STARKARE FÖRETAG. Så hjälper Guldpengen dig att utvecklas. Tema: Affärsmannaskap och lönsamhet. Premiär för NYA EIO Aktuellt!

EIO Aktuellt För medlemsföretag i Elektriska Installatörsorganisationen EIO Nummer 1 2015 Premiär för NYA EIO Aktuellt! Tema: Affärsmannaskap och lönsamhet STARKARE FÖRETAG Så hjälper Guldpengen dig att utvecklas FOTO: JESPER MOTT

ipad Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Intro Besök oss på nätet! Du hittar oss på www.eio.se INNEHÅLL NUMMER 1 2015 Våren är här - nu laddar vi! Det gäller att hänga med nu lyfter vi branschen SIDAN 10 Nu börjar våren kännas på allvar och det betyder också att vi trappar upp tempot i aktiviteterna framöver. Just nu pågår EIO Gulds juryarbete som bäst ett digert arbete att i landets alla regioner utse det bästa elteknikföretaget. Det ska bli spännande att se vilket företag som till sist står överst på prispallen för att ta emot den nationella utmärkelsen EIO Guld 2015. Priset delas ut under Elfack i Göteborg den 7 maj. Missa inte det! Elfack är som traditionen bjuder ett viktigt tillfälle för EIO att synas i branschen men också ett tillfälle att stärka relationen till våra medlemmar. Är ni i Göteborg och på mässan kom förbi vår monter för att höra det senaste inom elsäkerhet, behörighetsutredningen, utbildning eller kompetens. Eller bara ta en kaffe och softa i vår monter en stund. EIOs årsmöte äger också rum under Elfack - det hoppas jag att ni kommer på. Vi är särskilt stolta över att kicka igång Guldpengen, projektet som ska hjälpa våra medlemsföretag att förbättra sin verksamhet, öka produktivitet och kunskap inom ekonomi, och redovisning, och på så sätt bygga hållbara och lönsamma elteknikföretag. Detta kan ni läsa mer om i tidningen. Ni kommer också se att EIO Aktuellt har fått en uppdaterad form som vi hoppas ska tilltala er läsare. EIO Aktuellt kommer under 2015 ut med fyra nummer, två nu under våren och två till hösten. Syftet är att ge er en tidning som innehåller det som är viktigt för er i er verksamhet och som medlem i EIO. De kortare och dagsaktuella nyheterna får ni ta del av i vårt digitala nyhetsbrev som skickas två gånger per månad och på eio.se. Ert engagemang är värdefullt för att vi ska kunna förbättra vår service. Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på vår medlemsundersökning, eller NMI-undersökningen som det heter. Ert engagemang är värdefullt för att vi ska kunna förbättra vår service, bli mer relevanta och leverera det ni behöver och önskar av oss! Resultatet avslöjar vi i tidningen, och så klart kan ni även läsa mer på eio.se. Nu önskar jag er en härlig stundande vår och framförallt - en riktigt trevlig läsning! Jan Siezing, vd, EIO Man lär sig något nytt hela tiden. Men man inser samtidigt att man aldrig kommer bli fullärd SIDAN 4 Vi elinstallatörer måste helt enkelt bli bättre på att ta betalt SIDAN 6 Hur ser reglerna ut när det gäller friskvård för medarbetarna? FRÅGA EXPERTERNA SIDAN 13 Följ oss på webben! www.eio.se www.elinstallatören.se facebook.com/eio.se FOTO: PETER KNUTSON EIO Aktuellt Ansvarig utgivare: Karoline Hammar 08-762 75 58, karoline.hammar@eio.se Redaktör: Staffan J Thorsell, staffan.thorsell@eio.se Produktion: Jenny Bäckström Skribent: Staffan J Thorsell Tryck: Trydells För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se 2 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

32 Så många företag är med och tävlar i EIO Guld - Årets elteknikföretag 2015. Aktuellt HÖG TID FÖR ETT BRANSCHPRIS Hallå där, jurymedlem Reinhold Lennebo, VD för Fastighetsägarna Sverige EIO GULD ÅRETS ELTEKNIKFÖRETAG 2015 Ja, tiden var helt enkelt inne för att börja utse årets elteknikföretag. I över hundra år har EIO nämligen arbetat med att stärka medlemsföretagens och elteknikbranschens konkurrenskraft idag har organisationen nästan 2 800 medlemsföretag med runt 27 000 anställda som tillsammans omsätter cirka 33 miljarder kronor. Så att bli det första företaget att utses till Årets elteknikföretag är historiskt. Idén till EIO Guld föddes när vi såg så många goda exempel på vad en sådan utmärkelse kan betyda för företag och medarbetare, säger EIOs Charlotte Printz, projektledare för EIO Guld, och fortsätter: En sådan utmärkelse kan öka stoltheten, inspirera och skapa gemenskap. Så nu är det dags för elteknikbranschen. Vi vill lyfta fram förebilder bland de framgångrika elteknikföretag vi möter varje dag. Det företag som vinner får, förutom ett diplom och en statyett, ett utbildningsstipendium på 30 000 kronor hos Elbranschens Utvecklings och utbildningscenter (EUU). De övriga fyra finalisterna får diplom och utbildningsbidrag på 5 000 kronor hos EUU. Samtliga finalister får även marknadsföringsmaterial, och förslag på hur det kan användas på deras respektive hemsidor. Elteknikföretagare och deras anställda, kunder och leverantörer har under vintern nominerat totalt 32 företag. Fem regionala jurygrupper med representanter från bland annat Fastighetsägarna, Svenskt Näringsliv, Yrkeshögskolan och flera kommuner ska utse varsin finalist det arbetet har just börjat. Därefter tar en nationell jury vid och väljer ut ett företag som med starkt engagemang för kunder, medarbetare och samhälle, leder och utvecklar sin verksamhet. Vinnaren koras på Elfack i Göteborg den 7 maj. Att vara den första och enda som fått priset är ju unikt. Men jag tror att vinnare även i framtiden kommer kunna dra nytta av EIO Guld, för att få nya kunder och attrahera rätt kompetens. Dessutom får ju vinnaren ett utbildningsstipendium på 30 000 kronor. Att investera i utbildning och kompetens ger företaget fler konkurrensfördelar, säger Charlotte Printz. Genom att lyfta fram förebilder hoppas EIO på att inspirera och driva branschen framåt. Tanken är också att skapa en större förståelse hos allmänheten för hur viktigt det arbete är som branschens aktörer utför. Idag klarar vi oss inte utan elteknikbranschens företag och medarbetare. Nu vill vi visa upp de elteknikföretag som gör det där extra, företag som med sitt starka engagemang är framgångsrika och innovativa, säger Charlotte Printz. Den nationella juryn: Jan Siezing, vd, EIO Anna-Lena Bohm, VD Uniguide och ordförande Svensk Näringslivs SME-kommitté Reinhold Lennebo, VD för Fastighetsägarna Sverige Isabelle McAllister, designer, journalist och programledare Nicklas Mattsson, chefredaktör för Svenskt Näringslivs tidning Entreprenör Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges Skolledarförbund Jan Sandred, handläggare på enheten för Innovationsledning på Vinnova vi känner till bedömningskriterierna. Men vad skulle du personligen vilja se hos de vinnande företaget? Jag vill se trovärdighet i företagets erbjudande och att de har ett synnerligen gott rykte på sin marknad. Vad kan ett sådant här pris göra för vinnarföretaget och för elteknikbranschen, tror du? Det kan ge råg i ryggen för företaget och en hel del prestige. För branschen är det ett sätt att visa vad som är viktigt och vad som uppmuntras. Med det här priset visar branschen på bra initiativförmåga, kvalitetsmedvetenhet och trovärdighet. Det är bra! Fastigheter och boende blir allt viktigare frågor hur tror du att elinstallatörer och elteknikföretag kan bidra till en bra utveckling? Det handlar återigen om att leverera trovärdig och bra service så att kunderna både beställare och slutkunder känner att de får det de efterfrågar. Det leder i sin tur till kloka innovationer och lägre energiförbrukning. Ser du några särskilda utmaningar för elteknikföretag och fastighetsmarknaden framöver? Lösningarna får inte bli så tekniskt komplicerade att kunden får svårt att använda dem. Man hör ibland till exempel om personer som tvingas använda huvudströmbrytaren på hotellrummet för att kunna släcka ljuset. Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 3

Tio frågor till Zabina Edberg I varje nummer av EIO Aktuellt träffar vi en person någonstans i EIO-sfären. Någon i ett av våra medlemsföretag, en rådgivare på EIO, en förtroendevald det kan vara vem som helst. Men vi ställer ungefär samma frågor varje gång. Berätta kort: Hur kom du till 1 den position i karriären du är i dag? Jag började som lärling 2005 och fick snabbt fler och större uppgifter inom företaget. Jag började ta på mig lite kontorsuppgifter, parallellt med att jag även jobbade ute på fält. När jag var 24 år fick jag möjligheten att hoppa in som lärare på halvtid, 50 på elprogrammet i Enköping. Det var roligt. När jag fick frågan om att börja på heltid på skolan så frågade min chef om jag istället ville köpa in mig på företaget, vilket jag gjorde. Vi är två delägare, han är VD och jag är platschef med personalansvaret. Varför är du bra på ledarskap? 2 Jag är tydlig och informativ, vilket betyder att jag delar med mig mycket av information som kan gynna både företagets och den enskildes utveckling. Dessutom är jag rättvis, ärlig, förstående och lyhörd. Vad anser du ligger bakom 3 framgångsrikt företagande? Kommunikation och lojala arbetstagare skapar trivsel på företaget. Det är lättare att skapa ett framgångsrikt företag om dina medarbetare är delaktiga och trivs. Sedan är det även viktigt att vara lyhörd mot sina kunder, då man inte ska underskatta den gratisreklam som kunderna sprider till vänner och bekanta. Vi pratar mycket om detta, vi kallar det mun-mot-mun-metoden. Vad är det svåraste du varit 4 med om i din karriär? Jag tycker att klivet från anställd till chef var lite jobbigt, då jag mycket tydligt märkte av ett nytt, litet utanförskap. Sättet att prata med mig förändrades. En annan jobbig del är när man tvingas säga upp personal. Har du någon förebild? 5 Jag ser förebilder lite varstans, ingen specifik. Men jag brukar titta på andras egenskaper och försöka ta till mig de jag gillar. I svåra situationer kan jag komma på mig själv att tänka: hur skulle den här personen gjort i det här läget. Vad är spännande med 6 elteknikbranschen? Den ständiga utveckling som pågår. Man lär sig något nytt hela tiden. Men man inser samtidigt att man aldrig kommer bli fullärd. Man lär sig något nytt hela tiden. Men man inser samtidigt att man aldrig kommer bli fullärd. Vilken av dina egenskaper är 7 du mest stolt över? Svårt att säga, men jag tror att min ärlighet varar längst. Jag är också rätt nöjd med mitt tålamod. Om du fick trycka på en knapp 8 som förändrade en enda sak i elteknikbranschen, vad skulle det vara? Jag tycker att man borde förändra utbildningssättet i gymnasiet. Man borde till exempel även få prova på några dagars praktik i årskurs ett och två, så att man i ett tidigt skede kan märka om man valt fel utbildning. Det vore också bra för dem som senare i livet kommit på att de vill bli elektriker att ta ett år som traditionell lärling och bara läsa in några kurser. Får jag önska en sak till skulle jag vilja att det var omöjligt att göra timprisdumpningar vid upphandlingar, när alla redan vet att den som vinner ändå kommer fördubbla tiden. Vad är utmanande eller roligt 9 med att ha personalansvar? Det är både utmanande och roligt att få alla att lyssna och dra åt samma håll. Är man lyhörd så får man ta del av många olika åsikter och idéer, vilket kan vara bra vid problemlösning. I större grupper gäller det att inse att alla inte kan vara 100 procent nöjda hela tiden. Men det får man vänja sig vid. Hur ser din framtid ut? 10 Det vågar jag inte ge mig på att säga, men jag hoppas att jag fortfarande trivs med det jag gör och att jag och resten av familjen är friska och har det bra. Sen får tiden utvisa vad som händer. 4 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

EIO-Profilen: Zabina Edberg Namn: Zabina Edberg Född: 17 januari 1985 Jobbar: Platschef och delägare, Rosendal El AB Bor: Enköping Familj: Sambo och ett barn Aktuellt: Just nu jobbar vi jättemycket med arbetsmiljö och utveckling av företaget. Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 5 FOTO: JESPER MOTT

De största två utmaningarna i elteknikbranschen är att vi måste lära oss att ta betalt för det vi gör, och att få bukt med prispressen på elektrikers timpenning. Reidar Kinderås, Set El, Simrishamn 10 10 10 10 10 KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR FOTO: COLOURBOX 6 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

Lönsamhetsprojektet Guldpengen Tuff resa mot ny tid Det är tufft för elteknikföretag i Simrishamn. Regionen på andra sidan Skåne har blivit något av en utflyktskommun med många som bor här bara på sommaren, färre industrier och unga som lämnar. Reidar Kinderås, som driver Set El i området, berättar om en tuff resa med omställningar och svåra beslut. Men han berättar också om en stark tro på en elteknikbransch där något oerhört stort håller på att hända. Och Guldpengen är en del av det, säger han. Det var en självklarhet att anmäla oss till Guldpengen. Projektet blir en del av branschens överlevnad. Vi elinstallatörer måste helt enkelt bli bättre på att ta betalt, och jag personligen hoppas på att lära mig mer om differentiering, säger Reidar Konderås. Vi gör en lång historia mycket kort. Set El grundades här på Österlen år 1956, med jordbrukare som den främsta kundgruppen och med ansvar för underhållet av byns luftburna elledning. Sedan 20 år är företaget certifierat för service och återförsäljning av värmepumpar och de anställda är både elinstallatörer och kyltekniker. De senaste åren har allt fler industrier här slagit igen eller skurit ner och de unga flyttar för att, för det mesta, inte komma tillbaka. Reidar Kionderås tog över Set El år 2010 efter att han spenderat 20 år i IT-branschen, bland annat som chef på amerikanska IBM. Under 2014 har Set El utbildat sina medarbetare och förberett sig på något som Reidar Kionderås sammanfattar med några få ord. Nätverksutrullning, Internet of things och data- tjänster det är vad elteknikbranschen kommer handla om. Och det kommer gå fort, säger han. Han förklarar närmare: Den industri och det jordbruk som funnits här i generationer finns inte i samma utsträckning längre. Nybyggnationen står mer eller mindre still. Företagen har det tufft, vi också. Jag har sett kollegor gå i konkurs. Idag är kommunen den största arbetsgivaren vår största kund, men det finns även en större plasttillverkare och några andra industrikunder, och så naturligtvis privatpersoner. Vi är å andra sidan på väg in i en ny tid, en ny elteknikbransch, som handlar allt mer om fiber till hemmen och alla de datatjänster som bättre nätverk för med sig. Det kommer handla om sammankopplade maskiner, alltså Internet of things, och om högteknologi. Reidar Konderås berättar att kommunen i Simrishamn beslutat att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till fiber senast 2020, här finns alltså den nya elteknikbranschen, säger han, med till exempel e-sjukvård, mobila underhållnings- och samhällsfunk- Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 7

Lönsamhetsprojektet Guldpengen FOTO: WWW.FRIDASGRAFISKA.SE tioner och mängder av datatjänster. Idag hjälper Set El till med just näten nästa våg blir tjänsterna. Många elteknikföretag har kommit långt. Men jag tror också att ännu fler inte förstår vad som håller på att hända. Vi elinstallatörer står inför en öppning. Telia, till exempel, har startat helt ny enhet för e-hälsa. De har förstått att sjukvården kommer behöva göra vad bankerna gjorde när de flyttade pengahanteringen hem till oss. Med bättre teknik och nätverk kommer vi kunna få alla sjukvårdtjänster i hemmet också. Ett annat exempel är Husqvarnas produktenhet, som anställt en IT-expert som just nu utvecklar en motorsåg som via hörlurar talar om för användaren hur mycket bränsle det finns kvar, när klingan måste bytas ut och så vidare. Så omställningen är tydlig hos Set El. Det är där Guldpengen passar in. Reidar Konderås har haft nytta av sin erfarenhet som chef Nätverksutrullning, Internet of things och datatjänster det är vad elteknikbranschen kommer handla om. på IBM, och tror på ett öppet, prestigelöst och transparent ledarskap. Och han jobbar kontinuerligt med ekonomin. Han tar fram balansräkningen varje månad, ger medarbetarna merförsäljningsmål och tror på belöning när de målen uppnås. Men de största två utmaningarna i elteknikbranschen är att vi måste lära oss att ta betalt för det vi gör, och att få bukt med prispressen på elektrikers timpenning. Timpenningen hos bilmekanikern är betydligt högre än för en elektriker, men elektriker har definitivt inte mindre kunskap än bilmekanikern. Vi måste ta oss högre upp i värdekedjan. Vi är dåliga på att ta betalt och vi, branschen, har oss själva att skylla för det, säger Reidar Kionderås. Själv vill han lära sig mer om differentiering under Guldpengen. Och han tror att de allra flesta behöver lära sig mer om att kontrollera kostnader. Hur räknar jag nu, till exempel, när en av mina medarbetare ska deltidpensionera sig? Och så differentieringen, där vill jag bli bättre. Därför är Guldpengen en självklarhet. När så mycket håller på att hända i branschen vill jag bli så bra som möjligt på detta, säger han. 8 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

Hans Heldring, EIOs branschekonom: Jag tror på gott affärsmannaskap Han heter Hans Heldring, är branschekonom på EIO och leder EIOs lönsamhetsprojekt Guldpengen. Många har träffat honom, ännu fler har talat med honom i telefon. Nu frågar vi Hans om Guldpengen vad tycker han är den stora grejen. FOTO: PETER KNUTSON Hur föddes idén om ett projekt som skulle öka lönsamheten i elteknikbranschen? Under slutet av1990-talet och början på 2000-talet genomförde EIO ett lönsamhetsprojekt vid namn 5-öringen. Vi hörde sedan att många tyckte det var ett fantastiskt initiativ och det föll väl ut hos medlemsföretagen. Så EIOs huvudstyrelse har under lång tid haft på agendan att följa upp med ett nytt lönsamhetsprojekt. Under 2013 enades styrelsen om en övergripande strategiplan till 2018, som innehåller en punkt om förbättrad lönsamhet för hela elteknikbranschen. Jag har fått möjligheten att leda projektet, och i början på 2014 satte vi igång på allvar. Syftet är att alla medlemsföretag ges möjlighet att få information, verktyg, utbildning och coaching som ska ge bra förutsättningar för dem som vill, att öka sin lönsamhet. Varför tror du att en del elteknikföretag inte så lönsamma som de skulle kunna vara? Det brister troligtvis i affärskunskaperna och det är helt naturligt. Branschen består till stor del av hantverkare, alltså elektriker och elinstallatörer, som driver sitt eget företag, inte av affärsmän eller rena ekonomer. Det är snarare ett historiskt problem i hela hantverkarbranschen, som vi nu arbetar för att lösa tillsammans med våra medlemsföretag. Syftet är att alla medlemsföretag ges bra förutsättningar för att öka sin lönsamhet. Varför brinner du för Guldpengen? Därför att det känns fantastiskt att tillsammans med mina kollegor på EIO få vara med och stötta medlemsföretagen och hjälpa till med att ge dem en lite bättre vardag. Kontakten med människor, och att se dem lyckas, är oerhört värdefullt för mig. Vad tror du att Guldpengen kommer göra för elteknikbranschen? Elteknikbranschen kommer lyfta till en Läs mer om Guldpengen på eio.se annan nivå. Guldpengen kommer bidra till en attraktivare bransch för kommande generationer, en bransch som kommer vara inne. Vilken inställning hoppas du att deltagarna har när de kommer till seminarierna? Jag hoppas att de är lite förberedda, att de är intresserade, lyhörda och öppna för att ta till sig och ta med sig hem nya kunskaper. Vad gör dig så engagerad? Återigen, att jag kan hjälpa medlemsföretagen med att lyckas ännu bättre. Dessutom tror jag på gott affärsmannaskap. Och så är det den personliga kontakten, att få återkoppling och respons ger mig ännu mer energi. Att medlemsföretagen förstår det vi gör betyder allt. Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 9

DET GÄLLER ATT HÄNGA MED NU LYFTER VI BRANSCHEN Det finns två stora utmaningar för de flesta elteknikföretag idag. Den första är tiden det finns för lite. Den andra är prispressen. Under vårens ELRÄTT-seminarier har fokus därför varit kundmötet det är där det går att ta sig an utmaningarna. EIOs Hans Nyblom, ansvarig för ELRÄTT, ger deltagarna under vårens ELRÄTT-seminarier tips som att lyssna bättre under kundmötet, ställa öppna frågor, ge tydliga besked och inte lova för mycket. Försök att förstå kundens behov. De kan ha mycket bredare behov än vad de specifikt frågar om. Utgångspunkten är en förståelse för prisets och lönsamhetens betydelse för företagets utveckling, sa Hans Nyblom. Han talade även om hur viktigt det är att skapa en säljkultur där merförsäljning är ett naturligt inslag. Det gör man genom att kunden alltid står i centrum, att försäljning uppmärksammas och genom att framgångar firas. Samtidigt ska en stark teamkänsla uppmuntras och belönas alla på företaget bör känna sig delaktiga. FOTO: PETER KNUTSON Jessica Eriksson är projektledare för ELRÄTT. När hon får frågan om övriga tips för ett bra kundmöte börjar hon berätta om Idébanken. Elektrikerns nya verktyg ska presenteras på Elfack i Göteborg, i maj, och hon säger att det är lika mycket en inspirationssajt som ett säljverktyg. Kunderna kan följa med elinstallatörerna in i verktyget för att ta del av lösningar och kostnadsförslag och alla förslag presenteras visuellt, med bilder. Det blir alltså enklare att plocka ihop rätt produkter och skräddarsy lösningsförslag. Idébanken digitaliserar kundmötet i elteknikbranschen. När man frågar fastighetsägare får elinstallatörerna höga poäng när det gäller kompetens och förtroende. Men när det gäller att komma med idéer och förslag blir det lägre. Med vår digitala idébank blir det lättare att hitta de riktigt bra lösningarna som leder till lönsamma affärer, säger Jessica Eriksson. Dessutom har ELRÄTT startat webbutbildningar webbavsnitt där deltagaren får en introduktion till ELRÄTT Avsnitten är runt 15 minuter och mobilanpassade, men de fungerar på en läsplatta eller dator också. FOTO: PER MIKAELSSON De här utbildningarna testar vi först på utvalda elinstallatörer, för att innehållet ska träffa rätt. De två första avsnitten finns redan ute, och är en inledande del om ELRÄTT. Resterande fem avsnitt kommer lanseras var tredje vecka under våren, på www.elratt.se, säger Jessica Eriksson. 10 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

Vad kan en elektriker hjälpa dig med? På plats med ELRÄTT: Det har öppnat våra och kundernas ögon Under våren är ELRÄTT ute på en seminarieturné bland de elteknikföretag som är med i ELRÄTT. Sandströms Elfirma i Rosersberg utanför Stockholm fanns på plats när turnén nyligen nådde Stockholm. Vi fick en stund med Anders Nyström, projektledare på företaget. ANDERS NYSTRÖM, PROJEKTLEDARE SANDSTRÖMS ELFIRMA Hur har ELRÄTT förändrat er verksamhet? Det är en seriös och proffsig satsning från EIO. ELRÄTT har gett mig insikten att vi gör mycket som vi kan ta betalt för på ett annat sätt än vi tidigare gjort. Nu använder vi flera olika timdebiteringar och sporrar våra elektriker att informera kunderna om möjligheterna till ny teknik och energismarta lösningar. Vad tror du om det nya verktyget, Idébanken? Bra idé! Det verkar lovande, och det ska bli spännande att se hur det funkar i skarpt läge. Jag tror att detta blir ett enklare sätt att få en beställning när elektrikern är på plats hos kunden, eftersom det går att få fram en budget på en gång istället för att kunden ska behöva vänta tills någon på kontoret har gjort en offert. Dessutom blir det roligt för elektrikern att kunna sälja direkt till kund. Hur ser du på elteknikbranschen idag hur jobbar ni och hur behöver ni anpassa er för att branschen ska förbli attraktiv? Vi matas med mycket nytt hela tiden, och det gäller att hänga med och inte bara erbjuda traditionella elinstallationer. Vi har kontinuerligt utbildningsträffar med olika leverantörer där vi samlar alla elektriker, så att hela företaget ska vara informerade om de nyheter som dyker upp. Vi behöver lyssna på marknaden och anpassa vårt utbud efter den. Vad vill du berätta för andra i branschen om ELRÄTT? Att ELRÄTT har öppnat ögonen på både oss installatörer och på kunderna. Louise Bernstedt inköpskoordinator, Stockholm En elektriker ser väl till att en elinstallation görs säkert och tryggt. Sedan tror jag nog att en kunnig och engagerad elektriker skulle kunna erbjuda olika moderna helhetslösningar i huset. Sådant skulle vara avgörande för mig i valet av elektriker. Men jag känner egentligen inte till vad de kan. Christoffer Cederschiöld vd, Stockholm Elektriker installerar och säkrar att elinstallationen är fackmannamässigt gjord. En påläst och erfaren elektriker kan nog kanske hjälpa mig att spara mycket pengar genom kreativa lösningar och förslag. Men jag vet inte tillräckligt om vad de kan om sådant. Christopher Martinsson, student, Stockholm. En elektriker fixar belysning, eluttag, larm och drar kablarna till det, men kan även komma med idéer och förslag till helhetslösningar för smarta hus. Jag tror absolut att de kan bidra med tekniska lösningar som gör huset energieffektivt, snyggt och bekvämt. En elektriker kan säkert hjälpa till med mycket mer än det också. Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 11

Aktuellt Tack! Stor majoritet nöjda med EIO Åttio procent av EIOs medlemsföretag tycker att EIO bidrar till att skapa en positiv bild av elteknikbranschen. När EIO nu fått resultatet av årets NMIundersökning, eller Nöjd Medlemsindex, står det även klart att antalet svarande är det högsta hittills 679 personer har bidragit med sina synpunkter. Det är med stor glädje jag kan konstatera att vi återigen fått höga siffror i årets NMI-undersökning, säger Jan Siezing, vd på EIO, och fortsätter: Aldrig tidigare har heller så många deltagit i undersökningen och det har ett stort värde för oss i vår ambition att hela tiden bli bättre. Hela 83 procent av medlemmarna säger sig vara nöjda med oss som organisation och det är ett kvitto på att vi verkar göra rätt saker. Utöver siffran som visar att 83 procent är nöjda med EIO som organisation, så står det även klart att, till exempel, 74 procent av medlemsföretagen anser att EIO erbjuder produkter och tjänster som håller hög kvalitet. 70 procent tycker att EIO är en öppen och lättillgänglig organisation och 82 procent är nöjda med den kontakt de haft med EIO. Du kan ta del av hela resultatet på www.eio.se Nytt behörighetssystem behövs Den 13 januari 2015 överlämnade Bo Diczfalusy betänkandet Elsäkerhet en ledningsfråga (SOU 2014:89) till energiminister Ibrahim Baylan. Rapporten är resultatet av Elbehörighetsutredningens arbete sedan augusti 2013. Elbehörighetsutredningens uppdrag har varit att göra en översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Så här tycker vi... Fredrik Hermansson, vd på Lundgrens EL AB: Jag är en av många som sett fram emot att utredningen blivit verklighet. Blir förslagen om egenkontrollprogram för företagen samt anmälningsplikt till Elsäkerhetsverket genomförda, är det ett steg i rätt riktning. Men enbart nya kontrollsystem är inte hela lösningen - det återstår fortfarande mycket att göra. Vi har efterlyst en utredning om antalet behörighetsnivåer och hur begreppet elinstallation egentligen ska tolkas. Det är positivt att Elbehörighetsutredningen tagit till sig våra synpunkter, och att de nu föreslår att Elsäkerhetsverket ska definiera detta. Elektriska Installatörsorganisationen EIO har under lång tid efterlyst en reformering och välkomnar förslaget som ett första steg i en nödvändig moderniseringsprocess av de regler som styr elteknikbranschen och påverkar elsäkerheten i samhället. -Vi bedömer att det finns tre huvudsakliga brister med nuvarande regler. Till att börja med är det idag oklart vad som är behörighetskrävande. Elinstallationsarbete måste i dag utföras av behörig installatör eller under översyn av en sådan, men vad som inbegrips i begreppet installationsarbete är inte reglerat, förklarar Jan Siezing, vd på EIO. Ytterligare en brist är att överinseendet inte fungerar. Både samhälle och elteknikbranschen har förändrats och i dag är det vanligt att behörig installatör och yrkesmannen inte ens finns på samma ort och att arbeten utförs av underleverantörer och bemanningsföretag. Därmed blir det svårt för behörig installatör att utöva överinseende så som det var tänkt. Läs mer om behörighetsutredningen på eio.se Mikael Vestlund, vd på Midroc Electro AB: Det måste bli tydligare vilka elarbeten som kräver behörighet och vilka arbeten som kan utföras av andra yrkesgrupper. Regelverket är alldeles för oklart i det avseendet. När trenden går mot att alltfler yrkesmän och lekmän utför elarbeten och elektricitet spelar en allt större roll i vår vardag, då är det viktigt att säkerställa att elarbetena är utförs säkert till våra konsumenter så måste reglerna spegla branschens behov men också stärka tryggheten för konsumenterna. Förslagen är ett viktigt steg i den moderniseringsprocess elteknikbranschen befinner sig i. -Dessutom är den nuvarande lagstiftningen otydlig mot konsument. Konsumenter är enligt lag ansvariga för de elanläggningar de är innehavare av. Men eftersom det inte är klarlagt vilka installationer som kräver behörighet och vem som får utföra dessa är det mycket svårt för normalkonsumenten att fullfölja sitt ansvar, säger Jan Siezing. Lagstiftningsprocessen fortsätter nu. Under våren har bland andra myndigheter och berörda aktörer inom elteknikbranschen möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet. EIO förbereder ett remisssvar som kommer att lämnas in till Miljö- och energidepartementet senast den 22 maj 2015. Thomas Carlsson, vd på Eltaktik i Sverige AB: Betänkandet är ett både viktigt och positivt steg i en nödvändig moderniseringsprocess av de regelverk som styr vår bransch. Som företagare och styrelseordförande i EIO är jag övertygad om att de nya krav som utredningen föreslår kommer att gynna alla de företag som aktivt arbetar för att ha en hög nivå på elsäkerheten. Går förslagen igenom kommer elinstallatören fortsätta att vara en förutsättning för elteknikföretagens verksamhet, däremot får företagen en större frihet att anpassa den egna organisationen. 12 EIO AKTUELLT Nr 1 2015

Du ställer frågorna vi svarar. Mejla dina frågor till info@eio.se eller ring 08-762 75 00. Experterna FOTO: PETER KNUTSON Hans Heldring Branschekonom Hanns-Lotta Nielsen Affärsjurist Skattefri motion och friskvård Vi skulle vilja satsa mer på friskvård för medarbetarna, eftersom vi tror att det gynnar hela företaget. Hur ser reglerna egentligen ut? SVAR: Motion och annan friskvård räknas som en skattefri personalvårdsförmån om förmånen är av enklare slag och mindre värde och den erbjuds till hela personalen. Skatteverket har tagit fram en lista med exempel på motionsoch friskvårdsförmåner, som arbetsgivaren kan erbjuda skattefritt. Vissa sporter räknas som lyxsporter och är alltid skattepliktiga förmåner oavsett värde, som till exempel golf, segling, ridning och utförsåkning på skidor. Detsamma gäller sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk prestation, som till exempel bilsport och schack. Enklare utrustning av mindre värde, som idrottsredskap och träningskläder med företagets logga, räknas också som en personalvårdsförmån. HANS HELDRING BRANSCHEKONOM Prissättning och lönsamhet Vi vet att syftet med Guldpengen är att ge verktyg och modeller till medlemsföretagen så att företaget kan föra in de värden de anser är relevanta utifrån den egna affärsverksamheten. Men vilka bestämmelser gäller egentligen kring konkurrens och så vidare när vi diskuterar prissättning och lönsamhet? SVAR: Det är EIOs och EIOs medlemmars ansvar att se till att eventuella diskussioner om exempelvis priser eller andra villkor som ska tillämpas gentemot kunder eller andra aspekter på medlemsföretagens affärsstrategier, inte sker. Varje företag måste självständigt avgöra hur det ska agera på marknaden. Konkurrenslagen innehåller bestämmelser som förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag med vissa undantag. Sådana samarbeten kan till exempel vara att företag kommer överens om priser, delar upp marknader eller motverkar att nya företag kommer in på marknaden. Även beslut och överenskommelser inom en branschorganisation kan på samma sätt vara förbjudna. Det kan bland annat röra sig om att man gör upp om riktlinjer eller praxis som är konkurrensbegränsande, såsom uppdelning av geografiska marknader, kunder eller produkter, om bojkotter eller leveransvägran, om priser, inbegripet rabatter, påslag, marginaler med mera. Det kan också vara förbjudet att utbyta information eller föra diskussioner inom en branschorganisation som kan leda till att medlemsföretagen uppträder på ett likartat sätt på marknaden. Även rekommendationer från en branschorganisation till sina medlemmar i situationer när medlemmana inte behöver följa dessa kan omfattas av förbudet. Vill du veta mer om vad som gäller? Läs mer på www.kkv.se. HANNA-LOTTA NIELSEN AFFÄRSJURIST Nr 1 2015 EIO AKTUELLT 13