Minnesanteckningar. Mötesdatum Plats och tid Umeå Folkets Hus, kl Närvarande

Relevanta dokument
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Motivera och förklara varför!

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Tema: Hatretorik. Lärarens material

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Scouternas gemensamma program

Malmö stad. Minnesanteckningar

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

SÄTERS KOMMUN

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kl Kontaktperson Roxana Ortiz, eller

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

LÄSGUIDE till Boken Liten

Kultur för en hållbar stadsutveckling

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Arbetsplan Violen Ht 2013

Att vara facklig representant vid uppsägningar

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Demokrati & delaktighet

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Utvärdering deltagare

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Dina första steg på trons väg

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Arbetsplan för Parkens Förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Därför är hur vi möter och bemöter så viktigt! Låt oss tillsammans berika världen med goda möten!

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för förskolan Nyborgen

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

UNF:s arbetsplan

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Backstugans förskola

DEMOKRATI. - Folkstyre

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Arbetsplan för avdelning Stubben

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Transkript:

1 (6) Minnesanteckningar Mötesdatum 2016-10-05 Plats och tid Umeå Folkets Hus, kl.17.30 20.30 Närvarande Fredrik Elg, Roxana Ortiz och Eva Hansen från förstudie nationellt demokrati- och migrationsmuseum 11 deltagare från organisationer och institutioner i Umeå samt privatpersoner: Föreningen Byggnadskultur i Umeå, Mama Africa, Refugees Welcome Umeå, SFRF Norra Sveriges distrikt (Sverigefinländskt förbund), föreningen SooMaale, föreningen Black Coffee, Kvinnohistoriskt museum Anmält förhinder 3 deltagare Inledning Fredrik Elg presenterade förstudien, uppdraget och syftet. Roxana Ortiz gick igenom de dialoger förstudieteamet genomfört och resultaten av dessa. Eva Hansen gjorde en nulägesanalys över var förstudien befinner sig just nu och hur vi ser på ett framtida museum. Därefter följde ett rundabordssamtal som utgick från förberedda frågor men löpte ganska fritt. Rundabordssamtal Deltagare 8: Intressant tvär-intersektionellt perspektiv. Om det nya museet är ett hus - viktigt vad som visas först. Exempelvis den svenska slavhandeln, att Sverige haft kolonier. Vi måste göra upp med vårt koloniala arv, det finns fortfarande koloniala diskussioner. Det är ett ämne som vi inte vågat beröra, den rosa elefanten. Vi måste utmana den svenska självbilden. En dold historia som man inte vill belysa. Kommer aldrig att läka så länge vi döljer den skadan. Samhället behöver läka. Sverige skjuter detta alltid detta ifrån sig och förminskar betydelsen av detta. Deltagare 4: Vem får lov att ta upp ämnet eller lägga locket på? Aldrig de som berörs. Läkningsaspekten är superviktig. Bredda kulturarvet med nya berättelser. En person från Sydafrika påminde mig om Sveriges hathistoria. Att det finns en hatskala. Även olika vita grupper har varit utsatta. Det är viktigt att veta vår historia för att det inte ska upprepas. Hatet är tillbaka. Även om det riktas mot olika (grupper) så är hatet tillbaka. Därför är det så viktigt att vi vet att det började småsaker. Det här museet är viktigt - att unga får uttrycka sig - unga från andra länder. En plats där alla kan få uttrycka sig. Deltagare 1: Sverige är religionsfritt - men människor har en inre tro. Hur uppfattar människan livet nu, livet efter? De stora frågorna. Det är viktigt att ta

upp. Deltagare 5: Historielöshet. När jag kom hit var jag förvånad över hur lite svenskarna kan om sin historia. Jag kommer från Finland och kunde mer. Historien påverkar alltid nutiden. Måste lyfta fram svenska trauman. På vems villkor? Det har alltid majoritetens. Måste här (i det nya museet) få fram minoriteternas villkor och synpunkter. Speciellt språkfrågan. Det har alltid funnits flera språk i Sverige och det måste komma fram. Ungdomarna måste veta - även de som förlorat sitt modersmål. Deltagare 6: Majoritetsbefolkningen som tittar på migration och etniska relationer (ex. IMER, Malmö högskola), det tankesättet är fel. Ska (det nya museet) visa från majoritetens synvinkel eller förklara migration - vad det innebär att vara migrant? Människor har alltid migrerat. Det är en stor fråga - inte bara visa majoriteten vad migranter är. Deltagare 2: Ett ställe där olika grupper kan visa upp sig. Om man vill ordna något i Umeå så ska det vara lätt att hitta. Malmö och det nya museet kan vara en bas. Deltagare 4: Jag är orolig att museet blir en plats där majoritetsbefolkningen går in och går ut igen. Gör en utställning på svensk kultur! Det är fortfarande vi och dom. Jag tror att många inte fattar vad den svenska kulturen är för något. Deltagare 2: Man tappar väldigt mycket från sin egen kultur när man är invandrare. Man är inte svensk, men man är inte det land man kommer ifrån. Man blir ingenting, man blir mittemellan. Men vad är det? Jag har polsk bakgrund, är det det som museet ska skildra? Polen har ju förändrats också. Vi ska inte skapa stereotyper av oss själva. Hur kan vi inte skapa ett sådant museum? Jag tror på modellen att inte låta en person representera en hel grupp. Inte arbeta i stuprörstankar. Utan berätta sin egen subjektiva berättelse. Jag menar att man ska se fler kulturer. Arbeta dynamiskt. Måste utgå från individen. Det är viktigt att man kommer i kontakt med varandra. Men det ska inte vara det stereotypa. Deltagare 9: Varför skulle jag samverka med det här museet? Det som skrämmer mig jag märker att jag rör mig i en sfär där vi tycker lika, och blir förvånad när jag rör mig i andra sfärer. Jag önskar att i det här museet att möta andra människor - få gnugga samman våra perspektiv. Lyfta upp delar av historien för att inte göra om samma misstag. Till exempel myten att vi inte varit i krig på flera hundra år jag behöver förstå det tillsammans med människor jag vanligtvis inte träffar. Deltagare 4: Jag kommer från Refugees welcome, och det var umeborna satte igång det hela, inte kommunen som satt på sina rumpor. (Det nya museet) borde vara ett lokalbaserat museum och ta upp vad som har hänt på den här platsen i denna fråga om flyktingmottagning. Det var civilsamhället som tog tag i det. Lövén säger att Sverige behöver andrum - istället borde han tacka civilsamhället. Civilsamhället vill mer än vad politikerna gör. Media hade en bild, men människorna ville verkligen ge och hjälpa.

3 (6) Malmö stad Deltagare 6: Den här idén som vi förväntar oss ska förverkligas - jag tror vi alla vill ha ett museum om demokrati och migration. Demokrati har blivit ett ord som vi förenklar, som politikerna använder som slagträ när vi röstar. Vi behöver levande demokrati. Demokrati är mycket mer. Migration detsamma. Svenskarna har ju själva migrerat från Sverige, bevisen finns i USA. (Det nya museet) kan påminna människor om olika saker. Det skulle hjälpa till att ändra situationen, hur människor ser på människor som flyr idag. Jag visste inte vad svartskalle betyder. Det tog innan jag förstod att majoriteten inte vill ha andra. Det här museet kan hjälpa till. Deltagare 4: Vilka kommer att ha möjligheter att gå på museet? Man glömmer grupper för att man är priviligierad. Bli en del av utbildning och skola. Inom pedagogiken förskönar man den svenska historien jättemycket. Hur kan man tänka utanför boxen? Deltagare 7: Belysa frågor som vad är demokrati, migration, flykting Flykting har fått en negativ betydelse i massmedia. Man är ju inte bara flykting, man är ju någonting annat också. (Det nya museet) ska vara i rörelse hela tiden. Olika inputs. Från äldre till unga ska få möjlighet att berätta. Att det blir blandat. Deltagare 10: Personliga berättelser - personen bakom flyktingen. Jag tycker att det är jättebra idé. Lycka till och hoppas att det blir jättebra. Deltagare 8: Det finns en klurighet i att man ska förenkla vad kultur är! Det är farligt, som museer som jobbar till exempel. Det blir klurigt för så fungerar inte kultur. Det är inte så enkelt, det är inte stuprörskulturer. Tryck på vikten av rörelser, motbilder och idéer istället. Vi är ängsliga, vi måste alltid ha samsyn, konsensus. Vi måste utmana varandra och våga diskutera olika ingångar. Demokrati är inte konsensus. Ta bort konsensustänket, det är att skapa homogena samhällen och dra ner taket. Istället ska vi utveckla varandra, vi blir smartare av det. Våga utmana varandra. Man kan ta in en psykolog, läka samtalen. Kan vara intressant att testa. Att våga - hur skapas ett bra samtal? Vad är målet med ett bra samtal? Deltagare 4: Finns det andra grupper som kan gynnas av detta? Till exempel adopterade. En grupp som förminskas, glöms bort, och som har hög självmordsstatistik. Tacksamhet trycks ner i deras hals. Lyfta fram att det finns olika sätt att komma till ett land. Ge space åt adopterade Deltagare 2: Jag är invandrare men jag är inte flykting. När jag kom till en ny stad var alla jättesnälla mot mig. Det visade sig att lärarna hade sagt att nu kommer en stackars flykting till oss. Som liten förstår man ju inte riktigt det ordet. Jag är inte flykting, vi flydde inte krig eller någonting. Man kan komma hit av kärlek. När man tänker migration tänker man kris. Deltagare 4: Alla som kommer till Sverige ska vara tacksamma, oavsett vad som

händer. Den här tacksamhetsskulden Det är som om någon sätter händerna för min mun så att jag inte kan prata på grund av den här tacksamheten. Får vi ens fatta beslut om oss själva? Deltagare 8: Representationen är viktig, det är så vi utvecklas. Jag tänker på utmaningar i representation - det finns så många delar som ska representeras. Det kommer att bli en utmaning. Det handlar ju inte bara om HBTQ, det handlar också om kompetens. Deltagare 4: Demokrati och migration ska det (nya museet) tillfredsställa hur majoriten ser det? Det jag tycker är fruktansvärt jobbigt är den här godheten eller ska vi visa olika sätt att hantera demokrati? Krafter som vill glömma den här historien om migration, och säger att det är någonting farligt. Dom behöver också bli utbildade. Vi kan också imorgon migrera från Sverige. Migrationen är 50/50 i Sverige, det är det man måste se. Jag vill gå till ett museum och se detta. Arbetskraftsinvandring, migranter från Sverige Deltagare 5: Det här med konflikten att man aldrig ska ha konflikt utan prata ihop oss. Det var en chock. Det var som om man inte fick tänka en egen tanke. Hur ska vi kunna sätta in oss själva i andras tankar? Det ska inte vara ett folk, ett språk, en religion. Förståelse för andras sätt att tänka att få ett museum som får människor att tänka på andra sätt. Om man kan ha fria diskussioner så får man fram andra tankar. Deltagare 9: Vi har alla de här historierna. Min morfar jobbade på båt för att komma till USA. Min pappa var från Finland men vi pratade aldrig om Finland hemma. Mamma och pappa tackade nej till hemspråksundervisning. Jag har själv bott i USA men förnekat att jag var från Sverige utan sa att jag var från Polen. Vi har alla de delarna som man går in och ut i. Vi har gemensamma erfarenheter men från olika perspektiv. Deltagare 6: Sveriges relation till olika länder, de påverkar hur människor blir bemötta när de kommer hit. Det är en viktig aspekt. Jag vill verkligen ringa in ordet makt. Vem har makten? Hur mycket makt har vi? Maktperspektivet är himla viktigt. Sättet man bemöter människor som till exempel kommer från Afrika exempelvis en kväll med somalisk mat, somalisk dans. Det har inte att göra med demokrati. Jag vill inte se ett museum där man ska dansa efter trummor. Det måste ta slut! Vi måste se de andras 99 procent i välden utanför Sverige och hur de definierar demokrati. Demokrati en process som tar många, många år. Demokrati tar lång tid. Många länder har inte varit självständiga mer än 40 år. Tjänstemän i Umeå kommun måste reflektera över detta. 99 procent av alla tjänstemän i Umeå är majoritetssvenskar. Det är inte demokrati. Demokrati är en process. Deltagare 4: Jag som svart kvinna kan prata och prata men det kommer inte att påverka. Vilken kropp är det som välkomnas i sina åsikter? Det glöms bort. Är vi verkligen ett så demokratiskt land? Deltagare 6: Det sitter inrotat i kolonialismen. Det var ingen som klagade på oss

5 (6) Malmö stad när vi städade, hur vi såg ut eller vad vi hade på oss. Men när vi kommer högre upp, då! Vem ska bryta detta? Den som förtrycker är också den som ska göra förändringen. De kan ju fortsätta sitta på sina stolar utan att det blir någon konsekvens. Man är så himla rädd för kulturkrock, jag tycker att man ska lära sig av den. Viktigt i det här museet är respekt och bemötande. Solidaritet, synliggöra olika världar, inte bara västvärlden. Majoritetsbefolkningen borde vara närvarande även här (i detta samtal). Måste titta på hur vi värderar demokrati. I Umeå måste vi börja här! Vi kan inte tvinga någon annan när vi inte själva praktiserar demokrati. Deltagare 5: När jag flyttade hit men herregud vilken skendemokrati det är i Sverige! Alla tänker ju på samma sätt. Vad är demokrati egentligen? I andra länder kan vissa saker vara mer demokratiska. Man måste titta utåt. Inte neråt. Sverige är ingen stormakt längre. Istället för att lyfta upp andra så trycker man ner dem. Fast man varit samma land, Sverige och Finland man läser mer i Finland om Sverige än tvärtom. Den svenska självbilden Men Finland har fått bort storebrorskomplexet gentemot Sverige. Deltagare 3: Tillgänglighet till museet - jag önskar verkligen att alla kan komma dit. Samla människors tankar idéer som kommer dit. Samarbeta med olika organisationer och småförbund för att nå ut. Fortsätta med arbetet. Det blir aldrig klart. Deltagare 6: Det här kommer att bli bra! Malmö är ett bra ställe för det här museet. Det skulle vara underbart om utställningar kunde vandra till Västerbottens museum, till Kiruna, att det är ett nationellt museum med aktiviteter lokalt, lokala kontributioner. Dåtid och nutid men också hur vi tänker framtiden. Att det når och reflekterar hela landet som nationellt museum. Deltagare 5: (Det nya museet) ska reflektera befolkningen som finns i Sverige - på alla nivåer, i alla frågor, publik, vilka som bjuds in. Alla ska vara välkomna Börja fundera och diskutera vad som är demokrati. Och tillgänglighet. Okonflikträddslöshet! Ta med konflikterna. De finns ju överallt. Diskutera, debattera och redogöra! Våga vara i konflikt. Bryta det vanliga sättet. Vi är ganska matade med samma sak om allting. Det är så fyrkantigt allting, så litet perspektiv, Gå emot! Ta information från andra håll! Det vi ser i media är så litet. Bara migrationen till Europa, det är ju så lite! Om man tar från andra vinklar, då blir det konflikter! Det är fel att det bara är från en synvinkel. Det är viktigt att uppmärksamma andra länder. Demokrati och migration i Finland, Italien, en global syn, olika perspektiv. Deltagare 11: Det är viktigt att det förbättras. Att det hela tiden utvecklas. Och det ska inte vara politiskt bundet. Det ska vara partipolitiskt obundet. Deltagare 3: Coolt om den som har lust att uttrycka sig kan göra det - free speech, musik, konst, kreativitet dynamiskt och levande. Deltagare 9: Jag hoppas och tror att det blir en plats för att få öva oss på

demokrati. Jag är van att bli lyssnad på, jag är övad på det. Det behöver pratas. Deltagare 8: Läkningen - alla behöver prata om sina erfarenheter - och få nya erfarenheter. Dela berättelser. Säga högt. Det är en metod för läkning. Labverksamhet som kan generera nya insamlingar till museet. Jag tror att demokrati måste göras, att det inte bara finns. Exempelvis att uppmuntra kvinnor att ta plats, det är ett lärande, att lära sig hur man organiseras sig. Få tillbaka intresset för demokrati. Arbeta lokalt, med lokal anknytning och lokal historia men också globalt. Ha flera perspektiv samtidigt. Förändringsprocesser är svåra. Om det ska fortgå måste det finnas en gemensam syn att det ska göras. Vikten att förankra detta politiskt, det får inte bli en valfråga.