Tertialrapport 1, 2013

Transkript

1 Tertialrapport 1, 2013 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Dnr: EA /12 Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen Upplaga: Intrapolis, tryckt/kopierad i 30 ex

3 Innehåll 1 Utfall och förändring, nationellt Sammanfattande resultatbedömning av Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsens analys av utredningsverksamhetens resultat Resultatbedömning per brottskategori Förundersökningsbegränsning Mängdbrott Ekonomi Kompetensförsörjning Blekinge Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Dalarna Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Gotland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Gävleborg Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Halland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Jämtland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Jönköping Resultatförändring... 53

4 8.2 Ekonomi Kompetensförsörjning Kalmar Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Kronoberg Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Norrbotten Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Skåne Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Stockholm Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Södermanland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Uppsala Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Värmland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Västerbotten Resultatförändring... 98

5 17.2 Ekonomi Kompetensförsörjning Västernorrland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Västmanland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Västra Götaland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Örebro Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Östergötland Resultatförändring Ekonomi Kompetensförsörjning Avgränsningar och bedömningsgrunder Avgränsningar Bedömningsgrunder Definitioner av centrala begrepp och resultatmått Brottsindelning Verksamhetsstatistik Bilagor

6 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT 1 Utfall och förändring, nationellt Enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav ska Rikspolisstyrelsen (RPS) redovisa utfallet och förändringen av ett antal indikatorer i en tertialrapport. Redovisningen avser perioden januari april 2013 jämfört med motsvarande period Polisens verksamhet består bland annat av brottsförebyggande arbete, utredning och lagföring samt service. Denna redovisning omfattar endast Polisens utredning och lagföring, inte Polisens totala verksamhet. 1.1 Sammanfattande resultatbedömning av Polisens brottsutredande verksamhet RPS har bedömt resultatförändringen mellan januari april för Polisens utredningsverksamhet. Bedömningen har gjorts per brottskategori. Bedömningen omfattar tio av Polisens sammanlagt elva brottskategorier 1. RPS bedömer att resultatförändringen varit positiv eller något positiv för sju av brottskategorierna och negativ eller något negativ för tre av brottskategorierna. Bedömningen av resultatet för Polisens utredningsverksamhet utgår från de övergripande målen för verksamheten. Dessa fokuserar på ökad brottsuppklaring och att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet, samt att Polisen tillsammans med åklagarmyndigheten kontinuerligt ska förbättra kvaliteten och effektiviteten i det brottsutredande arbetet. Prestationen ärenden redovisade till åklagare används inte som en självständig resultatindikator. Detta på grund av att det finns flera betydande faktorer som påverkar antalet redovisade ärenden som ligger utanför själva utredningsprocessen (till exempel förändringar i brottsstrukturen, se avsnitt 1.2.3) och att det finns flera viktiga aspekter (rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet) som inte kan mätas av denna enda indikator. Prestationen måste därför sättas i relation till andra faktorer som kan visa om uppställda mål uppnås, det vill säga ökad brottsuppklaring samt förbättrad effektivitet och kvalitet. De resultatindikatorer som använts som underlag för bedömning av utredningsresultatet är de som på bästa sätt visar resultatet i förhållande till uppsatta mål. Resultatbedömningen utgår därför primärt från nedanstående resultatindikatorer. Prestationen ärenden redovisade till åklagare ingår helt eller delvis i samtliga dessa resultatindikatorer. ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden Detta är den resultatindikator som bäst svarar mot kravet på ökad uppklaring och som därför bedöms väga tyngst i resultatbedömningen. Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar Denna resultatindikator utgör ett mått på arbetsproduktivitet vilket också benämns inre effektivitet. Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden Denna resultatindikator utgör ett mått på kvalitet och inre effektivitet. positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar Denna resultatindikator utgör ett kvalitetsmått. 1 Brottskategorin ekonomiska brott ingår inte i bedömningen då dessa till största delen utreds av Ekobrottsmyndigheten. 6 TERTIALRAPPORT 1, 2013

7 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Figur 1. Sammanfattning av utredningsverksamhetens resultat totalt per brottskategori samt uppdelat per resultatindikator För information om bedömningsgrunder se avsnitt 23.2 bedömningsgrunder. 1.2 Rikspolisstyrelsens analys av utredningsverksamhetens resultat Sammanfattande resultatanalys Utredningsresultatet uppvisar flera positiva inslag. Det mest betydelsefulla inslaget är att resultatindikatorn andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden bedömts positiv för flertalet av brottskategorierna. Detta innebär att polismyndigheterna överlag blivit mer effektiva när det gäller att hantera inflödet av ärenden. Att effektiviteten ökat stöds också till viss del av att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar ökat för hälften av brottskategorierna. Ett annat positivt inslag är att lagföringskvoten 2 har ökat för flertalet av brottskategorierna. En hög lagföringskvot kan framförallt tolkas som att åklagarna i hög utsträckning delat de polisiära förundersökningsledarnas uppfattning om bevisläget i de ärenden som redovisats. Ökningen mellan åren tolkas som att kvaliteten i Polisens utredningsverksamhet har förbättrats. Till de negativa inslagen hör att medelgenomströmningstiden (dagar) avseende bearbetade ärenden genomgående har ökat. Den ökade medelgenomströmningstiden beror bland annat på att antalet öppna ärenden har ökat. En av flera orsaker är de störningar som uppstått i samband med byte av teknisk plattform för utredningsstödet Pust 3 (se avsnitt 1.2.3). Antalet förundersökningsbegränsade ärenden har totalt minskat kraftigt sedan en förundersökningsbegränsade ärenden av inkomna ärenden har också minskat sedan 2 Lagföringskvoten är andelen positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar. 3 Polisens utredningsstöd (Pust) är ett mobilt datoriserat utredningsverktyg vilket möjliggör för polis på plats att hämta, skicka och registrera information i nära anslutning till händelser. TERTIALRAPPORT 1,

8 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Uppföljningen hittills i år visar på skillnader mellan polismyndigheterna. Framförallt har antalet förundersökningsbegränsningar minskat i de tre storstadsmyndigheterna samt i polismyndigheten i Uppsala län. RPS avser att följa den fortsatta utvecklingen. Sammanfattningsvis är det för tidigt att dra några långtgående slutsatser av det generellt sett positiva resultatet. Resultatet har för flera brottskategorier bedömts som positivt efter det att hänsyn tagits till faktorer som själva utredningsverksamheten inte kan påverka. Dessa faktorer är dessutom av temporär karaktär och kommer troligtvis inte att påverka resultatbedömningen på årsbasis Vidtagna och kommande åtgärder för att förbättra utredningsresultatet Ett effektivt ärendeflöde är en viktig förutsättning för förbättrade utredningsresultat. De initiala momenten i utredningsflödet bedöms ha stor påverkan på effektiviteten i den fortsatta hanteringen 4. Mot den bakgrunden har både polismyndigheterna och ansvariga avdelningar inom RPS haft rikspolischefens uppdrag att vidta åtgärder inom dessa områden. Under våren 2013 har RPS följt upp myndigheternas åtgärdsplaner och kan konstatera att flertalet av de åtgärder som myndigheterna har planerat för också har genomförts, eller påbörjats. Det gäller bland annat åtgärder för att förbättra kvaliteten i anmälningsupptagningen och de initiala utredningsåtgärderna, förbättra tillgängligheten till och kompetensen hos förundersökningsledare, samt förbättrad tillgänglighet till Lokus 5 och kriminalteknisk kompetens. Det är rimligt att anta att de åtgärder som har vidtagits över tid och som håller på att vidtas inom dessa områden har påverkat resultatet i en positiv riktning för flertalet av brottskategorierna. Fortsatta åtgärder behöver dock vidtas inom ovanstående områden. För att ytterligare förbättra utredningsresultatet bedömer RPS att flera åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en ändamålsenlig resursdimensionering i utredningsverksamhetens olika delar, från anmälningsupptagning till dess att ärendet redovisas till åklagare, samt ytterligare anpassningar av arbetstidsförläggningen utifrån verksamhetens behov. Fortsatt samverkan med åklagarmyndigheten är ytterligare ett utvecklingsområde. RPS har påbörjat ett arbete för att tillsammans med polismyndigheterna fortsätta utveckla resultatanalyserna. Syftet är att löpande identifiera såväl orsaker till resultatutvecklingen som områden för att ytterligare utveckla verksamheten och resultaten Konstaterade orsaker till den minskade ärenderedovisningen Under de senaste åren har Polisens redovisning av ärenden till åklagare totalt minskat. Detta gäller även hittills i år. I avsnitten nedan redovisas ett antal andra faktorer som i betydande grad påverkat ärenderedovisningen negativt och som inte är relaterat till utredningsverksamhetens effektivitet. i brottsstrukturen Med förändring i brottstrukturen avses förändring och fördelning av inkomna ärenden. arna kan till exempel orsakas av förändringar i brottsmodus, Polisens aktivitet avseende så kallade egeninitierade ärenden eller förändringar i regelverket. Relationen mellan inflöde (inkomna ärenden) och utflöde (ärenden redovisade till åklagare) mäts med resultatindikatorn andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. Denna andel eller relation varierar något över tid (normalvariation), men är relativt stabil. Denna andel varierar mellan Polisens elva brottskategorier. Den brottskategori som i medeltal under perioden (helår) har haft den högsta andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är narkotikabrott (ca 67 %) och den med den lägsta andelen är tillgreppsbrott (exkl. i butik) (ca 3 %). Det finns även variationer för brottskoder och brottskodsgrupper inom respektive brottskategori. För varje brottskategori finns det, oavsett 4 Rapport, En effektivare ärendehantering för förbättrade verksamhetsresultat, RPS, EA /11. 5 Lokal brottsplatsundersökare 8 TERTIALRAPPORT 1, 2013

9 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT om inflödet ökar eller minskar, dock en över tid relativt stabil relation mellan inflöde och utflöde. Detta visar att andelen ärenden som kan redovisas till åklagare under nuvarande förutsättningar i stort är densamma oavsett storleken på inflödet. Av detta kan två slutsatser dras. Den första är att andelen så kallade utredningsbara ärenden är relativt konstant inom respektive brottskategori över tid. Detta innebär dock att antalet ärenden som kan redovisas till åklagare ökar eller minskar beroende på om antalet inkomna ärenden ökar eller minskar. Den andra slutsatsen är att förändringar i inflödet resulterar i förändringar i utflödet, men i olika omfattning beroende på brottskategori. Detta innebär att förändringar i inflödet för brottskategorier där andelen är hög påverkar det totala antalet ärenden redovisade till åklagare i mycket större omfattning än för de brottskategorier där andelen är låg. Antalet ärenden redovisade till åklagare har hittills i år minskat med 12 procent ( ärenden) jämfört med samma period Av dessa har färre ärenden redovisats i brottskategorierna narkotikabrott och trafikbrott. Antalet inkomna ärenden har samtidigt totalt minskat med 2 procent ( ärenden). Antalet inkomna ärenden har dessutom minskat för 6 av totalt 10 brottskategorier 6. För 9 av dessa 10 brottskategorier har en ökning eller minskning av antalet inkomna ärenden också resulterat i en motsvarande ökning eller minskning av antalet ärenden som redovisats till åklagare. För 8 av dessa 9 brottskategorier är förändringen av andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden endast någon eller några enstaka tiondels procentenheter jämfört med samma period Detta innebär att för flertalet av brottskategorierna är sambandet mellan ett förändrat inflöde och utflöde starkt, det vill säga att ökningen eller minskningen av antalet ärenden redovisade till åklagare i stor utsträckning beror på förändringar i brottsstrukturen. Det finns dock två brottskategorier där andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden minskat kraftigt jämfört med samma period Dessa är narkotikabrott och trafikbrott. För narkotikabrott förklaras det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare i sin helhet av de störningar som inträffat i samband med plattformsbytet i Pust (se avsnitt 1.2.3). Det minskade antalet redovisade narkotikabrottsärenden beror alltså varken på minskad effektivitet i utredningsverksamheten eller på förändringar i brottsstrukturen. För trafikbrotten förklaras det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare till viss del av ett minskat inflöde, orsakat av en minskad aktivitet från polisens sida, och till mindre del av den störning som inträffat med anledningen av plattformsbytet i Pust. Det är dock troligt att resterande del av den minskade redovisningen kan förklaras av minskad effektivitet i utredningen av trafikbrotten. Sammanfattningsvis är slutsatsen att en betydande del av det minskade antalet redovisade ärenden till åklagare för brottskategorierna våldsbrott, skadegörelsebrott, tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik), tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott beror på förändringar i brottsstrukturen, samt att det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare för trafikbrott till viss del förklaras av förändringar i brottsstrukturen. Omfattande teknikutveckling En förändring i brottsstrukturen som påverkat resultatet är den stora ökningen av anmälda brott som möjliggjorts av den snabba teknikutvecklingen. Detta syns framförallt inom brottskategorierna övriga brott mot person (dataintrång) och bedrägeribrott m.m. (datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av Internet). Det handlar inte om nya brottstyper utan om nya tillvägagångssätt som genererar en stor mängd, ofta svårutredda, brott. Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att utsatthet för bedrägerier via Internet ökat mycket kraftigt i befolkningen (16 79 år) de senaste åren. Ökningen uppgår till 6 Brottskategorin ekonomiska brott är exkluderad. TERTIALRAPPORT 1,

10 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT ca 300 procent mellan 2005 och Resultaten från NTU indikerar även att anmälningsbenägenheten för bedrägeribrotten ökar. År 2005 uppgavs 32 procent av brotten ha polisanmälts medan motsvarande andel 2011 var 43 procent. Denna utveckling utgör fortsatt en stor utmaning för Polisen. Plattformsbyte i Pust Pust ska vara ett effektivt utredningsstöd. Som ett led i moderniseringen av Polisens it-miljö har Polisens utredningsstöd (Pust) flyttats till en standardplattform (Siebel). Bytet till standardplattform kommer på sikt innebära ökad förmåga till systemanpassning och utveckling. Pust hanterar för närvarande i huvudsak åtta brottskoder fördelade på fyra brottskategorier: narkotikabrott (narkotikastrafflagen, innehav och bruk), trafikbrott (olovlig körning, grov olovlig körning, tillåtit olovlig körning etc., rattfylleri, grovt rattfylleri och rattfylleri under påverkan av narkotika), tillgrepp i butik (stöld utan inbrott, från butik, varuhus, kommersiell utställningslokal) samt övriga specialstraffrättsliga brott (lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål). Plattformsbytet genomfördes under perioden februari. Därefter har Pust i den nya standardplattformen varit i pilotdrift i sex polismyndigheter. I samband med plattformsbytet var Pust stängt februari samt under en kortare period i mars. Vid dessa driftstopp har det inte varit möjligt att nyregistrera eller redovisa ärenden till åklagare i Pust. Det har dock varit möjligt att nyregistrera, det vill säga anmäla brott, i Rar 7. Effekten av driftstoppen har varit tillfälliga, men de har lett till att färre ärenden än normalt redovisats under perioden. Efter driftstoppen har samtliga öppna ärenden i den gamla plattformen (Java) överförts till den nya plattformen där de har kunnat behandlas av polismyndigheterna. De negativa effekterna för antalet redovisade ärenden till åklagare har kunnat konstateras för samtliga fyra brottskategorier, om än i olika omfattning. Brottskategorierna narkotikabrott och övriga specialstraffrättsliga brott (de brottskoder som hanteras i Pust) uppvisar båda väsentligt lägre redovisning av ärenden till åklagare än normalt i februari och mars. Redovisningsnivåerna i januari och april är dock normala. Detta innebär att även andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden var väsentligt lägre i februari-mars samt att antalet öppna ärenden ökade under denna period. Uppskattningsvis har ca färre ärenden redovisats på grund av den tillfälliga störningen i samband med plattformsbytet, ca färre narkotikabrottsärenden och ca 200 färre ärenden avseende övriga specialstraffrättsliga brott. För brottskategorierna trafikbrott och tillgrepp i butik (de brottskoder som hanteras i Pust) är de negativa förändringarna inte lika omfattande. För dessa brottskategorier har redovisningen av ärenden till åklagare påverkats negativt i februari. en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden var dock högre än normalt i april vilket indikerar att den tidigare minskningen då delvis har kompenserats Sammanfattning av polismyndigheternas kommentarer av resultatutvecklingen RPS har gett polismyndigheterna i uppdrag att själva beskriva och kommentera utfallet under tertialet. Detta innebär att redovisningens innehåll varierar något mellan polismyndigheterna. Polismyndigheternas kommentarer redovisas i sin helhet i kapitel Redovisningen omfattar huvudsakligen fyra brottskategorier: våldsbrott, tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik), narkotikabrott och trafikbrott samt i förekommande fall bedrägeribrott m.m. 7 Rar, Rationell anmälningsrutin, är polisens ärendehanteringsrutin för brottsanmälningar och används för registrerade anmälningar om brott. 10 TERTIALRAPPORT 1, 2013

11 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Flertalet polismyndigheter har en kraftig minskning av antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö. Enligt polismyndigheterna förklaras det bland annat av långsiktiga satsningar mot den nöjesrelaterade brottsligheten. Man uppger även att arbetet enligt den så kallade Kronobergsmodellen 8 bidrar till resultatförändringen. Användningen av mobila poliskontor, ett ökat samarbete med ordningsvakter och krögare, ökade utbildningsinsatser för förundersökningsledare ses också som ett framgångskoncept mot våld i offentlig miljö. Antalet anmälda brott av brottstypen brott i nära relation minskar totalt under det första tertialet Vissa polismyndigheter har angett att man arbetar aktivt med att bland annat förstärka brottssamordning och jourförundersökningsledarfunktionen och öka samverkan med åklagarmyndigheten. Flera polismyndigheter anger att den pågående satsningen mot livsstilskriminella har bidragit på ett positivt sätt till utredningsresultatet för tillgreppsbrott, framför allt vad gäller inbrottsstöld i bostad. När det gäller narkotikabrott anger flertalet polismyndigheter att byte av teknisk plattform för utredningsstödet Pust har påverkat resultatet negativt. Flera polismyndigheter menar att ett ökat fokus på överlåtelsebrott medför mer svårutredda brott med längre handläggningstider. Några polis-myndigheter anger att en stor andel av överlåtelsebrotten är relaterade till beställningar över Internet vilka är svårutredda. När det gäller trafikbrott anger flera polismyndigheter att byte till standardplattform (Pust/Siebel) har påverkat resultatet negativt. Några polismyndigheter har medvetet nedprioriterat den egeninitierade trafikverksamheten till förmån för utredningsverksamheten och satsningen på mängdbrott samt gängkriminalitet. Fokus på livsstilskriminellas brottslighet och trafikkontroller i syfte att uppdaga annan brottslighet än trafikbrott leder till färre ordningsböter och alkoholutandningsprov. Antalet anmälda bedrägeribrott ökar och kräver alltmer resurser. Brotten är ofta av seriebrottskaraktär och är därför svårutredda och polismyndigheterna anser även att svårighetsgraden ökar. Den stora ökningen av inkomna ärenden samt att det inom vissa polismyndigheter råder viss kompetensbrist gör att det redan genomförts och pågår omstruktureringar av verksamheten. Ett exempel på detta är det nationella bedrägeribrottscenter som Polismyndigheten i Stockholm län fått i uppdrag att inrätta. Centret står på tre ben, polisoperativt arbete, brottsförebyggande arbete och metodutveckling. Ett annat utvecklingsområde som anges är ett utökat samarbete med åklagarmyndigheten i syfte nå en större samsyn i hur bedrägeribrottsärenden ska hanteras. 8 Syftar till att minska alkoholkonsumtionen hos unga och därmed den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten i offentlig miljö. TERTIALRAPPORT 1,

12 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT 1.3 Resultatbedömning per brottskategori Våldsbrott I brottskategorin ingår bland annat misshandel, våldtäkt, olaga hot och grov kvinnofridskränkning. Även brottstyperna våld i offentlig miljö och brott i nära relationer ingår i den här brottskategorin. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 1. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Våldsbrott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 26% 23% 24% 2% 1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 7 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % 0 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 68% 72% 6% 4% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har ökat marginellt (+ 0,5 procentenheter). Resultatförändringen bedöms som positiv. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat (+ 8 %). Detta bedöms som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat marginellt (- 1,2 %). Resultatförändringen bedöms som negativt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har ökat (+ 3,8 procentenheter). Resultatförändringen bedöms som positiv. Antalet inkomna ärenden för våld i offentlig miljö har minskat kraftigt (- 17 %). Även antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat kraftigt (- 11 %), men inte i samma omfattning som inflödet. Detta innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har ökat något (+ 2 procentenheter). Det är positivt då våld i offentlig miljö är ett prioriterat område. Polismyndigheternas kommentar Samtliga polismyndigheter har en kraftig minskning av antal anmälda våld i offentlig miljö förutom i Blekinge och Gotland. Enligt polismyndigheterna beror det minskade inflödet av våldsbrottsärenden på långsiktiga satsningar mot den nöjesrelaterade brottsligheten (bl.a. i Skåne, Västra Götaland, Halland, Kronoberg, Västmanland, Västerbotten, Kalmar, Dalarna och Jämtland). Även arbete enligt den så kallade Kronobergsmodellen uppges bidra till resultatförändringen (bl.a. i Södermanland, Västra Götaland, Blekinge). Användningen av mobila poliskontor, ett ökat samarbete med ordningsvakter och krögare, ökade utbildningsinsatser för förundersökningsledare ses som framgångsrikt i arbetet mot våld i offentlig miljö (bl.a. i Södermanland, Stockholm och Västra Götaland). Antalet anmälda brott av brottstypen brott i nära relation minskar det första tertialet 2013 och minskningen ses i två tredjedelar av alla polismyndigheter förutom i polismyndigheterna i Västra Götaland, Östergötland, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Kalmar och Kronoberg. Vissa polismyndigheter har angett att man arbetar aktivt med att bland annat förstärka brottssamordning och jourförundersökningsledarfunktionen samt öka samverkan med åklagarmyndigheten. 12 TERTIALRAPPORT 1, 2013

13 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Övriga brott mot person Brottskategorin består bland annat av brottstyperna ofredande, ärekränkningsbrott, hemfridsbrott (olaga intrång), dataintrång, sexuellt tvång/övergrepp/ofredande, vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom och människohandel. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som negativ. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 2. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Övriga brott mot person Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 9% 7% 7% -1% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 7 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -3 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 69% 67% -3% -2% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad (-0,1 procentenheter). Resultatförändringen bedöms som positiv. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat (+ 8 %). Detta bedöms som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat något (- 4 %). Detta bedöms som negativt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har minskat något (- 1,9 procentenheter). Detta bedöms som negativt. En fortsatt oroväckande ökning ses hos antal inkomna dataintrång 9, vilket ökat med närmare ärenden jämfört med föregående år (+ 75 %). Jämför man med samma period 2011 är ökningen 185 procent (1 471 ärenden). Det kraftigt ökade inflödet av dataintrång ses framför allt i Polismyndigheten i Uppsala, Västra Götaland och Västernorrland Skadegörelsebrott Brottskategorin består av skadegörelsebrott enligt BrB 12 kap. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Resultatbedömningen baseras på utfallet för nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 22. Tabell 3. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Skadegörelsebrott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 5% 4% 5% 6% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 11 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 76% 77% 2% 1% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad (+ 0,3 procentenheter). Detta bedöms som positivt. 9 Med dataintrång menas att någon olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning. Med upptagning avses även uppgifter som är under befordran via elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas för automatisk databehandling TERTIALRAPPORT 1,

14 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat kraftigt (+ 12 %). Detta bedöms som negativt. Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat något (- 3 %). Detta bedöms som negativt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har ökat något (+ 2 procentenheter). Detta bedöms som positivt Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Brottskategorin består av tillgreppsbrott enligt 8 kap. BrB, exklusive rån och tillgrepp i butik, varuhus o.d. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som negativ. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Resultatbedömningen baseras på utfallet för nedanstående fyra resultatindikatorer. Tabell 4. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 4% 4% 3% -16% -1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 3 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 81% 76% -6% -5% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat marginellt (- 0,6 procentenheter). Detta bedöms som negativt. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat något (+ 4 %). Detta bedöms som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat marginellt (- 1 %). Detta bedöms som negativt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har minskat (- 5 procentenheter). Detta bedöms som negativt. När det gäller inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) har andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ökat från 5,3 till 7,0 procent vilket är en väsentlig förbättring. Utvecklingen beror på att antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat kraftigt (+ 12 %) trots att inflödet har minskat kraftigt (- 15 %). Inbrottsstöld i bostad bedöms vara ett av de mest integritetskränkande tillgreppsbrotten. Samtidigt påverkar ett framgångsrikt arbete mot bostadsinbrott brottskategorin tillgreppsbrott (exkl. i butik) totalt sett i ytterst liten utsträckning. Ärendena är ofta resurskrävande att utreda och ett ökat fokus på bostadsinbrott tar resurser i anspråk från andra tillgreppsbrott av enklare karaktär. Polismyndigheternas kommentar Flera polismyndigheter anger att den pågående satsningen mot livsstilskriminella har bidragit på ett positivt sätt till utredningsresultatet för tillgreppsbrott, framför allt vad gäller inbrottsstöld i bostad. Flera myndigheter beskriver också särskilda satsningar mot inbrottsstöld i bostad som varit lyckosamma, både på så vis att fler gärningspersoner har lagförts samt att den anmälda brottsligheten har minskat. 14 TERTIALRAPPORT 1, 2013

15 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Narkotikabrott I brottskategorin ingår bland annat brottstyperna innehav och bruk av narkotika, överlåtelse samt dopningsbrott. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 5. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Narkotikabrott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 65% 66% 56% -16% -10% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 6 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % 1 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 95% 95% 0% 0% ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat kraftigt (- 10 procentenheter). Ett byte av plattform för Polisens utredningsstöd (Pust) under perioden har dock påverkat utfallet negativt vilket gör att förändringen ändå bedöms som positiv (se analys nedan). Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat (+ 9 %). Detta bedöms som negativt. Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat något (+ 2 %) vilket bedöms som positivt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar är oförändrad (- 0,1 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Under februari inleddes ett byte av plattform för Pust. Detta har under februari och mars medfört tillfälliga störningar som inte utredningsverksamheten kan påverka. För brottskategorin narkotikabrott berörs brottskoderna 5010 och 5011 (innehav och bruk av narkotika) av förändringarna i Pust. Dessa brottskoder utgör ca 85 procent av alla inkomna ärenden och ärenden redovisade till åklagare inom brottskategorin. Under årets fyra första månader finns det inget som tyder på att antalet inkomna ärenden har påverkats av plattformsbytet. Däremot har redovisningen av ärenden till åklagare påverkats negativt. Under februari och mars har andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna legat 24 procentenheter lägre än normalt och sammantaget för perioden är andelen drygt 10 procentenheter lägre än föregående år. Det är därför högst troligt att antalet ärenden redovisade till åklagare hade varit betydligt högre och troligtvis på samma nivå som föregående år utan störningen vid plattformsbytet (ca ärenden). Den sammanvägda bedömningen är därför att resultatförändringen är positiv, trots att den totala andelen ärenden redovisade till åklagare minskat kraftigt. Redovisningen av antalet ärenden var av allt att döma tillbaka på en normal eller till och med högre nivå i april. Antalet öppna ärenden har ökat under perioden, och det finns därför goda möjligheter att merparten av dessa ärenden kan redovisas under den kommande perioden. Polismyndigheternas kommentar Många polismyndigheter (Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Södermanland, Västernorrland och Östergötland) har angett att övergången till Pust Siebel har påverkat resultatet negativt. Några polismyndigheter (Blekinge och Norrbotten) anger att en stor andel av överlåtelsebrotten är relaterade till beställningar över Internet vilka är svårutredda. En del polismyndigheter (Kalmar och Värmland) har också nämnt att de arbetar aktivt med förundersökningsbegränsning vilket får som effekt färre ärenden redovisade till åklagare, lägre personuppklaring och en sjunkande kvot av åtalsunderlåtelse övrigt. TERTIALRAPPORT 1,

16 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Andra orsaker som nämnts är att resurser omfördelats till andra verksamheter (Södermanland och Västmanland). Västerbotten menar att fler icke narkotikaklassade substanser ger negativa analysbesked och på så sätt resulterar i färre ärenden redovisade till åklagare. Två polismyndigheter (Halland och Skåne) har också angett att de har ett ökat fokus på överlåtelsebrott vilket i sin tur är mer svårutredda med längre handläggningstider Trafikbrott I trafikbrott ingår brott mot trafikbrottslagen, sjölagen, vållande till annans död i samband med trafikolycka och övrig trafiklagstiftning. De vanligast förekommande brottstyperna i trafikbrottslagen är olovlig körning/grov olovlig körning, rattfylleri/grovt rattfylleri och rattfylleri under påverkan av narkotika. I övrigt är de största brottstyperna brott mot hastighetsbestämmelserna, beteendebrott och brott mot brukande av oregistrerat, avställt, oskattat, körförbudsbelagt fordon. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som negativ. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 6. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Trafikbrott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 43% 47% 40% -14% -7% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 4 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -7 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 96% 96% 0% 0% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat kraftigt (- 14 procentenheter). Utfallet av resultatindikatorn visar ett försämrat resultat och resultatförändringen bedöms som negativ. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat (+ 7 %). Detta bedöms också som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat (- 8 %) vilket även det bedöms som negativt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar är oförändrad (+ 0,1 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Antalet alkoholutandningsprov (LAU-prov) för att upptäcka eventuellt rattfylleri fortsätter att minska (- 6 %) 10. En viktig förklaring till att anmälda trafikbrott och ordningsbot minskat är att rattfyllerikontrollerna minskat. Även om kontrollerna fortfarande är på höga nivåer påverkar minskningen på så sätt att annan trafikbrottslighet upptäcks i mindre utsträckning. Polismyndigheternas kommentarer Några polismyndigheter (Kalmar, Skåne och Västra Götaland) har angett att övergången till Pust Siebel har påverkat resultatet negativt. Flera polismyndigheter (Dalarna, Kronoberg och Södermanland) anger att den egeninitierade trafikverksamheten har nedprioriterats till förmån för utredningsverksamheten och satsningen på mängdbrott samt gängkriminalitet. 10 Det finns vissa problem med att jämföra LAU-prover med samma period föregående år eftersom det är en viss eftersläpning för när alkoholutandningsinstrumenten töms på data. Därför är det mer rättvisande om en jämförelse görs med det data som togs ut vid samma tidpunkt föregående period, vilket också gjorts här. 16 TERTIALRAPPORT 1, 2013

17 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Polismyndigheten i Södermanland menar att fokus på livsstilskriminellas brottslighet och trafikkontroller i syfte att uppdaga annan brottslighet än trafikbrott leder till färre ordningsböter och alkoholutandningsprover. Värmlands polismyndighet menar att de arbetat med ett aktivt användande av förundersökningsbegränsning vilket påverkar antalet ärenden redovisade till åklagare, personuppklaring och en sjunkande kvot av åtalsunderlåtelse övrigt. Polismyndigheten i Värmland anger att erfarna trafikutredare har slutat och inte ersatts i önskvärd omfattning Tillgrepp i butik I brottskategorin ingår brottstypen stöld, snatteri utan inbrott från butik, varuhus, kommersiell utställningslokal. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 7. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Tillgrepp i butik Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 51% 51% 52% 1% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % -2 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % 19 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 96% 96% 0% 0% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad (+ 0,3 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har minskat något (- 3 %). Även detta bedöms som positivt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat kraftigt (+ 17 %) vilket bedöms som positivt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar är oförändrad (- 0,4 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Tillgrepp i butik är brott med stort mörkertal 11. Brotten upptäcks och anmäls i huvudsak av kontrollanter, väktare och butiksbiträden. en av antalet inkomna ärenden till polisen beror till stor del på vilka rutiner handeln har, till exempel frånvaro av kontrollanter och butikernas anmälningsbenägenhet Bedrägeribrott m.m. Brottskategorin består av brott enligt 9 kap. BrB Bedrägeri och annan oredlighet samt Bidragsbrottslagen (2007:612). RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Brå, rapport 2006:1, Konsten att läsa statistik om brottslighet. TERTIALRAPPORT 1,

18 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Tabell 8. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Bedrägeribrott m.m Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 14% 12% 11% -7% -1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 2 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % 13 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 66% 75% 13% 9% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat marginellt (- 0,9 procentenheter). Utfallet av resultatindikatorn visar visserligen ett något försämrat resultat, men resultatförändringen bedöms ändå som positiv. Detta motiveras av att ett onormalt högt inflöde (s.k. extremvärde) i januari har påverkat utfallet på ett negativt sätt (se analys nedan). Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat marginellt (+ 1,8 %). Detta bedöms som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat kraftigt (+ 11 %). Detta bedöms som positivt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har ökat (+ 9 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Vid en granskning av inkomna ärenden under första tertialet framgår att antalet inkomna ärenden under januari var mycket högt (ca 50 % högre än det tidigare högsta januariutfallet). Inflödet var så högt att det kan betraktas som ett extremvärde. Resultatindikatorn andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden jämför inkomna ärenden i förhållande till redovisade ärenden under samma tidsperiod, i detta fall tertial 1. Med tanke på att medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden för närvarande är drygt 130 dagar, det vill säga drygt fyra månader, är det inte troligt att redovisningen av huvuddelen av de ärenden som inkom i januari kommer att ske förrän i maj. Extremvärdet i januari påverkar därför utfallet för resultatindikatorn på ett sådant sätt att det inte ger en rättvisande bild av resultatet under tertial 1. Vid bedömningen av resultatförändringen har vi tagit hänsyn till detta. Polismyndigheternas kommentar Antalet inkomna bedrägeribrottsärenden ökar och kräver alltmer resurser. Brotten är ofta av seriebrottskaraktär och är därför svårutredda och polismyndigheterna anser även att svårighetsgraden ökar. Den stora ökningen av inkomna ärenden samt att det inom vissa polismyndigheter råder viss kompetensbrist gör att det redan genomförts och pågår omstruktureringar av verksamheten. Ett exempel på detta är det nationella bedrägeribrottscenter som Polismyndigheten i Stockholm län fått i uppdrag att inrätta. Centret står på tre ben, polisoperativt arbete, brottsförebyggande arbete och metodutveckling. Ett annat utvecklingsområde som anges är ett utökat samarbete med åklagarmyndigheten i syfte nå en större samsyn i hur bedrägeribrottsärenden ska hanteras Övriga BrB-brott Brottskategorin består av ett antal kapitel i brottsbalken. De mest tongivande är 10 kap. BrB Förskingring och annan trolöshet. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt TERTIALRAPPORT 1, 2013

19 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Tabell 9. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Övriga BrB-brott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 19% 17% 16% -3% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 0 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 79% 80% 1% 1% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad (- 0,5 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden är oförändrad (- 0,1 %). Detta bedöms som positivt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat marginellt (- 0,9 %). Utfallet av resultatindikatorn visar visserligen ett något försämrat resultat, men resultatförändringen bedöms ändå som positiv. Detta motiveras av att både antalet avslutade ärenden och ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har ökat (se analys nedan). en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har ökat marginellt (+ 0,8 procentenheter). Detta bedöms som positivt. Antalet redovisade utredningstimmar har ökat marginellt (+ 1,6 %) samtidigt som antalet bearbetade ärenden också ökat marginellt (+ 0,7 %). Eftersom den redovisade resurstiden ökat något mer än antalet bearbetade ärenden blir följden att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar minskat marginellt. Både antalet ärenden redovisade till åklagare och avslutade ärenden per utredningstimmar har emellertid ökat (+ 1 % resp. + 3 %). Sammantaget visar detta att polismyndigheterna i huvudsak hanterat fler ärenden, både i absoluta tal och i förhållande till den insatta resursinsatsen, än vid motsvarande tidpunkt föregående år Övriga specialstraffrättsliga brott I brottskategorin ingår brott mot specialstraffrätten, exklusive trafikbrottslagen och narkotikabrottslagen. RPS resultatbedömning Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv. Resultatbedömningen baseras på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt Tabell 10. Utfall (tertial 1) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Övriga specialstraffrättsliga brott Rel Abs ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 39% 35% 35% -2% -1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 16 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % 4 positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar 89% 93% 4% 4% en ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat marginellt (- 0,5 procentenheter). Utfallet av resultatindikatorn visar visserligen ett något försämrat resultat, men resultatförändringen bedöms ändå som positiv. Detta motiveras av det byte av plattform för Polisens utredningsstöd (Pust) som genomförts under perioden har påverkat utfallet negativt (se analys nedan). Medelgenomströmningstiden (dagar) för bearbetade ärenden har ökat kraftigt (+ 12 %). Detta bedöms som negativt. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har ökat (+ 7 %). Detta bedöms som positivt. en positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar har ökat något (+ 4 procentenheter). Detta bedöms som positivt. TERTIALRAPPORT 1,

20 UTFALL OCH FÖRÄNDRING, NATIONELLT Under februari genomfördes ett plattformbyte för Pust. Detta plattformbyte har under februari och mars medfört tillfälliga störningar som påverkat ärenderedovisningen negativt. För brottskategorin övriga specialstraffrättsliga brott omfattas brottskoden 4023 (lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål) av plattformsbytet. Detta är en brottskod som normalt utgör ca 15 procent av alla inkomna ärenden inom brottskategorin och ca 34 procent av alla ärenden som redovisas till åklagare. Under årets första fyra månader finns det inget som tyder på att antalet inkomna ärenden har påverkats av plattformsbytet. Däremot har redovisningen av ärenden till åklagare påverkats negativt. Under februari och mars har andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna legat drygt 25 procentenheter lägre än normalt och sammantaget för perioden är andelen 16 procentenheter lägre än föregående år. Det är därför högst troligt att antalet ärenden redovisade till åklagare hade varit betydligt högre (ca 200 ärenden) utan de störningar som inträffade i samband med plattformsbytet. Vi bedömer därför resultatförändringen för andelen ärenden redovisade till åklagare som positiv, trots att den totala andelen minskat marginellt. Redovisningen av ärenden var tillbaka på en normal nivå i april. Antalet öppna ärenden har ökat under perioden. Det finns därför goda möjligheter att merparten av dessa ärenden kan redovisas under den kommande perioden. Antalet utfärdade ordningsbot har minskat kraftigt (- 15 %) jämfört med motsvarande period I stort sett hela minskningen kan hänföras till en förseelsekod (930A, förargelseväckande beteende genom offentlig urinering). 1.4 Förundersökningsbegränsning Enligt regleringsbrevet för Polisen ska RPS redovisa antal och andel ärenden som lagts ned på grund av beslut av åklagare respektive polismyndighet om förundersökningsbegränsning. Detta kan inte redovisas i den omfattning som efterfrågas på grund av systemtekniska problem (se avsnitt 23.1 avgränsningar). Från och med 1 januari 2013 har Polisen möjlighet att själv fatta beslut om förundersökningsbegränsning. Förundersökningsbegränsning sker på brottsnivå i ett ärende. Omfattande systemanpassningar till rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har medfört att Polisens ärendehanteringssystem (Rar, Pust) inte anpassats systemmässigt före den 18 februari Polisen har före denna tidpunkt förundersökningsbegränsat genom att registrera orsak till nedläggning i ett fritextfält. Eftersom förundersökningsbegränsning registrerats i ett fritextfält finns en viss felmarginal i resultatet. Redovisningen nedan är uppdelad på polisledda och åklagarledda ärenden. Beslut om förundersökningsbegränsning fattades alltid av åklagare före 1 januari Tabell 11. Avslutade ärenden som förundersökningsbegränsats under tertial 1 Beslutande myndighet förändring Polismyndigheterna 3 476* Åklagarmyndigheten Totalt antal FU-begränsade ärenden ,8% inkomna ärenden avslutade ärenden FU-begränsning av inkomna 2,1% 1,8% -0,3% *832 st. (fritext, osäkerhet i antalet) st. (säkerställt antal) Antalet förundersökningsbegränsade ärenden har totalt minskat kraftigt sedan en förundersökningsbegränsade ärenden av inkomna har också minskat med 0,3 procentenheter sedan Antalet förundersökningsbegränsningar har minskat i 10 av 21 polismyndigheter. Uppföljningen hittills i år visar på skillnader mellan hur polismyndigheterna har använt denna nya befogenhet. Framförallt har de minskat i de tre storstadsmyndigheterna samt i polismyndigheten i Uppsala län. RPS avser att följa den fortsatta utvecklingen. 20 TERTIALRAPPORT 1, 2013