Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

2013-08-15 1 (10) PM Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv I kommunallagen (1991:900) och i lagen om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser kring hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där finns bl.a. bestämmelser om god ekonomisk hushållning och om det s.k. balanskravet, d.v.s. att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Från och med 1 januari 2013 har ett antal förändringar skett i dessa lagar. I denna promemoria beskrivs förändringarna och ges förslag på hur Nacka kommun ska tillämpa dem. Utgångspunkten för resonemangen och ställningstagandena i denna pm är regeringens proposition (2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver samt Sveriges och kommuner och landstings vägledning RUR i praktiken. Förändringarna i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning De nya förändringar som trätt i kraft 1 januari 2013 är: Kommunallagen - Kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommunen väljer att avsätta medel i en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna också fastställa hur kommunens tillämpning av RUR ska vara. - Resultatutjämningsreserv: möjlighet har införts att under vissa förutsättningar reservera delar av ett för året positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv och sedan under vissa förutsättningar disponera dessa medel. - Ökad tydlighet att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat Lagen om kommunal redovisning - Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning - Bestämmelsen att utvärdering av god ekonomisk hushållning ska göras i förvaltningslagen preciseras och även den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (10) - RUR (om en sådan tillämpas av kommunen) ska specificeras som en delpost till det egna kapitalet i balansräkningen, i årsredovisningen. Nedan följer en beskrivning av innebörden av dessa nya bestämmelser. Nytt om god ekonomisk hushållning Det har sedan länge funnits regler om att kommuner och landsting ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona. Kommunallagen innehåller det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens löpande intäkter ska vara minst lika stora som de löpande kostnaderna. Lagen innehåller också ett krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet preciseras inte mer än så, men en generell tolkning är t.ex. att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och att varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Ett visst överskott ska finnas i verksamheten så att inte det egna kapitalet urholkas genom inflation eller av för låg självfinansiering av investeringar. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Sedan tidigare gäller enligt kommunallagen att kommunerna i samband med budgeten ska ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i delårsbokslut och årsredovisning. Det ska också finnas mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen (i årsredovisningen) ska innehålla en utvärdering av dessa mål. Nytt i kommunallagen är att den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. De nya bestämmelserna innebär också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska ha sin utgångspunkt i kommunens eller landstingens ekonomiska ställning, vilka faktorer som främst kommer att påverka dess verksamhet och ekonomi i framtiden samt en bedömning av faktorernas betydelse och påverkbarhet. Det kan t.ex. gälla planerade investeringar, låneskulder och det totala pensionsåtagandets påverkan på resultat och ställning (regeringens proposition 2011/12:172 ). Regeringen framhåller att perspektivet i riktlinjerna ska vara strategiskt och långsiktigt, d.v.s. längre än budgetperiodens tre år. Om en kommun beslutar att ha en resultatutjämningsreserv ska hanteringen av en sådan framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ny möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv (RUR) En möjlighet har införts att under vissa förutsättningar reservera delar av ett för året positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv RUR. Reserven kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, genom att bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja den när skatteunderlagsutvecklingen är svag. På så sätt ges en större möjlighet för kommuner och landsting att få en ökad stabilitet i verksamheterna och undvika kortsiktiga neddragningar av

3 (10) verksamheter vid tillfälliga intäktsdämpningar som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är dock inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort d.v.s. inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. Förutsättningar för att göra reserveringar till RUR Möjligheterna att göra reserveringar begränsas av en s.k. 1-procents- respektive 2- procentsregel. Det innebär att reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antigen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen istället uppgå till 2 procent av de ovan nämnda posterna. Nedan visas ett räkneexempel för 1-procentsregeln, i ett fall där balanskravsresultatet är lägre än årets resultat: A. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning 4 000 mnkr B. 1 procent av ovan 40 mnkr C. Årets balanskravsresultat 100 mnkr D. Möjlig avsättning: det som överstiger B av C (C-B) 60 mnkr Inget hindrar att man lokalt sätter högre gränsvärden för när reserveringar får göras. Beslut om huruvida gränsvärdena ska vara enligt lagens minimikrav eller högre fattas utifrån vilket resultatkrav som är rimligt för den enskilda kommunen, bl.a. utifrån framtida investeringsbehov och andra faktorer som har påverkan på kommunens ekonomiska ställning. Förutsättningar för att disponera medel ur RUR Lagen anger att medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering görs inte i lagen, men i lagens förarbeten framgår att detta innebär att RUR inte ska möjliggöra en varaktig överbeskattning där delar av överskotten årligen sparas för framtiden. En stor RUR ska inte heller göra det möjligt att ha en nivå på skatteuttaget som är lägre, eller en kostnadsnivå som är högre, än vad som är långsiktigt hållbart. I förarbetena anges att ett riktvärde för när uttag kan göras ur en RUR är en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Om prognosen understiger genomsnittet kan reserven användas. En annan förutsättning som anges är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier för att använda medel ur en RUR bör alltså vara uppfyllda, enligt förarbetena:

4 (10) 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Nedan visas en tabell som visar utfall och prognos för skatteunderlagets utveckling. Av den framgår att det för åren 2013 och 2014, enligt definition 1) ovan, skulle vara möjligt att använda medel ur en resultatutjämningsreserv. 2012 2013 2014 2015 2016 Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 Årlig 4,1 3,5 3,2 4,5 5,3 Differens 0,3 0,3 0,7 0,6 1,4 Källa: SKL Budget Det är tillåtet att utnyttja utjämningsreserven i budget. Det hanteras i så fall inom budgetprocessen för att nå en budget i balans på balanskravsnivå. Skulle det användas i budgetsammanhang innebär det i praktiken ett budgeterat negativt resultat, som via balanskravsutredning och reserveringen då uppfyller lagens minimikrav på budget i balans. Redovisning Redovisningen av utjämningsreserven ska göras inom posten eget kapital i balansräkningen. Reservering till och disponering av medel ur utjämningsreserven anges i not om balanskravsresultatet. Hanteringen om utjämningsreserven ska kommenteras i förvaltningsberättelse. Redovisning av utjämningsreserven ska inte göras i resultaträkningen. Nacka kommuns utgångsläge och förutsättningar Definition av god ekonomisk hushållning i kommunen Styrningen i Nacka kommun utgår från den av kommunfullmäktige antagna visionen om öppenhet och mångfald och grundläggande värderingen om förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga och vilja att ta ansvar. Baserat på visionen och den grundläggande värderingen finns kommunövergripande mål samt strategiska mål för varje nämnd, som fastställs av kommunfullmäktige i Mål och budget årligen. Vidare fastställer kommunfullmäktige finansiella mål i samband med Mål och budget. För att bedöma om kommunen lever upp till bestämmelsen om god ekonomisk hushållning görs en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för de åtta kommunövergripande målen som baseras på läget för måluppfyllelsen av de underliggande strategiska målen och av de finansiella målen. De kommunövergripande målen är uppdelade i mål som ger verksamhetsresultat och mål för insatta resurser. Insatta resurser handlar om det som sätts in i form av personal, mark,

5 (10) lokaler och andra resurser för att uppnå verksamhetsresultat, d.v.s. det som medborgarna efterfrågar. De kommunövergripande målen Mål som ger verksamhetsresultat God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Mål för insatta resurser Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans Under målet kommunal ekonomi i balans finns de finansiella målsättningarna som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nyckeltalen är: 1. Nettokostnadsandel: Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Målsättningen är att nettokostnaden ska vara 97,5 procent, över en treårsperiod. Det innebär omvänt uttryckt att summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ska vara 2,5 procent högre än kostnaderna. Alla kommuner bör ha ett rimligt överskott för att realt konsolidera ekonomin och för en tillväxt kommun som Nacka bör överskottet ligga åtminstone i nivå med målsättningen med tanke på den höga investeringsnivån. Det finns ett direkt samband mellan kommunens resultat och finansieringen av investeringar, i Nackas fall lånenivå. Reavinster och jämförelsestörande intäkter som inte finns med i detta nyckeltal bidrar dock positivt till finansieringen av investeringar. 2. Förändring av soliditet: Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Nyckeltalet mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Målsättningen för kommunen är att förändringen ska vara positiv. 3. Självfinansieringsgrad av investeringar: Nyckeltalet beskriver hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras av egna medel. Det tas fram genom att dividera årets resultat (plus avskrivningar) med nettoinvesteringarna. Den långsiktiga målsättningen är att självfinansieringsgraden ska vara 100 procent. De närmaste åren kommer det inte vara möjligt att uppnå detta mål, p.g.a. den höga investeringsnivån med anledning av att kommunen växer kraftigt. 4. Låneskuld: Ett vanligt sätt att se på god ekonomisk hushållning är att det innebär att varje generation ska bära kostnaden för den själv beslutar om och konsumerar. Därför ska låneskulden inte öka så pass inför framtiden att det minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. I Mål och budget beslutas om ett tak för låneskulden för kommande år.

6 (10) Utgångsläge för verksamhet och ekonomi samt framtida utmaningar Enligt regeringens proposition 2011/12:172 Kommunala utjämningsreserver samt Sveriges kommuner och landstings vägledning RUR i praktiken bör riktlinjerna för god ekonomisk hushållning samt ställningstagandet till om kommunen ska använda en RUR och i så fall under vilka förutsättningar utgå från kommunens utgångsläge och förutsättningar, t.ex. den ekonomiska ställningen i nuläget, framtida befolkningsutveckling och investeringsbehov, m.m. Nacka är en tillväxtkommun Nacka kommun är en tillväxtkommun. Den genomsnittliga befolkningstillväxten den senaste tioårsperioden har varit 1600 personer per år, vilket motsvarar nästan 2 procent per år. Tillväxten beror på ett starkt bostadsbyggande i kombination med ett högt födelsenetto. Den stora befolkningsökningen har skapat ett högt investeringstryck. Trycket förstärks av att det nu måste göras reinvesteringar i de stora investeringar i infrastruktur och som gjordes under de starka tillväxtåren under 1960-70 talen en situation som Nacka kommun delar med många andra kommuner i landet. Kommunen planerar för en fortsatt hög tillväxt; de närmsta 10-20 åren planeras för ett bostadsbyggande på betydligt högre nivåer än vad som varit fallet under den senaste tioårsperioden. Tät stad ska byggas på Västra Sicklaön, med tunnelbaneförbindelse till Stockholms city, och även i andra delar av kommunen finns planer på nya bostäder. Utifrån detta prognostiseras en hög befolkningstillväxt. Detta kommer att skapa ett fortsatt högt tryck på investeringar i infrastruktur, förskolor och skolor, m.m. Goda verksamhetsresultat men behov av en starkare ekonomi De senaste åren har kommunens ekonomiska resultat varit svaga. Nettokostnadsandelen var 99,8 procent för perioden 2010-2012, d.v.s. betydlig sämre än målnivån på 97,5 procent. År 2012 var nettokostnadsandelen 100, 5 procent, d.v.s. nettokostnaderna var högre än summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Kommunens självfinansieringsgrad av investeringar låg under perioden 2010-2012 på i snitt 38,7 procent. Målsättningen är 100 procent, vilket är en långsiktig målsättning som inte är realistisk att nå inom de närmsta åren men nivån bör gå i riktning mot den målsättningen. År 2011 var kommunens ekonomiska resultat negativt, med ett balanskravsresultat på -28 miljoner kronor och ett årets resultat på -54 miljoner kronor. Bokslutet för 2012 och det första delårsbokslutet för 2013 visade på vissa ljusningar. Balanskravsresultatet för 2012 blev 33,4 miljoner kronor, vilket var 10,5 miljoner kronor bättre än budget. Låneskuldens ökning blev lägre än prognostiserat 2013, p.g.a. en lägre investeringsnivå än planerat. En stor del av förklaringen till att resultatet blev bättre än väntat var en engångsintäkt i form av reavinster samt återbetalning av premier för avtalsgruppssjukförsäkringen. Prognosen för balanskravsresultatet år 2013 var vid bokslutet för tertial 2 116,8 miljoner kronor. Med det resultatet skulle nettokostnadsandelen 2013 uppgå till 98,7 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående år men fortfarande sämre än målsättningen.

7 (10) Nacka kommun har låtit Kommunforskning i väst ta fram en finansiell profil för kommunen. Kommunens finansiella profil jämförs med kommunerna i Stockholms län. I rapporten konstateras bl.a. att Nackas självfinansieringsgrad av investeringar var betydligt lägre än snittet för kommunerna i Stockholms län; treårssnittet för Nacka 2010-2012 låg på 40 procent, jämfört med länets snitt på 94 procent. Det beror på att Nacka uppvisade svagare resultat än snittet för länet samtidigt som investeringsvolymen i Nacka var betydligt större än snittet. Kommunforskning i väst skriver sammanfattningsvis att kommunen måste stärka sin ekonomi, då de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Läget för verksamhetsresultaten bedöms vara bra och i många fall mycket bra, såväl i absoluta mått mätt som i jämförelse med andra kommuner. Kommunen har exempelvis utsetts till en av de allra bästa skolkommunerna och även en av de allra bästa näringslivskommunerna i landet under början av 2013. Medborgarundersökningen som genomförs årligen har stabila och höga resultat, i jämförelse med andra kommuner. Mot bakgrund av svaga ekonomiska resultat de senaste åren och låg måluppfyllelse av de finansiella nyckeltalen har bedömningen varit att kommunen under en period inte levt upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning, trots en hög måluppfyllelse när det gäller målen för verksamhetsresultat. De överlag goda verksamhetsresultaten ger en stabil grund och goda förutsättningar i ett läge när det krävs ansträngningar och prioriteringar för att uppnå god ekonomisk hushållning Långtidsprognos pekar på behov av högre överskott och effektivisering En ekonomisk långtidsprognos för perioden 2013-2025 för Nacka kommun togs under vintern 2013 fram av PWC, på uppdrag av kommunen. Prognosen grundar sig på bland annat på antaganden om bostadsbyggande, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån dessa antaganden har det så kallade demografiska trycket räknats fram, både på drift- och investeringsekonomin. Syftet med långtidsprognosen var att ge en vidgad och fördjupad syn på hur olika variabler påverkar kommunens ekonomi. Prognosen är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion och beslut som handlar om kommunens långsiktiga utveckling. Prognosen visar att det demografiska trycket kommer att bli högt, givet den stora befolkningsökning som kommer att ske p.g.a. bostadsbyggandet. För att inte låneskulden ska växa sig alltför stor bör kommunen sträva efter liksom är målsättning i dagsläget att få större överskott och på så sätt kunna öka självfinansieringsgraden av investeringar. Prognosen visar att även om kommunen har ett överskott på 2,5 procent (d.v.s. en nettokostnadsandel på 97,5 procent) så kommer det att krävas årliga effektiviseringar för att inte låneskulden ska stiga alltför mycket.

8 (10) Nacka kommuns tillämpning av de nya bestämmelserna Utgångspunkt för riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning föreslås utgå från de kommunövergripande målen, de underliggande strategiska målen samt de finansiella nyckeltalen. Det innebär därmed ingen förändring av kommunens sätt att definiera och utvärdera god ekonomisk hushållning sedan tidigare. Målsättningarna för de finansiella nyckeltalen är krävande och satta så att kommunens ekonomi ska ha en långsiktig bärighet. Likaså är målsättningarna för verksamhetsresultaten högt satta, i syfte att kommunens reslutat ska vara bland de allra bästa i landet. Ett gott resursutnyttjande, med ett ständigt pågående effektiviseringsarbete, är en förutsättning för att de kommunövergripande målen och de finansiella målsättningarna ska nås särskilt med tanke på kommunens starka befolkningstillväxt och de krav som en sådan ställer i form av exempelvis investeringar. Utgångspunkt för tillämpning av en resultatutjämningsreserv Det föreslås att kommunen ska använda sig av möjligheten att avsätta medel till och använda medel från en resultatutjämningsreserv. Möjligheten finns då att begränsa negativa ekonomiska effekter av tillfälliga konjunkturvariationer, genom att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Att använda en resultatutjämningsreserv kan för kommunens del därmed bidra till en ekonomi i balans kortsiktigt, vid tillfällen då en tydligt vikande konjunktur tillfälligt gör detta svårt. För att god ekonomisk hushållning ska kunna nås varaktigt måste dock fokus ligga på att uppnå de finansiella målsättningarna. Annorlunda uttryckt kan resultatutjämningsreserven för Nacka kommuns del ses som en försäkring mot minskade skatteintäkter, som kan användas i situationer då lagens krav på ett resultat i balans riskerar att inte uppnås. Utgångspunkten bör dock vara att överskotten för kommunen ska vara så pass stora att användning av reserven inte kan bli aktuell. Reservering av medel till en resultatutjämningsreserv Under en uppbyggnadsfas föreslås kommunen tillämpa den s.k. 1-procentsregeln för att göra avsättningar till resultatutjämningsreserven, d.v.s. reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antigen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Beslut om en eventuell reservering till resultatutjämningsreserven kommande år kan fattas i samband med budgetbeslutet och/eller i årsredovisningen, i en balanskravsutredning. Om beslut har fattats i samband med budget kan detta beslut revideras i årsredovisningen, om utfallet skulle skilja sig från vad som prognostiserats. Användning av medel från resultatutjämningsreserven För att medel ur resultatutjämningsreserven ska kunna användas föreslås kommunen använda de riktlinjer som anges i regeringens proposition, nämligen att:

9 (10) 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Beslut om disponering ur resultatutjämningsreserven bör fattas i samband med årsbokslutet. Det är vid tillfällen då kommunens resultat annars inte skulle nå balanskravet p.g.a. en svag utveckling av skatteunderlaget. Detta skulle ha som konsekvens att kommunen då slipper återställa ett negativt resultat under de kommande åren. Resultatutjämningsreserven ska endast användas för att undvika ett balanskravsunderskott. Av detta följer att beslut att använda medel ur reserven i kommande års budget i praktiken skulle innebär att budgetera att negativt resultat, d.v.s. en för hög kostnadsnivå alternativt en för låg intäktsnivå. För en kommun som Nacka med stort investeringsbehov och tillika upplåningsbehov, så skulle en finansiering av driftbudgeten via resultatutjämningsreserven innebära en motsvarande ökning av kommunens lånebehov, eftersom detta är medel som inte finns varken i resultaträkningen eller likvidmässigt. Högre lån innebär räntekostnader som tar resurser från verksamheten. Därför måste utgångspunkten vara att reserven inte ska användas i budgetsammanhang. Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning Nacka kommun har en god ekonomisk hushållning när de av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen nås. Kommunen kan sätta av medel till och disponera medel ur en resultatutjämningsreserv. 1. Disponering av medel ur resultatutjämningsreserven får göras a. de år prognosen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren i riket samt b. för att balanskravet ska kunna uppnås (eller så långt som reserven räcker). 2. Beslut om avsättning av medel till resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med beslut om mål och budget och/eller i en balanskravsutredning i samband med årsredovisningen. 3. Beslut om disponering av medel ur resultatutjämningsreserven fattas i en balanskravsutredning i samband med årsredovisningen. 4. Reserven ska uppgå till högst 150 miljoner kronor. Riktlinjerna föreslås läggas till befintligt reglemente för mål- och resultatstyrning (beslutat i kommunfullmäktige 2012-06-11 108). Avsättning till en resultatutjämningsreserv från resultatet 2010 Under 2013 finns möjligheten att göra reserveringar av eventuella ekonomiska överskott för åren 2010, 2011 och 2012 som överskrider gränsvärdet 1 procent av skatteintäkterna. Beslut om en sådan retroaktiv reservering måste fattas av kommunfullmäktige under år 2013,

10 (10) därefter är det inte möjligt. I Nackas fall gäller det endast år 2010 då resultatet uppgick till 125 mnkr och balanskravsresultatet var 93 mnkr. Enligt bestämmelserna ska man ta det lägre av dessa två att räkna avsättningen på. Det innebär en möjlighet att reservera 56 mnkr, enligt följande: E. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning 3714 mnkr F. 1 procent av ovan 37 mnkr G. Årets balanskravsresultat 93 mnkr H. Möjlig avsättning: det som överstiger B av C (C-B) 56 mnkr