Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Transkript

1 Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Oktober 2013

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm och Åklagarmyndigheten, Box 5533, Stockholm Dnr: EA /12 och ÅM-A 2013/1159

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Inledning Uppdraget Genomförande och metoder Allmänna förutsättningar för verksamheten Resultatet för verksamheten utredning och lagföring, nationellt Sammanfattning av verksamhetens resultat Pågående utvecklingsarbete Resultatutveckling i siffror Resultat per brottskategori nationellt Rikspolisstyrelsens redovisning av förundersökningsbegränsning Särskilt om Polisens utredningsstöd (Pust) Polismyndigheternas resultat för verksamheten utredning och lagföring Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Åklagarkamrarnas resultat för verksamheten utredning och lagföring Organisation... 58

4 INNEHÅLL 4.2 Flera faktorer påverkar resultat och resultatutveckling Resultat per åklagarkammare Antal beslut och andelen lagföring Genomströmningstider Avgränsningar och bedömningsgrunder Avgränsningar Bedömningsgrunder Definitioner av centrala begrepp och resultatmått Brottsindelning Verksamhetsstatistik... 67

5 INLEDNING 1 Inledning I denna delrapport redovisar Rikspolisstyrelsen (RPS) och Åklagarmyndigheten (ÅM) gemensamt resultatet för verksamheten utredning och lagföring. Redovisningen avser perioden januari till och med augusti I kapitel 1, inledning, beskrivs återrapporteringskravet enligt 2013 års regleringsbrev hur det gemensamma arbetet har bedrivits vilka metoder som använts vilka avgränsningar som gjorts allmänna förutsättningar för verksamheten. I kapitel 2 redovisas en gemensam sammanfattning av verksamhetens resultat. I kapitlet ingår också en redovisning av utfall och bedömning per brottskategori på nationell nivå. I möjligaste mån ges även förklaringar till utvecklingen av utredningsresultatet samt användningen av förundersökningsbegränsning för Polisens del. I kapitel 3 redovisas resultatet för de olika polismyndigheterna och i kapitel 4 resultatet för de olika åklagarkamrarna. I kapitel 5 ges en utförligare beskrivning av vilka avgränsningar som gjorts samt vilka bedömningsgrunder Polisen använder. I kapitel 6 beskrivs definitioner av centrala begrepp och resultatmått. Rapporten avslutas med kapitel 7 där verksamhetsstatistik redovisas, dels på nationell nivå, dels per polismyndighet/åklagarkammare. 1.1 Uppdraget Återrapporteringskravet lämnades av regeringen i december 2012 i respektive myndighets regleringsbrev för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten [resp. Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen] ska vid två tillfällen gemensamt redovisa resultatet av verksamheten utredning och lagföring. Resultatet ska redovisas på såväl nationell nivå som per polismyndighet/åklagarkammare. Den första delrapporten ska avse perioden januari augusti och redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 31 oktober Resultatet för helåret ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 31 mars Helårsrapporten ska framförallt bestå av en fördjupad analys av resultatet och utvecklingen för verksamheten. 1.2 Genomförande och metoder Projektets arbetsformer och organisation En arbetsgrupp med representanter från båda myndigheterna etablerades. Åklagarmyndigheten representerades av medarbetare från planeringsavdelningen och Rikspolisstyrelsen representerades av medarbetare från ekonomiavdelningen och polisavdelningen. Respektive myndighet har haft ansvaret för texter och statistik inom sitt ansvarsområde Metoder Arbetsgruppen har tagit fram statistiskt underlag för elva brottskategorier enligt Polisens PRR-struktur 1 på såväl nationell som regional nivå. RPS har även begärt in synpunkter och förklaringar till utfallet från de enskilda polismyndigheterna. I kapitel 5 7 i rapporten finns utförligare förklaringar av redovisning av brottskategorier, mått, avgränsningar och bedömningsgrunder. Polisens och Åklagarmyndighetens mått vad gäller antal är inte direkt jämförbara. Polisen redovisar antal ärenden medan Åklagarmyndigheten redovisar antal brottsmisstankar. Ett 1 PRR-struktur står för Polisens resultatrapporter och omfattar elva brottskategorier, för ytterligare beskrivning se avsnitt 6.1. DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

6 INLEDNING ärende kan innehålla flera brott och ett brott kan avse flera misstänkta. För varje misstänkt kan det finnas en eller flera brottsmisstankar. Ett ärende innehåller i genomsnitt 2,5 brottsmisstankar. De olika måttenheterna försvårar till viss del möjligheten till gemensam analys av resultatet. Detta gör att det blir mer väsentligt att förhålla sig till andelar och utvecklingen av dessa. Utöver flödet som kommer från Polisen kan Åklagarmyndigheten hantera ytterligare brottsmisstankar. Brottsmisstankar kan inkomma från andra myndigheter, exempelvis Tullverket. Dessutom kan brottsmisstankar tillkomma hos Åklagarmyndigheten för ärenden som är inkomna från Polisen, exempelvis om ytterligare brott upptäcks under utredningen. Brottsmisstankar skapas även om fler misstänkta tillkommer för brott som redan finns i utredningen Avgränsningar Den period som utfallet och förändringen avser är januari till och med augusti 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. Redovisningen av utfallet för polismyndigheterna i kapitel 3 är i huvudsak begränsad till att omfatta brottskategorierna våldsbrott, tillgreppsbrott (exkl. i butik), narkotikabrott och trafikbrott samt om det är någon övrig brottskategori där utfallet avviker särskilt. Brottskategoriseringen enligt Polisens uppdelning innebär att per åklagarkammare blir det mycket små volymer inom vissa kategorier. Alla siffror per mått och brottstyp återfinns i avsnitt 7 för var och en av de allmänna åklagarkamrarna. Tolkning av förändringar mellan år och skillnader mellan kammare bör dock göras med försiktighet på grund av de små underlagen. Uppgifter om resultatindikatorn antal och andel personuppklarade brott redovisas inte i denna rapport. Anledningen är att en pågående anpassning av brottmålsprocessen gör att Brottsförebyggande rådet (Brå) inte haft möjlighet att leverera uppgifter från den särskilda databas som innehåller utfall för Polisen. Uppgifter om förundersökningsbegränsning lämnas av Rikspolisstyrelsen endast på nationell nivå sammantaget och för polismyndigheterna lämnas övergripande kommentarer. Anledningen till det är systemmässiga begränsningar (se avsnitt 5.1). 1.3 Allmänna förutsättningar för verksamheten I det gemensamma regeringsuppdraget Analys av resultatet för verksamheten utredning och lagföring gjordes en genomgång av allmänna förutsättningar för utredningsverksamheten 2 där det sammanfattningsvis framgår följande. Det finns en förväntan om att en anmälan ska resultera i en åtgärd från rättsväsendets sida. Det är en viktig uppgift för rättsväsendet att förklara och inte bortförklara vad uteblivna åtgärder från rättsväsendet beror på. Inom den officiella rättsstatistiken, som Brå ansvarar för, redovisas antal och andel brott som är uppklarade. Denna statistik används ofta som ett mått på rättsväsendets förmåga att utreda brott. Att ett brott är uppklarat innebär att omständigheterna kring brottet har klarlagts av polis eller åklagare och andelen uppklarade brott är beräknat i förhållandet till antal anmälda brott. Ett dilemma för tolkningen av uppklaringsprocenten är att det i nämnaren (antalet anmälda brott) ingår brott som är uppenbart omöjliga att utreda (exempelvis anmälningar där gärningen inte är ett brott eller där den misstänkte är avliden). Brå avser på sikt att förändra och utveckla definitionen av uppklaring. I sammanhanget bör också nämnas att det finns flera brott (exempelvis förolämpning, förtal, bedrägligt beteende) som omfattas av regler om särskild åtalsprövning vilket innebär att 2 Analys av resultatet för verksamheten utredning och lagföring, gemensamt uppdrag för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, mars 2013, ÅM-A 2013/0556 och POA /12. 4 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

7 INLEDNING åklagaren ska göra en särskild bedömning om ärendet överhuvudtaget ska utredas och lagföras. I många fall är huvudregeln att brottet inte ska utredas. Vidare finns också möjlighet att förundersökningsbegränsa. Detta innebär i de flesta fall att förundersökningen läggs ned eller inte inleds på grund av att den misstänkte redan är dömd eller är åtalad och den utdömda eller förväntade påföljden bedöms som tillräcklig även med beaktande av nu aktuell brottslighet. När förundersökningsbegränsning tillämpas så påverkar detta uppklaringen på så sätt att det räknas som ett tekniskt uppklarat brott men inte som ett personuppklarat brott. Detta till skillnad från exempelvis en åtalsunderlåtelse som räknas in bland de personuppklarade brotten En övre gräns för vad som är möjligt att klara upp? Av processekonomiska skäl är det inte alltid motiverat att lägga ned för stora resurser för att utreda ett brott. Det kan vara vid vissa brott av ringa karaktär. En förväntan om total uppklaring av anmälda brott är alltså orealistisk, men dessvärre finns det inte någon möjlighet att ange hur stor andel av de anmälda brotten som skulle kunna räknas bort utifrån dessa argument. Anmälda brott kan kategoriseras utifrån fem kategorier. 1. Brott som omöjligen kan klaras upp. Kategorin omfattar t.ex. gärningar som ej är brott, fall där den misstänkte avlidit, fall där den misstänkte är underårig samt fall där det inte går att visa att något brott har begåtts. 2. Brott som inte bör utredas. Det vill säga brott som skulle vara möjliga att utreda men som inte bör utredas av t.ex. processekonomiska skäl; förundersökningsbegränsningar samt särskild åtalsprövning. 3. Svårutredda brott. En stor del av de brott som anmäls till polisen har mycket låga förutsättningar att kunna klaras upp till följd av försvårande omständigheter och brist på spaningsuppslag. 4. Brott som borde kunna klaras upp. Brott som har förutsättningar att klaras upp men som inte blir uppklarade. 5. Uppklarade brott. Brott som leder till personuppklaring. Det finns tillräckliga grunder för att konstatera att en total uppklaring inte är möjlig, bland annat av rättssäkerhetsskäl. Vissa brott kan vara så genuint svårlösta att åtgärderna som skulle krävas för en utredningsframgång inte står i rimlig proportion till brottets svårhetsgrad. Ibland är det inte ens teoretiskt möjligt, till exempel vid påhittade brottsanmälningar. Ibland kan det innebära praktiska problem, exempelvis när brott har skett utomlands och brottet kanske främst anmäls för att säkerställa försäkringsbolagens krav på polisanmälan. Totalmängden anmälda brott kan bit för bit skalas ner för att hamna på en slutlig nivå för utredningsbara brott och där någonstans kan det gå att finna en rimlig uppklaringsnivå att sträva mot. Vid ett resonemang om utredningsbarhet kan man inte bortse från att det ibland kan finnas en förväntan om att polisen och åklagare ska utreda även det ickeutredningsbara. DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

8 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT 2 Resultatet för verksamheten utredning och lagföring, nationellt 2.1 Sammanfattning av verksamhetens resultat Sammanfattningsvis kan följande noteras för verksamhetens resultat: Inflödet minskar för både Polisen och Åklagarmyndigheten, samtidigt som andelen svårutredda brott ökar. Andelen ärenden som Polisen redovisar till Åklagarmyndigheten minskar marginellt för de flesta brottskategorier. Den totala andelen lagföringsbeslut av samtliga åklagarbeslut är oförändrad men när det gäller bedrägerier har den ökat. För de polisledda förundersökningarna har andelen positiva lagföringsbeslut ökat marginellt för de flesta brottskategorier. Genomströmningstiderna för brottsutredningar har ökat för både Polisen och Åklagarmyndigheten men genomströmningstiderna från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut har minskat. Till redovisningen i mars 2014 avser Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att ge uppdrag till de lokala samverkansforumen att kommentera utvecklingen och de åtgärder som vidtas för att förbättra resultaten Polisen Utredningsresultatet för Polisen uppvisar sammantaget 3 en något negativ utveckling men det finns positiva inslag. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden (redovisningsandelen) uppvisar marginella försämringar för flera brottskategorier. För några brottskategorier, exempelvis narkotika- och trafikbrott är den negativa utvecklingen mer tydlig. Redovisningsandelens utveckling beror bland annat på en allt större andel svårutredda brott. Som exempel kan nämnas Polisens fokus på överlåtelse för narkotikabrotten och på det stora inflödet av internetbedrägerier. För trafikbrotten däremot beror den negativa utvecklingen bland annat på Polisens minskade aktivitet mot just dessa brott. Andelen positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (lagföringskvoten) har ökat eller är oförändrad för flertalet av brottskategorierna, vilket är positivt. En hög lagföringskvot tolkas framförallt som att åklagarna i hög utsträckning delat de polisiära förundersökningsledarnas uppfattning om bevisläget i de ärenden som redovisats. Ökningen mellan åren tolkas som att kvaliteten i Polisens utredningsverksamhet har förbättrats. För vissa brottskategorier finns ett utrymme att öka möjligheterna att förundersökningsbegränsa och använda resurserna mer effektivt. Medelgenomströmningstiderna för bearbetade ärenden, som under en lång period minskat, har nu ökat för samtliga brottskategorier utom bedrägeribrotten. Att medelgenomströmningstiderna ökar beror bland annat på att andelen svårutredda brott ökat och att balanserna avseende äldre ärenden har arbetats av samt problem med Pust (för utförligare beskrivning se avsnitt 2.6). Vad gäller antalet öppna ärenden så har dessa ökat, vilket till största del beror på det stora inflödet av bedrägeribrott. För resterande brottskategorier, utom narkotikabrott, har antalet öppna ärenden minskat eller är kvar på samma nivå som Antalet inkomna ärenden fortsätter att minska vilket också är den huvudsakliga förklaringen till att antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat. Antalet ärenden redovisade till 3 För utveckling och bedömning av de enskilda brottskategorierna se avsnitt DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

9 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT åklagare påverkar i sin tur också antalet personuppklarade brott som enligt preliminär statistik 4 från Brottsförebyggande rådet (Brå) minskar. Konstaterade orsaker till den minskade ärenderedovisningen I detta avsnitt redovisas faktorer som i betydande grad påverkat ärenderedovisningen negativt men som inte i första hand beror på utredningsverksamhetens effektivitet. Inflödet av ärenden till Polisen förändras över tid mellan olika brottskategorier. Detta gäller både antal och varje brottskategoris andel av det totala antalet inkomna ärenden. arna kan till exempel orsakas av förändringar i brottsmodus, Polisens aktivitet avseende så kallade egeninitierade ärenden eller förändringar i regelverket. Redovisningsandelen varierar mellan Polisens elva brottskategorier. Detta innebär att förändringar i inflödet för brottskategorier där andelen är hög påverkar det totala antalet ärenden redovisade till åklagare i mycket större omfattning än för de brottskategorier där andelen är låg. För närvarande minskar antalet inkomna ärenden i flera av de brottskategorier där redovisningsandelen är som högst. I brottskategorierna narkotikabrott, tillgrepp i butik och trafikbrott har antalet inkomna ärenden hittills i år sammantaget minskat med ca ärenden. Samtidigt har antalet ärenden som redovisas till åklagare inom dessa brottskategorier minskat med ca ärenden vilket utgör drygt 72 procent av den totala minskningen av ärenden redovisade till åklagare. Det minskade inflödet av ärenden inom dessa brottskategorier har därmed resulterat i en betydligt större minskning av redovisade ärenden, än om minskningen av inkomna ärenden inträffat för brottskategorier med låg redovisningsandel. De ärenden som inkommer till Polisen har inom vissa brottskategorier blivit mer svårutredda än tidigare. En faktor som bidragit till detta är den snabba teknikutvecklingen. Detta syns framförallt inom brottskategorierna övriga brott mot person (dataintrång) och bedrägeribrott m.m. (datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av Internet). Det handlar inte om nya brottstyper utan om nya tillvägagångssätt som genererar en stor mängd, ofta svårutredda, brott. En tydlig indikator på detta är att inom dessa brottskategorier har både antalet och andelen ärenden som avslutats med nedläggningsgrunderna gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, brottet går uppenbart ej att utreda och spaningsuppslag saknas ökat. En annan faktor som minskat ärenderedovisningen är minskad aktivitet och omprioriteringar inom Polisen. För narkotikabrott beror det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare på prioritering av överlåtelsebrotten. Dessa brott är mer svårutredda än innehav och bruk vilket leder till färre antal ärenden redovisade till åklagare och längre medelgenomströmningstider. Däremot har kvaliteten i form av positiva lagföringsbeslut förbättrats. För trafikbrotten förklaras det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare till största del av ett minskat inflöde, orsakat av en minskad aktivitet från Polisens sida. Sammanfattningsvis är slutsatsen att en betydande del av det minskade antalet redovisade ärenden till åklagare förklaras av att strukturen på inkomna ärenden, både antal och fördelning, har förändrats, att andelen svårutredda brott har ökat och verksamheter som normalt genererar många ärenden (trafikbrott) har en minskad aktivitet eller omprioriterats (narkotikabrott). 4 Personuppklarade brott, preliminär statistik för första halvåret 2013 samt prognos för helåret 2013, Brottsförebyggande rådet, DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

10 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT Åklagarmyndigheten Inom Åklagarmyndigheten har antalet beslut minskat de senaste åren, vilket är kopplat till ett motsvarande minskande inflöde. Under perioden januari till augusti 2013 fattades beslut. Sammantaget har antalet beslut minskat med närmare eller 9 procent jämfört med samma period förra året. De största minskningarna sker inom vålds-, trafikoch tillgreppsbrott samt övriga specialstraffrättsliga brott. Övriga brott mot person (ej våldsbrott) samt bedrägerier ökar något. Det bör noteras att i Åklagarmyndighetens statistik över beslut under 2011 och 2012 ingår några mycket omfattande ärenden inom brottskategorierna narkotikabrott och övriga specialstraffrättsliga brott. En del av volymminskningen förklaras av detta. Se närmare under respektive brottskategori nedan. Det totala antalet lagföringsbeslut följer i stort utvecklingen för volymerna av samtliga beslut mellan 2012 och Under perioden januari till augusti 2013 fattades lagföringsbeslut, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med För flertalet brottskategorier har den totala andelen lagföringsbeslut inte förändrats mer än någon procentenhet och totalt sett är andelen oförändrad (62 %). För bedrägerierna har det skett en stor ökning av antalet och andelen lagföringsbeslut ( eller 8 %). Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen anmälan till åklagare till åklagarbeslut har ökat med 5 dagar till 105 jämfört med 2012, men ligger under 2011 års nivå. Ökningen har främst skett inom övriga specialstraffrättsliga brott. För flertalet brottskategorier är genomströmningstiderna relativt oförändrade, medan tiderna för narkotikabrott och trafikbrott har minskat de senaste två åren. Genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut har minskat för samtliga brottstyper (utom ekobrotten). Totalt sett har den minskat från 31 till 19 dagar de senaste två åren. Förhållandet mellan Åklagarmyndighetens resultat och Polisens verksamhet Det finns flera faktorer som påverkar åklagarkamrarnas resultat och resultatutveckling. En central faktor är samarbetet med polisens utredningsverksamhet och övriga utredande myndigheter som Tullverket och Skatteverket. Åklagare kan inte i någon större utsträckning påverka inflödet av ärenden och brottsmisstankar. Åklagarmyndigheten har inget brottsupptäckande eller brottspreventivt uppdrag, utan har att hantera det som enligt lag och förordningar kommer in till myndigheten. Utvecklingen av inflödet, och antalet beslut vilket är direkt kopplat till detta, är alltså ingen indikator på Åklagarmyndighetens resultat utan snarare på samhällsutvecklingen och Polisens arbete med att upptäcka och utreda brott. Inflödet speglar också utvecklingen av ansvarsförhållanden inom rättsväsendet. De polisiära förundersökningsledarna har de senaste åren fått större befogenheter avseende förundersökningar mot unga lagöverträdare och förundersökningsbegränsning. Båda dessa ändringar innebär att färre misstankar inkommer till åklagare eftersom Polisen självständigt hanterar fler av de ärenden som inte kan eller bör leda till åtal. Det gör samtidigt att åklagare kan koncentrera sitt arbete på de mer komplicerade och allvarliga utredningarna och brotten. På övergripande nivå följer Åklagarmyndighetens statistik över beslut Polisens redovisade ärenden relativt väl. Även genomströmningstiden från inkommen anmälan (till åklagare) till beslut har likartade siffror som Polisens genomströmningstid för bearbetade ärenden. Det som är specifikt för Åklagarmyndighetens redovisning och som inte kan kopplas till Polisens siffror är måttet på genomströmningstid från inkommet förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut. 8 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

11 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT 2.2 Pågående utvecklingsarbete De lokala samverkansforumen mellan lokal polismyndighet och åklagarkammare fick i slutet av 2012 i uppdrag av rikspolischefen och riksåklagaren att ta fram gemensamma åtgärdsplaner för att inom en eller flera brottskategorier åstadkomma att fler anmälda brott utreds och att detta leder till lagföring. Samverkansforumen har redovisat åtgärdsplaner för detta. Bedrägeri och brott i nära relation är brottskategorier som många valt att arbeta mot. Åtgärdsplanerna har följts upp efter första tertialet 2013 och kommer även att följas upp efter årets slut. Samverkansforumens åtgärdsplaner innehåller förbättringsåtgärder som huvudsakligen berör ökad kvalitet, ökad effektivitet samt ökad styrning. Det är dock för tidigt att se effekter av de vidtagna åtgärderna. Utöver detta samarbetar Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i flertalet projekt som syftar till att förbättra utredningsverksamheten. DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

12 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT 2.3 Resultatutveckling i siffror Här följer en tabellredovisning av resultatutvecklingen per brottskategori för perioden januari-augusti samt resultatförändring för januari-augusti 2013 jämfört med motsvarande period föregående år Polisen Tabell 1. Resultatutveckling januari-augusti samt resultatförändring januari-augusti (procent/procentenheter). Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar, utom avseende måttet för andel positiva lagföringsbeslut där förundersökningen letts av polismyndighet. Medelgenomströmningstider Antal anmälda brott % Antal inkomna ärenden % avseende bearbetade ärenden % Våldsbrott % % % Övriga brott mot person % % % Skadegörelsebrott % % % Tillgreppsbrott % % % Brottsområde % % % Narkotikabrott % % % Trafikbrott % % % Brottsområde % % % Tillgrepp i butik % % % Bedrägeribrott m.m % % % Ekonomiska brott % % % Övriga BrB-brott % % % Övriga SSR-brott % % % Brottsområde % % % Totalt % % % Antal ärenden redovisade till åklagare % Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden Antal ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar % Våldsbrott % 22% 20% 19% -0,7% 8,3 7,0 6,5-7% Övriga brott mot person % 7% 6% 6% -0,1% 9,6 8,8 8,5-3% Skadegörelsebrott % 4% 4% 4% 0,0% 15,4 13,0 12,3-6% Tillgreppsbrott % 3% 3% 2% -0,6% 7,5 6,7 5,5-18% Brottsområde % 7% 6% 6% -0,6% 8,6 7,4 6,7-10% Narkotikabrott % 67% 65% 59% -5,1% % Trafikbrott % 43% 44% 39% -4,9% % Brottsområde % 50% 50% 45% -4,5% 52,6 47,4 42,8-10% Tillgrepp i butik % 47% 46% 49% 3,1% 100,8 88,6 77,9-12% Bedrägeribrott m.m % 13% 10% 9% -0,5% 28,0 22,3 23,0 3% Ekonomiska brott % 49% 38% 34% -3,3% 3,0 2,3 1,9-17% Övriga BrB-brott % 16% 15% 13% -1,3% 14,0 13,6 13,0-4% Övriga SSR-brott % 31% 29% 28% -1,2% 27,5 23,6 22,4-5% Brottsområde % 25% 21% 19% -2,0% 34,1 29,8 28,0-6% Totalt % 17% 16% 14% -1,5% 21,2 18,4 16,7-9% Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % Antal öppna ärenden % Brottskategorier Våldsbrott % % - 68% 71% 3,6% Övriga brott mot person % % - 65% 68% 3,8% Skadegörelsebrott % % - 78% 78% 0,5% Tillgreppsbrott % % - 79% 77% -1,8% Brottsområde % % - 72% 74% 1,5% Narkotikabrott % % - 95% 95% 0,2% Trafikbrott % % - 96% 96% 0,1% Brottsområde % % - 95% 95% 0,1% Tillgrepp i butik % % - 96% 96% -0,4% Bedrägeribrott m.m % % - 68% 74% 6,0% Ekonomiska brott % % - 100% 63% -37,5% Övriga BrB-brott % % - 81% 79% -2,0% Övriga SSR-brott % % - 90% 93% 2,6% Brottsområde % % - 88% 90% 1,6% Totalt % % - 89% 90% 0,7% 1 Uppgifter för 2011 saknas. 2 Förundersökning leds av åklagare på Ekobrottsmyndigheten. Andel positiva lagföringsbeslut där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar 10 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

13 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT Åklagarmyndigheten Tabell 2. Resultatutveckling januari-augusti samt resultatförändring januari-augusti (procent/procentenheter). Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar. Antal beslut % Antal lagföringsbeslut % Andel lagföringsbeslut av totalt antal brottsmisstankar med beslut Våldsbrott % % 36% 35% 34% -0,6% Övriga brott mot person % % 28% 27% 27% -0,3% Skadegörelsebrott % % 53% 56% 62% 6,5% Tillgreppsbrott % % 53% 56% 58% 1,8% Brottsområde % % 39% 39% 38% -0,4% Narkotikabrott % % 82% 81% 82% 1,0% Trafikbrott % % 89% 89% 90% 0,8% Brottsområde % % 85% 85% 85% 0,8% Tillgrepp i butik % % 83% 84% 88% 4,1% Bedrägeribrott m.m % % 51% 54% 61% 7,6% Ekonomiska brott % % 26% 24% 17% -6,6% Övriga BrB-brott % % 44% 50% 49% -0,3% Övriga SSR-brott % % 76% 75% 77% 2,0% Brottsområde % % 65% 66% 68% - 1,8% Totalt % % 61% 62% 62% 0,8% inkommen anmälan till åklagare till åklagarbeslut) färdigt fu-protokoll till % åklagarbeslut) % Brottskategorier Våldsbrott % % Övriga brott mot person % % Skadegörelsebrott % % Tillgreppsbrott % % Brottsområde % % Narkotikabrott % % Trafikbrott % % Brottsområde % % Tillgrepp i butik % % Bedrägeribrott m.m % % Ekonomiska brott % % Övriga BrB-brott % % Övriga SSR-brott % % Brottsområde % % Totalt % % DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

14 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT 2.4 Resultat per brottskategori nationellt Här följer en redovisning över utfallet för samtliga brottskategorier på nationell nivå. För varje brottskategori finns en redovisning över utfallet för perioden januari augusti och en resultatförändring för perioden januari augusti För Polisens utredningsresultat finns också en bedömning för varje brottskategori Våldsbrott I brottskategorin ingår bland annat misshandel, våldtäkt, olaga hot och grov kvinnofridskränkning. Även brottstyperna våld i offentlig miljö och brott i nära relation ingår i den här brottskategorin. Figur 1. Flödesbild för ärenden och brottsmisstankar januari augusti 2013 avseende våldsbrott I bilden ovan är enheterna olika, Polisen redovisar ärenden och Åklagarmyndigheten brottsmisstankar. Ett ärende kan innehålla en eller flera brottsmisstankar. Redovisningen i flödesdiagrammet är endast en övergripande beskrivning som avser att beskriva det normala/huvudsakliga flödet. Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar. Siffrorna i bilden ovan är avrundade. Polisen Resultatbedömningen baseras primärt på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 5.2. Tabell 3. Utfall (tertial 2) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Våldsbrott Rel Abs Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 22% 20% 19% -3% -1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 5 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 Andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar (polisledda FU) 68% 71% 5% 4% Antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat (- 10 %) jämfört med samma period Samtidigt har antalet inkomna ärenden också minskat (- 7 %). Detta innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärendenminskat marginellt (- 1 procentenhet). Det minskade inflödet beror delvis på polisens brottsförebyggande arbete inom det prioriterade området våld i offentlig miljö och polisiära insatser på så kallade hotspots. För det prioriterade målområdet våld i offentlig miljö har antalet anmälda brott minskat kraftigt (- 12 %). Även antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat kraftigt (- 13 %) vilket medför att andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna minskar marginellt. För det prioriterade målområdet brott i nära relation har antalet anmälda brott minskat något (- 5 %). Antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat något med 4 procent. Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna är oförändrad för brott i nära relation. Antalet öppna ärenden totalt har minskat (- 7 %) jämfört med motsvarande tidpunkt Den antalsmässiga minskningen av öppna ärenden avser främst ärenden som varit öppna 0 6 månader. Medelgenomströmningstiden(dagar) avseende bearbetade ärenden har ökat (+ 6 %) från en jämförelsevis låg nivå Antalet redovisade utredningstimmar har minskat något (- 3 %) samtidigt som antalet bearbetade ärenden minskat (- 6 %). Då antalet bearbetade ärenden minskar i större omfattning innebär det också att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar minskar 12 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

15 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT något (- 3 %). Även ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar visar på en minskning. Detta indikerar en minskad arbetsproduktivitet. Andelen positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (lagföringskvoten) har ökat något med 4 procentenheter, från 68 till 71 procent. Detta kan tyda på en ökad kvalitet i de ärenden som redovisas till åklagare. Exkluderar man åtalsunderlåtelse övrigt har även den effektiva lagföringskvoten ökat något (+ 4 %) till 71 procent jämfört med samma period föregående år. Utfallet av den effektiva lagföringskvoten hittills i år ligger över helårsutfallet för vilket tyder på att antalet åtalsunderlåtelser har minskat och att kvaliteten ökat i ärenden som redovisas till åklagare. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna har minskat marginellt. Att antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö har minskat är positivt. Lagföringskvoten har ökat något vilket kan tyda på en ökad kvalitet i de ärenden som levererats till åklagare. Antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar har minskat, trots att inflödet minskat vilket även påverkar medelgenomströmningstiden negativt. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något negativ. Åklagarmyndigheten Sammanfattningsvis kan följande noteras för kategorin våldsbrott: minskande antal beslut liten minskning av den totala lagföringsandelen minskning av genomströmningstiderna jämfört med 2011 men relativt oförändrade tider jämfört med föregående år Brottskategorin utgör cirka 20 procent av det totala antalet brottsmisstankar som hanteras av Åklagarmyndigheten. Volymen har minskat de två senaste åren. Endast två av de allmänna åklagarkamrarna har ökat sina volymer jämfört med 2011 (Södertörn och Uddevalla). Den totala lagföringsandelen har minskat med 2 procentenheter jämfört med Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen anmälan till åklagare till åklagarbeslut har minskat från 90 till 82 dagar jämfört med 2011 men är relativt oförändrad jämfört med föregående år. Genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut följer den allmänna trenden med kortade tider. I denna brottskategori har den minskat från 29 till 21 dagar de senaste två åren. Vid 26 av de 32 allmänna åklagarkamrarna har genomströmningstiden blivit kortare sedan DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

16 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT Övriga brott mot person Brottskategorin består bland annat av brottstyperna ofredande, ärekränkning, hemfridsbrott (olaga intrång), dataintrång, sexuellt tvång/övergrepp/ofredande, vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom och människohandel. Figur 2. Flödesbild för ärenden och brottsmisstankar januari augusti 2013 avseende övriga brott mot person I bilden ovan är enheterna olika, Polisen redovisar ärenden och Åklagarmyndigheten brottsmisstankar. Ett ärende kan innehålla en eller flera brottsmisstankar. Redovisningen i flödesdiagrammet är endast en övergripande beskrivning som avser att beskriva det normala/huvudsakliga flödet. Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar. Siffrorna i bilden ovan är avrundade. Polisen Resultatbedömningen baseras primärt på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 5.2. Tabell 4. Utfall (tertial 2) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Övriga brott mot person Rel Abs Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 7% 6% 6% -1% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 7 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -5 Andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar (polisledda FU) 65% 68% 6% 4% Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat något (+ 3 %) jämfört med samma period Samtidigt har antalet inkomna ärenden också ökat något (+ 4 %). Detta innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärendenär oförändrad. Det ökande inflödet har till viss del hanterats genom att en större andel ärenden har avslutats utan att förundersökning har inletts. Denna andel har ökat från 47 procent till 51 procent. Detta kan bero på att andelen svårutredda ärenden ökat. Det indikeras av att nedläggningsgrunderna brott går uppenbart ej att utreda och spaningsuppslag saknas har ökat med 29 procent sedan motsvarande tidpunkt Dessutom har antalet inkomna ärenden som avslutats med nedläggningsgrunden gärningen ej brott ökat med 114 procent. Ärendeinflödet inom brottskategorin har ökat mycket kraftigt under de sex senaste åren. Sedan 2008 har antalet inkomna ärenden ökat med 43 procent, från knappt ärenden till drygt ärenden. Under 2013 har de inkomna ärendena dominerats av olika typer av ofredanden, ärekränkning och dataintrång. Det är dataintrången som ökat sin andel av totalen under de senaste åren. Ofredanden dominerar även bland ärendena som redovisas till åklagare. Det totala antalet öppna ärenden har endast ökat marginellt (+ 1 %) jämfört med motsvarande tidpunkt Ökningen avser endast öppna ärenden äldre än 6 månader där öppna ärenden 6 12 månader ökat mest (+ 12 %). Öppna ärenden 0 6 månader har minskat. Detta innebär att andelen äldre öppna ärenden av totalt öppna ärenden ökat något (+ 4 %). Att de äldre öppna ärendena ökar i omfattningär ett möjligt problem på längre sikt. Medelgenomströmningstiden (dagar) avseende bearbetade ärendenhar ökat (+ 9 %) jämfört med motsvarande period 2012 och ligger för närvarande på 79 dagar. Medelgenomströmningstiden har haft en minskande trend sedan Trots ökningen hittills i år, ligger 14 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

17 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT därför medelgenomströmningstiden fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med tidigare. Medelgenomströmningstiden (dagar) avseendeavslutade ärenden har endast ökat marginellt. Antalet utredningstimmar har ökat (+ 6 %) samtidigt som antalet bearbetade ärenden minskat marginellt (- 1 %). Detta innebär en minskning (- 6 %) att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar. Även antalet ärenden redovisade till åklagare per 1500 utredningstimmar har minskat något (- 3 %). Den ökade utredningsresursen har framförallt använts för den minskade andelen ärenden där förundersökning inletts vilket lett till att antalet bearbetade ärenden per utredningstimmar minskat och troligen också till att medelgenomströmningstiden (dagar) avseende bearbetade ärenden ökat. Andelen positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (lagföringskvoten) har ökat något (+ 4 procentenheter) och ligger på 68 procent. Detta innebär att utfallet hittills i år ligger i nivå med helårsutfallen som pendlat mellan 66 och 70 procent. Andelen positiva lagföringsbeslut (exkl. åtalsunderlåtelse) av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (effektiv lagföringskvot) har ökat (+ 5 procentenheter) och ligger på 63 procent. Även i detta fall ligger utfallet hittills i år i nivå med helårsutfallen som pendlat mellan 59 och 64 procent. Både lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten har ökat, vilket är positivt. Båda ligger på en relativt låg nivå vilket ger utrymme för ytterligare ökningar. Skillnaden mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten är relativt hög. Detta indikerar att det kan finnas ökade möjligheter att förundersökningsbegränsa och använda resurserna mer effektivt. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad trots att inflödet fortsatt att öka, liksom antalet inkomna ärenden som troligen är svårutredda och sådana som inte utgör brott. Samtidigt har både lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten förbättrats. Detta är positivt även om nivåerna är relativt låga. Den ökade resurstiden tycks framförallt ha använts till den något minskade andelen ärenden där förundersökning inletts. Detta har lett till att arbetsproduktiviteten minskat och sannolikt också till att medelgenomströmningstiden ökat. Samtidigt kan det bland annat ha bidragit till att lagföringskvoten ökat. en för dessa båda resultatindikatorer är därför inte odelat negativ. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något positiv. Åklagarmyndigheten Sammanfattningsvis kan följande noteras för kategorin övriga brott mot person: relativt oförändrat antal beslut den totala lagföringsandelen är i princip oförändrad ökning av genomströmningstiden från anmälan till åklagare till beslut stor minskning av genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut. Brottskategorin utgör cirka 7 procent av det totala antalet brottsmisstankar som hanteras av Åklagarmyndigheten. Volymen har minskat något jämfört med 2011 men har ökat med 2 procent sedan Den totala lagföringsandelen ligger på en relativt stabil nivå omkring 27 procent. Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen anmälan till åklagare till åklagarbeslut har minskat från 86 till 77 dagar jämfört med Under 2012 var den genomsnittliga tiden 72 dagar. Vid 24 av de 32 allmänna åklagarkamrarna har genomströmningstiden blivit kortare. Genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslutföljer den allmänna trenden med kortade tider. I denna brottskategori har den minskat från 34 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

18 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT till 21 dagar de senaste två åren. Vid 23 av de 32 allmänna åklagarkamrarna har genomströmningstiden blivit kortare sedan Skadegörelsebrott Brottskategorin består i huvudsak av två brottskodsgrupper: klotter och övrig skadegörelse. Figur 3. Flödesbild för ärenden och brottsmisstankar januari augusti 2013 avseende skadegörelsebrott I bilden ovan är enheterna olika, Polisen redovisar ärenden och Åklagarmyndigheten brottsmisstankar. Ett ärende kan innehålla en eller flera brottsmisstankar. Redovisningen i flödesdiagrammet är endast en övergripande beskrivning som avser att beskriva det normala/huvudsakliga flödet. Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar. Siffrorna i bilden ovan är avrundade. Polisen Resultatbedömningen baseras primärt på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 5.2. Tabell 5. Utfall (tertial 2) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Skadegörelsebrott Rel Abs Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 4% 4% 4% 0% 0% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 7 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 Andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar (polisledda FU) 78% 78% 1% 0% Antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat (- 9 %) jämfört med samma period Samtidigt har antalet inkomna ärenden också minskat (- 9 %). Detta innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden är oförändrad. Antalet inkomna ärenden har haft en minskande trend sedan 2009 och har också minskat kraftigt för flertalet av de mer omfattande typerna av skadegörelse jämfört med samma period Det enda undantaget är brottskoden skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken där antalet inkomna ärenden ökat med 23 procent. Antalet ärenden redovisade till åklagare uppvisar samma mönster, det vill säga en generell minskning av redovisningen med undantag för brottskoden skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken som ökat. Det totala antalet öppna ärenden har minskat kraftigt (- 12 %) jämfört med motsvarande tidpunkt Minskningen avser främst ärendensom varit öppna 3 6 månader. Antalet öppna ärenden äldre än 12 månader har också minskat kraftigt (- 13 %). Andelen äldre öppna ärenden av totalt öppna ärenden är oförändrad. Medelgenomströmningstiden (dagar) avseende bearbetade ärendenhar ökat (+ 9 %) jämfört med motsvarande period Medelgenomströmningstiden varierar visserligen över tid, men i medeltal har den legat stabilt på dagar under perioden Medelgenomströmningstiden har legat betydligt högre under årets första 6 månader jämfört med samma period 2012 för att därefter under juli och augusti ligga på ungefär samma nivå som föregående år. Detta kan indikera att medelgenomströmningstiden återigen är på väg att minska. Antalet utredningstimmar har minskat något (- 4 %) samtidigt som antalet bearbetade ärenden minskat (- 6 %). Detta innebär att antalet bearbetade ärenden per utrednings- 16 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013

19 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT timmar minskat något (- 2 %). Även antalet ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar har minskat (- 6 %). Sett över tid ( ) har den redovisade resurstiden varit relativt konstant (antalet utredningstimmar har legat på drygt 250) samtidigt som antalet inkomna ärenden visat en tydligt minskande trend. Detta innebär också att arbetsproduktiviteten minskat markant inom brottskategorin. Andelen positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (lagföringskvoten) är oförändrad och ligger på 78 procent. Detta innebär att utfallet hittills i år ligger på samma nivå som helårsutfallen Andelen positiva lagföringsbeslut (exkl. åtalsunderlåtelse) av beslutade brottsmisstankar i polisledda förundersökningar (effektiv lagföringskvot) har ökat marginellt (+ 2 procentenheter) och ligger på 73 procent. Skillnaden mellan lagföringskvot och effektiv lagföringskvot är relativt hög. Detta indikerar att det kan finnas ökade möjligheter att förundersökningsbegränsa och använda resurserna mer effektivt. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden och lagföringskvoten är båda oförändrade, vilket kan ses som positivt. Samtidigt är det en relativt stor differens mellan lagföringskvoten och den effektiva lagföringskvoten, vilket indikerar ett ineffektivt resursutnyttjande. Medelgenomströmningstiden har visserligen ökat men den är relativt stabil över tid och variationerna tycks inte heller påverka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden som legat på ungefär samma nivå sedan Det som framförallt bedöms som problematiskt är att arbetsproduktiviteten konstant minskar och att detta tycks orsakas av en relativt oförändrad redovisad resurstid trots att arbetsmängden i form av inkomna ärenden konstant minskar. Resultatförändringen bedöms sammantagen som något negativ. Åklagarmyndigheten Sammanfattningsvis kan följande noteras för kategorin skadegörelsebrott: minskat antal beslut stor ökning av den totala lagföringsandelen relativt oförändrad genomströmningstid från anmälan till åklagare till beslut stor minskning av genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut. Brottskategorin utgör cirka 2 procent av det totala antalet brottsmisstankar som hanteras av Åklagarmyndigheten. Volymen har minskat med en fjärdedel de två senaste åren. Det är framför allt besluten att lägga ned förundersökning som har blivit färre. Lagföringsandelen har därmed ökat. Den totala lagföringsandelen har ökat från 53 till 62 procent sedan Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen anmälan till åklagare till åklagarbeslut har minskat från 82 till 78 dagar jämfört med Vid 18 av de 32 allmänna åklagarkamrarna har genomströmningstiden blivit kortare. Genomströmningstiden från färdigt förundersökningsprotokoll till åklagarbeslut följer den allmänna trenden med kortade tider. I denna brottskategori har den minskat från 34 till 22 dagar de senaste två åren. Vid 24 av de 32 allmänna åklagarkamrarna har genomströmningstiden blivit kortare sedan DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING

20 RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN UTREDNING OCH LAGFÖRING, NATIONELLT Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Brottskategorin består av tillgreppsbrott enligt 8 kap. BrB, exklusive rån och tillgrepp i butik, varuhus o.d. Kategorin kan delas ytterligare, bl.a. i den av Polisen prioriterade brottstypen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus). Figur 4. Flödesbild för ärenden och brottsmisstankar januari augusti 2013 avseende tillgreppsbrott (exkl. i butik) I bilden ovan är enheterna olika, Polisen redovisar ärenden och Åklagarmyndigheten brottsmisstankar. Ett ärende kan innehålla en eller flera brottsmisstankar. Redovisningen i flödesdiagrammet är endast en övergripande beskrivning som avser att beskriva det normala/huvudsakliga flödet. Siffrorna inkluderar både polis- och åklagarledda förundersökningar. Siffrorna i bilden ovan är avrundade. Polisen Resultatbedömningen baseras primärt på utfallet av nedanstående fyra resultatindikatorer. För en beskrivning av bedömningsgrunder se avsnitt 5.2. Tabell 6. Utfall (tertial 2) samt resultatförändring i relativa (procent) och absoluta (procentenheter eller antal) tal Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Rel Abs Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden 3% 3% 2% -19% -1% Medelgenomströmningstid (dagar) avseende bearbetade ärenden % 0 Antal bearbetade ärenden per utredningstimmar % -1 Andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar (polisledda FU) 79% 77% -2% -2% Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärendenhar minskat marginellt (0,6 procentenheter) från 3,1 procent till 2,5 procent. Antalet inkomna ärenden har ökat marginellt med 1 procent medan antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat kraftigt (- 18 %). Då antalet ärenden redovisade till åklagare har legat på en relativt konstant nivå under de senaste åren får en minskning av denna omfattning anses som omfattande. Minskningen har skett för en majoritet av de ingående brottskoderna men framförallt för stöld, snatteri utan inbrott, annan stöld eller snatteri utan inbrottsamt tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, fullbordat biltillgrepp. Den 20 december 2012 infördes två nya brottskoder som riktas mot stölder av diesel och bensin. Syftet var att bättre kunna följa utvecklingen av denna typ av stölder. De nya koderna sorteras in under tillgreppsbrott (exkl. i butik). Tidigare har brottsföreteelsen dels kodats under kategorin tillgrepp i butik, dels under andra brottskoder inom tillgreppsbrott (exkl. i butik). Brottskategorin har således tillförts en stor del nya brott som tidigare redovisats på annan brottskategori. För de två nya brottskoderna stöld av diesel och stöld av andra drivmedel har det under 2013 inkommit drygt ärenden. Trots att inflödet har varit relativt stabilt de senaste fem åren, har alltså de nya brottskoderna förändrat både volymen och brottsstrukturen inom kategorin. De nya brotten som tillförts kategorin är dessutom ofta svårutredda vilket gör både resultatbedömningen och förändringarna svårtolkade. För tillgreppsbrott (exkl. i butik) ligger andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden normalt på ca 3 procent, medan andelen för de två nya koderna är lägre (ca 1,5%). För den prioriterade brottstypen inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) är målet att andelen redovisade ärenden av inkomna ska öka till utgången av Hittills i år har 5,9 procent redovisats, vilket är en marginell förbättring jämfört med föregående år och det högsta resultatet sett över en femårsperiod. Antalet inkomna ärenden har minskat med 10 procent medan antalet redovisade ärenden bara har minskat med 8 procent. Dessa ärenden är ofta 18 DELRAPPORT UTREDNING OCH LAGFÖRING 2013