Navigera rätt i livet

Relevanta dokument
Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

I vilken utsträckning man upplever:

Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

I vilken utsträckning man upplever:

Vägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet

Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

I vilken utsträckning man upplever:

Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund

Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Motiverande samtal vid autism och adhd

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Att få vardagen att fungera.

Motiverande samtal vid autism och adhd

Känsel (taktil perception) Madde om tvättmaskinen. Autism och stöd i vardagen. Konsekvenser av annorlunda perception

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget

Vardagsstöd. Anna Sjölund

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson

Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson.

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd


Autismspektrumtillstånd AST

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Att leva i en annorlunda värld

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven


Vuxna/unga vuxna med ADHD

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Sociala berättelser och seriesamtal

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Arbete med barn och elever med autism

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Aspeflo om Autism.

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Om autism information för föräldrar

Vardagen - utvärdering

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Om autism information för föräldrar

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Om autism information för föräldrar

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

För dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Adhd och Autism i vardagen

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Autismspektrumtillstånd

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Barn och ungdomar med adhd

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Transkript:

Navigera rätt i livet Annorlunda informationsbearbetning NN Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1

Orienteringssinne Motorisk automatisering Hur vi skapar vår sammanhangsförståelse Detaljperspektiv Helikopterperspektiv Konsekvenser Fördelar med detaljseende Tar in omvärlden fragmentariskt Långsam informationsbearbetning Processa ljud, rörelser, kroppsspråk samtidigt svårare Ju fler som deltar desto svårare Människor är det svåraste som finns att förstå sig på När det gäller vissa typer av arbetsuppgifter kan en svag central koherens vara fördelaktig. Uppgifter där noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer är viktigare än snabbhet, t ex vissa forskningsuppgifter, kvalitetsgranskning, korrekturläsning och liknande 2

SJ Experter Uppmärksamhet Svårt att rikta uppmärksamhet Svårt att skifta uppmärksamhet Svårt att koncentrera uppmärksamhet Bokstavlig tolkning Exempel Skriva under papper Slänga allt Kaffetermos Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån Konsekvenser Svårt att förstå att andra inte vet vad personen själv vet Svårt ta andras perspektiv och förstå andras avsikter Svårt att se sig själv ur andras perspektiv Svårt att reflektera kring sitt eget och andras beteende 3

Konsekvenser Exekutiva funktioner Svårt att förstå oskrivna regler Svårt att förstå andras arbetsrevir (exempel handduken &handväskan) Att försöka räkna ut på egen hand inte alltid framgångsrikt (men ibland så ) Exempel- Vad gjorde du i helgen Tisdagsfeedback Vanliga svårigheter Konsekvenser av bristande arbetsminne vid information & kommunikation Svårigheter att initiera, prioritera, organisera: Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut eget svar (hålla kvar i arbetsminnet). Svårigheter att skifta fokus och slutföra Hink kontra espressokopp Svårt att komma ihåg Processa och minnas talad info jämför med egen processtid vid annat språk Svårt att överblicka saker med tanken Minnas långa muntliga instruktioner (ex papperskorgen ) Svårt med tidsuppfattning - orealistiska planer Det är så svårt att leva i direktsändning utan pausknapp Konsekvenser av bristande arbetsminne i problemlösning Minne Att lösa problem kräver förmågan att hålla tre filer öppna samtidigt. 1. Problemdefinition - identifiera problemet 2. Eftertanke - hur har jag löst liknande problem tidigare? 3. Förutseende Vilken av de möjliga lösningarna kommer fungera bäst nu? Källa: Ross Greene Explosiva barn Nedsatt förmåga att komma ihåg det man ska göra - prospektivt minne Nedsatt förmåga att komma ihåg det man gjort retrospektivt minne 4

Tidsuppfattning Exempel på konsekvenser Känslan för tid- hur lång tid tar något? Anpassa sin tid till andras i teamarbete Svårt att planera själv kräver förmågan att förhålla sig till tiden Inte klar med att göra listan Glömmer saker. Missar bussen går hem Inga rena strumpor. Impulskontroll och aktivitetsreglering Känsloreglering Svårigheter i ömsesidig social kommunikation Att koppla ihop tanke och tal.. Om jag skulle konversera så krävde det så mycket energi att jag behövde sitta stilla vid ett bord och inte koncentrera mig på något annat samtidigt. Konversationen innehöll inte bara att koppla ihop sladdarna mellan tanke och tal och hålla i kopplingen, utan också att räkna ut när jag skulle tala och när jag skulle tala igen. Jag var tvungen att aktivt omtolka det jag hörde så att jag förstod det och inte skulle verka trög /Gunilla Gerland, En riktig människa 5

Vanliga svårigheter Relationscirklar Hur ofta ska man hälsa och hur? Vad säger man till vem? Hur nära kan man vara på olika nivåer? I vilken relationscirkel gör man vad? Att anpassa sin egen kommunikation Tydliggörande pedagogik Undvika bakgrundsljud Fånga uppmärksamheten först Kortare meningar Om muntlig instruktion- en sak i taget Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt Undvika luddiga uttryck som lagom snart Förbereda övergångar när vi har ska vi Vara en sammanhangsförklarare Ge svar på de frågor personen inte själv kommer på att ställa Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Tydliggörande pedagogik är ett samlingsnamn på visuellt tankestöd som kompenserar för många ojämna funktionsförmågor. Tydliggörande pedagogik besvarar de frågor barnet inte själv kan ställa. De sju frågorna Social stress Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det? 6

Kartläggning - situationsanalys Var överstiger situationens krav personens hanteringsförmåga? (Kommunikativt? Exekutivt? Perceptuellt? Annat?) Hur behöver vi anpassa miljön, vårt bemötande, vårt sätt att kommunicera utifrån situationens överkrav på personens hanteringsförmåga? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi skulle kunna kompensera för personens svårigheter i den aktuella situationen? Grundläggande behov Mat t Sömn Trygghet (förebygg stress) Må- bra saker Sömn Vad är den bakomliggande orsaken till sömnproblematiken? Perceptuella faktorer? (Ljud, syn, hörselintryck ) Sociala/kommunikativa faktorer (att inte förstå hur man uppfattats i en social situation, ligga och spela om filmen ) Exekutiva faktorer (inte ha koll på sin morgondag, fundera på vad man måste komma ihåg, sakna tidsuppfattning, ha svårt att avsluta en aktivitet, skifta mellan aktiviteter, komma igång med nästa, organisera sina nattrutiner ) Sömn Mat och ätande Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? (Xrools, föäkontrollen i windows,stay focusd. Påminnelseappar,tidshjälpmedel) Ljudisolering? (Möblera om?) Bolltäcke? Antecknings block på sängbordet? Mörkläggningsgardine Medicin? 7

Vad är den bakomliggande orsaken till problemen i mat och ätande? Perceptuella faktorer ( konsistens, smak, lukt, känselintryck, känna av hunger och mättnadskänslor) Sociala/kommunikativa faktorer (överkrav på att samtidigt vara social och kommunikativ) Exekutiva faktorer ( kunna avsluta aktivitet och gå till mat) Hygien När jag var liten sa min mamma att om jag duschade & luktade gott skulle jag få vänner. Nu är jag 42 år och har fortfarande inte fått några vänner- därför har jag slutat att duscha /anonym man med AS Varför duschar han inte? Annorlunda perception- gör det ont att duscha? Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar honom när han inte duschar? Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna kan bli? Materiell fråga- har han förutsättningarna för att duscha? Psykiatrisk fråga - har han för mycket tvångshandlingar för att kunna duscha? Pedagogisk fråga - vet han vilka vinster duschande medför? Identifiera och förankra styrkor! 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. 8

Hur gör jag? 1.Förmåga att organisera uppgifter 1. Kravanpassa genom att. 2.Förmåga till problemlösning, konsekvensförståelse och sammanhangsförståelse 3.Förmåga att komma i gång och avsluta 2. Kravanpassa genom att. 3. Kravanpassa genom att. 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor. 2. Se över vilka krav situationen ställer på elevens ojämna förmågor. Ta reda på elevens perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. 3. Gör en situationsanalys var överstiger kraven i situation elevens funktionsförmåga var och när behöver vi kravanpassa och kompensera? 4. Gå till Tryggsäcken. Vilka anpassningar/ hjälpmedel kan vi behöva använda? 4. Förmåga att komma ihåg 4. Kravanpassa genom att. Identifiera vilka krav som ställs på elevens ojämna förmågor i situationen 2. Se över vilka krav situationen ställer på elevens ojämna förmågor. Ta reda på elevens perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. Inhämta elevens perspektiv 2. Se över vilka krav situationen ställer på elevens ojämna förmågor. Ta reda på elevens perspektiv av vad som upplevs som svårhanterligt. Svårt att inleda och avsluta samtal Svårt att lyssna färdigt och låta andra komma till tals Svårt att prioritera, svårt att välja mellan alternativ Svårt att komma ihåg t ex att plocka undan efter sig Svårt att hantera alla ljud och synintryck Svårt att hantera olika konsistenser på mat Svårt att vänta på sin tur, till exempel att stå i matkö Gör en situationsanalys Vilka krav ställs på elevens ojämna förmågor i situationen? 3. Gör en situationsanalys var överstiger kraven i situation elevens funktionsförmåga var och när behöver vi kravanpassa och kompensera? Se över vilka anpassningar ni behöver göra Tips på anpassningar och hjälpmedel för att kompensera ojämn förmåga inom följande områden: Vad upplever eleven själv som svårhanterligt i situationen? Vilka styrkor har ni och eleven identifierat? Vilka av elevens styrkor kan ni förankra? 9

Extra anpassningar strategier och hjälpmedel Hjälpmedel och strategier - hörselintryck ER- hörselskydd (www.bellman.se) Öronproppar/Hörselkåpor/Ipod Tunga gardiner i lager Placeringen viktig i klassrummet Hjälpmedel och strategier - synintryck Hjälpmedel och strategier -känselintryck Färgade glasögon/ Solglasögon Tröjor med huvor/keps Placering i klassrummet Skärmar/Vikväggar Belysning Glesare möblering Bekväma kläder Specialkost Hjälpmedel- svårt att hitta sina saker -F.O.F.A (Find One Find All) Hjälpmedel för att organisera sin tid och göra den överskådlig Tidmätare Timstock/ tjugominutersstock - Westersstrands urfabrik Sigvart dagplan - Falck Vital Att hitta bland sina saker. Mobiltelefon Mobilappar www.assistapp.se Vanlig almanacka Googlealmanacka 10

Hjälpmedel för att komma ihåg Att göra listor- Komma i tid och komma ihåg - ResLedaren Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling. Alla behöver en egen tryggsäck! Tina Wiman Tack för att jag fick komma hit och prata anna.sjolund@autismpedagogik.se Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Förkolekompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015),Ortiz, L,Sjölund, A (Natur & Kultur) ResLedaren Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se Boendestödsfilmen se youtube Humble,O & Sjölund,A Kartläggning och Validering Aspergers syndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson 11