GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N



Relevanta dokument
Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö

AVTRYCK. Tid, ting, minne

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Forntiden i Rosengård

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

15 Huden och våra rörelseorgan

Maria Österlund. Kroppen. Mattecirkeln Längd 2

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Kärleken gör dig hel

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

En grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder!

Riseberga Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster Startsida Klostret Loggbok

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Kristian Pettersson Feb 2016

LEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Livets slut. Begravning

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Lärarhandledning lågstadiet

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

1 december B Kära dagbok!

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass.

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. NYTT. Hembygdsförenings fornminnessektion. ISSN Idag hände det!

Inledning. Övning 1: Frågestund

Temakväll - pausgympa

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

miljoner år före nutid

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

AYYN. Några dagar tidigare

Illustrationer av Hanna Stenman

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Katten i Ediths trädgård

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna där författaren läser och berättar.

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Titta in i medeltiden

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Kapitel 1 Resa till Hawaii! Det var fyra personer som heter Alva, Eddie, Emil och Julia. Alla hade föräldrar utom Emil han hade bara en mamma.

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Matematikvandring på Millesgården

Mynta och den mystiska hundtjuven

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Anton är lagets hjälte

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

Handledning för pedagoger

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Inför besöket. Sista stunden

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Skruttan - flickan. med en mage som luras

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Till några uppgifter behöver endast svar anges. De är markerade med Endast svar krävs.

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Drakstigen introduktion

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Norra gravfältet vid Alstäde

Transkript:

GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer

Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark, Köpenhamn. Illustrationer sidan 2 Henning Cedmar Brandstedt/Malmö Museer, efter Bjørn Okholm i Biologisk antropologi av Niels Lynnerup m.fl., Gyldendal, Köpenhamn. Illustrationer sidan 5, samt fynd i arbetsblad 4 & 5 Malmö kulturmiljö/malmö Museer Illustrationer sidan 6, stenålder & bronsålder, Olof Sörling, ur Minnen från vår forntid av Oscar Montelius, P.A. Nordstedts & Söners Förlag Illustration sidan 6, medeltid, stadsvapnet ur Erik av Pommerns Malmöbrev år 1437 Övriga illustrationer i fakta- och arbetsblad Henning Cedmar Brandstedt/Malmö Museer Fotografier Fotografier på framsida, sidan 6(kniv järnålder & kniv medeltid) samt arbetsblad 1-6 Malmö kulturmiljö/malmö Museer Fotografier av keramikkärl sidan 6 Lena Wilhelmsson/Malmö Museer ur Malmöya nr 5 Från trattbägare till fajans, Stadsarkivariska avdelningen, Malmö Museer

1 SKELETTET En människokropp består av många olika ben. I din kropp finns 206 ben som alla har olika form och särskilda funktioner. Alla ben har särskilda namn. På bilden till höger ser du några utav dem viktigaste benen När man gör en utgrävning kan benen berätta mycket. Var den som dog vuxen eller barn? Var det en tjej eller kille? Dessutom kan man se spår av olika skador. Har någon brutit benet kan man se det även om benet läkte och blev bra igen. En del sjukdomar lämnar faktiskt också spår i skelettet. KRANIUM KÄKBEN B RÖ S T KO RG BÄCKENBEN Kv i n n a e l l e r m a n? Man kan se på ett skelett om det är en kvinna eller man som blivit begravd. Ofta är vuxna kvinnor kortare än vuxna män. Men så är det inte alltid. Det finns ju korta män, och långa kvinnor också. LÅRBEN Förutom längden är det vanliga att mannens skelett är kraftigare än kvinnans. Det beror på att män många gånger har lättare att få stora muskler. Våra muskler sitter fast (fäster) i skelettet. Det kallas muskelfästen. Män har därför ofta större muskelfästen än kvinnor. På en del platser i kroppen brukar skillnaderna vara så stora att man på skelettet kan se om det är en man eller kvinna. Men det finns ju förstås män som inte har så stora muskler, och kvinnor som har stora muskler=muskelfästen. För att bli säker, måste man därför oftast titta på flera kroppsdelar. Vill du veta om ett skelett är en man eller kvinna är det bäst att titta på kraniet och bäckenbenen (höften). V Ä N D

SKELETTET 2 Kranium/skalle På kraniet finns flera olika muskelfästen som ofta är större på män än kvinnor. På bilderna kan du se vilka delar som ofta är större hos männen och se var på skallen de sitter. Skillnaderna blir tydliga efter människan gått igenom puberteten. Bäckenben/höfterna Titta på bilden med bäckenbenen. Ser du någon skillnad? Om man tittar riktigt noga kan man se att ett av bäckenbenen är lite bredare nedtill. Om det är en stor vinkel (ett stort gap mellan bendelarna) betyder det att människan nog var en kvinna. Om vinkeln är liten kan det ha varit en man. Det är mycket tydligare hos vuxna än hos barn. Tittar man noga på bilderna ser man också att kvinnans bäcken är bredare än mannens. Skillnaden på gapet och bredden på bäckenet finns för att kvinnan ska ha plats för en bebis att växa och komma ut.

3 SKELETTET Ålder En viktig sak att ta reda på är hur gammal människan var när han eller hon dog och begravdes. Det hjälper oss att skapa bilden av hur det var för länge sedan. Att ta reda på det kräver nogranna undersökningar av vissa kroppsdelar. Ålder är enklast att se på unga människor eftersom barn och ungdomar växer. Kroppslängd Man kan börja med att bestämma sig för om kroppslängden stämmer med en vuxen eller ett barn. Jämför med dig själv! Det finns två sätt att mäta hur lång personen var när han eller hon begravdes. Du kan testa att mäta skelettet från topp till tå (huvudet till foten). Men ligger personen hopkurad kan det bli svårt. LÅRBEN Det bästa är att räkna ut personens längd, bara genom att mäta lårbenet. Finns det ett lårben i graven du har framför dig? Börja med att mäta benets längd som på bilden. Ta sedan fram en miniräknare och räkna enligt formeln i ruta två. Är det svårt kan läraren eller pedagogen hjälpa dig! Mät noggrant skelettets längd från topp till tå. Ligger skelettet inte rakt så mät delarna och lägg ihop dem. Saknas det delar kanske du kan komma på ett sätt att lista ut hur mycket som saknas? = Börja med att mäta hela lårbenets längd, från ledhuvudet till nedersta delen på benet. Stoppa in antalet centimeter i formeln: Lårbenets längd x 2,71 + 45,86 =

SKELETTET 4 Vuxen eller barn? Räcker det att veta längden för att veta om någon är vuxen eller barn? Inte alltid! Det kan faktiskt vara en kort vuxen eller ett långt barn också. För att veta säkert kan man studera skelettet ännu mer. Längst ut på varje ben finns det något som heter ledändar. När människan är ungefär 20 år gammal slutar benen att växa. Då blir man inte längre. Men så länge man växer, sitter ledändarna löst. Lösa ledändar i graven = barn eller tonåring. Ko l l a t ä n d e r n a! För att få reda på hur gammalt ett barn är kan man titta på tänderna. Alla människor (och de flesta däggdjuren) byter ut tänderna en gång i livet. Man tappar då sina mjölktänder. Först brukar man tappa framtänderna. Sedan tappar man resten av tänderna i en viss ordning. Därför kan man veta hur gammalt ett barn är en genom att titta på vilka nya tänder som har kommit fram och vilka mjölktänder som finns kvar. Vilken tand tappade du först? Kan du komma ihåg? ÖVERKÄKE Skriv in det på tandbilden, 1 för den första du tappade, 2 för den andra och fortsätt 3, 4, 5, 6, 7... Jämför med de andra i gruppen! Har du fler tänder än de på bilden? Rita in dom! UNDERKÄKE När man tappat sina mjölktänder och inte får nya så slits tänderna ju äldre man blir. Genom att titta på hur slitna tänderna är kan vi få reda på ungefär hur gammal en människa var när hon eller han dog. Fast Ibland har människor använt tänderna som verktyg. Man kan till exempel göra skinn mjukt genom att tugga på det. Då slits tänderna snabbare.

5 GRAVEN Skelettet säger oss saker om hur personen levde. Graven kan berätta om samhället där hon eller han levde, dog och begravdes. Arkeologer tittar särskilt på hur man lagt personen i graven (kroppsställningen). Man tittar också på om det har lagts ned gravgåvor. Under en tid kunde många läggas i samma grav. Under en annan tid kunde en person begravas ensam i en jättestor grav. Även idag finns stora skillnader i hur vi begraver våra döda i olika delar av världen. Allt som hittas är ledtrådar till vad man trodde på och hur man tänkte i den tid då begravningen skedde. Vi kan gissa och fundera på hur det kan ha varit. Men exakt vad personerna i graven har tänkt om livet och döden kommer vi aldrig veta säkert.

GRAVEN 6 Gravgåvor föremål i graven Förr var det vanligt att människor lade ner saker i gravarna. Sådana föremål kallas gravgåvor. Det handlar ofta om sånt som den döde kunde tänkas ha nytta av på resan till dödsriket eller i nästa liv. Ibland har de lagt ner föremål som kan tänkas ha varit den dödes favoritsaker eller sånt som var tänkt att visa vem det var som hade begravts. Ibland kan det ha varit djur, eller till och med andra människor som lades ner i gravarna. Urtid Det är tur för arkeologer att människor gjorde detta eftersom föremålen kom från människornas vardag. Vi kan använda dem för att ta reda på både när och hur människan i graven levde. Stenålder Bronsålder Järnålder Medeltid Nutid

GRAVEN 7 Kroppsställning Hur kroppen ligger i graven (kroppställningen) har stor betydelse. I alla religioner har det i alla tider funnits regler för hur man ska göra med kroppen efter att en person har dött. I vissa kulturer bränner man kroppen, och lägger askan i en urna. I andra kulturer lägger man kroppen i en kista, eller i en stenkammare. Ibland har man svept in kroppen i en linda nästan som en mumie. Man kan som bilderna visar ha lagt huvudet åt ett särskilt håll, eller armarna på ett visst sätt. Hur kroppen ligger i graven ger arkeologerna en ledtråd till hur gammal graven är. Yngre stenålder (stridsyxekultur) Yngre stenålder Jämför med din egen grav för få ledtrådar till hur gammal den är! Nord Senmedeltid Vä s t Öst Syd Högmedeltid Tidig medeltid Många olika tider men om huvudet är vänt mot väster tyder det på a t t d e t ä r e n k r i s te n gr av, alltså från slutet av järnåldern eller senare.