhopning/utbrott av streptokockassocierad sjukdom, rekommenderas odling

Utbrott? En tredjedel eller mer av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokock-associerad sjukdom

Handläggning I Bedömning av symtom, tidsperspektiv Hygienråd

Hygienråd Barnen bör vara ute så mycket som möjligt Vädra Använd flytande tvål och engångshanddukar Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse Både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit Dagligen tvättas örngott och leksaker som barnen suger på Mjuka leksaker tvättas i maskin Ytor handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen = tagytor Undvik gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna

Lika viktigt = hygienråd i hemmet Egen tandborste och tandkräm Koka nappar ofta Handdukar och örngott byts varje dag Rengöring av leksaker som barnet haft i munnen

Om problemet kvarstår?

Handläggning II Kartläggning av symtom, tidsperspektiv Provtagning av barn och personal med symtom

Sammanfattning handläggning 1. Hygienråd 2. Bedömning av symtom, tidsperspektiv 3. Provtagning av barn och personal med symtom

Barnomsorgen Ett barn som haft en streptokockinfektion kan återgå till barnomsorgen efter två dygns antibiotikabehandling om barnets allmäntillstånd tillåter.

Sjukdomar Streptokocker - Information till vården, vårdnadshavare, förskolepersonal Ämnesområden Förskolan - Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan - Checklistor för förskolan om hygien och städning på www.stramastockholm.se

Medans man funderar på vad man ska göra kan man slå sig ner och sjunga en visa - Nalle Puh

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin, PNSP - handläggning på förskola

Pneumokocker (Pnk) Streptococcus pneumoniae En av våra vanligaste luftvägsbakterier Droppsmitta Små barn kan vara bärare utan att vara sjuka, man räknar med att cirka hälften av barnen i förskolemiljö bär på pneumokocker i näsan Barngrupper/förskola bästa stället att sprida pneumokocker Bärarskap hos vuxna är dock ovanligt

Inkubationstid Kan egentligen inte anges då flertalet som blir smittade blir tysta bärare Bärarskapet varar under en begränsad tid - skolbarn och vuxna ett par veckor - mindre barnen 4-6 v - allra minsta barnen kan ibland bli längre, upp till 10-12 v

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin, PNSP Anmälningspliktig MIC PcG >1 mg/l (Minsta Inhiberande Koncentration) Allmänfarlig sjukdom, dvs smittspårning och förhållningsregler

Behandlande läkares handläggning vid fynd av PNSP med MIC >1mg/L hos förskolebarn Kontakta smittskydd Stockholm för planering av den fortsatta handläggningen Gör smittskyddsanmälan Ge information och förhållningsregler, muntligt och skriftligt - information om vad PNSP är och hur det smittar - vikten av goda hygienrutiner - att barnet inte får vistas på förskolan så länge bärarskapet av PNSP kvarstår - att familjen måste hålla kontakt med behandlande läkare för regelbunden kontrollodlingar

Handläggning PNSP förskolebarn (forts) Dokumentera - Datum/svar för Nph odlingar, ställningstagande till handläggning och givna förhållningsregler i journalen Nph odla - hela familjen, samt ev. barn i förskoleålder som övernattat eller haft nära och upprepad inomhuskontakt med index Planera för att Nph odla barnen på index förskola - samråd med Smittskydd Stockholm Efter två negativa Nph-odlingar i rad, negativa för PNSP, kan förhållningsregler avskrivas

..och hur görs provtagningen på förskolan i praktiken?.och vad händer om ytterligare barn hittas med pnk med MIC >1 mg/l?

Beh. läkare handläggning vid fynd av PNSP MIC >1mg/L hos äldre barn och vuxna Kontakta smittskydd Stockholm - för planering av den fortsatta handläggningen Gör smittskyddsanmälan Ge information och förhållningsregler, muntligt och skriftlig - information om vad PNSP är och hur det smittar - vikten av god handhygien Dokumentera - datum/svar för Nph odlingar, ställningstagande till handläggning och givna förhållningsregler Nph odla - hela familjen, samt ev. barn i förskoleålder som övernattat eller haft nära och upprepad inomhuskontakt med indexpersonen

PNSP med MIC > 1 mg/l hos äldre barn och vuxna (forts) Om index är en vuxen person som har daglig, nära kontakt med förskolegrupp ska; - kontakt tas med förskolan för Nph-odling av barnen i förskolegruppen Om index är en vuxen person som arbetar med känsliga uppgifter i sjukvården, som till exempel arbete på neonatalavdelning eller med gravt immunsupprimerade ska; - smittskyddsläkaren kontaktas för bedömning och vidare handläggning Vuxna utan kontakt med förskolebarn - smittspårning behöver ej utföras

Sammanfattande flödesschema

2014 Utredningar på förskolor 1 förskola 17 barn provtagna - inga nya fall 2013 2 förskolor 28 barn provtagna inga nya fall 2012 SLL införde nya rekommendationer från och med 15 oktober inga utredningar

Sjukdomar Pneumokocker penicillinresistent Handläggning av pneumokocker Patient information Barn som är bärare av pneumokocker, Barnomsorgen Resistenta pneumokocker på ditt barns förskola

Hör gärna av er! Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se