TNM040 Kommunikation och användargränssnitt HT2016, FÖ4 Designprinciper + hemuppgift Normans principer Hur uppfattar vi, ser vi, tolkar vi och känner igen objekt i gränssnittet? Färg Form Storlek Ljusstyrka, kontrast Symboler Struktur, mönster, relationer Placering Etc. Förstår vi att de kan/ska användas? Förstår vi hur de ska användas? Förstår vi varför de ska användas? En bra design: ger klar affordans kan jag använda något? har signifiers var, hur (ledtrådar)? har god synlighet ser jag det? stödjer god mappning hur hänger saker ihop? vad händer om jag gör så här? vad kan jag göra, vart kan jag gå? ger god feedback vad händer, hände? Donald Norman. (2013). The design of everyday things Läs! Affordans Kapitel 1 som läggs upp på hemsidan/litteratur. Upplevd egenskap/kvalitet hos ett objekt Gör användningen av, vad något är till för, uppenbart Bara genom att titta på något ska användare veta hur det ska användas Uppenbarhet, tillhandahållande har föreslagits av Computer Sweden. Generellt: när en affordans hos en produkt matchar dess avsedda användande, är produkten lätt att använda när en affordans hos en produkt föreslår andra handlingar än de som objektet är designat för är det lätt att man gör fel och instruktioner/bilder etc. är nödvändiga Donald Norman. (2013). The design of everyday things Utnyttjar användarens grundläggande kunskaper om hur människan, världen och naturen fungerar. "When simple things need labels or instructions, the design is bad. Norman, D. 2013. The design of everyday things. 1
Affordans Norman's huvudexmpel är dörrar. För vissa dörrar är det omöjligt att se om man ska dra eller trycka för att komma in/ut, hos andra är det uppenbart. 3D knappar erbjuder klickbarhet, platta knappar gör det inte Sliders erbjuder musen/fingret att glida över dem Check box erbjuder att klicka i den? Eller är affordans en konvention? alltså något vi lär oss? Bestäms av kultur, instinkt, mental modell etc. tex en hyperlänkad text är något vi lärt oss hur den fungerar. Affordance is often more about conventions than about reality Norman, D. 2013. The design of everyday things. Signifiers - signaler/indikatorer Signifiers Alternativ/komplement till affordans affordans avgör/visar/erbjuder vilka handlingar somär möjliga en signifiers kommunicerar var/hur dessa kan äga rum en signal somguidar användaren ger ledtrådar ord, tecken, grafiks illustration, ljud etc. somkommunicerar rätt beteende Det går att använda touch på hela skärmen men man behöver visa var man ska göra det. Norman definierar en signifier som: some sort of indicator, some signal in the physical or social world that can be interpreted meaningfully. A form field signifies typing can happen there. A hover state over a rectangle signifies an actionable area. Norman, D. 2013. The design of everyday things. Norman, D. 2013. The design of everyday things. Affordans Affordans + Signifiers http://uiobservatory.com/2011/afforda nces- of- a- traffic- circle/ http://uiobservatory.com/2011/afforda nces- of- a- traffic- circle/ 2
Signifier Hur ska man veta att det finns mer sektioner? - Visibility Saker och ting ska vara väl synliga i gränssnittet, så att man ser/vet vad man kan göra och hur man uppnår sina mål. Det ska vara uppenbart vad någonting är till för, problem uppstår när vi inte kan se/förstå det. Affordans + Signifiers + Saker och ting ska vara väl synliga i gränssnittet, så att man ser/vet vad man kan göra och hur man uppnår sina mål. Det ska vara uppenbart vad någonting är till för, problem uppstår när vi inte kan se/förstå det. Viktiga saker ska vara mer synliga/framträdande/dra åt sig uppmärksamheten mer än mindre viktiga! Affordans (1) Signifier (2) (3) Det går att använda touch på hela skärmen (?), man behöver visa var man ska göra det (?), och visa det väl (?). Visuell organisation, visuell hierarki av information är oerhört viktigt för läsbarhet och förståelse! (Tänk på EPn!) Tänk på färg, form, storlek, placering, densitet etc. Affordans + Signifiers + Affordans (1) Signifier (2) (3) Det går att använda touch på hela skärmen (1), man behöver visa var man ska göra det (2), och visa det väl (3). 3
9/9/16 Ett exempel från vardagen när vi inte kan se det är automatiska kranar. Vi är inte säkra på hur de ska användas, vi måste gissa oss till var händerna ska placeras. Synliga rattar, handtag, knappar etc. har ersatts av osynliga och tvetydiga aktiva zoner. Alltid synlighet? Att dölja vissa funktioner kan vara fördelaktigt i gränssnittsdesign (för att undvika problem som har att göra med densitet, plottrighet etc.). Hålls osynligt tills det behövs men ingår i en grupp som är tydlig och fungerar som en ledtråd". Men överväg syns det inte så finns det inte". Skillnad mellan kunskap i världen och kunskap i huvudet Exempel: Ikoner för navigation behålls synliga vid scrollning. Tydligt, distraherande, hjälpsamt? kunskap i världen ser man direkt kunskap i huvudet måste man minnas/komma ihåg 4
9/9/16 Affordans, signifier, synlighet Affordans, signifier, synlighet Bra visibility till vänster (storlek, kontrast, white space runt), något sämre till höger. Den vänstra har en affordans till att m an ska trycka på den (en ram) den andra erbjuder inte till klick på samma sätt eftersom designen är platt. Båda har en relativt dålig signal, förstår m an vad ikonen säger, visar den vad m an ska göra? Bra visibility till vänster (storlek, kontrast, white space runt), något sämre till höger. Den vänstra har en affordans till att man ska trycka på den (ram, skugga) den andra erbjuder inte till klick på samma sätt eftersom designen är platt. Båda har en relativt dålig signal, förstår man vad ikonen säger, visar den vad man ska göra? Läs! This a rticle focuses o n the v isual a spect o f c lickability: can you tell w hat s a ctionable, simply b y looking at the p age? How a n o bject looks tells u s h ow to u se it. https://www.nngroup.com/articles/clickable- elements/ https://www.nngroup.com/articles/clickable- elements/ https://www.nngroup.com/articles/clickable- elements/ https://www.nngroup.com/articles/clickable- elements/ 5
Återkoppling - Feedback Återkoppling - Feedback Ska ge information om/visa systemets status. Återkoppling är mycket viktig då användare väntar på att en process ska bli klar. Återkoppla/skicka tillbaka information till användaren om vad som verkligen hände/vilka handlingar som gjorts och vad resultatet blev av en handling. Ska vara tydlig, omedelbar och synkroniserad med den handling användaren utfört. Dropbox visar en statusindikator när filer laddas upp. För sådana här händelser, där väntetiderna varierar mycket är en statusindikator mycket viktig så att användare inte behöver gissa hur lång tid som återstår. Visibility of system status The system should always keep users informed about what is going on, through appropriate feedback within reasonable time. Nielsen, Jacob. 10 Usability Heuristics for User Interface Design. http://www.nngroup.com/articles/ten- usability- heuristics/ Återkoppling - Feedback Återkoppling - Feedback Relevanta och begripliga felmeddelanden ge information om vad felet är och hur det ska åtgärdas Ge återkoppling via status på knappar. viktigt med kontrast mellan aktiva och inaktiva tillstånd/knappar. en knapp som visar att den klickats på ger omedelbar återkoppling till användaren. se till att återkopplingen syns väl, även under ett finger (större än 1x1cm) Responstid Grundläggande rekommendationer angående responstid har varit i stort sett de samma i över 30 år (Miller 1968; Card et al. 1991): 0.1 sekund upplevs som omedelbart Här går gränsen för att användaren ska uppleva det som att ett system reagerar omedelbart, innebär att ingen särskild återkoppling behövs förutom att förmedla resultatet. 1.0 sekund man uppfattar en fördröjning men upplever inte något avbrott i tankekedjan handlar om gränsen för användarens flöde av tankar att förbli oavbrutna, trots att användaren 10 sekunder märker förseningen. Normalt är ingen särskild återkoppling nödvändig under fördröjningar på mer än 0,1 men mindre än 1,0 sekund, men användaren förlorar känslan av att agera direkt (på information). man ändrar agerande, byter uppgift handlar om gränsen för att hålla en användares uppmärksamhet fokuserad. För längre förseningar, kommer användaren att vilja utföra andra uppgifter i väntan på att något ska hända, så denne bör ges återkoppling som förmedlar vad som händer (så man vet vad man kan förvänta sig). Återkoppling - Feedback Andra typer av återkoppling förutom synlig sådan? auditiv ljud taktil - känsel http://www.nngroup.com/articles/response-times-3-important-limits/ 6
Relation mellan objekt, handlingar. Relation mellan egenskap hos ett objekt och dess funktion. Så fort man har någon form av objekt som sköter kontrollen av eller inställningarna för något annat objekt i ett gränssnitt så ska det på något sätt vara uppenbart att/hur det ena objektet kontrollerar det andra, dvs det ska finnas en en naturlig mappning (relation) mellan dem (kontrollobjektet och det objekt som påverkas). Naturliga mappningar drar fördel av fysiska analogier och kulturella standarder. Sekvenser/ordningar ska ske i en naturlig/logisk ordning (tex. uppifrån och ned, från vänster till höger). fysisk: ett reglage för volym förs uppåt om man vill höja ljudet (inte nedåt för det känns konstigt) Naturliga mappningar drar fördel av fysiska analogier och kulturella standarder. fysisk: ett reglage för volym förs uppåt om man vill höja ljudet (inte nedåt för det känns konstigt) Knapp för lampa, behövs texten? Affordans + Signifiers + + Mappning Affordans (1) Signifier (2) (3) Mappning (4) Det går att använda touch på hela skärmen (1), man behöver visa var man ska göra det (2), visa det väl (3), högerpil/vänsterpil är logiskt/naturligt. 7
Naturliga mappningar drar fördel av fysiska analogier och kulturella standarder. fysisk: ett reglage för volym förs uppåt om man vill höja ljudet (inte nedåt för det känns konstigt) kulturell: röd innebär stopp, akta(?), grön innebär gå/ok? Relation mellan objekt, handlingar. Relation mellan egenskap hos ett objekt och dess funktion. Så fort man har någon form av objekt som sköter kontrollen av eller inställningarna för något annat objekt i ett gränssnitt så ska det på något sätt vara uppenbart att det första objektet kontrollerar det andra, dvs det ska finnas en en naturlig mappning (relation) mellan dem (kontrollobjektet och det objekt som påverkas). Sekvenser/ordningar ska ske i en naturlig/logisk ordning (tex. uppifrån och ned, från vänster till höger). Naturliga/tydliga mappningar tillsammans med återkoppling är oerhört viktigt för att användaren ska kunna forma en bra mental modell av hur något fungerar. Ta bort dessa två egenskaper och det blir i stort sett omöjligt för användaren att bilda sig en uppfattning om hur denne ska använda sig av något (gränssnittet). Otydligt vilken kontroll som styr vilken platta. Tydligt vilken kontroll som styr vilken platta. Siffror är ett enkelt sätt att visa relationer mellan något i en lista och dess ställe ( knappnål etc.) på en karta. Hur hänger saker ihop? Vad kan jag göra, vart kan jag gå? Vad händer om jag gör så här? Funktioner och delar som hör samman samlas på ett ställe, exempelvis relaterade funktioner under samma rubrik/flik. Också exempel på en begränsning, vad som är tillåtet vid ett visst tillfälle. 8
Minns gestaltlagar och principer som närhet etc. från TNMK30 2015. Kritisk analys av ett gränssnitt Uppgiften består av en analys av ett användargränssnitt. Uppgiften redovisas i form av en rapport som innehåller en beskrivning av gränssnittet, en redogörelse av dess fördelar och nackdelar (resultat/analysen) och en slutsats och diskussion. Analysen ska göras med hjälp av den terminologi och begrepp som vi har diskuterat så här långt under kursen (se främst föreläsning 4). Känn dig fri att använda allt från föreläsningar men observera att begreppen affordans/signifier, synlighet, mappning och återkoppling måste användas. Viktigt! Begreppen ska skrivas ut i texten när de används för att förklara något. Exemplifiera (gärna) genom att beskriva olika uppgifter. Ni kan skriva begreppen på svenska eller engelska men var konsekvent för samma begrepp (alltså inte feedback en gång och återkoppling en annan)! Rapporten bör vara 1200-1500ord (min/max), 3-5 sidor (min/max) beroende på antal och storlek av illustrationer). (Textstorlek11pt). Följinstruktionernai Attskrivarapporter Uppgiften utförs individuellt. Inlämning måndag 12 oktober Betyg U, 3-5 System Till exempel Välj ett gränssnitt, exempelvis ett bokningssystem. Beskriv gränssnittet (hur det ser ut och fungerar), var det presenteras, beskriv dess syfte, varför det analyseras och hur analysen kommer att genomföras, om hela eller delar av gränssnittet analyseras. Gå igenomoch beskriv (både negativa och positiva aspekter) hur användaren interagerar med gränssnittet. Hur presenterar gränssnittet vad det är till för och hur det bör användas för användaren? Vad kan användaren göra, hur visas det? Hur vet användaren vad denne ska göra först och därefter vad händer då? Är det synligt? Vilka affordanser och mappningar presenterar gränssnittet? Ger gränssnittet återkoppling till användaren om sitt tillstånd och olika handlingar och hur fungerar det? Etc. Avsluta med dina övergripande resultat och vad du tycker om gränssnittet, slutsats och diskussion. Inkludera bilder för att illustrera! Kritisk analys av ett gränssnitt Läs igenom instruktion, exempel, betygskriterier noga och hör av er i god tid till Camilla om något är oklart! Ytterligare instruktion för innehåll och struktur. Följ dessa! Finns på kurshemsidan under - Litteratur. 9
Här följer några allmänna råd inför att skriva en rapport och tips på hur du undviker vanliga misstag. Tänk också på att du måste följa de särskilda instruktioner som finns inför uppgiften Kritisk analys som gavs på föreläsning 4, se föreläsningsanteckningar på kurshemsidan. Hur du presenterar ett material bidrar till det intryck det gör på den som läser det. Även om själva innehållet är bra så kommer en ostrukturerad eller slarvigt skriven rapport att ge ett mindre bra intryck. Titel sida. En rapport har en titelsida (förstasida) med titel, kursens namn, namn på författaren tillsammans med LiU- ID och epostaddress. Ingen text ska finnas på baksidan av titelsidan. Introduktion. En rapport börjar med en introduktion; syftet är att ge en bakgrund till varför du skriver rapporten (men skriv inte bara att det är för att det är en del av en kurs utan beskriv varför det är intressant/viktigt). Innehåll. Introduktionen följs av själva innehållet i rapporten. Det ska presenteras i en ordning somgör det lätt att följa beskrivningar och resonemang, resultat, analys, (och hur dessa leder till) slutsatser. Ett förslag är att använda numrerade rubriker/underrubriker för att strukturera dokumentet. Tänk på att du måste tolka dina resultat för att göra dem förståeliga för läsaren Till exempel, omdu analyserar en hemsida är det inte tillräckligt att påstå: Menyn innehåller 43 objekt ". Du måste skriva: " Menyn innehåller 43 objekt, vilket är alldeles för många eftersom antalet gör det svårt för användaren att hitta rätt alternativ vid navigation i menyn." Slutsats/Diskussion. En skriven rapport innehåller alltid en slutsats och en diskussion, det budskap du vill att läsaren ska ha fått efter att ha läst din rapport. Den kan bestå av en summering, slutsatser och en diskussion kring dessa eller några slutliga påpekanden. Illustrationer/bilder. I alla ovan nämnda delar av rapporten kan du inkludera illustrationer i form av skärmdumpar, foton etc. för att exemplifiera beskrivninar och öka förståelsen hos läsaren. Dessa måste alltid vara numrerade och ha en förklarande bildtext. Alla bilder måste också refereras till i löpande text (exempelvis; se Bild 1, eller vilket illustreras i Bild 2). Placera bilderna på ett sätt som ger god läsbarhet. Gör en stavningskontroll och se över helheten (formattering etc.). Gör en stavningskontroll (som ditt ordbehandlingsprogram erbjuder) men läs också själv igenom din text ordentligt minst en gång. För att garantera en god läsbarhet bör ditt dokument vara skrivet så att texten inte har mer än 12-15 ord per rad (jämför med en bok eller det här dokumentet). Storleken på texten bör inte vara för liten, 11 punkter rekommenderas. Dokumentet bör vara luftigt men var inte frikostig i onödan, (dvs rubriker behöver inte vara jättestora, stycken kan vara ganska långa utan att det blir jobbigt att läsa och infoga inte blanka rader under rubriker och mellan stycken i onödan ). Språk. Skriv fullständiga meningar och undvik (ett för) vardagligt språk och slang. Dessutom, innan du lämnar in ditt arbete: För mycket luft Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä (för att hon bräker så mesigt) och Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Bra Bild2. Mogge med sina tre lamm som här är drygt en vecka gamla. Det är Stjärna som står på Mogge. 10
Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte också så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä (för att hon bräker så mesigt) och Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte också så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä (för att hon bräker så mesigt) och Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Bra Bild2. Bild2. Mogge med sina tre lamm som här är drygt en vecka gamla. Det är Stjärna som står på Mogge. Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte också så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä (för att hon bräker så mesigt) och Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Bra Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte också så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä (för att hon bräker så mesigt) och Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Bild2. Mogge med sina tre lamm som här är drygt en vecka gamla. Det är Stjärna som står på Mogge. Bild2. Mogge med sina tre lamm som här är drygt en vecka gamla. Det är Stjärna som står på Mogge. Mogge Det här är en liten berättelse om Mogge, mitt får som är 6 år och av rasen Leicester. Den 15 mars fick Mogge tre lamm. Två tackor och en bagge. Mogge behövde hjälp vid födseln och ganska snabbt hade hon då tre blöta och hungriga lamm som alla ville ha uppmärksamhet och bli ompysslade av mamma (se bild 1). Mähä (för att hon är lite mähäig bara) och baggen heter Stjärna. Namnet fick han då han hade en stor vit fläck i pannan när han föddes och för att han trots ett svagt ben såg till att få i sig mat och röra på sig så att det blev starkt och friskt ganska snabbt. I bild 2 syns det tydligt vem som är Stjärna. Du behöver inte ange källa/litteratur. Om du gör det ska dessa hanteras på ett korrekt sätt. (Hänvisa till källa i löpande text och källförteckning/litteraturlista sist i rapporten). Bild1. Mogge med sina tre nyfödda lamm bara några minuter efter att alla tre har kommit till världen. Allt gick bra och med lite hjälp av husse och matte också så var alla snabbt torra och mätta. Tackorna heter nu Mä och Bild2. Mogge med sina tre lamm som här är drygt en vecka gamla. Det är Stjärna Som står på Mogge. 11
Betygskriterier Betygskriterier 5 - Mycket bra rapport Introduktion, beskrivning av systemet, analys och slutsats/diksussion är utförlig (tar upp det som angavs i instruktion) och väl strukturerad, lättläst, röd tråd, logisk ordning, illustrationer, eventuella källor etc. hanteras väl och rapporten har angivet antal ord/sidor (ca ). 4 Bra Som ovan men med vissa brister: i introduktion, i analys, i diskussion/slutsats, i dokumentation vilket ger ett bra resultat och intryck men inte fullt ut. Eventuellt något kort eller lång rapport. 3 Ok/godkänd Här finns brister som ovan, flera stycken, allvarligare, eventuellt något kort rapport. U - allvarliga brister Följer inte instruktion, delar saknas, mycket kortfattad analyserar/dokumenterar inte alla principer/begrepp som ska användas. En rapport där ett begrepp används en enstaka gång ger rimligtvis inte högre betyg än 3. Det krävs inte att man behärskar varje princip/begrepp till fullomen du ska vara tydlig med vad du menar och konsekvent genomrapporten. Du kan inte använda liknande exempel för att beskriva/förklara 2 olika principer/begrepp. I exemplen, beskriv och motivera väl! Den somläser ska inte behöva fråga sig: vad menas med god synlighet här?. Rapport med betyg U kan kompletteras till betyg 3/godkänt. Rapport med betyg 3-4 ska göras om helt (nytt gränssnitt och ny analys) för höjning av betyg, tillfälle ges i omtentaperiod. Inlämning Kritisk analys av ett gränssnitt Lämnas in som pdf via e- post till camilla.forsell@liu.se Onsdag 5e oktober kl 23.59 (ska finnas i inkorgen tidigt torsdag morgon) Läs igenom instruktion, exempel, betygskriterier noga och hör av er i god tid till Camilla on något är oklart! Sen inlämning ger betyg 3 som högst (skarp deadline precis som vid skriftlig tentamen) Återigen J Glöm inte att läsa/kolla igenom din rapport innan inlämning! Närhet (gestaltlag) Glöm inte att läsa/kolla igenom din rapport! 12
Tack! Vi ses på måndag 19 sept 15-17. (Introduktion till grupparbetet). 13