Tertialrapport 1. Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen

Transkript

1 Tertialrapport 1 Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2010

2 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box Stockholm Telefon EA /09 Rikspolisstyrelsens serie för rapporter RIKSPOLISSTYRELSEN Upplaga, juni 2010 Intrapolis, tryckt/kopierad i 50 ex Editorial

3 INNEHÅLL Tertialrapport 1 Innehåll 1 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Förutsättningar och avgränsningar Bedömning av resultatutvecklingen Bedömning av BF-arbetet Kommande bedömning av BF-arbetet Bedömning av måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna RESULTATET FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Service Ekonomi Kompetensförsörjning BLEKINGE Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning DALARNA Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning GOTLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning GÄVLEBORG Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning HALLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning JÄMTLAND Resultatutveckling

4 INNEHÅLL 8.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning JÖNKÖPING Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning KALMAR Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning KRONOBERG Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning NORRBOTTEN Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning SKÅNE Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning STOCKHOLM Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning SÖDERMANLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning UPPSALA Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna

5 INNEHÅLL 16.4 Ekonomi Kompetensförsörjning VÄRMLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning VÄSTERBOTTEN Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning VÄSTERNORRLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning VÄSTMANLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning VÄSTRA GÖTALAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning ÖREBRO Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning ÖSTERGÖTLAND Resultatutveckling Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP OCH RESULTATMÅTT VERKSAMHETSSTATISTIK BILAGA 1 UTREDNING OCH LAGFÖRING, VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ OCH TILLGREPP GENOM INBROTT

6 INNEHÅLL 6

7 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR 1 Avgränsningar och bedömningsgrunder 1.1 Förutsättningar och avgränsningar Regleringsbrevet för budgetåret 2010 innehåller ett antal nya krav på återrapportering jämfört med tidigare år, till exempel en redovisning av verksamheten kopplad till 10 indikatorer samt en fördjupad analys. Återrapporteringen innebär bland annat att Rikspolisstyrelsen (RPS) ska redovisa och bedöma utvecklingen (jämfört med motsvarande period föregående år) samt prognos för resterande del av året. analysera de viktigaste förändringarna samt redogöra för de åtgärder som kommer att vidtas. bedöma det brottsförebyggande (BF) arbetet. redovisa, bedöma och analysera såväl Polisen som helhet som varje polismyndighet. Dessa nya krav innebär att rapporten innehåller olika bedömningar, prognoser och analyser som inte tidigare använts i detta sammanhang. Rapporten ska därför ses som ett första steg som lägger grunden för en fortsatt utveckling av både form och innehåll för Polisens återrapportering enligt regleringsbrevets krav. Polisens verksamhetsresultat redovisas och bedöms normalt utifrån elva brottskategorier grupperade i tre brottsområden. I denna rapport har dock avgränsningar gjorts. Även en avgränsad redovisning kommer enligt vår bedömning att ge en rättvisande bild av Polisens verksamhet samtidigt som den har en koppling till de områden regeringen prioriterat. Inriktningen i tertialrapporten är därför att fånga så mycket som möjligt av mängdbrotten. De utgör en stor del av Polisens verksamhet och är också ett av regeringens prioriterade områden. Redovisning och bedömning har därför avgränsats till följande brottskategorier: våldsbrott. tillgreppsbrott (exkl. i butik). narkotikabrott. trafikbrott (exkl. ATK 1 ). Som komplement till dessa fyra brottskategorier redovisas, i ett särskilt avsnitt, också verksamhetsstatistik med rangordning för samtliga elva brottskategorier uppdelat på resultatmåtten antal anmälda brott per invånare och andel redovisade till åklagare av inkomna. Den redovisningen innehåller dock ingen bedömning. 1.2 Bedömning av resultatutvecklingen Polismyndigheternas resultat värderas inte enbart utifrån enskilda indikatorer och tillfälliga förändringar utan genom en helhetsbedömning av resultatet. Normalt går det redan efter första tertialet att med god träffsäkerhet förutse vilka myndigheter som på helårsbasis kommer att uppvisa de största ökningarna respektive minskningarna av anmälda brott och redovisade till åklagare. Det finns dock normalt också relativt stora avvikelser mellan det första tertialet och helåret för den totala utvecklingen för alla polismyndigheter sammantaget. Utvecklingen mellan enbart två perioder kan mer bero på omständigheter som påverkade den föregående perioden än den aktuella. Därför jämförs utfallet under första tertialet 2010 även med motsvarande period 2008 och Dessutom bedöms utvecklingen utifrån resultatet för helåret Utvecklingen bedöms också i förhållande till nivån. En ökning från en låg nivå har en annan betydelse än en ökning från en hög nivå och vice versa. En annan viktig faktor vid bedömningen är att enskilda indikatorer i de flesta fall måste ses i relation till andra indikatorer och till ytterligare information för att kunna ge upphov till en pålitlig bedömning av resultatet. 1 ATK = Automatiserad trafiksäkerhetskontroll. 7

8 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Resultatjämförelser görs mellan samtliga 21 polismyndigheter, men främst mellan de mest jämförbara polismyndigheterna. Vilka de mest jämförbara polismyndigheterna är, beror på vilken indikator och brottskategori som avses. De tre storstadsmyndigheternas utfall jämförs i första hand med varandra. Bland övriga polismyndigheter finns det främst en skiljelinje baserat på om de har en relativt hög, genomsnittlig eller låg anmäld brottslighet för vålds- och tillgreppsbrott i förhållande till antalet invånare. Höga respektive låga antal anmälda brott i förhållande till invånarantalet anses främst återspegla väsentliga skillnader i demografin (tätorts- och glesbygdsgrad m.m.). Vid de mindre polismyndigheterna kan det ske procentuellt sett stora förändringar av de antalsmått som används för bedömningen utan att det påverkar den övergripande bedömningen av resultatet. Det beror i dessa fall på att utvecklingen bedöms som en naturlig variation eller som en konsekvens av ett fåtal händelser/ingripanden. De fyra brottskategorierna kan, ur ett bedömningsperspektiv, i stort indelas i två: (1) våldsbrott och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik) samt (2) trafik och narkotika. Trafik och narkotikabrott (så kallade ingripandebrott) består i huvudsak av brott som anmälts genom polisers egna initiativ, genom så kallad egeninitierad verksamhet. För anmälda brott bedöms oftast ett ökat antal som en negativ utveckling för våldsbrott och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik), och positiv för trafik- och narkotikabrott. Ett ökat antal anmälda trafik- och narkotikabrott (och ordningsbot för trafik) bedöms i första hand återspegla ett ökat antal initiativ från poliser och inte en ökad brottslighet. Vid bedömningen av resultatet för trafik och narkotika är måtten på aktivitet väsentliga Redovisning och bedömning av utvecklingen samt prognos för resterande delen av året De sju indikatorer som avser anmälda brott och olika mått för utredning och lagföring bedöms utifrån indikatorernas olika betydelse. Den första indikatorn (1) anmälda brott är dels en indikator på förekomsten av brott, dels en inflödesindikator för utredningsverksamheten. De två därefter följande indikatorerna (2) antal redovisade till åklagare och (3) antal och andel personuppklarade brott har en särställning då de utgör huvudindikatorer för utredningsresultatet. Övriga indikatorer (4) antal bearbetade, (5) antal öppna, (6) mediangenomströmningstiden för bearbetade och (7) andel öppna äldre än 6 månader utgör stödindikatorer vid bedömningen av resultatet eftersom de ger en viss bild av under vilka förutsättningar utredningsresultatet uppnåtts. Prognos för helåret avseende indikatorerna antal öppna, medianen för genomströmningstiden avseende bearbetade och andel öppna äldre än 6 månader av inkomna har utelämnats i denna redovisning eftersom dessa indikatorer påverkas av faktorer som är svåra att förutse utifrån endast fyra månaders utfall Analys av de viktigaste förändringarna samt redogörelse av åtgärder Utveckling av och prognoser för verksamheten kan visa stora variationer hos de lokala myndigheterna. Detta gäller särskilt tidigt på året. För att bedöma vad som är en viktig förändring används tre grundprinciper/kriterier för analys. Bedömningen görs i följande nivåer Nationella resultat före lokala. Helårsresultat före tertialresultat. Nivåförändringar före relativ (procentuell) förändring. Detta innebär att förändringar som påverkar nationella resultat bedöms som viktigare än de som påverkar lokala resultat förändringar som kan påverka helårsresultatet (i förhållande till tidigare år) bedöms som viktigare än de som påverkar tertialresultat 8

9 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR förändringar som påverkar resultatnivåer (i förhållande till andra polismyndigheter) bedöms som viktigare än relativa (procentuella) förändringar. Principerna innebär att analysen av de viktigaste förändringarna i första hand koncentreras till de polismyndigheter som bidrar mest till den nationella utvecklingen. Detta hindrar dock inte att även stora lokala förändringar ska analyseras även om dessa inte påverkar nationella resultat. Det är endast för de brottskategorier där det genomförts analys av de viktigaste förändringarna som redovisning av åtgärder som kommer att vidtas ska redovisas. I denna tertialrapport kan, på grund av den begränsade tidsramen, endast generella åtgärder som beslutats eller ska beslutas av RPS redovisas. Detta förhållande kan dock komma att förändras till tertialrapport 2. Redovisning av åtgärder i samband med bedömning av PNU görs i bilaga Osäkerheter Det är särskilt osäkert att efter endast fyra månader bedöma resultatet avseende utredning och lagföring för personuppklaringsprocenten och andel redovisade till åklagare i förhållande till inkomna (andel redovisade ). För första tertialet innebär detta att det kan inkomma ett stort antal /brott under perioden som ännu inte slutredovisats respektive beslutats av åklagare. Indikatorn andel personuppklarade brott (personuppklaringsprocenten) ska tolkas med extra stor försiktighet eftersom den enbart bygger på statistik för de första tre månaderna. Det är överhuvudtaget tveksamt vilket värde indikatorerna personuppklarade brott och personuppklaringsprocent har så här tidigt på året. Andelen redovisade bedöms i detta skede ge en bättre bild av hur lagföringen utvecklats under första tertialet. Ett ärende (brottsanmälan) definieras i de fall det finns flera brott i ärendet genom den första brottskoden på ärendet. Normalt innebär det att det allvarligaste brottet (utifrån straffskalan) kommer först. För att man ska kunna göra jämförelser, måste polismyndigheterna tillämpa samma rutiner för att registrera brott på a. En särskild studie har dock visat att det finns stora skillnader för hur vissa typer av brott registreras på ett ärende. Det gäller främst drograttfylleri (trafikbrott) och eget bruk av narkotika (narkotikabrott). Det innebär att samma typ av ärende redovisas som ett narkotikabrottsärende i en myndighet, medan det i en annan redovisas som ett trafikbrottsärende. Det finns även en del ytterligare frågetecken kring statistikens kvalitet för trafikbrotts på grund av varierande handläggningsrutiner vid polismyndigheter. Detta håller på att ses över av RPS, med syftet att uppnå en ökad standardisering av rutinerna. Indikatorn öppna äldre än 6 månader och mediangenomströmningstid skiljer sig från de övriga på så sätt att förändringar till stor del kan förklaras av det som skett under perioden mellan (majdecember) de båda första tertialen, till exempel att många gamla avslutats under den perioden. Övriga mått är helt eller i huvudsak en återspegling av verksamheten under första tertialet (januariapril). För att kunna bedöma effektivitet och produktivitet behövs en uppfattning om vilka resurser som lagts ned på arbetet. Ett mått som kan användas är den redovisade arbetstiden. Det finns emellertid fortfarande brister i tidrapporteringens kvalitet vid vissa polismyndigheter vilket försvårar jämförelser mellan myndigheterna. Generellt har därför inte den arbetade tidens omfattning och fördelning någon avgörande betydelse för de bedömningar av resultatet som görs i rapporten. Det betyder att bedömningen i huvudsak avser polismyndigheternas resultat mer eller mindre oaktat vad det kostat i form av pengar och arbetstid. Detta är en brist vid bedömningen. 1.3 Bedömning av BF-arbetet För att fullgöra Polisens uppdrag och nå uppsatta mål ska den polisoperativa verksamheten planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Aktiviteter mot brott, 9

10 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR ordningsstörningar och otrygghet ska utgå från relevant information, ha rätt utformning, sättas in vid rätt tidpunkt och med rätt resurs. Arbetet stöds av administrationsverktyget PUM-A. Bedömningen av polisens brottsförebyggande arbete inriktas på att säkra kvaliteten i hur polismyndigheterna använder PUM-A och genomförs utifrån den dokumentation som är åtkomlig vid granskningstillfället. Bedömningen innehåller ingen värdering av resultatet av det brottsförebyggande arbetet. Bedömningen utgår från insatser som dokumenterats i PUM-A. En insats är en planering och ett genomförande av åtgärder mot ett visst problem. Som insats avses planlagd linjeverksamhet och planlagda insatser 2. Tre insatser granskas för varje polismyndighet förutom storstadsmyndigheterna där tre insatser granskas i respektive polisområde/polismästardistrikt. I de fall det förekommer fler insatser än tre görs urvalet slumpmässigt. När insatserna är tre eller färre granskas samtliga. Grundläggande krav är att det finns en tydlig dokumentation i PUM-A som omfattar kartläggning och analys som tydliggör problemets omfattning, spridning och orsak arbetsmetod/metodik som kopplar mot problemets orsak uppföljning/utvärdering. Grundkraven är desamma för våld i offentlig miljö och trafiksäkerhetsarbete. De olika delarna i strukturen är beroende av varandra genom att god kunskap om problembilden gör det möjligt att välja rätt arbetsmetod/metodik, en tydligt beskriven arbetsmetod/metodik gör det möjligt att använda arbetsmetoden/metodiken på rätt sätt en tydlig problembild och tydlig beskrivning av arbetsmetod/metodik ger bra underlag för att målsätta insatsen vilket i sin tur bidrar till kvaliteten på uppföljningen/utvärderingen. PUM-A ger, vid god och tydlig dokumentation, tillgång till viktig information. PUM-A ger läsaren en bild av vilket eller vilka problem som insatsen avser. Vilka orsaker problemen sannolikt beror på, det vill säga hur situationen har bedömts vid kartläggningen/analysen. En tydlig dokumentation kring problembilden och orsakerna till problemen ger en förståelse för val av arbetsmetod/metodik. En tydlig beskrivning av arbetsmetod/metodik ger läsaren möjlighet att använda arbetsmetoden/metodiken. En tydlig uppföljning ger möjlighet att utläsa resultatet av insatsen och bedöma dess effektivitet Grundkrav och övergripande frågor samt bedömning Följande tre frågor anses vara grundkrav för bedömning av insatser: A. Finns det inriktningsbeslut mot strategiska mål i verksamhetsplanen (VP) för den operativa verksamheten? B. Är inriktningsbesluten relevanta mot målen i VP:n för den operativa verksamheten? C. Finns det insatser kopplade till inriktningsbesluten? Samtliga grundkrav (A-C) måste besvaras med ja för att det ska kunna sägas att arbetet sker enligt PUM, Om någon av frågorna (A-C) besvaras med nej leder det till en röd markering, eftersom grundkraven då inte är uppfyllda. Följande tre frågor anses vara övergripande (bedömer insatser): 1) Kartläggning/analys. Finns det en kartläggning/analys som svarar mot behovet? 2) Val av arbetsmetod. Är de arbetsmetoder som valts relevanta för att arbeta mot det problem som beskrivits? 3) Uppföljning/utvärdering. Finns det en uppföljning/utvärdering av insatsen? 2 En planlagd linjeverksamhet sträcker sig över en längre tid medan en planlagd insats riktas mot ett identifierat problem som kräver särskilda åtgärder under en viss tid med avsatta resurser. 10

11 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Samtliga övergripande frågor (1-3) måste besvaras med ja för att arbetet görs enligt PUM. Om någon av frågorna besvaras med nej leder det till en röd markering. Till de övergripande frågorna (1-3) finns det underfrågor ( ). För att uppnå grönt för en övergripande fråga krävs att samtliga underfrågor inom respektive område uppnått grönt. För att uppnå gult i en övergripande fråga krävs att minst två underfrågor uppnått grönt. Om minst två underfrågor är röda blir även den övergripande frågan röd. Alla andra färgkombinationer på underfrågorna ger gult på en övergripande fråga. Underfrågor (bedömer insatser) 1.1 Problembild. Finns det kartläggningar/analyser kopplade till insatsen och som identifierar sannolika orsaker? (kartläggningen/analysen måste antingen vara bifogad eller resultaten därifrån måste vara beskrivna). Problembilden kan inte vara generell, utan måste vara specifik. 1.2 Finns det en kartläggning/analys som beskriver hur problemet fördelar sig i tid och rum? 1.3 Vilken typ av källor har använts för kartläggningen/analysen? Enkla slagningar exempelvis obearbetade siffror i RAR ger rött. Material som på en första nivå är bearbetad ger gult, exempelvis statistik ur Hobit. Brister i kvalitet eller för få (en eller två) källor ger gult. För en grön markering krävs dels fler än två källor med relevant information och dels en analys. En sammanställning eller sammanfattning är inte att anse som en analys. 2.1 Är de arbetsmetoder som valts relevanta för att arbeta mot det problem som beskrivits? 2.2 Har samverkansbehov identifierats? (Endast identifiering ger gult, beskrivning av samverkansmetoder ger grönt) 2.3 Finns tydlig beskrivning av momenten i arbetsmetoden som möjliggör förståelse genom att läsa i PUM-A? 3.1 Har tydliga mål för insatserna satts upp och har minst två parametrar utöver resurstid följts upp? 3.2 Har någon annan form av uppföljning/utvärdering genomförts? (t.ex. utvärderingar med vetenskaplig anknytning, ställt upp hypoteser, mål/medelanalys, processuppföljning etc.). 3.3 Har framgångsfaktorer och hinder för insatsen identifierats? 1.4 Kommande bedömning av BF-arbetet Ungdomar År 2009 genomfördes en nationell satsning mot ungdomsbrottsligheten där ett mål var att varje polismyndighet skulle utarbeta en strategisk kartläggning och analys vilken, under 2010, sedan ska ligga till grund för det planlagda arbetet. Samtliga polismyndigheter har uppnått målet att utarbeta en strategisk kartläggning och analys. Inriktningsbeslut har sedan fattats, med utgångspunkt från kartläggningen och analysen, och insatser planeras och påbörjas. Årsredovisningen 2010 redovisar insatserna enligt den bedömningsprincip som används för brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande arbete i samverkan (överenskommelser) Det brottsförebyggande arbetet är en fråga för många samhällsaktörer. För att strukturera samverkan mellan parter kan avtal tecknas. Ett sådant avtal är samverkansöverenskommelser. Polisen har och kommer att teckna avtal med olika parter i det brottsförebyggande arbetet, främst med kommunerna. RPS kommer att inhämta de överenskommelser som tecknats med kommunerna. I tertialrapport 2 kommer antalet överenskommelser att redovisas och vid årsredovisningen görs en bedömning av överenskommelsernas kvalitet. Bedömningen av kvaliteten görs enligt samma princip som används vid bedömning av våld i offentlig miljö och trafiksäkerhetsarbete. 11

12 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Tillgrepp genom inbrott och narkotika Det brottsförebyggande arbetet mot tillgrepp genom inbrott och narkotika redovisas i tertialrapport 2, enligt den bedömningsprincip som används för BF-arbete (våld i offentlig miljö och trafik). 1.5 Bedömning av måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna RPS bedömning baseras på en jämförelse av utfallet med säsongsanpassade målvärden, av polismyndigheterna redovisade påverkansfaktorer samt historiska utfall. Tre bedömningsnivåer med fallande sannolikhetsgrad har använts. Dessa är mycket troligt (grön) möjligt (gul) mindre troligt (röd) Polismyndigheterna har också genomfört en prognos av måluppfyllelsen för helåret. För dessa används följande två nivåer uppnår mål (grön) uppnår inte mål (röd) 12

13 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT 2 Resultatet för polismyndigheterna totalt 2.1 Resultatutveckling Tabell 1. Verksamhetsutveckling, , för tertial 1 samt prognos för helåret (procent) Indikatorer 1 2a 2b Median för Antal redovi Antal bearbe Antal öppna strömnings genom Antal per Andel personuppklarade brott de brott sonuppklara sade till tade tid avseende åklagare bearbetade Antal anmälda brott Andel öppna äldre än 6 mån av inkomna Brottskategorier T T T T T T T T Våldsbrott Tillgreppsbrott Narkotika Trafik Utfallet för indikator 2a och 2b avser perioden januari mars. Utfallet för indikator 6 vad gäller tillgreppsbrott avser samtliga tillgreppsbrott samt skadegörelsebrott Våldsbrott Resultatet bedöms som i stort sett oförändrat men med en positiv utveckling det första tertialet Utvecklingen bedöms som positiv i den del som avser ett ökat antal och andel redovisade till åklagare i förhållande till inkomna, och ett minskat antal och andel öppna äldre än sex månader. Antalet anmälda våldsbrott har fortsatt att öka. Ökningen förklaras nästan uteslutande av misshandel inomhus, och särskilt där offer och gärningsman är bekanta och i nära relation. Detta är brott som Polisen särskilt har arbetat med att få fler att anmäla och därmed minska mörkertalet. Antalet anmälningar med misshandel mot barn 0-6 år, som har skett inomhus med bekant gärningsman, har fortsatt att öka tydligt. Andra brottstyper inom våldsbrottskategorin där antalet anmälda brott har ökat är grov fridskränkning, som ökade tydligt också under 2009, och våldtäkt inomhus mot person över 15 år. Antalet anmälda brott med våldtäkt inomhus mot barn under 15 år har minskat, men det förklaras helt av att det under 2009 inkom ett ärende med över 200 brott i Östergötland. Antalet inkomna med våldtäkt inomhus mot barn under 15 år har däremot ökat under Antalet anmälda brott avseende misshandel utomhus har minskat till det lägsta antalet sedan Det har skett en minskning för drygt hälften av polismyndigheterna, inklusive alla tre storstadsmyndigheterna. Den kalla vintern, med mycket snö, är sannolikt en av förklaringarna till det minskade antalet misshandel utomhus. Antalet redovisade till åklagare har ökat med något mer än vad både antalet inkomna och antalet bearbetade har gjort. Ökningen beror nästan uteslutande på fler redovisade misshandels. Antalet redovisade till åklagare har ökat för både misshandel inomhus och för misshandel utomhus. För misshandel utomhus innebär det även en ökning av andelen redovisade till åklagare i förhållande till inkomna medan andelen är oförändrad för med misshandel inomhus. Antalet våldsbrotts som lagts ned med beslutet brott kan ej styrkas har fortsatt att öka. Det gäller främst med misshandel inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation, men det har även skett tydliga ökningar för med misshandel inomhus mot man 18 år eller äldre, både bekant och i nära relation. Antalet personuppklarade brott visar i stort sett samma utveckling som antalet redovisade till åklagare. Det har skett en knapp minskning av andelen personuppklarade brott jämfört med första kvartalet

14 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT Tillgreppsbrott Resultatet bedöms som i stort sett oförändrat men med en viss positiv utveckling det första tertialet Utvecklingen bedöms som positiv i den del som avser ett minskat antal och andel öppna äldre än sex månader och en ökad andel redovisade. Antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp har fortsatt att minska. Det minskade antalet tillgreppsbrott ska ses mot bakgrund av att antalet minskade rejält under motsvarande period föregående år. I år är det främst ett minskat antal anmälda cykelstölder som ligger bakom den totala minskningen, medan det föregående år främst var tillgrepp, av, ur och från motorfordon. Det har även skett en tydlig minskning av antalet inbrottsstölder i villa/radhus jämfört med För majoriteten av polismyndigheterna har antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp minskat. Antalet redovisade till åklagare har minskat något men eftersom antalet inkomna minskade med mer har andelen redovisade till åklagare ökat. Antalet redovisade till åklagare avseende inbrottsstöld i bostad inklusive i fritidshus, källare och vind har ökat jämfört med Ökningen beror främst på fler redovisade avseende stöld i källare, vind och fritidshus men det har även skett en ökning för inbrottsstöld i lägenhet. Andelen redovisade till åklagare för inbrottsstöld i bostad inklusive i fritidshus, källare och vind har ökat. Andelen personuppklarade brott i förhållande till anmälda brott har ökat marginellt jämfört med det första kvartalet Narkotikabrott Resultatet bedöms som bättre än första tertialet föregående år. Aktiviteten har fortsatt att öka under första tertialet Antalet anmälda brott har ökat med 5 procent och inkomna med 7 procent. Detta har ännu inte medfört någon motsvarande ökning av redovisade till åklagare och personuppklarade brott ökningar med 1 respektive 2 procent. Personuppklaringsprocenten och andelen redovisade har minskat. Det förklaras till del av att fler särskilt de relativt nyligen inkomna (0-3 månader gamla) är öppna i år jämfört med första tertialet 2009, vilket antyder att redovisningen av bör öka under maj eller senare under året. Även för antalet personuppklarade brott, redovisade till åklagare och bearbetade påverkas utvecklingen av att fler av de inkomna ännu inte slutredovisats under första tertialet 2010 än Det ökade antalet narkotikabrotts och anmälda narkotikabrott avser i första hand eget bruk av narkotika samt överlåtelse av narkotika. Också antalet dopningsbrott har ökat mycket procentuellt sett. För dessa tre brottstyper har även antalet redovisade till åklagare ökat, om än i mindre utsträckning än inflödet (särskilt gäller det för dopningsbrotten). Huvudförklaringen är att de inkomna a ännu inte slutredovisats antalet öppna 0-3 månader har ökat mycket första tertialet 2010 för alla tre brottstyperna (procentuellt sett särskilt för dopningsbrotten och överlåtelsebrotten). Ärenden med innehav av narkotika har istället minskat både för inkomna och redovisade till åklagare. Ärendeflödet har förbättrats. Såväl medelgenomströmningstiden som antalet och andelen äldre öppna visar en tydligt positiv utveckling. En positiv utveckling är också att antalet som redovisats med förenklat utredningsförarande 3 (främst RB 23:21) har ökat mycket (+28 %). 3 Med förenklat utredningsförfarande avses att redovisats till åklagare i enlighet med den reglering som finns i rättegångsbalken (RB, paragraf 23:22 och 23:21) att redovisa utan fullständigt förundersökningsprotokoll. Redovisning enligt RB 23:22 innebär att förundersökning i formell mening inte inleds, medan redovisning enligt RB 23:21 sker efter inledd förundersökning. 14

15 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT Mer oroande är att antalet som lagts ned med beslut om att gärningen ej är brott och misstänkt oskyldig har fortsatt att öka (+12 %). Det innebär att en allt större andel av de inkomna a läggs ned med något av dessa beslut. Detta är också en av orsakerna till att andelen nedlagda har ökat något under första tertialet Det pågår fortlöpande utbildning för att göra poliser uppmärksamma på vilka tecken som betyder att en person är påverkad av droger. Det är ändå oroande att allt fler av misstankarna om brott inte kan bevisas. Huvudförklaringen är det ökade antalet ingripanden mot eget bruk av narkotika. Normalt ligger andelen med eget bruk som lagts ned med beslut som innebär att gärningen ej är brottslig procent. Det förekommer dock ganska stora variationer mellan polismyndigheterna. En orsak kan vara att ingripanden sker under skilda förhållanden, till exempel finns normalt en skillnad mellan ingripanden mot enskilda individer och stora grupper. En undersökning av antalet anmälda brott (och ordningsbot för trafikbrott) i förhållande till antalet årsarbetskrafter för poliser och invånare har genomförts av RPS. Undersökningen avsåg att jämföra polismyndigheternas aktivitet för egeninitierad verksamhet (ingripandebrott) åren 2008 och Resultatet kommer i vissa fall att kommenteras i samband med bedömningen av polismyndigheternas resultat Trafikbrott Resultatet är svårbedömt, men bedöms som något svagare än första tertialet föregående år. Aktiviteten tycks ha varit något lägre under Antalet utfärdade ordningsbot har minskat med 7 procent och antalet anmälda trafikbrott med 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen kan dock sannolikt förklaras av den stora snömängden i landet under större delen av det första tertialet vilket i sin tur lett till ett minskat trafikflöde och dessutom sannolikt skapat en del besvär för trafikövervakningen. Årets vinterväglag kan också ha bidragit till minskad hastighet på vägarna, vilket kan påverka antalet ingripanden mot hastighetsöverträdelser. Trafikverket beskriver också att orsaken till det rekordlåga antalet döda och skadade i trafiken under januari och februari 2010 med stor sannolikhet beror på det stränga vinterväglaget. 4 Antalet redovisade till åklagare har minskat med 9 procent, antalet bearbetade med 8 procent och antalet personuppklarade brott hade till och med mars 2010 minskat med 14 procent. Personuppklaringsprocenten och andelen redovisade har följaktligen minskat. En delförklaring till den minskande andelen redovisade är den ökning av inflödet som skett för brottstypen smitning, parkeringsskada en brottstyp som mycket sällan leder till lagföring. Det har också skett en ökning av antalet som lagts ned. Men att drygt fler lagts ned under första tertialet 2010 jämfört med motsvarande period 2009 beror uteslutande på ökningen av nedlagda med smitning, parkeringsskada. Till viss del är sannolikt förklaringen att färre nyligen inkomna (0-3 månader) avslutats under första tertialet 2010 jämfört med första tertialet Detta borde kunna medföra en ökning av antalet avslutade, bearbetade och redovisade under maj månad Antalet som redovisats med förenklat redovisningsförfarande 5 (i detta fall RB 23:22) har minskat (-11 %). Det minskade antalet inkomna trafikbrotts och anmälda trafikbrott avser i första hand olovlig körning, rattfylleri (alkohol) samt hastighetsöverträdelser. Det är också för dessa brottstyper som antalet redovisade till åklagare minskat mest. Det är för hastighetsöverträdelser som antalet öpp- 4 ( ). 5 Med förenklat utredningsförfarande avses att redovisats till åklagare i enlighet med den reglering som finns i Rättegångsbalken (RB, paragraf 23:22 och 23:21) att redovisa utan fullständigt förundersökningsprotokoll. Redovisning enligt RB 23:22 innebär att förundersökning i formell mening inte inleds, medan redovisning enligt RB 23:21 sker efter inledd förundersökning. 15

16 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT na 0-3 månader ökat mest. Det återstår att se hur många av dem som kommer att redovisas under maj månad. Antalet LAU-tester 6 har minskat med 18 procent och antal positiva prov med 25 procent. Det innebär en större minskning än för antalet anmälda brott om rattfylleri. Det minskade antalet ordningsbot avser i första hand hastighetsöverträdelser, brott mot brukande av oregistrerat, avställt, oskattat eller körförbudsbelagt fordon och beteendebrott. RPS har gjort en undersökning av antalet anmälda brott (och ordningsbot för trafikbrott) i förhållande till antalet invånare och antalet årsarbetskrafter för poliser. Undersökningen avsåg att jämföra polismyndigheternas aktivitet för egeninitierad verksamhet (ingripandebrott) åren 2008 och Resultatet kommer i vissa fall att kommenteras i samband med bedömningen av polismyndigheternas resultat. 2.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Polismyndigheterna har en tydligare och mer relevant dokumentation i PUM-A när det gäller våld i offentlig miljö än för trafiksäkerhetsarbete. Ett antal polismyndigheter, däribland storstadsmyndigheterna, är på god väg. Det finns dock skillnader i förmågan att dokumentera i PUM-A; mellan polismyndigheterna, inom vissa polismyndigheter och mellan de olika brottstyperna. Genomgången av insatserna för våld i offentlig miljö och trafiksäkerhetsarbete visar ett utvecklingsbehov. Det finns behov av öka förmågan att sätta relevanta mål och att följa upp eller utvärdera arbetet i PUM-A. Erfarenheter från tidigare insatser kan genom uppföljningar bättre tas tillvara vid nästa insats. Detta förutsätter en tydlig och informativ beskrivning av lokala problem och dess orsaker, i vilket det finns brister i nuläget. Slutligen behövs en ökad förmåga att bättre beskriva arbetsmetoder/metodik och att säkerställa att valda arbetsmetoder/metodik är relevanta för arbetet mot det problem som beskrivits. RPS har påbörjat ett arbete med att stärka polismyndigheterna i deras arbete med att leda och styra enligt PUM och det pågår även ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering. Parallellt med detta utformas en handbok som beskriver samverkansprocessen som ett stöd för polismyndigheterna att strukturera samverkan med andra aktörer. 2.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Tabell 2. Måluppfyllelse av mål enligt planeringsförutsättningarna Våld i offentlig miljö (antal) Våld i offentlig miljö (andel) Tillgrepp genom inbrott (andel) Brott i nära relationer (antal) Mål % 5,0 % 6795 Målvärde T % 5,4 % 2397 Utfall T % 5,2 % 2237 Avvikelse % enh. 0,2 % enh. 160 RPS bedömning Möjligt Möjligt Möjligt Mindre troligt Antalet anmälda brott för våld i offentlig miljö ska minska med 2,5 procent till utgången av 2010 jämfört med målet för 2009, det vill säga minska till anmälda brott. Hittills i år har det anmälts brott, vilket är 224 fler än det säsongsanpassade målvärdet 7. Antalet anmälda brott har dock legat relativt nära det säsonganpassade målvärdet under januari-april (sämre i januari-mars, bättre i april). Sammantaget är utfallet hittills endast 2 procent sämre än målvärdet. RPS bedömer det därför 6 Alkoholutandningsprov som utförs i syfte att upptäcka eventuell rattfylleri. 7 Målvärde anpassat till hur antal anmälda brott, antal redovisade till åklagare och andelen redovisade till åklagare av inkomna normalt (ett genomsnitt de 5 senaste åren) fördelar sig under året. 16

17 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT som möjligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 har det anmälts 6 procent färre brott i år. Andelen redovisade till åklagare av inkomna för våld i offentlig miljö ska öka till 26 procent vid utgången av Till och med tertial 1 ligger andelen på 30 procent. Detta är 4 procentenheter bättre än målet för helåret, men 2 procentenheter sämre än det säsongsanpassade målvärdet. Andelen redovisade hittills i år har legat under det säsongsanpassade målvärdet samtliga månader, vilket talar emot att målet kan nås. Det som dock talar för att målet kan nås är att under 2009 minskade andelen redovisade med 4 procentenheter mellan april och december, vilket motsvarar den nuvarande skillnaden mellan målvärde och mål för helåret. RPS bedömer det därför som möjligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 är andelen redovisade 3 procentenheter fler i år. Andelen redovisade till åklagare av inkomna för tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,0 procent vid utgången av Hittills i år ligger andelen på 5,2 procent. Detta är 0,2 procentenheter bättre än målet för helåret, men 0,2 procentenheter sämre än det säsongsanpassade målvärdet. Under 2009 minskade andelen med 0,7 procentenheter från och med april till december. Detta indikerar att målet inte kommer att nås. Andelen har dock legat över det säsongsanpassade målvärdet under både februari och mars och den nuvarande skillnaden är relativt liten. RPS bedömer det därför som möjligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 är andelen redovisade 0,3 procentenheter fler i år. Antalet till åklagare för brott i nära relationer ska öka med 15 procent jämfört med målvärdet för 2009, det vill säga öka till Efter tertial 1 har det redovisats till åklagare, vilket är 160 färre än det säsongsanpassade målvärdet. Antalet redovisade har varit färre än det säsongsanpassade målvärdet samtliga månader utom mars då en av polismyndigheterna redovisade en onormalt stor mängd. RPS bedömer det därför som mindre troligt att det nationella målet ska uppnås. Jämfört med samma period 2009 har det redovisats 5 procent fler i år. 2.4 Service Under årets första två månader gjorde Polisens kontaktcenter (PKC) ett bättre resultat, avseende svarstider, jämfört med föregående år. I januari uppnåddes målet om att 90 procent av alla samtal ska besvaras inom tre minuter. Resultatet sjönk något i februari (88 %) men var ändå tio procentenheter bättre än vid motsvarande tidpunkt Under mars och april fortsatte dock andelen att sjunka vilket innebar ett sämre resultat än föregående år. Tabell 3. Andel inkomna samtal till PKC, personligt besvarade inom 3 minuter Månad 2010 (procent) 2009 (procent) Skillnad (procentenh.) Januari Februari Mars April Totalt (T1) Om mätningen utökas till att omfatta svarstiden 5 minuter så besvarades 85 procent inom denna tid. En försämring av resultatet har dock skett även inom denna mätnivå jämfört med föregående år då andelen var 91 procent. I början av året presenterades en rapport 8 som genomlyste verksamheten i PKC. Problemområden som rapporten identifierade var bland annat att verksamheten inte når uppsatt servicemål, kvalitetsbrister i bland annat anmälningsupptagningen, bristande samordning av verksamheten samt otydlighet i de 8 (POA /09). 17

18 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT ekonomiska förutsättningarna för att driva verksamheten. Utifrån identifierade problem ska ett antal åtgärder genomföras: En ny beräkning ska göras av hur mycket personal och resurser som krävs för att nå uppsatt mål med nuvarande samtalsvolymer. Beräkningen ska ligga till grund för en ny och tydligare medelsfördelning till PKC-myndigheterna. 9 En omfattande utbildningsinsats för de anställda vid PKC ska genomföras. Utbildningen påbörjades i mars Samordningen av verksamheten ska ses över. Eftersom det kommer att ta tid att genomföra de åtgärder som krävs bedömer RPS att målet inte kommer att nås under Ekonomi Tabell 4. Anslagsutfall för perioden i procent av tilldelade medel (tusen kr) Anslagsutfall (netto) Skillnad mot föregående år Tilldelade medel 2010 Tillgängliga medel Kostnad (netto) i procent av tilldelade medel tillgängliga medel Jan apr 2010 Jan apr 2009 Kronor Procent Polismyndigheterna , ,8 32,1 Polisen totalt , ,5 31,2 Nivån på anslagsförbrukningen till och med april 2010 är något lägre än vad som kan förväntas mot bakgrund av helårsnivån enligt den prognos som lämnats i maj. Enligt maj-prognosen kommer utgående överföringsbelopp 2010 uppgå till 154 miljoner kronor. Hittills i år har Polisen förbrukat 31,5 procent av tilldelade medel. Motsvarande siffra i föregående års tertialrapport var 30,3 procent. Som nämnts ovan hade dock förändring av semesterlöneskuld inte bokförts under första tertialet föregående år. En schablonmässig uppskattning av effekten på föregående års jämförelsesiffra av att semesterlöneskulden inte bokförts under första tertialet 2009 är ca 1,4 procentenheter. Jämförelsesiffran borde varit motsvarande högre. 2.6 Kompetensförsörjning Med kompetensförsörjning avses verksamhet som bedrivs för att attrahera, rekrytera, förvalta/utveckla, omorientera och avveckla kompetens. Rätt person med rätt kompetens vid rätt tidpunkt och plats ger förutsättningar för effektivitet och goda verksamhetsresultat Arbetstidens förläggning Riktlinjer för hur arbetsgivaren ska förlägga och hantera arbetstiden håller på att tas fram. Riktlinjerna har bland annat till syfte att säkerställa att arbetstidens förläggning utgår från verksamhetens krav Chefsutveckling Utvecklingen av Polisens chefsförsörjningsprogram mot strategisk nivå fortgår enligt plan. Ett programförslag är på remiss hos polismyndigheterna. Enligt planen kommer identifiering och urval av deltagare ske under hösten Programstarten sker i januari Norrbotten, Västmanland, Stockholm, Jönköping, Halland, Skåne och Västra Götaland. 10 Med tillgängliga medel avses summan av tilldelade medel 2010 och årets ingående överföringsbelopp. 18

19 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT I Polisens chefsprogram ingår Polisens styrning och uppdrag som en central del. I medarbetarundersökningen för 2010 pekar resultaten på att chefer upplever ökad kunskap och förståelse för Polisens mål. Indexvärdena som rör medarbetarnas upplevelser av nöjdhet med hur chefer leder och fördelar arbetet visar också på en tydlig positiv trend. Resultaten antas bland annat bero på Polisens satsningarna inom chefs- och ledarutveckling Tillvaratagande av internationella erfarenheter RPS och polismyndigheterna håller gemensamt på att skapa en enhetlig modell för hur kunskaper och erfarenheter från tjänstgöring utomlands ska tas tillvara Mångfald och likabehandling Polisens tre jämställdhets- och mångfaldsprojekt 11 fortskrider som planerat vid polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland. Erfarenheterna från projekten ska tas tillvara i Polisens strategiska arbete med mångfalds- och likabehandlingsfrågor. I medarbetarundersökningen för 2010 pekar resultaten på att det inte skett några förändringar vad gäller upplevelser av att ha blivit utsatt för trakasserier och diskriminering, jämfört med motsvarande undersökning som genomfördes Dock påvisas en viss förbättring när det gäller kränkande särbehandling Personalsammansättning Tabell 5. Antal anställda fördelat på poliser och civilanställda Antal anställda (andel kvinnor) Förändring Totalt Poliser Civila Civila* Totalt Poliser Civila Civila* Polismyndigheterna totalt % % % Polisen (inkl. RPS, RKP, SKL m.m.) totalt % % % * varav tillsvidare I april 2010 var personer anställda inom Polisen, varav poliser och civila. Antalet poliser har ökat vid samtliga polismyndigheter och totalt har antalet poliser ökat med personer. Totalt har antalet civila tillsvidareanställda minskat med 80 personer. Av samtliga anställda inom Polisen är 39 procent kvinnor, en lika stor andel som april i Bland poliser är andelen kvinnor 27 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med april Polisen kommer att nå målet på poliser under året. Tabell 6. Antal anställda fördelat på kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens Antal anställda (andel kvinnor) Förändring Totalt Poliser Civila Totalt Poliser Civila Ej kodad % % % Kärn % % % Ledning % % % Stöd % % % Totalt % % % Projekten utgår ifrån regeringsbeslut 1:6, dnr Ju2009/2250/PO. Redovisning sker till Regeringskansliet, Justitiedepartementet den 22 februari

20 RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT Av Polisens anställda arbetar personer inom kärnverksamheten, en ökning med 843 personer jämfört med april Inom kompetenskategorin ledning arbetar personer, vilket är en ökning med 144 personer jämfört med Inom stödverksamheten arbetar personer, vilket är en ökning med 60 personer jämfört med april Av de drygt personer som saknar kodning är majoriteten under praktiktjänstgöring eller tjänstlediga Sjukfrånvaro Tabell 7. Sjukfrånvaro vid storstadsmyndigheterna (procent) Myndighet Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Skåne 4,17 2,59 4,50 3,03 Stockholm 4,46 2,64 4,59 2,90 Västra Götaland 4,02 2,32 4,34 2,81 Storstadsmyndigheterna totalt 4,22 2,52 4,48 2,91 Polisen totalt 3,51 2,00 3,74 2,30 Sjukfrånvaron vid de tre största myndigheterna, Skåne, Stockholms län och Västra Götaland är högre än för Polisen totalt. Situationen är inte ny men den har blivit mer accentuerad de senaste åren även om sjukfrånvaron har minskat något jämfört med april Storstadsmyndigheterna har inlett ett gemensamt analysarbete för att identifiera orsakerna till sjukfrånvaron för att kunna vidta lämpliga åtgärder. 20

21 BLEKINGE 3 Blekinge 3.1 Resultatutveckling Tabell 8. Verksamhetsutveckling, , för tertial 1 samt prognos för helåret (procent) Indikatorer 1 2a 2b Median för Antal redovi Antal bearbe Antal öppna strömnings genom Antal per Andel personuppklarade brott de brott sonuppklara sade till tade tid avseende åklagare bearbetade Antal anmälda brott Andel öppna äldre än 6 mån av inkomna Brottskategorier T T T T T T T T Våldsbrott Tillgreppsbrott Narkotika Trafik Utfallet för indikator 2a och 2b avser perioden januari mars. Utfallet för indikator 6 vad gäller tillgreppsbrott avser samtliga tillgreppsbrott samt skadegörelsebrott Våldsbrott Resultatet bedöms som i huvudsak svagt. Antalet redovisade till åklagare har det första tertialet ökat tydligt jämfört med motsvarande period 2009 men sett över två år har antalet minskat. Detsamma gäller för andelen redovisade, som trots en ökning i år, är en av de lägre för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten är bland de lägsta, vilket bedöms negativt mot bakgrund av att andelen även var låg för helåret Resultatet för brott i nära relationer är särskilt svagt. Antalet redovisade till åklagare har fortsatt att minska samtidigt som det har skett en tydlig ökning av antalet inkomna. Andelen redovisade är den lägsta bland polismyndigheterna och var även en av de lägsta helåret Resultatet är däremot ett av de bättre för misshandels inklusive våld mot tjänsteman där polisen är förundersökningsledare. Både antalet och andelen redovisade till åklagare har ökat. Andelen är en av de högsta i landet. För helåret 2009 var andelen något över genomsnittet. Statistik från Åklagarmyndigheten i form av andel lagförda brottsmisstankar av redovisade brottsmisstankar 12 visar en ökning det första tertialet i år, till den högsta andelen av polismyndigheterna. Resultatet tycks följaktligen vara bättre för polisledda förundersökningar än för åklagarledda förundersökningar (exempelvis brott i nära relationer) Tillgreppsbrott Resultatet bedöms som ett av de bättre. De senaste två helåren har andelen varit en av de högre både för redovisade till åklagare och personuppklarade brott. Utvecklingen under det första tertialet har varit positiv i den del som avser ett fortsatt ökat antal och andel redovisade till åklagare. Andelen redovisade till åklagare är den näst högsta för tillgreppsbrott totalt och den högsta för brottstypen tillgrepp av, ur och från fordon inklusive icke motordrivet. Personuppklaringsprocenten är trots en minskning av antalet personuppklarade brott fortsatt en av de högre Narkotikabrott Resultatet bedöms som i huvudsak bra, men är svårbedömt. Ärendeflödet visar på en kort genomströmningstid och få äldre öppna. Aktiviteten visar en klar ökning under första tertialet 2010, med ett ökat antal anmälda brott och inkomna. Andelen redovisade är hög. Dessutom 12 Åklagarnas lagföringsandel. 21