Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte 14.-15. november 2013 Danmark Nyckeltal för Island Folkmängd 325.010 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 3,5 % Arbetslöshet 4,8 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld i förhållande till inkomst: (162,4 %) Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år 1200 Antal bostäder nästa år 1400 Antal bostäder som behöver byggas/år: 2000-2500 NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer www.nbo.nu
Bostadsmarknad och bostadspolitik på Island hösten 2013 Ekonomisk och politisk bakgrund Den ekonomiska nedgången på Island 2008-2010 var avsevärt större än genomsnittet i andra industrialiserade länder och hos övriga av Islands främsta handelspartner. Detta kom dock inte som en överraskning, med tanke på de enorma obalanser som hade byggts upp på tröskeln till den internationella finanskrisen. Det bör också hållas i minnet att Island råkade samtidigt ut för en systemisk bankkris och en allvarlig valutakris. Föreliggande forskningsresultat tyder på att ekonomiska recessioner i kölvattnet av en sådan kris kan te sig tre gånger kraftigare och ta två gånger längre tid än när det endast rör sig om en bankkris. Utsikterna för handelsekonomin har också förbättrats, även om det antas att detta kommer att ta tid. Det föreligger också en viss styrka och hållbarhet i den inhemska ekonomiska återhämtningen, särskilt med tanke på svårigheten att uppskatta hur stor slackan är som ännu kvarstår i ekonomin. Långsamheten i återhämtning på Islands internationella handelsområden kan också visa sig vara ett fortsatt hinder för den ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av de viktigaste ekonomiska indikatorerna 2006-2012, samt prognoser för 2013-2018, visas i den medföljande tabellen. (Siffror för 2013 är preliminära.) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ekonomisk tillväxt 4,7 6,0 1,2-6,6-4,1 2,7 1,4 1,7 2,7 2,8 2,8 2,9 2,9 Konsumentpriser 6,8 5,0 12,4 12,0 5,4 4,0 5,2 3,5 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 Arbetslöshet 1,2 1,0 1,6 8,0 8,1 7,4 5,8 4,8 4,5 4,2 3,8 3,7 3,5 Lönehöjningar 9,5 9,0 8,1 3,9 4,8 6,8 7,8 5,5 5,6 4,5 4,3 5,2 5,3 Bostadsinvesteringar 16,5 13,2-21,9-55,7-17,6 8,6 6,9 23,7 25,9 13,6 14,5 10,2 6,6 Källor: Hagstofa Íslands (Islands Statistikbyrå), Seðlabanki Íslands (Islands Centralbank). Enligt siffror från Statistiska centralbyrån ökade Islands BNP 1,4 procent 2012, men inte med 1,6 procent, som tidigare siffror indikerade. Enligt en tidigare prognos förväntades den ekonomiska tillväxten minska första halvåret 2013, men att den skulle återhämta sig under den senare delen av året. Preliminära siffror tyder dock på att den ekonomiska tillväxten under första halvåret har varit betydligt högre än prognosen, dvs 2,2 procent, till följd av högre tillväxt främst på grund av ökade investeringar och mindre import av varor. Ökad tillväxt 2013 beror främst på större investeringar, medan övriga utgiftskomponenter, samt utrikeshandeln, förändrades mindre. Arbetslösheten har minskat mer än väntat, Island har nu mindre arbetslöshet än flesta länder inom både EU och OECD. Siffran för 2013 väntas bli 4,8 procent, jämfört med 5,8 2
procent 2012 och 7,4 procent 2011. Andelen sysselsatta inom hela arbetsstyrkan ar ökad med 2 procent och den samlade arbetstiden har ökad ännu mer, med 5,6 procent. Inflationen 2013 ser ut att ta ett kliv nedåt, till 3,5 procent och väntas vara nede på 2,5 procents nivån från och med 2015. Kronans växelkurs förväntas bli stabil under prognosperioden, fast där finns fortsatt stora frågetecken kring de gällande mycket stränga valutarestriktionerna och tidpunken för deras eventuella avskaffande. Den nya regering som tilträdde efter Alltingsvalet i april har nu börjat sätta sin prägel på den förda politiken på Island, både inrikespolitiken och den som förs gentemot Europa och övriga utlandet. Nyligen lade regeringen fram sitt första budgetförslag som kännetecknas av stora nedskärningar bl a inom den redan hårt åtstramade sjukvårdssektorn. Regeringens största fråga gäller dock vallöftet från statsministerns parti, Framstegspartiet, att genomföra en generell åtgärd för att skriva ned hushållens samlade bostadsskulder med 20 procent. Konkreta förslag gällande den praktiska utformingen av vad statsministern har beskrivit som världhistoriens största skuldsanering väntas se dagens ljus under november 2013. På den utrikespolitiska scenen har Islands förhandlingar om medlemskap i EU tills vidare lagts på is. Regeringen har dock utlovat att en folkomröstning skall hållas under nuvarande mandatperiod om förhandlingarna bör föras till sitt slut, med ett medlemskapsfördrag, eller om Island helt skall dra sig ur förhandlingarna. En majoritet av Islänningarna vill enligt en rad opinionsmätningar avsluta medlemsförhandlingarna. Gällande själva frågan om ett isländskt medlemskap av EU säger dock majoriteten att man skulle komma att rösta nej i den slutliga folkomröstningen. Befolkningsutvecklingen De senaste 50 åren har Islands befolkning ökat med 76,2 procent, som motsvarar ett årsgenomsnitt på 1,1 procent. Island har tappat 460 isländska medborgare till utlandet varje år, medan antalet utländska medborgare har i genomsnitt ökat årligen med 500. Följande diagram visar hur Islands flyttningsnetto för både isländska och utländska medborgare har utvecklats perioden 1975-2012. 3
Islands flyttningsnetto 1975-2012 (procent av befolkningen) - isländska/utländska medborgare - 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00-0,50-1,00-1,50 0,210,37 0,08 0,28 0,00 0,07 0,010,040,04 0,07 0,02 0,02 0,07 0,020,03-0,18 0,020,040,08 0,220,24 0,41 0,59 0,35 0,51 0,26 0,33 0,17-0,02-0,03 1,26 1,82 1,70 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0,51-0,74-0,03-0,14 0,19-2,00 Isl medborgare Utl medborgare Diagrammet visar upprepade perioder av större utvandring av isländska medborgare, på det sena 1970-talet, i början av 1990-talet samt den största samlade förlusten av isländska medborgare över fyraårsperioden som började 2009. Fyraårsperioden 2009, 2010, 2011 och 2012 flyttade sammanlagt omkring 2 procent av alla isländska medborgare till utlandet. Motsvarande siffror för tidigare perioder med stor utvandring har legat omkring 1,5 procent. Befolkningsförlusten i kölvattnet av händelserna 2008 har således visat sig mycket mindre än många hade befarat. Vidare har det stora antal utländska medborgare som flyttade till Island under 00-talets bubbelår mestandels stannat på Island. Läget på bostadsmarknaden Problemen med hushållens stora skuldsättning har blivit något mindre än de första åren efter finanskrisen. Det statliga bolåneinstitutet, Bostadsfonden brottas dock med stora problem. Därför tillsatte Alltinget i september 2011 en parlamentarisk expertkommitté för att genomföra en noggrann granskning av Bostadsfondens agerande under åren före och under finansbubblans år. Kommittén lämnade sin slutrapport i början av juli 2013. Den är i sin fyrabandsrapport rapport mycket kritisk mot fondens agerande och även mot dess uttalade politisering under bubbelåren. Kommitténs huvudslutsats är att fondens ackumulerade förluster alltsedan dess tillkomst 1999 kan i värsta fall komma att uppgå till 270 miljarder isländska kronor. Fondens fortsatta existens kan nu sägas vara kraftigt hotad med tanke på att den under de senaste åren har blivit en tung börda för statskassan och kommer att fortsätta vara det under ett antal år framöver. 4
På fastighetsmarknaden i huvudstadsregionen ligger priserna, som det följande diagrammet visar, fortfarande på nästan samma nivå som 2009 och 2010. 250 200 150 100 Reala och nominella fastighetspriser i huvudstadsregionen 2002-2013 158 164 166 169 169 166 164 168 174 156 144 139 130 129 101 104 108 110 113 113 115 119 123 100 100 102 106 110 113 116 117 126 119 213 221 227 227 236 230 223 224 222 213 203 197 198 197 200 201 198 192 194 196 194 196 197 203 207 212 214 216 221 224 225 186 181 172 178 179 176 162 159 150 141 130 128 123 119 119 119 118 119 119 120 122 121 120 123 124 122 124 126 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Reala priser Nominella priser I nominella termer stiger priserna något, de har nu nått samma nivå som vid den historiska höjdpunken vid slutet av 2007. På grund av den isländska kronans urholkade värde ligger de reala priserna dock ännu omkring 30 procent lägre än för sex år sedan. 5