SOLTORGSGYMNASIET Naturvetenskapsprogrammet Projektarbete 100 p Tidsomfattning: 15 mars 2006 3 april 2007 Idrott & Hälsa FJÄLLVANDRINGEN 2006 Vakkotavare - Kebnekaise Abisko ~ Klarar två vanliga ungdomar av att själva planera och genomföra en fjällvandring, vad gäller fysiska och mentala krav och föreberedelser? Projektgrupp: Jonas Lundgren, klass N3c Peter Wåhlin, klass N3a Handledare: Christina Haglund
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 1 av 11 Sammanfattning En vandring i Sveriges vackraste fjällmiljö, längs Sveriges kändaste vandringsled, Kungsleden i norrast Lappland. Vi börjar från Vakkotavare i söder, via en toppbestigning på Kebnekaise, Sveriges högsta berg, 2117 m.ö.h., för att 132 km senare, anlända till Abisko i norr. Vi vill göra det till en fysisk prestation genom att bära all packning; mat och utrustning, kläder och tält, själva. Vi vill se om två vanliga sjutton- och artonåriga pojkar som vi klarar av att planera ett sådant här projekt, gällande förberedelser; införskaffning av utrustning, intag av nödvändig överlevnadskunskap, planering och genomförande. Är fjällvärlden bara för beresta backpackers och överlevnadsexperter, eller kan vem som helst genomföra en sådan här vandring? Det är vad vi vill ta reda på. // Jonas Lundgren, N3c och Peter Wåhlin, N3a
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 2 av 11 Innehållsförteckning: sida 1. Projektplan 3 1.1. Bakgrund 3 1.2. Mål, syfte och problemformulering 3 1.3. Genomförande och tidsplan 4 1.4. Presentation och redovisning 5 2. Genomförande 5 3. Utvärdering och analys 4 3.1. Allmän utvärdering 3 3.2. Sammanfattning i siffror 3 3.3. Genomförande och tidsplan 4 Presentation och redovisning 5 4. Presentation och redovisning 5 5. Slutdiskussion 6 6. Källförteckning 6 Bilaga
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 3 av 11 1. Projektplan 1.1. Bakgrund Idrott och friluftsliv är något som alltid har intresserat mig och Peter Wåhlin. Båda två är vi aktiva idrottare inom orientering, resp. Taekwon-do och vi gillar att göra tältutflykter under somrarna. Som projektarbete tyckte vi därför att en fjällvandring vore väldigt spännande och roligt att planera och genomföra. Vi vill göra det till en prestation, både fysiskt och psykiskt, som vi kan känna att vi är stolta och glada över att kunna ha genomfört, men också till en vandring full av upplevelser samt sköna vyer och vacker natur. Var någonstans i Sveriges avlånga land vi ska fjällvandra bestämde vi till slut efter mycket resonerande och flera förslag. För sådana nybörjare som oss passar Kungsleden, Sveriges kändaste vandrings- och skidled som sträcker sig 45 mil från Abisko i norr till Hemmavan i söder. Denna led är rösad och relativt lättframkomlig och sträcker sig genom ett av Sveriges mest orörda och natursköna fjällområden. För att göra resan till en ännu större upplevelse och utmaning vill vi även göra en toppbestigning på Kebnekaise, som skulle sätta pricken över i:et på våran vandring. 1.2. Mål, syfte och problemformulering Vårt mål är att fjällvandra under 6-7 dagar vandra ca 11 mil på Kungsleden, från Vakkotavare upp till Abisko, samt att på vägen göra en toppbestigning på Kebnekaises sydtopp, 2117 meter över havet och därmed Sveriges högsta berg. Preliminärt planerar vi att genomföra fjällvandringen någon gång runt näst sista veckan av sommarlovet 2005. Syftet med projektarbetet är att lära oss själva hur man planerar och genomför ett så pass omfattande projekt som detta, samt att personligen få en upplevelserik och fascinerande vandring där vi lär känna, inte bara den orörda svenska fjällmarken, utan även oss själva. Syftet är också att se om vi klarar av det mål som vi satt upp samt dessa problemformuleringar: Kan två vardagliga sjutton- till artonåriga pojkar som vi genomföra en sådan konditionskrävande vandring, gällande prestation, överlevnad, samt motivation? Kommer vi att kunna planera hela resan själva, allt från dit- och hemresa till mat, vandringsutrustning och boende?
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 4 av 11 1.3. Genomförande och tidsplan För att vi ska kunna genomföra fjällvandringen krävs mycket planering och förberedelser. För att vi ska vara föreberedda krävs en planering av resan, utrustning och mat, men även kunskap om fjällvandring och om överlevnad i naturen. Vi ska försöka få den kunskapen genom flera olika källor, främst då litteratur, men även användning av Internet och rådfrågning av föräldrar och syskon. När det gäller det fysiska arbetet i vandringen hade vi tänkt förbereda oss på ett antal sätt. Dels planerar vi att konditionsträna lite grann utöver våran egen träning. Sedan planerar vi också att gå in vandringskängor och liknande veckorna före vandringen för att slippa skavsår och besvär. Utrustningen såsom tält och trangia-kök kommer vi också att testa innan för att få kunskap om hur de fungerar. Vi funderar också på att ta med oss en tredje person som social kamrat och stöd, då vi tror att de kan bli en ännu roligare resa om man är tre. Denna person skulle då inte inkluderas i projektarbetet, utan det är vi två som står för planering och förberedelser, medan han/hon enbart är med på de viktigaste förberedelserna tillsammans med oss, för att han/hon också ska vara förberedd inför vandringen. Överlag kommer jag och Peter försöka utföra allt arbete tillsammans, medan det kan hända att vi delar upp mindre uppgifter för att underlätta arbetet. Vi planerar att använda en hel del fritid och kvällar till projektarbetet då vi inte ses regelbundet i skolan. Den större delen av projektet kommer vi dock att göra under sommarlovet och framför allt då veckorna före vandringen. Kontakten med våran handledare ska vi därmed försöka hålla regelbunden nu under vårterminen -06, samt när vi kommer tillbaka till höstterminen 06. Vi kommer sedan att försöka slutföra slutrapporten någon månad in på höstterminen för att sedan ha projektarbetet avklarat. Av de ca 100 timmarna som vi ska lägga ner på projektarbetet ser en preliminär fördelning ut så här: Kunskapsintag, läsning: 10 h Planering: 20 h Fjällvandring: 50 h (beräknad vandringstid) Slutrapport och presentation: 20 h
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 5 av 11 1.4. Presentation och redovisning Förutom själva fjällvandringen som vi ser som den slutgiltiga finalen av vårat projekt, så hade vi tänkt presentera vandringen i en slutrapport där vi avser att bearbeta och utvärdera våra förberedelser och fjällvandringen, där vi funderar på vad vi kunde ha gjort bättre i förberedelserna, hur vi disponerade tiden, om vi presterat vårat bästa, etc. Vi har även planer på att eventuellt redovisa och berätta om våran fjällvandring för förslagsvis en klass på vår skola, då kanske med hjälp av ett bildspel och/eller en film, beroende på vilka möjligheter vi finner att dokumentera resan. 2. Genomförande Vad gäller genomförandet av själva fjällvandringen, men också planering och förberedelser, samt utvärdering, sammanställning och presentation efteråt, hänvisas i denna slutrapport hela vårt arbete till våran loggbok, där allt utförande, tankar och åsikter, berättelser och diskussioner noga finns detaljerade över hela arbetet. Vi ser loggboken som den viktigaste och mest detaljerade delen i presentationen av hela det här projektet och du som läser den här slutrapporten hänvisas starkt till att även ögna igenom våran loggbok! 3. Utvärdering och analys 3.1. Allmän utvärdering När vi nu ser tillbaka på vandringen och ska försöka utvärdera den, har det kort och gott varit en upplevelse utan dess like! Det var helt klart den fysiska prestation vi trodde att det skulle bli! Att vandra 3 mil på en dag med 25 kg packning på ryggen är ingen lätt biff kan vi nu konstatera! Vi tror ändå att vi var klart fysiskt förberedda då vi båda hade en tillräcklig grundkondition och styrka för vandringen. Vad gäller planering och förberedelser tycker vi att allt fungerade enligt planeringen, förberedelserna var klart tillräckliga. Kanske hade man klarat att förbereda sig i mindre och princip bara åkt upp, men vi tror då att man lätt hade glömt saker, missplanerat, fått skavsår, matbrist, etc. Om frågeställningen, fysiska krav, planering och förberedelser fortsätter vi diskutera i slutdiskussionen, (5. Slutdiskussion, s. 9.)
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 6 av 11 3.2. Sammanfattning i siffror Här följer en tabell som för varje dag anger hur långt vi vandrade, hur många höjdmeter vi klättrade, hur lång tid det tog och slutligen har vi med hjälp av dessa parametrar beräknat medelhastigheten för hur fort vi gick: Längd (km) Höjd (m) Tid (h) Medelhastighet (km/h) DAG 1: Vakkotavare-Teusajaure 16 700 5 3,0 DAG 2: Teusajaure - Kitteldalen 29 700 9,5 3,1 DAG 3: Kebnekaise 16 1160 7,5 2,1 DAG 4: Kitteldalen Tjäktapasset 22 480 8 2,8 DAG 5: Tjäkta Kieron 34 130 10,5 3,2 DAG 6: Kieron - Abisko 15 40 4,5 3,3 TOTALT: 132 3210 45 ~3,0 3.3. Analys av energiintag & -förbrukning Eftersom vi under vandringsveckan hade stor koll på vad vi åt, eftersom vi hade all mat med oss och väl planerad och fördelad, tyckte vi i efterhand att det vore roligt och intressant att jämföra och analysera energiintaget, vad gäller fördelningen av energi från kolhydrater, protein, resp. fett. Vi gjorde därför en lång och utförlig tabell på vad vi åt under veckan (Denna tabell kan ses i medföljande Bilaga) och med hjälp av näringstabeller i böcker, beräknade vi denna fördelning och sammanställde detta i två tabeller som kan ses nedan. Energi (kj) 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Tåget upp Energiintag - Fjällvandring 2006 Stapeldiagram över daglig fördelning Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 fett protein kolhydrater Energiintag - Fjällvandring 2006 Cirkeldiagram över total fördelning kolhydrater 66% protein 12% FOTNOT: Energinandelen i en riktig kost för en aktiv motionär bör ligga på 20-30 E% fett, 10-20 E% protein och 50-70 E% kolhydrater. VI LYCKADES ALLTSÅ MED ENERGIFÖRDELNINGEN! fett 22%
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 7 av 11 Eftersom vi nu hade koll på över dagliga och totala fördelningen av energinttaget ville vi nu jämföra detta med energiförbrukningen under hela resan. Detta visade sig bli en betydligt svårare sak att beräkna, då det är så otroligt många aspekter som spelar in, först den personliga kroppen och ämnesomsättningen, sedan själva det fysiska arbetet som vi utför; längd, extra vikt i packningen, stenighet, kupering, etc. Därför får denna beräkning betydligt större felmarginal. Efter mycket letande och ny kunskap på Internet (Se Källförteckning), fann vi till slut ett par formler som vi kunde använda för att beräkna energiförbrukningen för vår fjällvandring. Det går i grund och botten ut på att vi använde oss av det generella förhållandet för kroppens totala energiförbrukning under en dag: Total energiförbrukning = Basalmetabolism (BMR, Basal Metabolic Rate) + Fysisk ansträngning + Värmebortgång (alltid ca 10 %) Energi (kj) 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Vi använde oss av Harris-Benedicts formel (BMR man = 66.5 + (13.75 x kg) + (5.003 x cm) - (6.775 x år)) för att beräkna BMR, dvs. den energi som behövs för att kroppens organ bara ska fungera, dvs. energiförbrukningen i vila. För att beräkna den fysiska ansträngningen under dagarna, delade vi in tiden i vandring och övrig tid (Vi förbrukade ju även energi när vi lagade mat, packade, vilade och sov!). I dessa beräkningar var man tvungen att beräkna ett speciellt PAL-värde, dvs. en aktivitetsfaktor, vid vandringarna, normal tid och sömn, som man sedan multiplicerade som en BMR-faktor. Alla dessa formler, tabellen och beräkningar finns bifogade i Bilagan. Eftersom vi har olika kroppar fick vi givetvis beräkna oss var för sig. Resultatet i diagramform blev till slut så här: Jonas energiförbrukning - Fjällvandring 2006 Stapeldiagram över daglig fördelning 1 2 3 4 5 6 Dag Peters energiförbrukning - Fjällvandring 2006 Stapeldiagram över daglig fördelning Energi (kj) Värmeåtgång 20000 Övrig 18000 Tid 16000 Vandring 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1 2 3 4 5 6 Dag Värmeåtgång Övrig Tid Vandring
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 8 av 11 När vi nu jämförde det dagliga energiintaget med våra vardera energiförbrukning (Se diagram nedan), märkte vi att Jonas totala energiförbrukning (105 678 kj) översteg energiintaget (103 251 kj) medan Peters energiförbrukning (98 459 kj) var under. Eftersom kroppen tar från fettreserven när energi saknas, skulle detta omvandlat till fettförbränning betyda att Jonas förlorade 66 g fett och Peter lade på sig 130 g fett (1g fett motsvarar 37 kj.)! Är detta då sant kan man undra? Det är mycket som spelar in, en människas ämnesomsättning varierar ju från kropp till kropp, och felmarginalerna gör att vi aldrig får något exakt resultat. Dessutom åt vi nästintill lika under hela veckan. Kan hända, vilket vi tror, så åt Jonas säkert lite mer av den mat där mängden varierade (t.ex. antalet smörgåsar). Så i slutändan låg nog våra energiförbrukningar väldigt lika med energiintaget vilket också var målet. Maten skulle räcka till att vi skulle klara av att genomföra vandringen och det gjorde den också! Jonas/Peter energiförbrukning & energiintag - Fjällvandring 2006 Stapeldiagram över daglig fördelning Energi (kj) 22000 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1 2 3 4 5 6 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Peter Jonas Energiintag 4. Presentation och redovisning Under fjällvandring hade vi goda möjligheter att dokumentera, då vi tog ungefär 350 kort med digitalkamera och filmade ca 50 min med en digitalfilmkamera, som Peter hade lånat av sin flickväns bror (men som dock saknade filmband, så kvalitén blev inte den bästa då minnet fick användas istället). Vi ville därför använda oss av det här materialet och gjorde upp med vår handledare att vi skulle göra en redovisning för Peters klass, N3a. Det blev till slut en ca 45 min lång redovisning där vi presenterade vårat projektarbete, med hjälp av en filmtrailer, ett bildspel och slutligen en 30 min lång film. Vi hade som mål för
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 9 av 11 redovisningen att dels berätta allt vad vi gjort, men också att det skulle vara roligt och intressant för publiken, för att på så sätt uppmana och locka till att de prövar på fjällvandring senare i deras liv. Vi hoppas vi lyckades med det! Vi använde oss av ett bildspel, en trailer och en långfilm vid redovisningen för N3a. 5. Slutdiskussion Klarar två vanliga ungdomar av att själva planera och genomföra en fjällvandring, vad gäller fysiska och mentala krav och föreberedelser? Det var den frågeställning vi hade inför det här arbetet och vi känner nu att vi tagit reda på allt som man behöver veta om fjällvandring och kan genom våra egna erfarenheter nu besvara den frågan: JA. Det kan tänkas som det ett rätt och kort svar då vi klarade av det, men vi vet också att det ligger många OM bakom det svaret: OM det har gjorts tillräckligt med PLANERING. En fjällvandring kräver allt från kunskap om överlevnad, mat & matlagning, utrustning, tält, etc., till införskaffning av alla saker man behöver. En fjällvandring som denna går säkert att genomföra utan förkunskaper, men det finns då risken att turen inte blir angenäm, att den blir oväntad dyr, att man får skavsår, matbrist, etc. OM den FYSISKA KAPACITETEN finns där. Vad krävs då fysiskt för att klara av en sådan här fjällvandring? Vi tror att, om man ska genomföra en så pass lång fjällvandring som vi, där man bär både mat och sovutrustning, krävs att man som tonåring har en god grundkondition, att man tränar ett par dagar i veckan, och att man har en förberedd MENTAL INSTÄLLNING på uppgiften. Sedan går det ju också att möta fjällvärlden genom att bo i STF:s stugor och även köpa mat, vilket vi också märkte är ett vanligare alternativ för turister. Det krävs då betydligt mindre fysiskt att vandra, och detta alternativ tycker vi borde fungera för de flesta människor som iaf någon gång rör på sig!
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 10 av 11 Vad gäller tidsplanen som vi satte upp i projektplanen i början av projektarbetet, har vi fått skjuta på planeringen ibland, medan det i det stora hela har gått bra! Föreberedelserna under sommaren flöt på som galant, detta beror väl främst på att man har så pass mycket tid på sig under lovet. Vandringen blev av 8 14 augusti, i slutet av sommarlovet, helt enligt planeringen. Vi kan konstatera att mitten av augusti är en bra tid att vandra på Kungsleden, lagom varmt, lagom med mygg, väldigt lite regn, lagom med övriga turister, etc. När vi kom hem och skolan startade blev det genaste mycket mindre tid vi kunde lägga på projektarbete (Något som vi också var förberedda på!). Så fortsatte det hela hösten, och vi arbetade oss sakta framåt med projektets sammanställning (Skrevs analyser, intervjuer som blev tidningsartiklar, problem med filmredigeringen, etc.) Under jullovet kom arbete dock gång igen, och efter att vi bestämt datum för redovisning så gjordes det mycket under två veckor: Film, bildspel och sedan gjorde vi också klar slutrapporten och avslutade loggboken på sportlovet. Allt som allt kan man säga att det är bra att vara ute i god tid, vilket vi också var, och därför kan vi nu känna oss klara med projektarbetet, en månad innan det måste vara slut! Med lite övertid på slutet, vilket vi självklart tycker behövdes för att sammanställa arbetet, blev tidsplanen till slut att se ut så här: Kunskapsintag, läsning: 9 h (av 10) Planering: 28 h (av 20) Fjällvandring: 45 h vandringstid + ~10 h överlevnadstid (av 50) Slutrapport, efterarbete och presentation: 32 h (av 20) TOTALT: 124 h (varav 55 h teoretiskt arbete) Till sist vill vi avsluta med en bild från DAG 4, då vi, på väg till Tjäktapasset, överfölls av regn, för att sedan nybadade avnjuta en fantastisk solig lunch. Bilden togs efteråt av en engelsman med kommentaren: You don t have to worry about me stealing the camera, You two welltrained boys would probably catch me if I try to run with it, don t you think?
Slutrapport för Projektarbete 100 p: FJÄLLVANDRINGEN 2006 sida 11 av 11 Källförteckning Litteratur: Grundsten, Claes (1988), Vandra Kungsleden och andra färdvägar, Abisko-Kebnekaise- Stora sjöfallet, Sverige: Svenska turistföreningen STF, Första upplagan, guidebok 1 av 3 i Vandra Kungsleden-serien. Axelstierna, Per (2006), Kebnekaise, Sverige: Natur och Kultur, Första upplagan, ISBN: 97-891-273-5683-2 Lantmäteriet (1984), Lila Fjällkartan: Kebnekaise 29I och Abisko 30I, Fjärde upplagan Näringstabeller lånade från Soltorgsgymnasiet, Borlänge Internet: Mejtoft, Sara (2003), Fjällvandring: Kungsleden, Hämtat 25 april 2006 från http://www.acc.umu.se/~sara/webbdesign1/ Anasys AB (2006), Fjällvandring: Fjällvandring i Kebnekaise, Sarek, Jämtland, Kungsleden och i övriga Europa, Hämtat 25 april 2006 från http://www.anasys.se/vandring/ Lantmännen Food R & D (2006), Uppladdningen: Testa dig själv: Energiprogram, Hämtat 23 november, 2006 från http://www.uppladdningen.nu/ CPT mission statement (2007), CPT: Exercise Physiology Energy Requirements, Hämtat 23 november 2006 från http://www.cptips.com/energy.htm Markku, cykelmotionär (2007) Markku s Cykel och Motionssida: Kost, hämtat 23 november 2006 från http://web.telia.com/~u58912233/food.html, samt muntlig införskaffning av kunskap från fjällvandrare, föräldrar, lärare, etc.