Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning 2010 Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som vanligt finns bokmärken inlagda för att hjälpa dig att hitta och bläddra i årsredovisningen. Bokmärken visas automatiskt när dokumentet öppnas. För att växla mellan Visa och Visa inte bokmärken, klickar du på fliken Bokmärken i vänstermarginalen. Fördelen med att inte visa bokmärken, är att läsytan blir större. Söka/bläddra med hjälp av fraser Använd kommando Sök för att söka efter t.ex. frasen brottsförebyggande arbete. Bläddra med hjälp av tangenter (Windows). Navigering Använd tangenter Pil vänster resp. Pil höger för att bläddra en sida bakåt resp. framåt. Använd tangenter PageUp resp. PageDown för att bläddra en skärmsida bakåt resp. framåt. Använd tangenter Pil Uppåt resp. Pil Nedåt för att bläddra en rad bakåt resp. framåt. Förstora/förminska texten med tangenter (Windows) Använd tangenter Ctrl + plustecken resp. Ctrl + minustecken för att förstora resp. förminska texten. tips för utskrift För att skriva ut hela eller vissa utvalda delar av dokumentet, gör så här: Klicka på Skrivar-ikonen Ctrl + P (Pc), Cmd + P (Mac) Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för svartvit utskrift. Välj därför gärna svartvit utskrift. Trevlig läsning! Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga Robert Blombäck, Jimmy Gustafsson, Elisabeth Hammami, Jörgen Knutsson, Peter Knutson, Scanpix, SKL, Kristoffer Thessman, Patrik Trädgårdh, Benny Wilhelmson Beställ papperskopior Rikspolisstyrelsens kundcentrum: telefon 08-401 93 00, telefax 08-401 93 01

2 Polisens årsredovisning 2010 polisens årsredovisning 2010

2 Innehållsförteckning polisens årsredovisning 2010 «Innehåll 1 Rikspolischefen har ordet 9 2 Detta är Polisen 10 2.1 Organisation 10 2.1.1 Rikspolisstyrelsen 10 2.1.2 Polismyndigheter 12 2.1.3 Statens kriminaltekniska laboratorium 12 2.1.4 Tre år i sammandrag 12 3 Polisen i korthet 2010 14 4 Särskilda satsningar 18 4.1 Reformen 20 000 poliser 18 4.2 Mängdbrott 19 4.3 Grova brott 20 4.4 Rikspolisstyrelsens tillsynsoch inspektionsverksamhet 21 4.5 Polisens strategiska it-utveckling 22 4.6 Regeringens uppdrag till RPS att effektivisera polisverksamheten 23 5 Resultatutveckling för polisorganisationen 24 5.1 Bedömning av Polisens resultat 24 5.2 Resultatutveckling 26 5.2.1 Våldsbrott 26 5.2.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 27 5.2.3 Narkotikabrott 28 5.2.4 Trafikbrott 28 5.2.5 Övriga brott mot person 29 5.2.6 Skadegörelsebrott 30 5.2.7 Bedrägerier m.m. 30 5.2.8 Minskat antal ungdomsärenden och färre misstänkta ungdomar 31 5.3 Brottsförebyggande arbete 32 5.3.1 Evidensbaserade arbetsmetoder 33 5.3.2 Brottsförebyggande arbete i samverkan 36 5.3.3 Nationell trygghetsundersökning 36 5.4 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 38 5.5 Strategisk service 38 5.5.1 Polisens kontaktcenter 38 5.5.2 Servicemottagarnas nöjdhet med brotts- och förlustanmälan på polisen.se 40 5.6 Ekonomi 41 5.7 Kompetensförsörjning 41 5.7.1 Tillvaratagande av kompetens 41 5.7.2 Utveckling av ledarskap 41 5.7.3 Utbildning 43 5.7.4 Tillvaratagande av internationella erfarenheter 43 5.7.5 Bemötande- och attitydfrågor 44 5.7.6 Mångfald och likabehandling 44 5.7.7 Arbetstidens förläggning 44 5.7.8 Personalsammansättning 46 5.8 Övriga mål och återrapporteringskrav 50 5.8.1 Polisens resultat 50 5.8.2 Internationellt arbete 51 5.8.3 Brottsutbytesfrågor 53 6 Polismyndigheten i Blekinge län 54 6.1 Resultatutveckling 54 6.1.1 Våldsbrott 54 6.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 54 6.1.3 Narkotikabrott 55 6.1.4 Trafikbrott 55 6.2 Brottsförebyggande arbete 55 6.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 56 6.4 Ekonomi 56 6.5 Kompetensförsörjning 57 6.5.1 Personalsammansättning 57 6.5.2 Arbetsmiljö 57 7 Polismyndigheten i Dalarna 58 7.1 Resultatutveckling 58 7.1.1 Våldsbrott 58 7.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 58 7.1.3 Narkotikabrott 59 7.1.4 Trafikbrott 59 7.2 Brottsförebyggande arbete 59 7.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 60 7.4 Ekonomi 60 7.5 Kompetensförsörjning 61 7.5.1 Personalsammansättning 61 7.5.2 Arbetsmiljö 61 8 Polismyndigheten Gotland 62

polisens årsredovisning 2010 Innehållsförteckning 3 8.1 Resultatutveckling 62 8.1.1 Våldsbrott 62 8.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 62 8.1.3 Narkotikabrott 63 8.1.4 Trafikbrott 63 8.2 Brottsförebyggande arbete 63 8.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 64 8.4 Ekonomi 64 8.5 Kompetensförsörjning 65 8.5.1 Personalsammansättning 65 8.5.2 Arbetsmiljö 65 9 Polismyndigheten i Gävleborgs län 66 9.1 Resultatutveckling 66 9.1.1 Våldsbrott 66 9.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 66 9.1.3 Narkotikabrott 67 9.1.4 Trafikbrott 67 9.2 Brottsförebyggande arbete 67 9.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 69 9.4 Ekonomi 69 9.5 Kompetensförsörjning 69 9.5.1 Personalsammansättning 69 9.5.2 Arbetsmiljö 70 10 Polismyndigheten i Hallands län 71 10.1 Resultatutveckling 71 10.1.1 Våldsbrott 71 10.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 71 10.1.3 Narkotikabrott 72 10.1.4 Trafikbrott 72 10.2 Brottsförebyggande arbete 72 10.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 73 10.4 Ekonomi 73 10.5 Kompetensförsörjning 74 10.5.1 Personalsammansättning 74 10.5.2 Arbetsmiljö 74 11 Polismyndigheten i Jämtlands län 75 11.1 Resultatutveckling 75 11.1.1 Våldsbrott 75 11.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 75 11.1.3 Narkotikabrott 76 11.1.4 Trafikbrott 76 11.2 Brottsförebyggande arbete 77 11.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 78 11.4 Ekonomi 78 11.5 Kompetensförsörjning 78 11.5.1 Personalsammansättning 78 11.5.2 Arbetsmiljö 79 12 Polismyndigheten i Jönköpings län 80 12.1 Resultatutveckling 80 12.1.1 Våldsbrott 80 12.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 80 12.1.3 Narkotikabrott 81 12.1.4 Trafikbrott 81 12.2 Brottsförebyggande arbete 81 12.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 82 12.4 Ekonomi 82 12.5 Kompetensförsörjning 83 12.5.1 Personalsammansättning 83 12.5.2 Arbetsmiljö 83 13 Polismyndigheten i Kalmar län 84 13.1 Resultatutveckling 84 13.1.1 Våldsbrott 84 13.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 84 13.1.3 Narkotikabrott 85 13.1.4 Trafikbrott 85 13.2 Brottsförebyggande arbete 85 13.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 86 13.4 Ekonomi 86 13.5 Kompetensförsörjning 87 13.5.1 Personalsammansättning 87 13.5.2 Arbetsmiljö 87 14 Polismyndigheten i Kronobergs län 88 14.1 Resultatutveckling 88 14.1.1 Våldsbrott 88 14.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 88 14.1.3 Narkotikabrott 89 14.1.4 Trafikbrott 89

4 Innehållsförteckning polisens årsredovisning 2010 14.2 Brottsförebyggande arbete 89 14.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 90 14.4 Ekonomi 90 14.5 Kompetensförsörjning 91 14.5.1 Personalsammansättning 91 14.5.2 Arbetsmiljö 91 15 Polismyndigheten Norrbotten 92 15.1 Resultatutveckling 92 15.1.1 Våldsbrott 92 15.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 92 15.1.3 Narkotikabrott 93 15.1.4 Trafikbrott 93 15.2 Brottsförebyggande arbete 94 15.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 95 15.4 Ekonomi 95 15.5 Kompetensförsörjning 95 15.5.1 Personalsammansättning 95 15.5.2 Arbetsmiljö 96 16 Polismyndigheten i Skåne 97 16.1 Resultatutveckling 97 16.1.1 Våldsbrott 97 16.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 98 16.1.3 Narkotikabrott 98 16.1.4 Trafikbrott 98 16.2 Brottsförebyggande arbete 99 16.2.1 Polisområde Malmö (POMA) 99 16.2.2 Polisområde Nordvästra Skåne (PONV) 99 16.2.3 Polisområde Södra Skåne (POSS) 100 16.2.4 Polisområde Nordöstra Skåne (PONS) 100 16.2.5 Polisområde Mellersta Skåne (POMS) 101 16.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 102 16.4 Ekonomi 102 16.5 Kompetensförsörjning 102 16.5.1 Personalsammansättning 102 16.5.2 Arbetsmiljö 103 17 Polismyndigheten i Stockholms län 104 17.1 Resultatutveckling 104 17.1.1 Våldsbrott 104 17.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 105 17.1.3 Narkotikabrott 105 17.1.4 Trafikbrott 105 17.2 Brottsförebyggande arbete 106 17.2.1 Polismästerdirstrikt City 106 17.2.2 Polismästardistrikt Norrort 106 17.2.3 Polismästardistrikt Roslagen 107 17.2.4 Polismästerdistrikt Västerort 107 17.2.5 Polismästardistrikt Södertörn 108 17.2.6 Polismästardistrikt Södertälje 109 17.2.7 Polismästardistrikt Söderort 109 17.2.8 Polismästardistrikt Nacka 110 17.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 111 17.4 Ekonomi 111 17.5 Kompetensförsörjning 111 17.5.1 Personalsammansättning 111 17.5.2 Arbetsmiljö 112 18 Polismyndigheten i Södermanlands län 113 18.1 Resultatutveckling 113 18.1.1 Våldsbrott 113 18.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 113 18.1.3 Narkotikabrott 114 18.1.4 Trafikbrott 114 18.2 Brottsförebyggande arbete 115 18.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 116 18.4 Ekonomi 116 18.5 Kompetensförsörjning 116 18.5.1 Personalsammansättning 116 18.5.2 Arbetsmiljö 117 19 Polismyndigheten i Uppsala län 118 19.1 Resultatutveckling 118 19.1.1 Våldsbrott 118 19.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 118 19.1.3 Narkotikabrott 119 19.1.4 Trafikbrott 119 19.2 Brottsförebyggande arbete 120 19.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 121 19.4 Ekonomi 121 19.5 Kompetensförsörjning 121 19.5.1 Personalsammansättning 121 19.5.2 Arbetsmiljö 122

polisens årsredovisning 2010 Innehållsförteckning 5 20 Polismyndigheten i Värmland 123 20.1 Resultatutveckling 123 20.1.1 Våldsbrott 123 20.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 123 20.1.3 Narkotikabrott 124 20.1.4 Trafikbrott 124 20.2 Brottsförebyggande arbete 125 20.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 126 20.4 Ekonomi 126 20.5 Kompetensförsörjning 126 20.5.1 Personalsammansättning 126 20.5.2 Arbetsmiljö 127 23 Polismyndigheten i Västmanlands län 138 23.1 Resultatutveckling 138 23.1.1 Våldsbrott 138 23.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 138 23.1.3 Narkotikabrott 139 23.1.4 Trafikbrott 139 23.2 Brottsförebyggande arbete 139 23.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 140 23.4 Ekonomi 140 23.5 Kompetensförsörjning 141 23.5.1 Personalsammansättning 141 23.5.2 Arbetsmiljö 141 21 Polismyndigheten i Västerbottens län 128 21.1 Resultatutveckling 128 21.1.1 Våldsbrott 128 21.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 128 21.1.3 Narkotikabrott 129 21.1.4 Trafikbrott 129 21.2 Brottsförebyggande arbete 130 21.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 131 21.4 Ekonomi 131 21.5 Kompetensförsörjning 131 21.5.1 Personalsammansättning 131 21.5.2 Arbetsmiljö 132 22 Polismyndigheten i Västernorrlands län 133 22.1 Resultatutveckling 133 22.1.1 Våldsbrott 133 22.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 133 22.1.3 Narkotikabrott 134 22.1.4 Trafikbrott 134 22.2 Brottsförebyggande arbete 135 22.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 136 22.4 Ekonomi 136 22.5 Kompetensförsörjning 136 22.5.1 Personalsammansättning 136 22.5.2 Arbetsmiljö 137 24 Polismyndigheten i Västra Götalands län 142 24.1 Resultatutveckling 142 24.1.1 Våldsbrott 142 24.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 143 24.1.3 Narkotikabrott 143 24.1.4 Trafikbrott 143 24.2 Brottsförebyggande arbete 144 24.2.1 Polisområde Storgöteborg 144 24.2.2 Polisområde Älvsborg 144 24.2.3 Polisområde Skaraborg 145 24.2.4 Polismästarområde Fyrbodal 145 24.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 146 24.4 Ekonomi 146 24.5 Kompetensförsörjning 147 24.5.1 Personalsammansättning 147 24.5.2 Arbetsmiljö 147 25 Polismyndigheten i Örebro län 148 25.1 Resultatutveckling 148 25.1.1 Våldsbrott 148 25.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 148 25.1.3 Narkotikabrott 149 25.1.4 Trafikbrott 149 25.2 Brottsförebyggande arbete 150 25.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 151 25.4 Ekonomi 151 25.5 Kompetensförsörjning 151 25.5.1 Personalsammansättning 151 25.5.2 Arbetsmiljö 152

6 Innehållsförteckning polisens årsredovisning 2010 26 Polismyndigheten i Östergötlands län 153 26.1 Resultatutveckling 153 26.1.1 Våldsbrott 153 26.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 153 26.1.3 Narkotikabrott 154 26.1.4 Trafikbrott 154 26.2 Brottsförebyggande arbete 155 26.3 Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna 156 26.4 Ekonomi 156 26.5 Kompetensförsörjning 156 26.5.1 Personalsammansättning 156 26.5.2 Arbetsmiljö 157 27 Uppdrag 158 27.1 Rättsväsendets informationsförsörjning 158 27.2 Grov organiserad brottslighet 159 27.2.1 Resultat 159 27.2.2 Nedlagd tid 159 27.2.3 Kvantitativa resultat 160 27.2.4 Ekonomi 160 27.3 Europeiska fonden för de yttre gränserna 160 27.4 Miljöledning 160 27.5 Tillhandahållande av larmoch skyddspaket 161 27.6 Verkställighetsarbete 161 28 Ekonomisk redovisning 164 28.1 Kommentarer 164 28.1.1 Sammanfattning 164 28.1.2 Förutsättningar för Polisens ekonomi 164 28.1.3 Avgiftsfinansierad verksamhet 165 28.1.4 Resultaträkning 166 28.1.5 Balansräkning 168 28.1.6 Anslagsredovisning 169 28.2 Redovisningsprinciper 170 28.2.1 Allmänt 170 28.2.2 Avgiftsfinansierad verksamhet 170 28.2.3 Värderingsprinciper 170 28.2.4 Övrigt 170 28.3 Resultaträkning 172 28.4 Balansräkning Tillgångar 173 28.5 Balansräkning Kapital och skulder 174 28.6 Resultaträkning Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras 175 28.7 Anslagsredovisning 176 28.7.1 Redovisning mot inkomsttitel 176 28.7.2 Finansiella villkor 176 28.8 Anslagsredovisning per redovisningsenhet 178 28.9 Finansieringsanalys 179 28.10 Noter till resultaträkningen 180 28.11 Noter till balansräkningen 182 28.12 Noter till anslagsredovisningen 186 28.13 Noter till finansieringsanalysen 187 28.14 Sammanställning över väsentliga uppgifter 188 28.15 Styrelse och ledning 191 28.15.1 Andra uppdrag som styrelseeller rådsledamot 192 28.15.2 Ersättningar och förmåner 193 28.16 Styrelsens underskrift av årsredovisningen 2009 194 28.17 Bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid Polisen 195 29 Internrevision 196 30 Bilagor 198 30.1 Bilaga 1. Läsanvisningar 198 30.1.1 Avgränsningar och bedömningsgrunder 198 30.1.2 Bedömning av resultatutvecklingen 199 30.1.3 Redovisning av måluppfyllelsen för de nationella kvantifierade målen enligt PF 200 30.1.4 Förklaringar av använda begrepp 200 30.1.5 Brottsindelning 203 30.2 Bilaga 2. Polismyndigheternas adresser 206 30.3 Bilaga 3. anställda, årsarbetskrafter och medeltal anställda 207 30.4 Bilaga 4. Åldersstruktur vid myndigheterna inom Polisen 208 30.5 Bilaga 5. Verksamhetsstatistik 216 30.5.1 Läsanvisningar till resultatbilagan 216 Innehåll Bilaga 5 217

polisens årsredovisning 2010 7 Trygghet, förtroende och utsatthet för brott Förtroende för Polisen är högt i samhället. Detta framgår bland annat av den nationella trygghetsundersökning (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört varje år sedan 2006. NTU bygger på intervjuer med drygt 14 000 personer i åldern 16 79 år. Rapporten utgör ett viktigt komplement till den officiella kriminalstatistiken då intervjupersonerna i trygghetsundersökningen tillfrågas om de har utsatts för brott, medan kriminalstatistiken endast redovisar brott som har kommit till rättsväsendets kännedom. NTU ger viktiga mått på hur vi inom Polisen utför vårt arbete. De tillfrågade får bland annat besvara frågor om hur stort förtroende de har för Polisen. De som varit i kontakt med Polisen och övriga rättsväsendet med anledning av utsatthet för brott får också besvara frågor om dessa erfarenheter. Utsatthet för brott ökar inte I NTU 1 uppger 24 procent att de, eller deras hushåll, har utsatts för något brott under 2009. Det är en minskning med två procentenheter sedan den första undersökningen som genomfördes 2006. Den totala minskningen i utsatthet för brott beror på att allt färre uppger att de utsatts för trakasserier och stöld ur eller från fordon. Ökad trygghet De allra flesta människor känner sig trygga när de går ut en kväll i sitt bostadsområde. År 2009 var det drygt 80 procent som kände sig trygga, och det är en ökning med sex procent sedan den första undersökningen. I undersökningen belyses ett antal olika aspekter av otrygghet och oro för brott och i samtliga fall har dessa minskat varje år sedan mätningarna påbörjades. Allmänhetens för troende för Polisen Drygt 60 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning. en med lågt förtroende minskade. I en jämförelse 2 med förtroendet för andra samhällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. Polisen är den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har högst förtroende för. 1 NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende. Brå 2011:1 2 Förtroendet för samhäll institutioner, SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställdes 23 september november 2009 till cirka 5 400 respondenter.

8 Rikspolischefen har ordet polisens årsredovisning 2010

polisens årsredovisning 2010 Rikspolischefen har ordet 9 Rikspolischefen har ordet Varje dag gör vi inom Polisen stora och små insatser som har betydelse för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sverige. Polisens uppdrag är brett och vi har många uppgifter att sköta. Vi utreder mängdbrott, gör trafikkontroller, patrullerar på stan och ger service i form av pass och tillstånd. Vid sidan av allt vardagligt arbete, hanterar vi händelser som blir mer uppmärksammade. Under året som gått har vi exempelvis haft skjutningarna i Malmö och serien av våldtäkter i Örebro, som vi i båda fallen framgångsrikt utrett. Vi har också gjort viktiga arbetsinsatser för att skydda politiker och möten under valrörelsen och vi säkerställde ordningen under kronprinsessans bröllop. Vid årets slut krävde bombdådet i Stockholm en stor polisinsats. Sammantaget ger det en bild av det mångsidiga uppdrag Polisen har. Trygghetsundersökningen för 2010 visar att förtroendet för Polisen har ökat. När vi summerar verksamheten 2010 i denna årsredovisning kan jag konstatera att vi inom Polisen har många anledningar att vara nöjda. Utvecklingen går åt rätt håll på flera områden. Vi har till exempel haft framgångar i arbetet med brott i nära relationer och i arbetet med att minska våldet i utomhusmiljö. Vi har även lämnat fler ärenden till åklagare inom flera brottskategorier och personuppklaringsprocenten har ökat. Under det gångna året har vår ekonomi varit i balans och vi har nått målet att vara 20 000 poliser. Till detta kan vi lägga att den nationella trygghetsundersökningen för 2010 visar att förtroendet för Polisen har ökat och att de medborgare som va- rit i kontakt med Polisen i allt högre utsträckning är nöjda med hur de bemötts. Undersökningen visar också att andelen trygga medborgare ökar, vilket delvis är ett mått på hur väl Polisen utför sitt uppdrag. Jag tror att Polisens arbete med en ökad närvaro på de tider och platser där risken för brott är stor har haft betydelse. Resultatet för 2010 visar att utvecklingen går åt rätt håll inom de flesta av våra arbetsområden. Vi måste emellertid konstatera att det även finns uppgifter som vi inte lyckats med fullt ut och vi får inte glömma att vi framöver förväntas göra ännu bättre resultat som en följd av att vi blivit fler. Det innebär att antalet hanterade ärenden per anställd måste öka. Det breda utvecklingsarbete som Polisen bedriver måste därför fortsätta med oförminskad intensitet. Arbetet med att utveckla våra arbetssätt för att säkerställa hög kvalitet och effektivitet i hela organisationen ska fullföljas. Vi ska ta ytterligare krafttag mot bland annat mängdbrott, ungdomars brottslighet och brott i nära relationer. Polisens tillgänglighet kan utvecklas, exempelvis genom kortare svarstider i telefon. I vårt trygghetsskapande arbete behöver vi göra mer för att minska skillnaderna mellan hur olika grupper upplever sin trygghet. De kommande åren rymmer stora möjligheter, inte minst genom att vi inför ett nytt verksamhetsstöd för avrapportering och utredning. Detta tillsammans med den resurs som polisorganisationens personal utgör med sin bredd av kompetenser, gör att jag känner stor tillförsikt för att vi kommer att kunna fortsätta att förbättra våra resultat. Bengt Svenson Rikspolischef

10 Detta är Polisen polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen Polisens uppdrag är att skapa trygghet och förebygga brott. I Polislagen beskrivs Polisens uppdrag på följande sätt: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska Polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med 28 017 anställda, varav 20 292 poliser, och med ett totalt anslag på knappt 20 miljarder kronor. 2.1 Organisation Polisen består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). 2.1.1 Rikspolisstyrelsen RPS är en central förvaltningsmyndighet för Polisen. RPS ska bland annat verka för planmässighet, samordning och rationalisering. En viktig uppgift är att ansvara för teknik- och metodutvecklingen inom Polisen. RPS har vidare samordningsansvar för bland annat gränskontroll, internationellt polis-

polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen 11 samarbete, centrala polisregister och Polisens planering för särskilda händelser. Vid RPS finns ett huvudkontor i vilket ingår sex avdelningar samt internrevisionen och staben. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen (RKP) och Säkerhetspolisen. RPS är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS styrelse består av åtta personer, inklusive rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen. 2.1.1.1 Huvudkontoret RPS huvudkontor utarbetar bland annat mål och strategier för Polisen, bevakar rättsutvecklingen, ansvarar för metodutvecklingen inom Polisen samt fördelar medel inom Polisen. Genom styrning och uppföljning säkerställer huvudkontoret också att nationella mål och strategier får genomslag i Polisens operativa verksamhet. 2.1.1.2 Polisens VERKSAMHETSSTÖD Polisens verksamhetsstöd utför och vidareutvecklar tjänster till Polisen i hela landet på uppdrag av RPS huvudkontor. 2.1.1.3 Polishögskolan Polisens grundutbildning genomförs i dag vid Polishögskolan i Solna och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnas centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. polisens ORGANISATION Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen Polismyndigheter (21) Länspolismästare Polisstyrelser Rikskriminalpolisen Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur Polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i: Polislagen (1984:387) Polisförordningen (1998:1558) Förordningen (1989:773) med instruktionen för Rikspolisstyrelsen Polisutbildningsförordningen (1999:740)

12 Detta är Polisen polisens årsredovisning 2010 2.1.1.4 Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen (RKP) är den operativa enheten inom RPS. RKP bedriver underrättelseledd bekämpning av grov organiserad brottslighet liksom brott med större geografisk spridning och brott med internationella förtecken. RKP inriktar polisens kriminalunderrättelsetjänst och har nationellt samordningsansvar för bland annat gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Inom RKP finns också det nationella underrättelsecentret och Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer, såsom Interpol och Europol. Vidare biträder RKP polismyndigheterna med expertkompetens bland annat genom nationella insatsstyrkan och polisflyget. Därutöver ansvarar RKP för Polisens utlandsstyrka. 2.1.1.5 Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen (Säpo) förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda den svenska demokratin och dess institutioner, medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säpo arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och personskyddsarbete. Säpo lämnar en egen separat årsredovisning. 2.1.2 Polismyndigheter Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse bestående av en länspolismästare och högst 13 andra ledamöter. Chef för polismyndigheten är en länspolismästare. Såväl polisstyrelse som länspolismästare utnämns av regeringen. Polisstyrelsen avgör hur den egna polismyndigheten ska vara organiserad. Därför kan organisationsstrukturen variera mellan myndigheterna. personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten av de undersökningar som utförs. 2.1.4 Tre år i sammandrag Tabell 1 Polisens verksamhetsresultat under perioden 2008 2010 Anställda 1 2008 2009 2010 Poliser 18 321 19 144 20 292 Övriga anställda 7 801 7 747 7 725 Summa anställda 26 122 26 891 28 017 Utbildning av poliser Antagna polisstuderande 1 708 656 140 Verksamhetsmått inkomna brottsärenden 1 425 966 1 467 508 1 412 433 ärenden redovisade till åklagare 15% 15% 16% inkomna brottsärenden exkl. ATK 1 1 216 607 1 228 874 1 191 441 ärenden redovisade till åklagare exkl. ATK 17% 18% 18% Verksamhetens kostnader (1 000-tal kronor) Personal 13 418 621 13 658 128 14 463 663 Lokaler 1 808 830 1 841 276 1 892 695 Drift 2 536 7220 2 467 374 2 692 580 Finansiella kostnader 109 391 19 345 14 690 Avskrivningar 835 971 797 031 778 651 Summa verksamhetens kostnader 18 709 534 18 783 155 19 842 278 Anslagssparande/-kredit 4.4:1 Anslagssparande 63 859 175 950 443 203 Utnyttjad anslagskredit 2.1.3 Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har som huvuduppgift att som opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Det innebär att man förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, men framförallt att man har välutbildad 1 ATK står för Automatisk trafiksäkerhetskontroll. Det är de trafikärenden som inkommer via Polisens och Trafikverkets hastighetskameror.

polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen 13 Tabell 2 Polisens verksamhetsresultat under perioden 2008 2010 Miljoner kronor Verksamhetens intäkter och kostnader 2008 2009 2010 Rättsväsendet Brottsförebyggande arbete Intäkter av anslag 5 370,9 5 723,7 6 169,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -5 596,2-5 987,9-6 473,2 Utredning och lagföring Intäkter av anslag 9 825,9 9 613,0 10 086,8 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -10 238,0-10 056,7-10 583,3 Freds- och säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter av anslag 146,6 152,6 153,3 Övriga intäkter 0,4 0,6 0,2 Kostnader -147,0-153,3-153,5 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 28,6 31,6 7,2 Kostnader -23,1-31,5-7,2 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 2,2 2,6 19,2 Kostnader -9,0-2,5-6,9 Summa Intäkter av anslag 15 343,4 15 489,3 16 409,6 Övriga intäkter 31,1 34,8 26,6 Kostnader -16 013,3-16 231,8-17 224,0

14 Polisen i korthet 2010 polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet 2010 Polisens resultat i samman fattning Rikspolisstyrelsens bedömning är att Polisen under 2010 i huvudsak har nått målen för verksamheten. Goda resultat har nåtts när det gäller att minska förekomsten av våld i utomhusmiljö och i arbetet med att få fler personer att anmäla brott i nära relationer. Det brottsförebyggande arbetet har överlag utvecklats positivt, bland annat Polisens arbete mot narkotikabrott och trafikbrott. Även utredningsverksamheten har utvecklats positivt. Fler ärenden har under året redovisats till åklagare inombrottsområde 1 (våldsbrott och övriga brott mot person, skadegörelse samt tillgrepp exklusive tillgrepp i butik) och personuppklaringsprocenten, det vill säga att binda brottet till gärningsmannen, har totalt sett ökat med 2 procent. Förtroendet för Polisen har ökat och majoriteten av dem som har anmält brott har positiva erfarenheter av Polisen. et redovisade ärenden till åklagare i förhållande till arbetad tid har varit färre under 2010, vilket kan indikera att produktiviteten minskat något. Polisens mål för tillgänglighet i Polisens kontaktcenter, att 90 procent av telefonsamtalen ska besvaras inom tre minuter, har inte uppnåtts. anmälda brott per brottskategori av totalt antal anmälda brott (exkl. ATK*) 2010 Ekonomiska brott 0,1 % Bedrägeribrott m.m. 7 % Övriga specialstraffrättsliga brott 3 % Narkotikabrott 5 % Skadegörelsebrott 12 % Tillgrepp i butik 5 % Övriga brott mot person 6 % Övriga brottsbalksbrott 3 % Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 36 % Våldsbrott 11 % Trafikbrott 11 % *Automatisk trafiksäkerhetskontroll Våldsbrottslighet Resultatet för Polisens arbete mot våldsbrottslighet bedöms som något förbättrat under 2010 jämfört med året innan. et anmälda misshandelsbrott utomhus (våld i offentlig miljö) har minskat till den lägsta nivån sedan 2007. En förklaring är att anmälningarna för misshandel utomhus mot man, där offer och gärningsman är okända för varandra, har minskat. Totalt har dock antalet anmälda fall av misshandel ökat. Ökningen består nästan uteslutande av brott inomhus där offer och gärningsman är bekanta med varandra eller har en nära relation. För att minska mörkertalet har Polisen arbetat med att motivera fler offer för just dessa brott att göra en anmälan. Den redovisade arbetstiden för brottsförebyggande arbete och för utredning och lagföring har ökat med 5 procent. Trots fler redovisade våldsbrottsärenden till åklagare är antalet personuppklarade brott oförändrat jämfört med 2009. Personuppklaringsprocenten har minskat marginellt. Våld i utomhusmiljö har minskat till den lägsta nivån sedan 2007

polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet 2010 15 Tillgreppsbrott (exklusive tillgrepp i butik) Även för arbetet mot tillgreppsbrott bedöms resultatet som något förbättrat. et anmälda tillgreppsbrott har fortsatt minska. Dock har antalet anmälningar för inbrott i bostad, fritidshus, källare och vind fortsatt öka. Den redovisade arbetstiden för tillgreppsbrott har ökat med 35 procent som avsatts för brottsförebyggande arbete och med 3 procent för utredning och lagföring. Både antalet redovisade ärenden till åklagare och antalet personuppklarade brott är oförändrade jämfört med tidigare år, vilket kan indikera en minskad produktivitet. Men andelen för såväl redovisade ärenden till åklagare av inkomna som för personuppklarade brott har ökat något. Narkotikabrott När det gäller narkotikabrott har resultatet i stort förbättrats under 2010. Polisens insatser har förstärkts och de anmälda brotten, flertalet för innehav eller bruk av narkotika, har ökat med 9 procent. Även antalet anmälda fall av överlåtelser av narkotika och grov narkotikasmuggling har ökat. et redovisade ärenden till åklagare har ökat med 5 procent och fler brott har personuppklarats. Medelgenomströmningstiden för ärendena har minskat med nästan fyra dagar. Dock har antalet redovisade ärenden i förhållande till arbetade timmar minskat. Även andelen redovisade ärenden till åklagaren av inkomna samt personuppklaringsprocenten har minskat. Arbetet mot narkotikabrott och trafikbrott har utvecklats positivt Trafikbrott Resultatet för Polisens arbete mot trafikbrott bedöms sammantaget ha försämrats något. Den redovisade arbetstiden har ökat med 3 procent, både för brottsförebyggande insatser och för utredning och lagföring. et anmälda brott har ökat marginellt medan antalet ordningsbot, för främst hastighetsöverträdelser, har ökat med 5 procent. Dock har antalet redovisade ärenden till åklagare minskat med 8 procent. Både antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten har minskat med 4 procent. Övriga brott mot person För övriga brott mot person bedöms resultatet som förbättrat under 2010. Den redovisade arbetstiden har ökat med 15 procent för brottsförebyggande insatser och med 17 procent för utredning och lagföring. et redovisade ärenden till åklagare har ökat och medelgenomströmningstiden har minskat med åtta dagar. Ökningen av antalet redovisade ärenden till åklagare utgörs till stor del av ärenden om lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, ofredande mot man, hemfridsbrott och olaga intrång. Även antalet personuppklarade brott har ökat, medan personuppklaringsprocenten har minskat. ärenden redovisade till åklagare av inkomna per brottskategori 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 1 Narkotikabrott...66 % 2 Tillgrepp i butik...49 % 3 Ekonomiska brott...45 % 4 Trafikbrott...43 % 5 Övriga specialstraffrättsliga brott...34 % 6 Våldsbrott...23 % 7 Övriga brottsbalksbrott... 17 % 8 Bedrägeribrott m.m... 13 % 9 Övriga brott mot person...8 % 10 Skadegörelsebrott...6 % 11 Tillgreppsbrott (exkl. i butik)...3 % 0

16 Polisen i korthet 2010 polisens årsredovisning 2010 Skadegörelsebrott Resultatet för arbetet mot skadegörelsebrott har förbättrats generellt under 2010. Skadegörelse är den brottskategori som står för den största minskningen 18 procent färre brott jämfört med 2009. Med färre anmälda brott har även antalet redovisade ärenden till åklagare minskat, liksom antalet personuppklarade brott. Den redovisade arbetstiden har ökat både för brottsförebyggande arbete och för utredning och lagföring, vilket kan indikera en minskad produktivitet. Bedrägerier Resultatet när det gäller bedrägerier bedöms som svagt positivt under 2010 jämfört med året innan och mycket positivt sett över en längre tidsperiod. et inkomna ärenden och anmälda brott har ökat med 7 respektive 4 procent, vilket är en avmattning mot ökningstakten under tidigare år. Bidragsbrott uppvisar den största procentuella ökningen med 16 procent. et ärenden redovisade till åklagare minskade med 3 procent. De personuppklarade brotten ökade dock med 10 procent och personuppklaringsprocenten med 3 procent. Polisens brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet har utvecklats positivt och polismyndigheternas brottsförebyggande planering har förbättrats under 2010. Exempel på arbetssätt och arbetsmetoder som utvecklats eller förbättrats under året i syfte att, på sikt, kunna utvecklas till evidensbaserade arbetsmetoder är: volontärverksamhet satsningen på fler poliskontor insatser mot narkotikabrottslighet hos unga insatser mot ungdomsfester med alkohol brottsförebyggande samtal förebyggande insatser mot våldsbejakande radikalisering insatser för att minska mörkertalet för brott i nära relationer samverkan mot alkohol och droger i trafiken insatser mot vaneförbrytare i trafiken. Under 2010 tecknades 211 samverkansöverenskommelser mellan Polisen och kommunerna, en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. Överenskommelsen omfattar bland annat en tydlig struktur för det brottsförebyggande arbetet som nu aktivt bedrivs i 73 procent av landets kommuner. Polisens trygghetsskapande verksamhet Brottsförebyggande rådet genomför varje år NTU, den nationella trygghetsundersökningen, som visar resultat på hur Polisen klarar sitt trygghetsskapande uppdrag. Enligt den har antalet personer som känner sig trygga när de går ut kvällstid i sitt bostadsområde ökat med 6 procent sedan 2006, det första året då NTU genomfördes. Även färre personer anger att de eller deras hushåll har utsatts för något brott under samma period. Otryggheten är dock ojämnt fördelad i befolkningen. Fler kvinnor än män känner sig otrygga. Den grupp som känner sig minst trygga är kvinnor i åldern 75 79 år. Förtroendet för Polisen Drygt 60 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning 62% jämfört med föregående trygghetsundersökning. en med lågt har ett stort förtroende minskade. I en jämförelse med förtroendet för andra sam- Polisen förtroende för hällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. Polisen är den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har högst förtroende för. Polisens serviceverksamhet Under 2010 tog Polisens kontaktcenter emot ca 6,3 miljoner telefonsamtal. Målet är att besvara 90 procent av samtalen inom tre minuter. 43 procent besvarades inom tre minuter och 60 procent inom fem minuter. Enligt en servicemätning är 59 procent av servicemottagarna nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet. Medan 79 procent i samma grupp var nöjda med den hjälp de fick och hela 85 procent var positiva till Polisens bemötande. Resultaten överensstämmer väl med det mål som lagts fast i Polisens servicestrategi. et brotts- och förlustanmälningar som görs via Polisens webbplats ökade under året med 23 procent. Hela 79 procent av användarna anser att tjänsten fungerar bra och att den dessutom är enkel och användarvänlig. Polisens kontaktcenter tog emot 6,3 miljoner telefonsamtal under 2010

polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet 2010 17 Polisen har en ekonomi i balans Ekonomi i balans Anslagsförbrukningen var under 2010 lägre än tilldelade medel, vilket innebär att Polisens ekonomi är i balans. Till följd av att antalet årsarbetskrafter har ökat och att lönenivån har höjts, ökade också anslagsförbrukningen. Övertiden som andel av grundlön minskade under året från 3,3 procent till 3,0 procent. De polisanställda Vid utgången av 2010 var 28 017 personer anställda inom Polisen, varav 20 292 poliser och 7 725 civila. et poliser ökade med 1 148 personer och målet om 20 000 poliser är därmed uppnått. Av samtliga anställda inom Polisen är 39 procent kvinnor och bland poliser är andelen kvinnor 27 procent. I ledningskompetens är 23 procent kvinnor. Vid utgången av 2010 hade 6,8 procent av de anställda inom Polisen utländsk bakgrund. Polisen har 28 017 anställda 2010 nådde vi målet om 20 000 poliser I Polisens årsredovisning redovisar och kommenterar Rikspolisstyrelsen resultatet av Polisens verksamhet under hela året. Redovisningen bygger på statistik ur Polisens verksamhetsuppföljning samt bedömningar och analyser av polismyndigheternas brottsförebyggande arbete. Referenser finns även till andra källor såsom Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning och Rikspolisstyrelsens brottsofferundersökning. Polisens uppdrag Polisens uppdrag beskrivs i bland annat polislagen, polisförordningen och regleringsbrevet för polisorganisationen. Till Polisens uppgifter hör att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, och ingripa när sådana störningar har inträffat. Polisen bedriver spaning och utredning av brott som hör under allmänt åtal, och lämnar allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådan hjälp lämpligen kan ges av Polisen. Polisen ska genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdraget är att i samverkan med andra arbeta effektivt för att förebygga och bekämpa brottslighet, samt stödja dem som utsätts för brott. Polisen ska genom sin brottsutredande verksamhet bidra till att en större andel brott klaras upp. Polisen ska utveckla sin brottsförebyggande verksamhet och ge medborgarna service som kännetecknas av hög tillgänglighet och kvalitet. Ytterligare ett mål för verksamheten är att förtroendet för Polisen ska vara högt.

18 Särskilda satsningar polisens årsredovisning 2010 Särskilda satsningar Detta kapitel beskriver särskilda satsningar inom Polisen som påbörjats eller genomförts under året i syfte att förbättra verksamhetsresultatet. 4.1 Reformen 20 000 poliser I juni 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om 20 000 poliser. För att nå målet har det under perioden januari 2007 juni 2010 anställts 4 904 nyutbildade poliser. Polisprogrammen vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Polishögskolan har genomförts enligt plan. Det stora tillskottet av nya polisaspiranter har varit välkommet, men det har också krävt att Polisen fått avsätta resurser i form av handledare, instruktörer med mera. Cirka 245 nya aspiranthandledare och instruktörer har utbildats. Polismyndigheternas arbete med att genomföra aspirantutbildningen under termin fem i grundutbildningen har präglats av kvalitetsmedvetenhet, god planering och god logistik. Polismyndigheterna fick i januari 2009 styrning och stöd i genomförandet av aspirantutbildningen genom en föreskrift 1 med tillhörande kursplan och bedömningsunderlag. RPS kontinuerliga, termins- 1 Rikspolisstyrelsens FAP 761-1

polisens årsredovisning 2010 Särskilda satsningar 19 PUM och PNU För ledning och styrning av den polisiära verksamheten gäller Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Att arbeta i enlighet med PUM innebär ett aktivt ledarskap där beslut regelbundet fattas på strategisk och operativ nivå. PNU anger bland annat en rad framgångsfaktorer för en effektivare hantering av brottsutredningar. Bland annat ska brott utredas i nära anslutning till händelsen och förundersökningsledarna ska tjänstgöra den tid på dygnet då flest brott begås. visa uppföljningar visar att polismyndigheterna genomför utbildning och bedömningar i enlighet med föreskriften och att myndigheterna lyckats bibehålla kvaliteten under de uppföljda aspirantterminerna. Uppföljningarna visar att de studerande upplever att de fyra terminerna på skolorna har givit dem tillräckliga förutsättningar för att tillgodogöra sig aspirantutbildningen. Det framkommer också att de upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) när aspirantutbildningen startar men att förståelsen ökar när de genomfört femte terminen på polismyndigheten. Dessa resultat ligger också till grund för en fortsatt utveckling av grundutbildningen. 4.2 Mängdbrott Under 2010 har arbetet med att förankra och utveckla PNU fortsatt. Vid polismyndigheterna har det gjorts förbättringar och effektiviseringar när det gäller de mest väsentliga delarna i PNU, det vill säga inledande utredningsåtgärder, förundersökningsledning, brottssamordning och brottsplatsundersökningsverksamheten. Tillgång till kompetent förundersökningsledning är avgörande för att den brottsutredande verksamheten ska kunna bedrivas effektivt och med hög kvalitet. Därför förutsätts att de genomgår den nationella 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare. Fram till och med hösten 2010 har drygt 400 poliser gått den centrala 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare, varav 80 utbildades under 2010. För att ytterligare effektivisera arbetet med att utreda mängdbrott har RPS och Åklagarmyndigheten beslutat att inrätta en strukturerad samverkan på central och lokal nivå. Denna samverkan omfattar bland annat framtagande av gemensamma föreskrifter för nationell samordning av mängdbrottsutredningar, förbättrad återkoppling från åklagare till polis samt utökad praktik vid åklagarkammare för poliser som genomgår den nationella 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare. RPS har under 2010 påbörjat införandet av Polisens utredningsstöd (PUST) vid polismyndigheterna. PUST är ett verksamhetsstöd för ett gemensamt arbetssätt i enlighet med PNU. PUST innebär att poliser i yttre tjänst blir mer delaktiga i den brottsutredande verksamheten och att antalet överlämnanden i ett enskilt ärende minskar. Etapp 1 av PUST omfattar några av de vanligaste mängdbrotten och utvecklas enligt den informationsmodell som rättsväsendet gemensamt tagit fram för att effektivt kunna utbyta information med andra myndigheter i rättskedjan. Under hösten 2010 har pilotdrift inletts vid en polismyndighet. Parallellt med detta genomförs förberedelser i övriga polismyndigheter för att både arbetssätt och teknik ska kunna driftsättas under våren 2011. Utvecklingen och införandet av PUST medför bland annat att en polis i yttre tjänst själv kan söka och återanvända information i olika system utan att anropa en ledningscentral. Genom detta ökar såväl effektiviteten som kvaliteten i polisarbetet. RPS sammanställer varje månad den så kallade mängdbrottsstatistiken. På detta sätt följs utvecklingen vid varje polismyndighet gällande antal redovisade ärenden till åklagare, andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna och genomströmningstider i dessa ärenden. Dessutom redovisas, genom ett samarbete med Åklagarmyndigheten, antalet och andelen lagförda brottsmisstankar i mängdbrottsärenden. Uppföljningen ska skapa indikatorer på såväl effektivitet som kvalitet i Polisens brottsutredande verksamhet. Den är tänkt att användas som underlag för samverkan mellan polis och åklagare om hur utredningsarbetet kan effektiviseras. mängdbrott Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet.