REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA 2

Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har vi samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i juni 2014. Anders Knape Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting REN FAKTA 3

Innehåll Inledning... 8 Ekonomin... 9 Skatten är den största inkomstkällan... 9 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 9 Finansieringsprincipen... 11 Vart tar pengarna vägen?... 11 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor)... 12 Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor)... 12 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor)... 13 Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor)... 13 Allt mer pengar satsas på välfärden... 14 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav... 15 Det dagsaktuella ekonomiska läget... 15 De har Sveriges Viktigaste Jobb... 17 Framtidsbransch... 17 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn... 18 Lön... 20 Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån... 20 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2012... 21 Karriär... 21 Arbetsmiljö... 22 Verksamheten... 23 Hälso- och sjukvård... 23 Medicinska resultat... 23 Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000 invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden.... 24 Tabell 5. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och land med bästa resultat... 25 Attityder och kundnöjdhet... 26 Tillgänglighet... 26 Överbeläggningar... 26 Patientsäkerheten... 27 Äldreomsorgen... 28 Attityder och kundnöjdhet... 28 Diagram 5. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land... 30 Förskolan... 30 Barngruppernas storlek... 30 REN FAKTA 4

Skolan... 31 Förstatligande?... 31 Diagram 6. Skillnader i resultat som andel av den totala resultatskillnaden... 31 Kundnöjdheten... 32 Ökade resurser... 32 Klasstorleken har inte ökat... 33 Elevhälsa... 33 Resultat grundskolan... 34 Resultat gymnasieskolan... 34 Diagram 7. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik.... 35 Diagram 8. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska... 35 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd... 36 Flyktingmottagande och integration... 37 Samhällsbyggnad... 37 Boende och byggande... 37 Tabell 5. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare 2013.. 38 Miljö/energi... 39 Tabell 6. Energianvändning i lokaler... 39 Gator, vägar och kollektivtrafik... 39 Övrig kommunalteknik... 40 Räddningstjänst... 41 Företagande och arbetsmarknad... 41 Övriga arbetsmarknadsinsatser... 41 Kultur och fritid... 42 Så funkar det... 44 Kommuner... 44 Landsting och regioner... 44 Lång tradition av självstyrelse... 46 Kommunerna... 46 Landstingen... 47 Så fungerar den kommunala självstyrelsen... 47 Möjlighet till påverkan... 48 Bättre överblick och helhetssyn... 48 Lokala förutsättningar får styra... 48 Man kan lära av varandra... 49 Politiken och politikerna... 49 Fullmäktige styr och beslutar... 49 Kontroll och tillsyn... 50 Att överklaga beslut... 50 Kommunikation med medborgarna... 50 REN FAKTA 5

REN FAKTA 6

REN FAKTA 7

Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt drygt en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har vi den ordningen samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. REN FAKTA 8

Ekonomin De offentliga utgifterna utgör ungefär en fjärdedel av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av våra välfärdstjänster är de kommunala utgifternas andel av BNP en femtedel, vilket är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själva hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet, service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetare eller åldersstruktur. Utjämningsystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med 2014. 1 Utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala Utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014. REN FAKTA 9

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den demografiska sammansättningen fler äldre kräver till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Särskilda införandebidrag finns för att för att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige, ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar 71 310 kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft, ligger på 74 procent av medelskattekraften, vilket motsvarar 29 933 kronor per invånare och år. Utan utjämningsystem skulle det för den första kommunen räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. Den andra kommunens invånare skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på 35 000 kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL REN FAKTA 10

FAKTA I Knivsta är 107 av 1 000 invånare över 65 år och i Pajala är 303 av 1 000 invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen, skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan 1993. Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 75 procent för kommunerna och 90 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 70 respektive 60 procent. 2 På sidorna 11 och 12 redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för 2012. 2 SKL, Kort om kommuner, landsting och regioner 2012. REN FAKTA 11

Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor) REN FAKTA 12

Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor) Källa: SKL REN FAKTA 13

Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga, som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden de växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än kraven från demografiska förändringar. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. Den har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har varit möjligt tack vare höjda skatter och genom ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (Lagen om Stöd och Service) och LASS (Lagen om Assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling 1980 2012 ökande resurser och växande behov, 2013. REN FAKTA 14

Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Årlig procentuell förändring 1980-2005 2005-2012 Förskoleverksamhet/Skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Enligt det preliminära bokslutet för 2013 blev det sammanlagda resultatet för Sveriges kommuner och landsting till 13,7 miljarder kronor. För kommunernas del landar överskottet på 15,7 miljarder, medan landstingen går med ett underskott på 1,8 miljarder. En bidragande orsak till det positiva resultatet är en engångsintäkt i form av en återbetalning från AFA Försäkring, eftersom sjukskrivningarna varit lägre än beräknat. Samtidigt innebär sänkningen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen (RIPS) att pensionsskulden ökar, vilket dämpar den positiva effekten av den tillfälliga utbetalningen från AFA. Bedömningen är att resultatet för innevarande år 2014 kommer att falla till 10 miljarder kronor. Trots den höga resultatnivån 2103 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt, vilket ställer stora krav på att hålla igen på kostnaderna och anpassa verksamheten. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden de kommande åren i samma takt REN FAKTA 15

som hittills. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Utan ökat tillskott från staten (i form av generella statsbidrag) framöver kommer kommuner och landsting få svårt att höja ambitionen eller öka investeringarna de närmaste åren. REN FAKTA 16

De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 4 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med minst en högskoleutbildning är i kommunerna 47 procent och i landstingen 67 procent. I landet som helhet är det 38 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Utbildningsnivån i sektorn utvecklas dessutom löpande. I dag har närmare 80 procent av äldrevårdspersonalen formell yrkesutbildning, jämfört med 60 procent i slutet av 1990-talet. Inom korttidsvården är det ännu fler, 92 procent. 5 Framtidsbransch De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa närmare en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på våra välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 6 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Svenskt Kvalitetsindex, 2011. 5 SKL och SCB. 6 SKL, rapporten Här finns Sveriges Viktigaste Jobb, 2012. REN FAKTA 17

Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn Välfärdssektorns rekryteringsbehov Anställda 2010 Anställda 2019 Pensioneringar 2010-2019 Rekryteringsbehov 2010-2019 Totalt 1 075 000 1 166 000 331 00 422 000 Förskola och skola 296 000 318 000 87 000 109 000 Socialtjänst 286 000 316 000 76 000 106 000 Tandvård 24 000 26 000 8 000 10 000 Kultur och fritid 22 000 23 000 6 000 7 000 Teknik och samhällsbyggnad 31 000 33 000 9 000 11 000 Service 75 000 81 000 31 000 37 000 Rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården (siffror från 2014) Rekryteringsbehov total vård och omsorg 2013 2022. I kommuner, landsting/regioner och privata utförare Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar 2013 2022 Rekryteringsbehov 2013 2022 Totalt 493 000 581 000 136 000 224 000 Kommuner 295 000 358 000 81 000 144 000 Landsting 198 000 223 000 55 000 80 000 Källa: SKL, 2012 Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här verkar, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 7 7 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, 2013. REN FAKTA 18

Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen Trygg och säker anställning Jämställdhet och mångfald Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner Balans mellan arbete och fritid/familj Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter Bra chefer och ledarskap Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling Hög lön Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan 15 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Källa: SKL REN FAKTA 19

Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att man tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på 28 600 kronor (2012). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är 24 600 respektive 30 500 kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora grupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 8 Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån Alla sektorer 28 600 Offentlig sektor 27 100 Kommun 24 600 Landsting 30 500 Stat 32 100 Privat sektor 29 400 Arbetare privat sektor 23 500 Tjänstemän privat sektor 34 800 Källa: SCB, 2012 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med uttalad ambition med individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till ålder och yrkeskategori är kvinnors löner i kommunerna 99,6 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,2 procent av vad männen tjänar. Det är högre än i både statlig och privat sektor. 8 SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. REN FAKTA 20

Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2012 Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare 50 700 58 700 58 600 34 700 38 600 36 600 Läkare 60 300 54 700 66 200 Distriktssjuksköterska 30 300 30 000 31 000 Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskolelärare och fritidspedagoger 29 000 29 400 27 400 29 300 30 000 28 100 24 600 26 400 24 700 Kockar och kokerskor 22 600 22 000 22 600 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 22 000 22 400 22 000 Vaktmästare 21 700 22 000 20 800 Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, 2012. Kommuner, landsting och regioner är stora, men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer du har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir allt för stora. Just detta jobbar man en hel del med inom kommuner och landsting/regioner just nu. Framöver kommer det dock att finnas stora möjligheter att göra just traditionell karriär i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Att skapa alternativa karriärvägar är ett annat sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting och även här pågår mycket arbete 9. Att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker: att fördjupa sig och bli expert, att vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde, att byta arbetsuppgifter helt för att prova på något helt nytt, och så har vi den mer klassiska linjära, som handlar om att bli chef. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också får ett extra lönepåslag för sin insats. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 9 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. REN FAKTA 21

Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna betydelsen av det man gör. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet och tycker att det är svårare att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som för många anses vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 10 En sak som ofta tas upp som ett exempel på dålig arbetsmiljö i kommuner, landsting och regioner är deltidsarbete och delade turer. Kritikerna vill att alla ska få jobba heltid och slippa håltimmar mellan arbetspassen. Det vill arbetsgivarna också. Men de två faktorerna kan ibland vara svåra att förena. För att en person ska kunna erbjudas heltid, måste man kanske fördela ut arbetspassen där de behövs. Arbetsgivaren måste i första hand se till brukaren, den som ska få vården, omsorgen eller i vissa fall skjutsen (delade turer är vanligast inom vården, omsorgen och busstrafiken). Och det är inte alltid det behovet infaller vid samma tid som bäst passar den anställdes schema. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är 800 000 heltidsanställda. Ungefär 225 000 är deltidsanställda. Åtta av tio deltidsanställda är anställda på 80 procent eller mer. Sedan år 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med 50 000. 73 procent av deltidsanställda i Sverige vill eller kan inte jobba heltid. 11 Sedan ett antal år tillbaka pågår ett partsgemensamt arbete mellan SKL och Kommunal för att minska de delade turerna i välfärden. 10 SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, 2013. 11 SCB och SKL, rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen 2014. REN FAKTA 22

Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder, brukarna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt över 70 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som har ett index på 41, respektive 57 i den senaste undersökningen. 12 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitets Index och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som verkligen använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och de som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än de som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldrevården. Sannolikt handlar det mycket om den allmänna debattens fokus. Nedan har vi försökt att sammanställa några av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är faktiskt bland de bästa i världen på många områden. Medicinska resultat Vid internationella jämförelser av vårdens resultat används ofta mått som baseras på dödlighet. Ett sådant mycket grovt mått är den så kallade åtgärdbara dödligheten, som anger dödsrisker i diagnoser och i åldersgrupper där hög dödlighet bedöms vara tecken på brister i sjuk vården. En sammanfattande slutsats är att vad gäller medicinska resultat ligger svensk sjukvård bland de tio bästa av de 34 OECD-länderna och för många indikatorer bland de fem bästa, medan kostnaderna ligger längre ned i rangordningen. 13 Detta kan försiktigtvis tolkas som en förhållandevis hög effektivitet, vi får mycket för pengarna. 12 SKI, november 2013. 13 OECD, 2013. REN FAKTA 23

Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000 invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden. Frankrike Island Italien Japan Sverige Holland Australien Österrike Norge Spanien Kanada Luxemburg Finland Grekland Israel Tyskland Irland Nya Zeeland Storbritannien Sydkorea Danmark Slovenien OECD Chile USA Portugal Tjeckien Mexico Polen Slovakien Ungern Estland 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 Källa: OECD Health Working Paper 55. Åtgärdbar dödlighet enligt Nolte och McKee. En omfattande studie med mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder tas i rutinmässigt kliniskt bruk mycket snabbare i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 14 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårs överlevnad i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer mellan/högsrisktyp som behandlas i botande syfte ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och 2012. Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet. 15 14 Tidskriften The Lancet 2014.01.23. 15 SKL, Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013. REN FAKTA 24