Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder En modell för föräldrautbildning
Idé och text: sjukgymnast Eva Wallin Färgillustrationer: Lisa Engström Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting, 2008 2
Innehåll Inför genomförande av utbildningen 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Målgrupp 4 Bilder och illustrationer 4 Gruppstorlek 4 Lämplig tidpunkt 4 Antal tillfällen 4 Kursens praktiska del 5 Lokal 5 Material 5 Förslag på kursupplägg och praktiska övningar 6 Första tillfället 6 Andra tillfället 7 Talarmanus med bildkatalog 8 Avsnitt 1 - Grundläggande anatomi 8 Avsnitt 2 - Belastningens inverkan på kroppen 10 Avsnitt 3 - Ergonomiska grundprinciper 11 Avsnitt 4 - Samspel och kommunikation vid förflyttning 12 Katalog över bilder och illustrationer 13 Illustrationer som exemplifierar olika förflyttningar 13 Litteraturtips 36 3
Inför genomförande av utbildningen Bakgrund Behovet av vägledning i lyft- och bärteknik har uppkommit efter flera års erfarenhet av kvällskurser i ergonomi till föräldrar. Kurserna har varit regelbundet återkommande och erbjudits av Föräldrautbildningen inom Handikapp & Habilitering i Stockholm. Syfte Vägledningen ska stimulera och underlätta för berörd personal att initiera och genomföra informationstillfällen för grupper av föräldrar i hur de på ett skonsamt sätt kan lyfta och bära sina barn/ungdomar. Materialet kan också användas vid individuell handledning av förälder som är i behov av förbättrad arbetsteknik. Kursmaterialet kan ses som ett underlag till ett talarmanus som kan bli mer omfattande beroende på hur djupgående information man vill ge. Målgrupp Målgruppen är föräldrar till barn och ungdomar i alla åldrar med olika funktionshinder. Det är bra att utbilda föräldrarna så tidigt som möjligt i syfte att förebygga belastningsbesvär. Bilder och illustrationer Bilderna och illustrationerna med text i handledningen används för att illustrera olika frågeställningar som bör ingå i kursen. De kan även användas som underlag för OH-bilder. Textinnehållet kan kompletteras med ytterligare fakta beroende på föredragningens upplägg och kursledarens önskan att vidareutveckla kunskapsinnehållet. Bilderna och illustrationerna kan också fungera som minneslappar för föräldrarna. Gruppstorlek Med fördel består föräldragruppen av högst sex till åtta föräldrar, speciellt med tanke på de praktiska övningarna. Lämplig tidpunkt Lämplig tidpunkt är kvällstid, förslagsvis mellan 18.30-21.00 med en halvtimmes kaffepaus. Dagtid är ett alternativ om föräldrarna föredrar detta. Antal tillfällen Det har visat sig vara lämpligt med två tillfällen med ca 10-14 dagars mellanrum. Ett tredje uppföljningstillfälle efter fyra till sex månader kan vara bra med tanke på att arbetstekniken kräver inlärning av ett nytt rörelsemönster vilket tar tid. 4
Kursens praktiska del De praktiska övningarna är kopplade till det teoretiska innehållet i materialet och är viktiga för att föräldrarna skall kunna uppleva med sin egen kropp hur de utför rörelsen. Föräldrarna arbetar med fördel två och två för att kunna delge varandra hur de olika teknikerna fungerar. Till den praktiska delen kan man lägga några avslappnings- och kroppskännedomsövningar. Lokal Lokalen ska vara tillräckligt stor för att kunna genomföra rörelseövningarna. Material Lämpligt material vid informationstillfällena är gymnastikmattor, behandlingsbrits, stolar, olika hjälpmedel m.m. 5
Förslag på kursupplägg Första kurstillfället Inledning Presentation av kursledare, kursinnehåll och syfte med kursen. Föräldrapresentation. Nedtecknande av föräldrarnas förväntningar. Avsnitt 1 Anatomigenomgång (bild 1-10) Rörelseapparaten, framförallt rygg och nacke presenteras. Avsnitt 2 - Belastningens inverkan (Illustration 1 och 2) Genomgång av hur kroppen reagerar vid olika belastningar. Hävarmsprincipen presenteras. Praktiska övningar Föräldrarna får prova: - att lyfta en stol på olika sätt med kort respektive lång hävarm - hur balansen påverkas av storleken på understödsytan. Avsnitt 3 - Genomgång av de ergonomiska grundprinciperna (bild 11) Avsnitt 4 Genomgång av samspel och kommunikation som en avgörande faktor vid funktionella förflyttningar Sambandet mellan stress och belastning berörs. Föräldrarna får lista svåra situationer som de funderar över och som diskuteras och tas upp vid nästa tillfälle. KAFFEPAUS Egenvård Genomgång av ryggvänlig träning och skonsamma arbetsställningar i vardagen. Praktiska övningar Kurstillfället avslutas med att föräldrarna får prova olika viloställningar för ryggen och några kroppskännedomsövningar samt avspänning. 6
Andra kurstillfället Ergonomiska grundprinciper repeteras (bild 11) Använd valfria illustrationer 1 11 till nedanstående moment Genomgång av tidigare listade förflyttningssituationer Lyft- och bärmoment som föräldrarna tycker är problematiska diskuteras med utgångspunkt från hur barnet kan vara delaktigt och medverka i förflyttningen. Lämpliga lösningar presenteras. Praktiska övningar praktiseras Föräldrarna arbetar två och två med förflyttning upp från golv, upp till stående från sittande och med andra förflyttningar som är relevanta för deltagarnas barn och situation. Hjälpmedel Generell genomgång av hjälpmedel och demonstration av några exempel som finns på marknaden. Diskussion och förslag på hjälpmedel som kan vara aktuella i förhållande till föräldrarna och deras barns individuella situation. Praktiska övningar Föräldrarna provar olika förflyttningar som t.ex. vändning i säng och uppresning till sittande, komma högre upp i rullstol och lyft i och ur badkar. KAFFEPAUS Praktiska övningar Olika övningar prövas utifrån de ergonomiska grundprinciperna vid förflyttningar t.ex. repeteras tyngdöverföring och balans med olika understödsytor. Viloställningar och kroppsmedvetenhetsövningar repeteras. Kursen avslutas med en kort stunds avspänning liggandes på golvet. 7
Talarmanus med bildkatalog Avsnitt 1 - Grundläggande anatomigenomgång 1. Gå igenom ryggens anatomi och rörelseförmåga Ryggen är uppbyggd av 24 kotor som är staplade på varandra. I profil ser vi att ryggen har krökar, vilket är normalt och ger en funktionell svikt vid olika rörelser. Bild 1. Profilbild på ryggen 2. Gå igenom diskens viktiga betydelse för rörligheten i rygg och nacke Diskarna är elastiska och fungerar som stötdämpare och fördelar belastningen på kotorna. Disken har en seg inre kärna och en yttre bindvävsring. Bild 2. Visar en disk och en del av kotpelaren 3. Gå igenom skillnaden mellan en belastad och en obelastad disk Disken kan liknas vid en seg ballong som ändrar sin form beroende på hur rörelse och belastning varierar. Bild 3. Visar en disk under belastning när vi böjer ryggen bakåt 4. Diskutera nervernas innervation och vikten av att kanalerna är intakta Nerverna löper i kanaler som går mellan varje kota till olika kroppsdelar. Nerverna leder våra smärtförnimmelser till hjärnan. Bild 4. Visar kotor och nerver från ryggmärgen som löper ut i kroppen 5. Diskutera olika tänkbara orsaker till smärta i ryggen Utifrån bilden förklara varför vi kan få ont. Ge några exempel på olika strukturer i rygg och nacke som kan orsaka problem. Till exempel åldrad disk som inte kan jämna ut belastningen och diskbråck med mekaniskt tryck på nervrot, ett ischiasnervtryck. Förklara utstrålningsfenomenet. Bild 5. Visar klämd disk och tryck på nerv i en framåtböjd kotpelare 8
6. Gå igenom en leds generella uppbyggnad ledkapsel, ligament, brosk m.m. för att visa på olika strukturer som är involverade vid rörelser, som t.ex. att lyfta. Bild 6. Visar en led i genomskärning 7. Ge exempel på rörelser där olika muskler är aktiva Musklerna är en förutsättning för rörelse i ryggen och har också en viktig stabiliserande faktor. Bild 7. Visar rygg- och nackmuskler som är viktiga i samband med lyft Bild 8. Visar bukmuskler som framförallt har en stabiliserande funktion vid olika lyft 8. Förklara och diskutera skillnaden mellan statiskt och dynamiskt arbete relaterat till lyftande och bärande. Ta även upp lätt statiskt ensidigt muskelarbete ur belastningssynpunkt. Förklara syresättningens betydelse och vad som händer med muskelfästen som utsätts för ogynnsam belastning. Bild 9. Visar en avspänd muskel med tydliga muskelfästen Bild 10. Visar en spänd muskel med spända muskelfästen 11. Genomgång av de ergonomiska grundprinciperna 9
Avsnitt 2 - Belastningens inverkan på kroppen Förklara hur belastningen på nacke och rygg är beroende av; avståndet till barnet, barnets tyngd, barnets förmåga att samverka och antalet gånger lyftet görs. Illustrationerna 1 och 2 exemplifierar hävarmsprincipen. Exemplet visar en person som lyfter ett barn från låg höjd med barnet långt ifrån kroppen och en person som lyfter barn nära kroppen. Praktiska övningar: Låt kursdeltagarna praktisera själva. Låt dem hålla en stol nära kroppen och en stol med utsträckt arm. 10
Avsnitt 3 Ergonomiska grundprinciper Gå igenom punkterna med de viktigaste grundprinciperna vid förflyttning och lyft. Bild 11. Grundprinciper vid förflyttning Praktisk övning: Grundprinciperna kan illustreras genom att kursdeltagarna får träna på varandra för att känna i sin egen kropp. Grundprinciper vid förflyttning Förbered kroppen Förbered barnet Utnyttja barnets egen förmåga Arbeta lugnt Arbeta nära Arbeta med stor understödsyta Använd tyngdöverföring Arbeta rörligt Utnyttja din kroppstyngd Använd hjälpmedel 11
Avsnitt 4 - Samspel och kommunikation vid förflyttning Diskutera vikten av mötet mellan barnet/ungdomen och föräldern/hjälparen. Den som får hjälp med att förflyttas är delaktig och instrueras alltid muntligt, med tecken eller på annat sätt om vad som ska ske. Det är viktigt att barnet ges tid att förstå instruktören och att den mentala förberedelsen hinns med. Lika viktigt är detta för hjälparen som måste hinna känna in i sin egen kropp t.ex. vilken fotposition som känns bäst. Det är av vikt att hjälp med förflyttning sker utifrån individens personliga behov och förutsättningar. Barnen/ungdomarna har ofta själva klart för sig hur de bäst blir hjälpta och vilken förflyttningsteknik som känns tryggast och bekvämast för just dem. Att förflytta sig utifrån egen förmåga är en viktig del i självständighetsprocessen. Barnets egen kapacitet ska därför utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Varje lyft- och bärsituation är unik och hänsyn måste tas till barnets, hjälparens och miljöns olika förutsättningar. 12
Katalog över bilder och illustrationer Illustrationer som exemplifierar olika förflyttningar Illustrationerna 1 11 visar ett urval av förflyttningar och arbetsställningar som föräldrar tagit upp som problematiska under tidigare bär- och lyftkurser. Illustrationerna 1-11 1 2 Förflyttning från golv 3 Förflyttning i och ur barnvagn 4 Förflyttning på golvet 5 6 Förflyttning i och ur badkar 7 8 Förflyttning i och ur bil 9 Förflyttning i och ur rullstol utan hjälpmedel 10 Förflyttning i och ur rullstol med hjälpmedel 11 Arbetsställning vid påsättning av korsett Bilderna 1 10 kan användas till kursavsnitt 1 3 13
Illustration 1 Lisa Engström 14
Illustration 2 Exepel på skonsam förflyttning/lyft som illustrerar grundprinciperna Närhet Stor understödsyta God balans Lisa Engström 15
Illustration 3 Exempel på skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Närhet Stor understödsyta God balans Lisa Engström 16
Illustration 4 Exempel på en alternativ skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Stor understödsyta Tyngdöverföring God balans Utnyttjande av hjälpmedel Lisa Engström 17
Illustration 5 Exempel på en skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Närhet Stor understödsyta God balans Lisa Engström 18
Illustration 6 Exempel på en skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Närhet Stor understödsyta God balans Lisa Engström 19
Illustration 7 Exempel på skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Stor understödsyta God balans Tyngdöverföring Lisa Engström 20
Illustration 8 Exempel på skonsam förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel Stor understödsyta God balans Tyngdöverföring Lisa Engström 21
Illustration 9 Exempel på förflyttning som illustrerar grundprinciperna Samspel mellan samtliga Närhet Stor understödsyta God balans Lisa Engström 22
Illustration 10 Exempel på annorlunda förflyttning utan hjälpmedel som illustrerar grundprinciperna Närhet Stor understödsyta med fråntryck på främre foten Tyngdöverföring God balans Lisa Engström 23
Illustration 11 Exempel på en funktionell arbetsställning i hemmiljö i samband med påsättande av korsett. Illustration av grundprinciperna. Närhet Stor understödsyta God balans Utnyttjande av hjälpmedel (soffans armstöd som avlastning) Lisa Engström 24
Bild 1 Profilbild på ryggen 25
Bild 2. Visar en disk och en del av kotpelaren 26
Bild 3. Visar en disk under belastning när vi böjer ryggen bakåt 27
Bild 4. Visar kotor och nerver från ryggmärgen som löper ut i kroppen 28
Bild 5. Visar klämd disk och tryck på nerv i en framåtböjd kotpelare 29
Bild 6. Visar en led i genomskärning 30
Bild 7. Visar rygg- och nackmuskler som är viktiga i samband med lyft 31
Bild 8. Visar bukmuskler som framför allt har en stabiliserande funktion vid olika lyft 32
Bild 9. Visar en avspänd muskel med tydliga muskelfästen 33
Bild 10. Visar en spänd muskel med spända muskelfästen 34
Bild 11 Grundprinciper vid förflyttning Förbered kroppen Förbered barnet Utnyttja barnets egen förmåga Arbeta lugnt Arbeta nära Arbeta med stor understödsyta Använd tyngdöverföring Arbeta rörligt Utnyttja din kroppstyngd Använd hjälpmedel 35
Litteraturtips Lagander B, Habilitering ur ett föräldraperspektiv, utvärdering av föräldramedverkan inom barn- och ungdomshabiliteringen i Stockholms län, Handikapp och Habilitering Law et al (2005) Child care, Health and Development, 31 Mac Conachie (2007) Journal of Evaluation in clinical practice, 13 Wallin, E (2000) Hysteriska mammor, Mowe &Walk utifrån ett föräldraperspektiv. Wong et al (2006) http://jid.sagepub.com at TELAVIV COURIR NTVRK Enkät från föräldrautbildningen (2003) 36
Box 17519 118 91 Stockholm 37