Rapport. Linköpings Universitet

Relevanta dokument
Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Fyll, fest og akademisk dannelse

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Studentundersökningen 2017

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Mer tillåtande attityd till alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Avdelning för hälsofrämjande -

Resultaten i sammanfattning

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI)

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Mentorsundersökningen 2018

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Skolelevers drogvanor 2007

KV Italienska, Förberedande kurs 2, kväll, 15 hp, vt18

fakta om alkohol och hälsa

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Folkhälsoenkät Ung Resultat och tabeller Arbetsmaterial

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Tidiga interventioner

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Tidiga interventioner

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

Studenter och alkohol

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Pep-rapporten Författare: Sophie Cassel och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2019:01]

KV Prima Latina vt18

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Karlskrona kommun. Dina vanor - tobak, alkohol, narkotika, doping och hälsa en sammanfattning. Hela rapporten finns på karlskrona.

Transkript:

Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2014 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Livsstilsportal.se Copyright AlexIT AB 2014 info@alexit.se - All Rights Reserved 2014 1

Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde. Undersökningen gjordes via en nationell livsstilsportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige, i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT AB. Professor Preben Bendtsen vid Linköpings Universitet är vetenskaplig rådgivare till AlexIT AB och står för det vetenskapliga innehållet i testet. Utvecklingen av portalen finansierades initiellt av det nationella riskbruksprojektet - delprojekt universitet och högskolor, vid Statens Folhälsoinstitut. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Studenthälsovården: jonas.blom@liu.se 2

1. Resultat 1.1 Svarsfrekvens Totalt fick 517 studerande ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 127 studenter, 85 kvinnor och 42 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 25%. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten eller motsvarande framgår av tabell 1. Av alla svar genomfördes 125 på svenska och 2 på engelska. Tabell 1. Fördelning av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet/motsvarande Antal svar Kvinna % Man % Filosofiska Fakulteten 13 54% 46% Hälsouniversitetet 114 68% 32% Könsfördelning (127) Åldersfördelning (127) 3

Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 10 glas/vecka - 'låg risk för alkoholproblem' 10-14 glas/vecka - 'ökad risk' = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - 'riskfylld konsumtion' Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - 'låg risk för alkoholproblem' 7-9 glas/vecka - 'ökad risk' = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 10 glas eller mer/vecka - 'riskfylld konsumtion' Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Förklaring till hur resultatet på de följande sidor skall läsas På de följande sidorna redovisas andelen med riskfylld alkoholkonsumtion uppdelad på kön i förhållande till fakultetstillhörighet, civilstånd och ålder (här kallad kategori). Detta innebär att den totala andelen inom varje kategori blir 100%. Således redovisas t.ex. andelen med låg risk, ökad risk och riskfylld alkoholkonsumtion bland samtliga "ensamstående kvinnor utan barn". OBSERVERA att i varje diagram redovisas en siffra i parentes som står för det antal personer som ingår i beräkningen av det aktuella diagrammet. Om siffran är relativ låg måste man vara försiktig med att generalisera resultatet. Svenskt index I slutet av rapporten redovisas ett genomsnitt av alkoholkonsumtionen baserat på de tidigare undersökningarna som genomförts via livsstilsportalen. 4

Veckokonsumtion fördelad på fakultet 5

Veckokonsumtion fördelad på civilstånd 6

Veckokonsumtion fördelad på ålder 7

Intensivkonsumtion fördelad på fakultet 8

Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd 9

Intensivkonsumtion fördelad på ålder 10

Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 4 olika promillekategorier enligt följande indelning. 0.0 Nykter = ingen risk för skador 0.01-0.79 Nykter till lättare berusad = låg risk för skador 0.80-1.20 Måttligt berusad = ökad risk för skador > 1.20 Kraftigt berusad = risk för skador 11

Alkoholens påverkan på olika områden Observera: Respondenterna kan välja flera svarsalternativ. 12

Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor 13

Uppskattning av andras alkoholvanor "Hur mycket tror du att du dricker jämfört med andra studenter i samma åldersgrupp och kön?" 14

Appendix - Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, kvinnor. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Filosofiska Fakulteten 7 100% 0% 0% Hälsouniversitetet 78 86% 5% 9% Tabell 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, män. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Filosofiska Fakulteten 6 67% 33% 0% Hälsouniversitetet 36 86% 6% 8% Tabell 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn hemma 30 80% 7% 13% Ensamstående med barn hemma 4 100% 0% 0% Gift/sambo utan barn hemma 20 85% 10% 5% Gift/sambo med barn hemma 16 100% 0% 0% Särbo 15 87% 0% 13% Tabell 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn hemma 30 80% 10% 10% Ensamstående med barn hemma 1 0% 100% 0% Gift/sambo utan barn hemma 6 100% 0% 0% Gift/sambo med barn hemma 4 100% 0% 0% Särbo 1 100% 0% 0% Tabell 5. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 57 89% 4% 7% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 5 40% 40% 20% Jag funderar på hur jag ska minska 0 0% 0% 0% Jag har börjat minska 18 89% 0% 11% Jag har försökt att minska, men misslyckats 0 0% 0% 0% Tabell 6. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, män. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 22 82% 9% 9% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 6 67% 17% 17% Jag funderar på hur jag ska minska 2 100% 0% 0% Jag har börjat minska 7 86% 14% 0% Jag har försökt att minska, men misslyckats 0 0% 0% 0% 15

Tabell 7. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 6 50% 17% 33% Mina studieresultat 1 0% 0% 100% Min ekonomi 9 56% 22% 22% Min relation till familj och vänner 1 100% 0% 0% Jag har haft sex som jag har ångrat 4 75% 0% 25% Jag hamnat i situationer jag ångrat 6 67% 17% 17% Min psykiska hälsa 1 100% 0% 0% Jag har skadat mig fysiskt 3 67% 0% 33% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 1 100% 0% 0% Min sömn 16 69% 13% 19% Inga 53 94% 2% 4% Tabell 8. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 3 33% 33% 33% Mina studieresultat 1 100% 0% 0% Min ekonomi 5 60% 40% 0% Min relation till familj och vänner 1 100% 0% 0% Jag har haft sex som jag har ångrat 1 100% 0% 0% Jag hamnat i situationer jag ångrat 1 0% 0% 100% Min psykiska hälsa 3 67% 33% 0% Jag har skadat mig fysiskt 1 0% 100% 0% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 0 0% 0% 0% Min sömn 9 67% 11% 22% Inga 20 95% 0% 5% Tabell 9. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män Uppskattning Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mycket mer 0 0% 0% 0% Något mer 9 33% 33% 33% Ungefär lika mycket 32 75% 13% 13% Något mindre 41 90% 2% 7% Mycket mindre 41 100% 0% 0% Vet Ej 4 100% 0% 0% 16

Appendix - Intensivkonsumtion Tabell 10. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, kvinnor. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Filosofiska Fakulteten 7 100% 0% 0% Hälsouniversitetet 78 73% 17% 10% Tabell 11. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, män. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Filosofiska Fakulteten 6 67% 0% 33% Hälsouniversitetet 36 50% 19% 31% Tabell 12. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn hemma 30 63% 20% 17% Ensamstående med barn hemma 4 100% 0% 0% Gift/sambo utan barn hemma 20 70% 25% 5% Gift/sambo med barn hemma 16 100% 0% 0% Särbo 15 73% 13% 13% Tabell 13. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn hemma 30 47% 17% 37% Ensamstående med barn hemma 1 0% 0% 100% Gift/sambo utan barn hemma 6 50% 33% 17% Gift/sambo med barn hemma 4 100% 0% 0% Särbo 1 100% 0% 0% Tabell 14. Motivation till förändring i relation till intensivkonsumtion, kvinnor. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 57 81% 12% 7% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 5 20% 40% 40% Jag funderar på hur jag ska minska 0 0% 0% 0% Jag har börjat minska 18 67% 22% 11% Jag har försökt att minska, men misslyckats 0 0% 0% 0% Tabell 15. Motivation till förändring i relation till intensivkonsumtion, män. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 22 45% 18% 36% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 6 17% 33% 50% Jag funderar på hur jag ska minska 2 100% 0% 0% Jag har börjat minska 7 57% 14% 29% Jag har försökt att minska, men misslyckats 0 0% 0% 0% 17

Tabell 16. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, kvinnor (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 6 17% 33% 50% Mina studieresultat 1 0% 0% 100% Min ekonomi 9 56% 11% 33% Min relation till familj och vänner 1 0% 100% 0% Jag har haft sex som jag har ångrat 4 75% 0% 25% Jag hamnat i situationer jag ångrat 6 50% 17% 33% Min psykiska hälsa 1 0% 100% 0% Jag har skadat mig fysiskt 3 33% 33% 33% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 1 100% 0% 0% Min sömn 16 50% 31% 19% Inga 53 85% 11% 4% Tabell 17. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, män (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 3 0% 33% 67% Mina studieresultat 1 100% 0% 0% Min ekonomi 5 20% 40% 40% Min relation till familj och vänner 1 100% 0% 0% Jag har haft sex som jag har ångrat 1 0% 0% 100% Jag hamnat i situationer jag ångrat 1 0% 0% 100% Min psykiska hälsa 3 67% 0% 33% Jag har skadat mig fysiskt 1 0% 0% 100% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 0 0% 0% 0% Min sömn 9 22% 33% 44% Inga 20 60% 15% 25% Tabell 18. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, kvinnor och män Uppskattning Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mycket mer 0 0% 0% 0% Något mer 9 22% 0% 78% Ungefär lika mycket 32 53% 19% 28% Något mindre 41 59% 29% 12% Mycket mindre 41 95% 5% 0% Vet Ej 4 100% 0% 0% 18

Svenskt index - Veckokonsumtion Nedan redovisas fördelningen av andelen studerande med riskfyllda alkoholvanor beräknat på en sammanställning av tidigare undersökningar gjorda via studentalkoholportalen. Totalkonsumption fördelad på ålder, kvinnor Totalkonsumption fördelad på ålder, män 19

Svenskt index - Intensivkonsumtion Nedan redovisas fördelningen av andelen studerande med riskfyllda alkoholvanor beräknat på en sammanställning av tidigare undersökningar gjorda via studentalkoholportalen. Intensivkonsumption fördelad på ålder, kvinnor Intensivkonsumption fördelad på ålder, män 20