Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering är arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Bakgrund och hudfärg blir ofta en last för utrikesfödda och många arbetsgivare väljer medvetet eller omedvetet bort sökanden med ovanliga namn eller annan hudfärg. Utrikesfödda som vill starta eget har även svårare att få lån på banken och om man läser mellan raderna på platsannonser ser man ofta att de är anpassad för en typisk svensk med svenska egenskaper. Men som samhället ser ut idag så borde det väl snarare språkkunskaper utöver svenska ingå som en merit för nästan alla kravprofiler?! Vården är ett annat stort samhällsområde där det förekommer diskriminering, kanske inte medveten och avsiktlig alla gånger, men då patienterna ofta är van vid helt andra sjukvårdssystem och har andra kulturella referensramar för vård så blir det lätt missförstånd i kommunikationen. Och så rättsväsendet förstås, polis och domstolar som utövar makt och frihetsberövande åtgärder mot individer. Det är till exempel vanligare att polisen griper en mörkhyad man vid ett tumult mellan invandrare och svenskar och domstolar kan döma olika hårda straff beroende på hudfärg och bakgrund. Sedan har vi förstås sociala medier, som också har spätt på främlingsfientligheten i samhället. Fast jag brukar snarare kalla det för asociala medier, för det är så mycket på nätet som är just asocialt språket, nakenbilder, mobbning, bedrägerier, osv. Det är lättare att häva ur sig något när man kan vara anonym. 2. Vad tror du är den främsta anledningen till att främlingsfientlighet uppstår? Umeå universitet har sammanställt en stormängd forskning och attitydundersökningar och kunnat peka ut ett antal faktorer som ökar risken för att människor blir främlingsfientliga. Låg utbildning, stark auktoritetstro, yngre och äldre män samt låg inkomst är omständigheter som man sett påverkar. Folk på landsbyggden tenderar också vara med främlingsfientliga än storstadsbor. Det som jag tycker är problematiskt nu är situationen i hela Europa, med ökande inkomstskillnader och hög arbetslöshet. Just motsättningar och
Sida 2 av 5 ojämlika villkor är ofta det som leder till att folk blir mer främlingsfientliga. Något positivt är att svenskar blir mer och mer positivt inställda till invandrare, däremot går politiken tvärtom. Sedan har ju individualiseringen blivit en starkt dominerande idéströmning i dagens samhälle, med individen i fokus istället för det gemensamt bästa och omtanke om våra medmänniskor. Vi tenderar dessutom ofta att övervärdera oss själva och vår egen betydelse i jämförelse med andra, så kallad etnocentrism. Det här är ett fenomen som förekommer överallt och är inte ett problem i sig så länge man respekterar varandras olikheter och är öppen för andra tolkningar än sina egna, däremot blir det ett problem när vi börjar nedvärdera andra och då uppstår främlingsfientlighet. 3. Hur kan man på bästa sätt förebygga främlingsfientlighet i samhället? Och hur kan man bekämpa främlingsfientliga tendenser som redan existerar? Om vi går tillbaka till orsakerna, det vill säga utbildning, inkomst, landsbygd, kön, osv så måste vi ha ett samhälle med någorlunda lika villkor lika lön, lika utbildning, lika villkor på bostadsmarknaden osv. Ju större skillnader i villkor desto mer främlingsfientlighet kommer vi att kunna märka. Det vi måste fråga oss är: Hur ser utbildningen ut i Dorotea och hur ser den ut i Danderyd? Får barn i olika kommuner och med olika socioekonomiska bakgrunder samma förutsättningar? Har alla samma rätt till bostad? Nej, det har man inte. Jag upplever att skolor idag har större skillnader än förut, att de fått för många andra uppgifter som de ska hinna med. För att kunna förebygga främlingsfientlighet måste vi minska motsättningar i samhället, det är dessa som framkallar rasism. Kunskap är en annan viktig pusselbit, för att folk ska få bättre förståelse för de som kommer hit. Ett steg i att bekämpa främlingsfientlighet är att vara med i den allmänna opinionen och utåt tala om vad vi tycker. Men det handlar även om individers eget ansvar, att våga säga att jag ställer inte upp på det här när andra i ens närhet kommer med främlingsfientliga eller rasistiska uttalanden. Men tyvärr är många för rädda och försiktiga för att våga säga ifrån, framför allt att när det gäller attityder och jargonger på arbetsplatser. Inom LO till exempel finns en hög andel med främlingsfientliga attityder, vilket till stor del beror på att man tar in billig arbetskraft från andra länder och att det samtidigt finns en hög arbetslöshet bland medlemmarna. Är det lågt i tak är risken stor för att det uppstår främlingsfientlighet på arbetsplatser, därför spelar ledarskapet en oerhört viktig roll i sammanhanget. 4. Kan du ge exempel på framgångsrika metoder eller insatser som gett goda resultat i form av minskad främlingsfientlighet?
Sida 3 av 5 Det finns ofantligt många organisationer och människor som jobbar på liknande sätt som oss i 5i12, som alla bidragit till en positiv utveckling inom antirasism. Sedan har fler människor idag en högre utbildningsnivå, vilket generellt gör folk mer toleranta. Vi jobbar ju främst med attityder och opinion, vilket är svårt att mäta. Vi har haft EU-projekt där vi använt delar av vår Webbutbildning och där vi gjort utvärderingar efteråt, vilket förvisso visat att det gett effekt men det har varit svårt att avgöra vad som beror på vad och om resultaten uppnåtts just på grund av våra insatser. Ledarskap i olika former är jätteviktigt och att ledare kan fungera som föredomen i dessa sammanhang. Därför har vi koncentrerat mycket av arbetet på just ledarskapet och att få kända och viktiga personer att ställa upp på vårt budskap. Nyss fick ju Timbuktu motta pris i samband med vår årliga manifestation den 5 december, men vi har även fått personer som Mikael Wiehe, Arja Saijonmaa och Tomas Di Leva att ställa upp som ansikten utåt. Riksdagen och EU-parlamentet är också två viktiga organ som vi kommit in i, och där vi ser som vårt uppdrag att förmedla att de inte gör tillräckligt eller tar ansvar för utvecklingen som pågår i samhället. Politiker idag har för lite civilkurage och är för fega för att våga sätta ner foten och markera, inte som för 20 år sedan, då hade den här politiska utvecklingen aldrig kunnat ske utan större motstånd och kritik. 5. Har du några tips på vad man som enskild individ kan säga eller göra för att minska främlingsfientlighet? Våga säga ifrån! Problemet är att vi har en kultur som säger att det är fult lägga sig i eller ifrågasätta andra, och dessutom finns det många arbetsplatser där det är alldeles för lågt i tak. Det krävs civilkurage och mod för att göra detta. 6. Hur ska man bemöta främlingsfientliga personer och uttalanden? Och hur kan man påverka negativa attityder och normer hos främlingsfientliga personer eller grupper? För att kunna bemöta främlingsfientliga personer eller uttalanden så krävs dels mod och civilkurage som jag nämnde ovan, men även kunskap. Dock är det viktigt att man skiljer på vad man tycker och vad man vet. Det är också viktigt i en demokrati att man får tycka saker utan vetenskaplig grund och att få känna vad som är rätt och fel utan att behöva ha belägg för det. Vi har valt att lägga väldigt lite kraft på att bemöta rasism och rasistiska grupper. Istället har vi haft som metod att försöka lyfta de som har en positiv inställning men som är tysta. Främlingsfientliga personer vill ofta att någon ska bemöta dem så att de kan få igång en argumentation och på så sätt sprida sina åsikter. Vi vill fokusera på de som vi tror kan och vill vara med oss. Här brukar vi
Sida 4 av 5 använda ett citat från Martin Luther King: Problemet är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas tystnad. 7. Främlingsfientliga partier får allt större makt i Europa vilka faror ser du med denna utveckling? Att de får en plattform och legitimitet i samhället, och att de får mer pengar tilldelat sig. Det blir mer acceptabelt att sympatisera med ett parti och deras åsikter om de sitter vid makten. Om man tittar på hur det ser ut i Europa idag - hög arbetslöshet, ökade skillnader i villkor, ökade motsättningar mellan kulturer och folkgrupper och mellan yngre och äldre. När 25 procent av ungdomarna är arbetslösa kan jag med säkerhet säga ett de blir mer främlingsfientliga. Det är obehagligt många faktorer idag som liknar läget på 30-talet och man kan dra många paralleller med dagens situation och situationen innan förintelsen. 8. Sverige står inför ett ännu större flyktingmottagande tror du att detta kommer att öka främlingsfientligheten i landet och hur ska vi i så fall agera för att detta inte ska ske? Absolut finns det risk för ökad främlingsfientlighet, men det är en svår fråga. Mottagandet är svårt att göra något åt och vilka som kommer beror på var i världen som det råder konflikter. Rika kommuner tar generellt emot färre flyktingar än fattiga kommuner, på samma sätt som vissa länder i Europa nästan inte tar emot några flyktingar alls medan länder som Sverige får ta ett allt större ansvar. Om vi ska lyckas beror på om vi kan få alla kommuner i landet att ta emot flyktingar och om vi kan fördela mottagandet jämt över landet. Det enda sättet är att fördela! Faktum är att det aldrig funnits så mycket pengar i Sverige någonsin som det gör idag, men de läggs på andra ställen än på mottagande av flyktingar. Argumentet att vi inte har råd stämmer inte, det handlar snarare om prioriteringar. Många svenskar upplever det orättvist att flyktingar får mycket resurser och bidrag som bekostas av våra skattepengar, de anser att det inte är mer än rätt att de som kommer hit åtminstone ska ha lite sämre rättigheter och prioriteras lite mindre än de själva som faktiskt är född här och som har betalat skatt hela sitt liv. Men det här är ju inte flyktingarnas fel eller deras val. Det går därför inte att rikta ilska och frustration mot individerna utan man måste vidta åtgärder på politisk nivå om man är missnöjd med mottagandet. 9. Det står i lagen att ingen får diskrimineras på grund av religion eller etnisk tillhörighet, ändå diskrimineras och trakasseras många utrikesfödda på arbetsmarknaden har du några förslag på hur man ska kunna komma till bukt med dessa problem?
Sida 5 av 5 En viktig åtgärd är att utbilda på ledarnivå i just diskrimineringsfrågor. Lagstiftning är ett annat angreppssätt för att sätta normer och man kan även använda lagstiftning för att påskynda förändringar som går för långsamt på arbetsmarknaden. Tyvärr är det väldigt låga straff för diskriminering och många företag har därför råd att diskriminera. Vid upphandlingar är det också möjligt att skriva in specifika krav på entreprenörerna. Till exempel kan man ha som krav att de inte får ha blivit fälld för diskriminering tidigare, att man inte accepterar att de använder svart arbetskraft eller att de måste ha en plan för likabehandling eller dylikt. Det som företagen inte förstår är att de förlorar på homogenitet och att invandrare berikar och ökar deras produktion i form av nya idéer, produkter, kontaktnät, osv. Varje arbetsplats borde sätta upp mål när det gäller sina egna anställda och mångfald på arbetsplatsen och sedan jobba mot dessa vid varje rekrytering. 10. Vad anser du är det viktigaste i ditt arbete? Jag har alltid varit intresserad av att jobba för och med människor och är allmänpolitisk intresserad av samhällsproblem. Kan det finnas något viktigare än att jobba med och för demokrati?! Ytterst handlar ju främlingsfientlighet och mångfald om demokrati. Däremot kan man jobba hur mycket som helst med människors villkor, man blir ändå aldrig färdig.