Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni 25 -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris EU beräknas öka sin export med 4,7 procent till närmare 2,3 miljoner ton under 25 och gynnas av en positiv prisutveckling på flera prioriterade exportmarknader. USDA räknar dock med en minskad världshandel med uppskattningsvis 5 procent under 25. Detta beror bland annat på minskad efterfrågan från Japan och det ryska embargot. Den svenska grisslakten har minskat med närmare procent och förväntningarna för helåret är en minskning med 2,5 procent. Mest utmärkande under perioden är den kraftiga minskningen av importen av griskött (-,8 %). Konsumtionen av svenskt griskött har ökat från 69 procent till 72 procent det senaste året. Danmark tappar marknadsandelar i Sverige i snabb takt medan Tyskland allt mer framträder som den dominerande importören av griskött till Sverige. Under föregående år vid samma period hade Danmark motsvarande 35 procent av den svenska importmarknaden, nu är andelen endast 27 procent. En starkt bidragande orsak till utvecklingen är att den danska importen av fläskfilé som har minskat med 3 procent mot samma period föregående år. Ett lägre slaktgrispris motsvarande 2 procent och ett högre smågrispris med 4 procent bidrar till en marginalförsämring i slaktgrisproduktionen med 24 procent i förhållande till det första kvartalet 24. Detta trots att foderpriserna för samma period sjunkit med procent. Inom smågrisproduktionen däremot har marginalerna förstärkts med motsvarnade 6 procent under perioden januari-mars tack vare en starkare prisbild på smågrisar under innevarande år. Nöt USDA spår att EUs totala export av nötkött kommer att öka under året med närmare 2 procent. EU kommissionen gör en något försiktigare bedömning men ser en kraftfull ökning av exporten av levande djur som en konsekvens av att Turkiet återigen öppnat upp marknaden för import av levande djur från EU. Prognosen bekräftas av exportstatistik för det inledande kvartalet som visar att den turkiska marknaden står för närmare 5 procent av den totala exportvolymen från EU under perioden. Andra marknader som fortsätter att utvecklas positivt är bland annat Libanon och Hong Kong. Sammantaget innebär situationen en förstärkning av EUs handelsbalans och självförsörjningsgraden beräknas i slutet att av året att uppgå till närmare procent. Antalet slaktade nötkreatur i Sverige minskade med, procent under perioden januari -mars jämfört med samma period 24. Utmärkande för kvartalet är en starkt minskad slakt av kalv, en utveckling som även består utifrån ett sexmånadersperspektiv. Samtidigt ökar slakten av stutar för samma period. Ett större antal producenter, i synnerhet mjölkproducenter, väljer att spara sina kalvar för egen slutuppfödning som ett komplement till vikande lönsamhet inom mjölkproduktionen. Höga avräkningspriser för slakt av ungnöt i kombination med låga foderkostnader är faktorer som inverkar på beslutet. En konsekvens av situationen är att köpare av mjölkraskalv har svårare att få tag på djur och därmed priset på förmedlingskalvar stigit med närmare 6 procent sedan årsskiftet. Marginalerna i nötköttsproduktionen, uttryckt som nötkött minus foder och kalv, var 2 kronor per kilo slaktad vikt under inledningen av juni månad. Det kan jämföras med samma period föregående år då marginalen motsvarade,57 kronor per kilo slaktad vikt. En jämförelse mellan perioden januari-maj 25 och samma period 24 visar en marginalförstärkning om 45 procent! Störst påverkan kan tillskrivas den högre betalningen för nötköttet. Foderkostnaden har visserligen gått ned en krona per kilo slaktad vikt jämfört med året innan men motverkas av den högre kostnaden för inköp av kalv. Får och lamm Med bakgrund av Australien och Nya Zeelands totala dominans i världshandeln med fåroch lammkött, faller det sig logiskt med en mer dämpad världsmarknad under 25 med utgångspunkt från den pågående besättningsåterbyggnaden som sker inom länderna. FAO spår att världshandel kommer att minska med 8,5 procent och uppgå till närmare 94 ton under 25. Lägre tillgängliga exportvolymer kommer innebära att Australien och Nya Zeeland inriktar sina exportinsatser på marknader med högre betalningsförmåga, exempelvis EU och USA. Tillväxtmarknader såsom exempelvis Kina kommer då att prioriteras ned något. Den svenska produktionen av får- och lammkött uppgår till närmare 99 ton vilket innebär en ökning med närmare 6 procent jämfört med första kvartalet 24. Men konsumtionsökningen är ännu större, cirka 2 procent, vilket sammantaget innebär att konsumtionen av fåroch lammkött uppgick till närmare 3 8 ton första kvartalet 25. Trenden av stigande konsumtion av får-och lammkött möts i stora delar av en stigande importtrend och som en konsekvens av detta fortsätter det svenskproducerade lammköttet att tappa marknadsandelar på den svenska totalmarknaden, i dag uppgående till närmare 24 procent. Sjunkande priser på färdigfoder (-9 %) under perioden januari-maj kombinerat med ett slaktpris som stigit med 9 procent har inneburit en närmast fyrfaldig marginalförstärkning i lammproduktionen i förhållande till samma period föregående år. 2 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25

Gris - uppdaterad prognos 25,3% 9 379 5,7% usa 2 6 2,7% mexiko kanada 84 -,% 225 3,8% 84,% 2 55-9,5% 556 36,3% 3 333-4,6% 2 85,4% 53-24,3% Brasilien 2 2,2% 2 759-3,6% 22 45,4% 2 56-9,2% eu 2 25 2,3% 2-46,7% ryssland 57 425 -,4% 56 6 -,3% kina 8-2,% 5 5,2% sydkorea 36,% 2 45,% 2 44,% 75 6,7% hong kong vietnam japan filippinerna 579 -,6% 255 -,6% 2 54 -,4% Produktion Konsumtion Export Import ton cwe -tal.% % mot tidigare prognos Globalt I USDAs uppdaterade prognos för 25 justeras världsproduktionen av griskött ned med,9 procent i jämförelse med föregående prognos och förväntas nå närmare,8 miljoner ton under 25, i stort sett i linje med 24. Prognosen stöds med antagande om vikande produktionsutveckling i framförallt Kina, Brasilien och Ryssland. Världshandeln av griskött har historiskt dominerats av USA som länge haft positionen som världens största exportör av griskött. PED-virusets utbrott under 24 hämmade produktionstillväxten markant och trots en stark återhämtning i den amerikanska produktionen och konkurrenskraftiga prisnivåer, missgynnas exporten av en stark dollarkurs. Sammantaget innebär situationen att USDA sänker USAs exportprognos med 9,5 procent under 25 och att EU går om USA som världens största grisköttsexportör i år. EU beräknas öka sin export med 4,7 procent till närmare 2,3 miljoner ton under 25 och gynnas av en positiv prisutveckling på flera prioriterade exportmarknader. Detta kompenserar nu inte fullt ut för vikande konsumtion i framförallt Kina, Japan och Ryssland varför den samlade bilden enligt USDA ger en minskad världshandel med uppskattningsvis 5 procent under 25. Figur. Fördelning av världens export av griskött. USA EU Kanada Brasilien Övriga 33.5% 3.% 7.% 8.4%.%.4.2 9.8 9.6 9.4 9.2 9 mars-maj juni-aug spet-nov 22 23 24 25 De ryska handelssanktionerna har bidragit till att importen av griskött endast beräknas utgöra 7 procent av konsumtionen vid slutet av 25. Detta kan jämföras med tre år tidigare då motsvarande siffra uppgick till 33 procent. Embargot har inneburit att priset på griskött har stigit kraftigt I Ryssland under dec-feb mars-maj juni-aug.33 sept-nov dec-feb 9.53 mars-maj Återhämtningen i den amerikanska grisproduktionen är utmärkande och går snabbare än vad USDA tidigare prognosticerat. En närmare analys av antalet levande födda grisar per kull bekräftar återhämtningen i den amerikanska grisproduktionen och visar att effekterna av PED-viruset nu har avtagit. juni-aug sept-nov.7 dec-feb Figur 2. Utvecklingen för antalet levande grisar per kull i USA. Levande per kull det senaste året och USDA förutspår i sin uppdaterade prognos för 25 att konsumtionen kommer att sjunka med närmare procent i jämförelse med föregående år som en konsekvens av detta. Importen beräknas dock minska i ännu större utsträckning varför Rysslands självförsörjningsgrad fortsätter att stiga. 3 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 4

35% 3% 25% Figur 3. Rysslands import av griskött i relation till konsumtionen. En övergripande bild av köttmarknadsutvecklingen för griskött visar vissa avvikelser från den långsiktiga trenden vad gäller produktion, import och konsumtion även om det är för tidigt att tala om ett trendbrott. De tydligaste avvikelserna kan observeras när det gäller konsumtionen och importutvecklingen som under det senaste halvåret klart understiger den långsiktiga trenden vilket visar på en möjlig riktningsförändring. 2% 5% % 5% % 2 2 22 23 24 25 prognos (okt) Marknadsbalansen inom EU 25 prognos (april) Import i relation till konsumtion, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2,, 29 2 2 22 23 24 25 Figur 5. Köttmarknadsutvecklingen för griskött i Sverige, ton per kvartal. Produktion Konsumtion Import Källa: SCB och Egen bearbetning Slaktutveckling och handelsflöden Tidigare undersökning som skett på uppdrag av bland annat LRF och ICA visar att det skett en attitydförändring bland svenska konsumenter när det gäller inställningen till svenskproducerade livsmedel och i synnerhet när det gäller konsumtionen av svenskt griskött. Att svenskar värdesätter svenskt griskött högt är i sig inget nytt men nuvarande utveckling, där konsumtionen av svenskproducerat ökar, trots konsumtionsminskning av kött överlag, visar att förtroende för det svenska köttet ökar. Detta måste få effekter på gårdsnivå som länge präglats av svag lönsamhet vilket lett till en svag investeringsvilja. Den tydligaste effekten syns i dagsläget vid en jämförelse mellan avräkningspriset för slaktgrisar i konkurrentländerna Tyskland och Danmark. I spåren av Rysslands handelssanktioner 8 7 6 5 4 3 2 Vecka 2 23 25 27 29 3 33 35 37 39 4 43 45 47 49 5 3 5 7 9 3 5 7 9 2 24 25 EU-kommissionens prognos för 25 vittnar om en förstärkt handelsbalans tack vare oförändrade importvolymer och fortsatt exporttillväxt. Självförsörjningsgraden beräknas uppgå till närmare procent vid slutet av året. Asien är fortsättningsvis huvudmarknaden för det europeiska grisköttet. Motsvarande 65 procent av exportvolymerna under det första kvartalet går till de asiatiska marknaderna där Kina står för cirka 3 procent. har både Tyskland och Danmark varit tvungna att söka sig nya exportmarknader för att kunna upprätthålla prisnivåerna på griskött. Grafen illustrerar att både Tyskland och Danmark genomfört kontinuerliga nedjusteringar av avräkningspriserna under 24 medan 25 hittills inneburit en viss återhämtning på den tyska och danska marknaden. Som grafen också visar har Sverige under hela det pågående rysslandsembargot i stort sett lyckats behålla avräkningspriserna på en stabil nivå. Den ökade efterfrågan på svenskt griskött, som bland annat bekräftats genom försäljningssiffror från dagligvaruhandeln, en intensifiering av Svenskt Köttmärkning på charkprodukter och ett minskat importryck, är starkt bidragande till detta. Figur 4. Genomsnittliga marknadspriser för slaktsvin, klass E, i kronor per kilo. Sverige Tyskland Danmark Källa: SCB Lantbruksenheten och LRF Kött * Priserna avser slaktpris inkl. intransportkostnad till slakteri. Genomsnittlig intransportkostnad för Sverige beräknas till,48 kr / kg. Medelpriset är vägt och baseras på de uppgifter som de största slakterierna rapporterar in till EU, från Sverige via Jordbruksverket. Den svenska grisslakten har minskat med närmare procent under det första kvartalet i jämförelse med föregående år och förväntningen på helåret är en minskning med 2,5 procent. Mest utmärkande under perioden är den kraftiga minskningen av importen av griskött (-,8 %). Den svenska marknadsandelen av griskött har ökat från 69 till 72 procent det senaste året. Danmark tappar marknadsandelar i Sverige i snabb takt medan Tyskland allt mer framträder som den dominerande importören av griskött till Sverige. Under föregående år vid samma period hade Danmark motsvarande 35 procent av den svenska importmarknaden, nu är andelen endast 27 procent. En starkt bidragande orsak till utvecklingen är importen av fläskfilé, som har minskat med 3 procent mot samma period föregående år. Även svensk export av griskött minskar (-,8 %) under det första kvartalet i jämförelse med föregående år. På grund av en stark efterfrågan på hemmamarknaden i kombination med minskad produktion, uttryckt i ton, så har exporten minskat första kvartalet 25. Den svenska exporten till Nya Zeeland fortsätter dock att utvecklas positivt och framstår idag som en av Sveriges mest framträdande exportmarknader för griskött. Framgångarna på den nya zeeländska marknaden kan tillskrivas det goda smittoläget inom svensk grisproduktion. Lönsamhetsindikator En nedjustering av slaktgrispriset motsvarande 2 procent och en uppjustering av smågrispriserna med 4 procent bidrar till en marginalförsämring i slaktgrisproduktionen med 24 procent i förhållande till det första kvartalet 24. Detta trots att foderpriserna för samma period sjunkit med procent. Inom smågrisproduktionen däremot har marginalerna förstärkts med motsvarnade 6 procent under perioden januari-mars tack vare en starkare prisbild på smågrisar under innevarande år. Tabell. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige. Sverige jan - mars 25 perioden (%) Antal slaktade grisar ( -tal) Källa: Jordbruksverket och SCB. 648,6,9 Export (ton) 6 85-7,3 Övriga 2 272-28 Polen 844-7 Nya Zeeland 2 3,2 Danmark 556 8 Italien 396 48 Import 3 4 -,8 Tyskland 2 672-2 Danmark 8 254-3 Övriga 4 93-8 Nederländerna 82 - Finland 433 9 Figur 6. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris 2 8 6 4 2 8 6 4 2 2 2 22 23 24 Källa: Egen bearbetning. Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 9,4 kg. 25 5 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 6

Nöt - uppdaterad prognos 25 55,7% 292 3,2% usa 375 5,6% kanada 98-4,% 32 7,8% 9 82-3,9% 7 95 -,9% 2 5 -,3% 7 44 -,5% 7 495 -,2% eu 365 2,8% 3 26,5% 2 2-4,7% ryssland 2-8,7% 4 5 5,9% 2 4 23,% 75-9,% 6 825 6,6% indien 5-2,9% 7 35 6,% kina hong kong 75,% sydkorea 4 -,2% japan 72-2,7% 2 7-5,3% 2,% 2 5-5,7% uruguay argentina Brasilien 375-3,8% Produktion Konsumtion Export Import ton cwe -tal.% % mot tidigare prognos för 25 2 275-2,8% 59,% australien nya zeeland 555-3,5% Globalt Enligt USDAs uppdaterade prognos spås världsproduktionen av nötkött att vara närmast oförändrad för 25 och landa på cirka 59 miljoner ton. Utmärkande för prognosen är att Brasilien, Argentina och Australien beräknas nå en lägre produktion än tidigare beräknat. I exempelvis Argentina innebär rådande exportrestriktioner ett ökat fokus på inhemsk efterfrågan, och preferenserna för produktion av yngre och lättare djur, att produktionstillväxten avtar. Något som också avspeglas i Argentinas alltmer tynande närvaro på världsmarknaden. Prognosen balanseras dock upp av en fortsatt positiv produktionsutveckling i Indien genom pågående statliga stödprogram som uppmuntrar producenter att bättre ta till vara handjuren från den expanderande mjölknäringen. Även USA beräknas nå en högre produktion än tidigare beräknat. Detta till följd av att lägre foderkostnader, och därmed högre slaktvikter, i viss mån kompenserar för pågående besättningsuppbyggnad. Världshandeln med nötkött fortsätter att växa till, 2 miljoner ton under 25 men tillväxttakten faller tillbaka från 4,3 till 2,6 procent, tror USDA. Indien utmärker sig som det land med i särklass starkast exporttillväxt, närmare 27 procent under 25, vilket gör att Indien med stor marginal passerar Brasilien som världens största nötköttsproducent. Indiens huvudmarknader utgörs främst av Nordafrika och Asien, i synnerhet Vietnam. Kina och Hong Kong har under de tre senaste åren varit en viktig tillväxtmotor när det gäller handeln med nötkött och har uppvisat tre- och ibland fyrsiffriga tillväxttal. Under 25 är USDAs prognos att utvecklingen stagnerar i Hong Kong och minskar i Kina. Även i Ryssland sker en nedjustering (-9,%) av importen under 25 vilket främst kan kopplas till rubelns försvagning. 6 5 4 3 2 29 2 2 22 23 24 25 prognos (okt) Marknadsbalansen inom EU EU är traditionellt nettoexportör av nötkött, men mellan åren 23-29 var EU nettoimportör vilket berodde på ett ökat inflöde av nötkött från Sydamerika. BSE-krisen satte negativa avtryck på EUs möjligheter att exportera till vissa destinationer under många år. Periodvis har även exporten av levande nötkreatur till Turkiet varit stoppad av sanitära regler i Turkiet. Detta gav avtryck i EUs handelsbalans då denna export vanligtvis är betydelsefull. EU-kommissionens prognos för 25 gör en något mer försiktig bedömning än USDA då de spår att EUs totala export av nötkött kommer att öka under året med närmare 2 procent. 25 prognos (april) 8.% 7.% 6.% 5.% 4.% 3.% 2.%.%.% Figur 7. Kinas import av nötkött i förhållande till konsumtionen. Import Import - Procentuell andel av konsumtion Dock spår EU- kommissionen en kraftfull ökning av exporten av levande djur som en konsekvens av att Turkiet återigen öppnat upp marknaden för import av levande djur från EU. Prognosen bekräftas av exportstatistik för det inledande kvartalet som visar att den turkiska marknaden står för närmare 5 procent av den totala exportvolymen från EU under perioden, 6 6 ton. Andra marknader som fortsätter att utvecklas positivt är bland annat Libanon och Hong Kong. Sammantaget innebär situationen en förstärkning av EUs handelsbalans och självförsörjningsgraden beräknas i slutet av året uppgå till närmare procent. 7 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 8

Antalet slaktade nötkreatur i Sverige minskade med, procent under perioden januari-mars jämfört med samma period 24. Utmärkande för kvartalet är en starkt minskad slakt av kalv, en utveckling som även består i ett sexmånadersperspektiv. Samtidigt ökar slakten av stutar för samma period. Ett större antal producenter, i synnerhet mjölkproducenter, väljer att spara sina kalvar för egen vidareuppfödning som ett komplement till vikande lönsamhet inom mjölkproduktionen. Höga avräkningspriser för slakt av ungnöt i kombination med låga foderkostnader är faktorer som påverkar beslutet. En konsekvens av situationen är att köpare av mjölkraskalv har svårare att få tag på djur och därmed har priset på förmedlingskalvar har stigit med närmare 6 procent sedan årsskiftet. Den svenska exporten av nötkött ökade under januari-mars med,4 procent i jämförelse med samma period föregående år. Tyskland och Finland, som tillsammans utgör 62 procent av den svenska exportmarknaden för nötkött, har en negativ utveckling under det inledande kvartalet medan den danska marknaden visar på en kraftig tillväxt. Chark och andra beredda produkter utgör den huvudsakliga exporttillväxten. Importen av nötkött var i stort sett oförändrad under det inledande kvartalet i förhållande till tidigare år. En stark hemmamarknad bidrar i viss utsträckning till att tränga ut importerade färska och frysta styckningsdetaljer, i synnerhet styckningsdelar med ben, medan tillväxttakten för importerade chark- och andra beredda produkter är fortsatt hög. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige. Sverige jan - mars 25 perioden (%) Antal slaktade nötkreatur ( -tal) 7,5 -, Kalv 6, -7,7 Tjur 36, -2,5 Stut 9,5 3,4 Ko 37,8,4 Kviga 8, -3, Export 3 82,4 Tyskland 626-8 Finland 78-7 Övriga 5 2 Danmark 735 69 Belgien 73-33 Import 32 987,8 Irland 8 23-7 Tyskland 6 428-4 Nederländerna 5 935-7 Polen 5 26 47 Övriga 2 97-4 Danmark 2 43-5 Brasilien 86-9 Källa: Jordbruksverket och Eurostat. * Gäller perioden januari-mars 24 Lönsamhetsindikator Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Produktionen av nötkött uppgår till närmare 32 ton vilket innebär en marginell minskning jämfört med första kvartalet 24. Förbrukningen minskar också något och uppgår till cirka 6 ton under de tre inledande månaderna vilket innebär att den svenska självförsörjningsgraden av nötkött uppgår till närmare 53,5 procent under perioden. En övergripande analys av köttmarknadsutvecklingen illustreras i figur 8. Konsumtionen av nötkött har en långsiktigt stigande trend medan produktionen har 69, 64, 59, 54, 49, 44, 39, 34, 29, 24, 29 2 2 22 23 en långsiktigt nedåtgående trend. Som följer av figuren har importen kompenserat för glappet som uppstår mellan den långsiktiga produktions- och konsumtionstrenden. De två senaste kvartalen går det dock att se avvikelser från den stigande importtrenden vilket kan indikera en nedåtgående riktningsförändring. Samma indikation, om än inte lika tydlig, kan noteras för den långsiktiga konsumtionstrenden. 24 25 Figur 8. Köttmarknadsutvecklingen för nötkött i Sverige, ton per kvartal. Produktion Konsumtion Import Källa: SCB och Egen bearbetning Kalv- och avräkningspriset har fortsatt att stiga sedan årsskiftet medan priset på färdigfoder har gått ned öre per kilo. Kalvpriset har stigit totalt 2,5 kronor per kilo under perioden december 24 till och med maj 25 och ligger nu på rekordhöga 25 kronor per kilo kalv vilket beror på en större efterfrågan än tillgång. Det finns en oro att den pågående mjölkkrisen ska förvärra situationen ytterligare gällande kalvbristen men än så länge syns ingen stor utslaktning av mjölkkor i slaktstatistiken. Det har slaktats drygt en procent fler kor och ungkor hittills i år jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar 49 hondjur. Kvigslakten har minskat med 4 procent under samma period vilket motsvarar 943 djur. Avräkningspriset låg på rekordhöga 38,4 under inledningen av juni vilket är drygt kronor högre jämfört med samma period i fjol enligt SCBs prisstatistik. Den relativt stora höjningen mellan vecka 8 och vecka 9 kan delvis förklaras med att ett eller flera slakterier övergått till att veckovis rapportera verklig utbetalning inklusive alla tillägg från att tidigare rapporterat enligt en annan metod med eftersläpning av tilläggen. Marginalerna i nötköttsproduktionen, uttryckt som nötkött minus foder och kalv var 2 kronor per kilo slaktad vikt under inledningen av juni månad. Det kan jämföras med samma period föregående år då marginalen motsvarade,57 kronor per kilo slaktad vikt. En jämförelse mellan perioden jan-maj 25 och samma period 24 visar en marginalförstärkning om 45 procent! Störst påverkan kan tillskrivas den högre betalningen för nötköttet. Foderkostnaden har gått ned en krona per kilo slaktad vikt jämfört med året innan, men motverkas av den högre kostnaden för inköp av kalv. Figur 9. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kilo slaktad vikt. Kalv Foder Nötkött 45. 4. 35. 3. 25. 2. 5.. 5.. Vecka 32 43 2 3 24 35 46 5 6 27 38 49 8 9 3 4 52 22 33 44 2 2 22 23 24 3 4 Avser 6 månaders mjölkrastjur, 3 ilog slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan 25 9 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25

Lamm - prognos 25 Källa: FAO 37,7% 25-3,8% 324,6% 28,2% 9,3% eu afrika 3,2% 3-6,7% 57,6% 3-6,% 4 266,4% 4 3,% 52 2,9% 34-3,8% 4 78,2% 4 45 -,% kina ASIEN EXKL. KINA -5,% 273-6,5% 8-2,% SYDAMERIKA 3 95,% 37 2,8% Produktion Konsumtion Export Import ton cwe -tal.% % år Globalt Efter att den globala produktionstillväxten av får- och lammkött stagnerat under 24 ser den nu återigen ut att öka, dock kommer tillväxten vara måttlig (+,8 %) spår FAO i sin senaste prognos för 25. Den totala produktionen i världen uppskattas till närmare 4 miljoner ton varav utvecklingsländer såsom Kina, Indien, Sudan, Pakistan och Nigeria står för 75 procent av produktionsvolymen. Generellt goda betesbetingelser i flera produktionsområden i Asien och Afrika bidrar till återhämtningen i världsproduktionen medan Oceanien spås en lägre produktion till följd av att tidigare utslaktning begränsar besättningsåterbyggnaden i Australien och Nya Zeeland. Med bakgrund av Australien och Nya Zeelands totala dominans i världshandeln med får- och lammkött, faller det sig logiskt med en mer dämpad världsmarknad under 25 med utgångspunkt från den pågående besättningsåterbyggnaden som sker inom länderna. FAO spår att världshandel kommer att minska med 8,5 procent och uppgå till närmare 94 ton under 25. Lägre tillgängliga exportvolymer kommer innebära att Australien och Nya Zeeland inriktar sina exportinsatser på marknader med högre betalningsförmåga, exempelvis EU och USA, medan tillväxtmarknader som exempelvis Kina kommer att prioriteras ned något. Figur. Fördelning av världens export av fåroch lammkött 25 Kina Asien exkl. Kina Afrika EU Australien Nya Zeeland Sydamerika Övriga Källa: FAO % 6% 4% 3% 43% 4% 3% % Marknadsbalansen inom EU Till skillnad från köttslag som gris och nöt, har EU en kraftigt negativ handelsbalans när det gäller får och lammkött. I EUkommissionens prognos för 25 beräknas självförsörjningsgraden uppgå till 88,6 procent. Uteslutande delen av det importerade får- och lammköttet (82%) kommer från Nya Zeeland. Exportstatistik för det första kvartalet 25 bekräftar tidigare resonemang om att Nya Zeeland kommer att intensifiera sina exportinsatser mot EU under året. Marknadsandelen är under perioden 87 procent av den totala importvolymen och den samlade nya zeeländska importen till EU uppgår till närmare 54 ton. Trenden visar på en pågående förbättring av EUs handelsbalans som en följd av en mycket positiv exportutveckling under de senaste fem åren motsvarande 79 procent! Libyen och Hong Kong är de i särklass viktigaste exportmarknaderna och står för närmare 64 procent av exportvolymen men även andra länder som Jordanien och Libanon uppvisar en kraftig tillväxt. LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 2

Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige får- och lammkött uppgick till 3 8 ton första kvartalet 25. Figur visar att trenden av stigande konsumtion av får- och lammkött i stora delar möts av en stigande importtrend. Som en konsekvens av detta fortsätter det svenskproducerade lammköttet att tappa marknadsandelar på den svenska totalmarknaden, idag uppgående till närmare 24 procent. Slakten av får var oförändrad medan slakten av lamm ökade kraftigt (+9, %) i jämförelse med perioden januari-mars 24. Produktionen av får- och lammkött uppgår till närmare 94 ton vilket innebär en ökning med närmare 6 procent jämfört med första kvartalet 24. Konsumtionsökningen är ännu större, cirka 2 procent, vilket sammantaget innebär att konsumtionen av 5, Figur. Köttmarknadsutvecklingen för får- och lammkött i Sverige, ton per kvartal. 4,5 4, 3,5 3, 2,5 Produktion 2, Konsumtion,5, 25 Sjunkande priser på färdigfoder (-9 %) under perioden januarimaj kombinerat med ett slaktpris som stigit med 9 procent har inneburit en närmast fyrfaldig marginalförstärkning i lammproduktionen i förhållande till januari-maj föregående år. Under slutet april genomförde Jordbruksverket en viss korrigering av prisstatistiken att bättre överensstämma med den prisbild som råder Källa: SCB och Egen bearbetning bland inrapporterande slakterier. Denna korrigering förklarar dock inte enskilt den prisuppgång som skett under 25. I störst utsträckning är den förstärkta prisbilden för lammkött efterfrågedrivet. Situationen bekräftas i figur 2 genom kontinuerligt stigande priser över tid med allt bredare pristoppar. Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får- och lamm i Sverige. 69 224% Övriga 2 97% Norge 5-2% Import 3 4 8,4% Övriga 2 5% Irland 787 28% Nya Zeeland 767 % Belgien 272-2% Tyskland 76-43% 4. 3 3. 2 2... Figur 2. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Kravfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 25-5 Finland 4 25-7 82,5% 24-33 95 5. 24-45 Export 5 24-9 9,% 24-2 44,3 6. 23-49 Antal slaktade lamm ( -tal) 6 23-25,2% 23-37 5,3 23- perioden (%) 23-3 jan - mars 25 Antal slaktade tackor och baggar ( -tal) 22-29 Sverige 22-4 Exporten av svenskt lammkött har en fortsatt positiv trend och växer närmast exponentiellt i förhållande till det första kvartalet 24. I synnerhet präglas utvecklingen av en framgångsrik handel med Finland och utgörs främst av färskt eller fryst benfritt lammkött. Exporten har tidigare kännetecknats av relativt blygsamma volymer i förhållande till den totala produktionen men inledningen av 25 vittnar om en kraftig tillväxt. Under perioden jan-mars utgjorde exporten av får-och lammkött närmare 9,6 procent av den totala svenska produktionsvolymen. Även importen ökar för samma period. Nya Zeeland och Irland ökade sin export med respektive 28 procent i jämförelse med samma period föregående år. 22-5 2 3 4 24 22-7 2-33 2 3 4 23 2-45 2-9 2 3 4 22 2-2 2-49 2 3 4 2 2-25 2-37 2 3 4 29 2 2-2-3 Lönsamhetsindikator Import 5 Bearbetning av Magnus Jönsson. Källa: Jordbruksverket och SCB 3 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25 4

Svensk vs fransk lammköttsmarknad En närmare granskning av prisutvecklingen på den svenska respektive franska lammarknaden visar på tydliga skillnader. Under de senaste fem åren har priserna på franskt lammkött kontinuerligt legat över den svenska prisnivån samtidigt som den svenska marknaden har tydligare säsongsmässiga inslag. Vad är förklaringen till denna skillnad? 7 6 5 4 3 2 2 2 22 23 24 2 8 6 4 2 Figur 3. Utvecklingen av de franska och svenska lammpriserna (kr/kg) samt utvecklingen av eurokursen (kr/ ). Sverige Frankrike Euro Källa: SCB Delvis har förstärkningen av eurokursen sedan inledningen av 23, bidragit till den uppåtgående trenden för de franska avräkningspriserna men det är inte hela sanningen. Den säsongsmässiga karaktären i de svenska avräkningspriserna är främst kopplade till en ojämn tillgång på lamm över året. Detta är dock inget utmärkande drag för den svenska produktionsapparaten utan kan ses även i Frankrike. Skillnaden är dock magnituden i variationerna. Medan den franska lammslakten varierar med 2 procent, baserat på månatlig slaktstatistik, är motsvarande variation kopplat till den svenska slakten närmare 34 procent. Ytterligare en dimension är att den svenska konsumtionen av lammkött inte är jämnt fördelad över året, av tradition äter de flesta lamm under nyårs- och påskhelgen. Skillnaden i konsumtionsmönster mellan de båda länderna kan till viss del vara kopplad till demografiska olikheter. Enligt International Religious Freedom Report från 23, framgår att andelen av befolkningen med muslimsk eller judisk religionstillhörighet är närmare procent i Frankrike att jämföra med Sverige där siffran är närmare 6 procent. Kulturella skillnader bidrar till en starkare preferens för lammkött i Frankrike och konsumtionen av lammkött per person uppgår till närmare 2,6 kilo per person i kontrast till Sverige där konsumtionen motsvarar närmare,7 kilo per person. Sammantaget bidrar detta till en jämnare efterfrågan och prisbild över året. En annan orsak till skillnader i prisbilden mellan Frankrike och Sverige ligger i hur den franska handelsbalansen är strukturerad när det gäller lammkött. Trots en vikande produktion och ökad import under de senaste fem åren så har de franska priserna på lamm hållt sig kvar på höga nivåer med endast måttliga prisfluktuationer. Till skillnad från exempelvis Sverige där marknaden för lammkött domineras av nya zeeländsk import, är det istället Storbritannien som är den huvudsakliga marknadsaktören i Frankrike. Detta med en marknadsandel på närmare 26 procent för totalmarknaden och 42 procent av importmarknaden. Siffrorna för Nya Zeeland är respektive 5 procent. Att den franska marknaden har förutsättningar att upprätthålla en högre prisnivå kan till viss del ha en handelspolitisk förklaring tack vare att importen i så pass stor omfattning kommer från Storbritannien, där kostnadsläget och prisbilden är högre än i exempelvis Nya Zeeland. Ytterligare en aspekt är att det brittiska importköttet i stor utsträckning aktivt marknadsförs i premiumsegmentet bland annat genom varumärket St George, som under 24 rankades som nummer tre i konkurrens med franska motsvarande premiumvarumärken. Samtidigt som den franska marknaden för lammkött i allt större omfattning domineras av brittiska lammköttsprodukter, blir det franskproducerade köttet alltmer exklusivt och det finns tydliga ambitioner att positionera sig i premiumsegmentet. Den brittiska motsvarigheten till Jordbruksverket, Agriculture and Horticulture Development Board (ADHB), uppskattade 23 att närmare 3 procent av den franska produktionsvolymen av lammkött marknadsförs med särskilda kvalitetsattribut genom olika certifieringar, exempelvis Label Rouge. Producenter anslutna till de olika certifieringarna erbjuds ofta bättre priser genom organiserade prisförhandlingar gentemot slakterier. En tydlig fokusering på premiumsegmentet bidrar därmed till bättre förutsättningar att upprätthålla en högre prisnivå för det franskproducerade lammköttet. 5 LRF 25 - EKONOMI OCH MARKNAD JUNI 25

Utgivare: LRF 25 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Lotta Bäckberg, Anette Hohner, Ulf Palm, Janne Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström