Analysförändringar fr.o.m

Relevanta dokument
Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland

Nyheter från Klinisk kemi och farmakologi

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Analyssortiment, akut och dygnet runt

Dugga Klinisk Kemi, DS

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

egfr hos barn Peter Ridefelt

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Kemiska metodprinciper inom allmänkemi samt vanliga felkällor. Sten-Erik Bäck Klinisk kemi Labmedicin Skåne

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Nya analysinstrument på NU

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija

Erfarenheter av olika kontrollmaterial

PTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring

EQUALIS kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Metforminbehandling vid njursvikt

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Uppdatering av referensintervall cobas b 221- systemet

Dugga Klinisk Kemi, DS

Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Kontraindikation och försiktighet

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin < Åldersberoende.

Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Equalis kvalitetsmål

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Peter Fors Alingsås Lasare2

NjuRen funktionalitet och innehåll

Datum Diarienr: SkaS /2014

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

fpt-glukoselimination, po

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Att dosera läkemedel vid njursvikt

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

GRAVIDITET OCH DIABETES

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Primärvården och laboratorie-prover

Instruktion Sida 1(8)

förstå din katts diabetes

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Uppdatering av referensintervall cobas b 221

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Centrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Hur högt är för högt blodtryck?

Medicinsk bakgrund och indikation/er

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.

Njurfunktion och dosering hos äldre

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Kliniskt kemiska laboratorierna Laboratoriemedicin NLL

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Törstprov och minirintest

Långtidsuppföljning efter UVI

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Transkript:

Analysförändringar fr.o.m. 2016-01-27 P-Apo A1 Den nya metoden ger i genomsnitt ca 5% lägre värden jämfört med tidigare metod. Referensintervall ändras till tillverkarens (Beckmans) föreslagna: Man: 1,05-1,75 g/l Kvinna: 1,05-2,05 g/l Jämfört med tidigare referensintervall med metod (Vitros) 1,0-2,2 (män och kvinnor). P-ApoB/ApoA1-kvot Den nya Beckmanmetoden ger i genomsnitt 8% högre värden jämfört med tidigare Vitrosmetod. Ingen skillnad i beslutsgränser. P-ApoB Den nya metoden uppvisar ca 2% lägre koncentrationer jämfört med tidigare metod. Referensintervall ändras marginellt. Nytt referensintervall: Man: 0,60-1,4 g/l Kvinna: 0,55-1,3 g/l Jämfört med tidigare referensintervall med metod Vitros 0,5-1,3 (man och kvinna). Föreslagna målvärden är dock oförändrade. P-ALAT Bra samstämmighet mellan gammal och ny metod. Små förändringar i referensintervall, framför allt för barn, införs. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 8 år (kvinna) 0,13-0,39 µkat/l 8 år (man) 0,12-0,29 µkat/l 18 år 0,17-0,51 µkat/l Kvinnor 0,15-0,75 µkat/l Män 0,15-1,1 µkat/l P-ASAT Ny metod ligger ca 5% högre jämfört med tidigare metod. Liten ändring i referensintervall, framför allt för barn, införs. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 1 år 0,55-1,1 µkat/l 4 år 0,41-0,93 µkat/l 8 år 0,40-0,80 µkat/l 18 år 0,28-0,72 µkat/l 1

Kvinnor 0,25-0,60 µkat/l Män 0,25-0,75 µkat/l P-ALP Ny metod ligger i genomsnitt ca 6% högre jämfört med gammal metod. Referensintervall för barn ändrat. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 1 år 1,7-7,6 µkat/l 8 år 1,8-4,6 µkat/l 14 år 1,3-8,0 µkat/l 18 år (kvinna) 0,6-3,7 µkat/l 18 år (man) 1,1-5,3 µkat/l >18 år 0,6-1,8 µkat/l P-Albumin Jämfört med tidigare metod (Vitros) har den nya metoden bättre precision och är mer korrekt på låga P-Albuminnivåer <25 g/l. Behovet av att omanalysera dessa prover med den s.k. Prospecmetoden upphör därför. Barn: t.o.m. 7 dagar saknas 5 år 35-45 g/l 11 år 38-47 g/l 18 år 41-50 g/l t.o.m. 40 år 36-48 g/l 70 år 36-45 g/l >70 år 34-45 g/l P-Ammoniumjon Den nya metoden uppvisar generellt nästan 50% högre värden, där enstaka värden kan skilja både mer och mindre. Nytt referensområde för P-Ammoniumjon blir 16-53 µmol/l (tidigare referensområde 9-30). Liksom tidigare bör man vara observant på analysens felkällor, se våra provtagningsanvisningar. 16-53 µmol/l P-Bilirubin, totalt Den nya metoden ger generellt omkring 7% högre värden jämfört med gammal metod även om enstaka värden kan skilja mer på hög nivå. Den nya metoden för Bilirubin, totalt, är också betydligt mer hemolyskänslig jämfört med gammal metod. Hemolys vid den nya metoden orsakar falskt för låga värden. Arbete pågår för att optimera metoden i detta avseende men vi ber er vara särskilt uppmärksamma på att hemolys vid provtagning av Bilirubin kan medföra falskt för låga resultat och att mer uttalad hemolys kan göra att analysresultat inte 2

kan erhållas. Referensintervall för total-bilirubin lämnas oförändrade. Barn t.o.m. 30 d: referensintervall saknas Vuxna och barn >30 d: <26 mol/l P-Bilirubin, konjugerat Den nya metoden korrelerar endast måttligt väl med gammal metod. Den nya metoden ger grovt omkring 20 µmol/l högre värden i absoluta tal jämfört med den gamla metoden. Variationen på enstaka prov kan vara ännu större. Vi har senaste paret år noterat att vår metod för konjugerat bilirubin legat lågt i jämförelse med andra metoder i landet. Metodbytet medför därför nu ett närmande mot andra metoder i landet. I likhet med totalbilirubin är den nya metoden för konjugerat bilirubin betydligt mer hemolyskänslig jämfört med den gamla metoden. Hemolys kan leda till falskt för låga resultat och att analysresultat vid mer uttalad hemolys inte alls kan erhållas. Referensintervall för konjugerat Bilirubin justeras marginellt. Vuxna och barn >30 d: <4 mol/l Barn t.o.m. 30 d: referensintervall saknas. I neonatalperioden högst 5 % av total-bilirubin. P-Bilirubin, neonatalt Metoden utgår fr.o.m. 2016-01-27 och ersätts med de sedvanliga Bilirubin-metoderna, se ovan. P-Kalcium och U-Kalcium God korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med tidigare metod. Nytt referensområde för barn införs. P-Kalcium: Barn: t.o.m. 7 d saknas 5 mån 2,30-2,75 mmol/l 12 mån 2,45-2,75 mmol/l 17 år 2,32-2,67 mmol/l 2,15-2,50 mmol/l U-Kalcium: 2,5-8,0 mmol/d P-CK Bra korrelation och ingen nämnvärd nivåskillnad jämfört med tidigare metod. Nytt barnreferensintervall införs. Barn: t.o.m. 7 d saknas 30 d 0,6-8,1 µkat/l 1 år 0,6-6,3 µkat/l 9 år 0,6-3,8 µkat/l 3

13 år 0,8-6,6 µkat/l 17 år 0,7-9,0 µkat/l Män: <50 år 0,80-6,7 µkat/l >50 år 0,70-4,7 µkat/l Kvinnor: 0,60-3,5 µkat/l P-CRP Fin korrelation och samstämmig nivå jämfört med tidigare. Inga ändringar i referensintervall. P-Cystatin C Den nya metoden för Cystatin C har en mycket god korrelation med gammal metod, men den nya metoden ger omkring 6% högre värden. I samband med metodbytet har referensintervallen för Cystatin C setts över och uppdaterats något. Vid metodbytet byter vi även formel för beräkning av skattat relativt GFR från Cystatin C med nuvarande formel (Gentian; Flodin et al 2007) till den nya CAPA-formeln som är mer universell (Caucasian, Asian, Pediatric and Adult; Grubb et al 2014). Vi ber er observera att metod- och formelbytet tillsammans leder till omkring 20% lägre skattade GFR-värden jämfört med tidigare. Liksom tidigare gäller förstås att tolka estimerade GFR med försiktighet med tanke på felkällor o.s.v. Cystatin C (mg/l) t.o.m. dag 15 saknas 180 0,80-1,6 g/l 360 0,77-1,1 g/l t.o.m. år 17 0,63-1,1 g/l 50 0,50-1,1 g/l >50 0,70-1,2 g/l Pt-GFR (Cystatin C) ml/min/1,73 kvm t.o.m. år 1 saknas t.o.m. år 17 >86 ml/min/1,73 kvm t.o.m. år 50 >80 ml/min/1,73 kvm t.o.m. år >50 >60 ml/min/1,73 kvm S-Etanol God korrelation jämfört med tidigare metod. Ingen bias. Inga ändringar i referensintervall. <3 mmol/l 4

P-Järn Patientjämförelse mellan ny och gammal metod visar mycket god korrelation, dock ger den nya metoden omkring 12% lägre värden jämfört med den gamla metoden. Nuvarande referensintervall som är hämtade från det nordiska referensintervallprojektet (NORIP) behålls dock. Barn: t.o.m. 60 d 12-20 µmol/l 1 år 6-12 µmol/l 10 år 9-25 µmol/l 15 år 11-27 µmol/l 9-34 mol/l P-Transferrin för beräkning av P-TIBC Den nya metoden för P-Transferrin har mycket god korrelation och ingen bias i förhållande till gammal metod. Transferrinkoncentrationen avgör plasmas järnbindande kapacitet och besvaras som P-TIBC. Eftersom gammal och ny metod jämför sig väl kvarstår referensintervall för P-TIBC oförändrade. P-TIBC Barn t.o.m. 1 år 21-73 mol/l Vuxna och barn >1 år 47-80 mol/l P-Transferrin för beräkning av P-Järnmättnad Eftersom P-Järn med den nya metoden blir omkring 12% lägre och P-Transferrin visar väsentligen oförändrade värden visar patientjämförelse för P-Järnmättnad ca 9% lägre värden med de nya metoderna. Referensintervall för P-Järnmättnad kvarstår dock oförändrade. P-Järnmättnad Män t.o.m. 50 år 15-60 % >50 år 15-60 % Kvinnor t.o.m. 50 år 10-50 % >50 år 15-50 % S-Fenytoin Den nya metoden medför ca 10-15% högre värden jämfört med tidigare. Terapeutiskt intervall oförändrat enligt FASS. P-Fosfat Ny metod medför ca 10% lägre värden jämfört med tidigare. Referensintervall oförändrat. Barn: t.o.m. 1 år 1,2-2,1 mmol/l t.o.m. 12 år 1,1-1,8 mmol/l t.o.m. 17 år 0,7-1,4 mmol/l 5

män t.o.m. 50 år 0,7-1,6 mmol/l >50 år 0,8-1,4 mmol/l kvinnor t.o.m. 50 år 0,8-1,5 mmol/l >50 år 0,8-1,5 mmol/l S-Gentamicin Den nya metoden har god korrelation och ger omkring 6% lägre resultat jämfört med tidigare metod. Terapiintervall hämtas från FASS-text, se nedan. Behandling med gentamicin intravenöst bör diskuteras med infektionsläkare. Terapiintervall Prov för koncentrationsbestämning av S-Gentamicin rekommenderas särskilt hos äldre, hos nyfödda samt vid behandling av patienter med nedsatt njurfunktion. Terapikontroll: Koncentrationen i prov taget omedelbart före ny dos (dalvärdet) bör ej överstiga 2 mg/l. I prov taget 1 timme efter påbörjad administrering bör koncentrationen av gentamicin i serum vara minst 4 mg/l. En progressiv ökning av dalvärdet avslöjar en pågående ackumulering, varvid dosintervallet skall förlängas. Provtagning: Prov bör tas 2:a behandlingsdygnet omedelbart före nästa dos (dalvärde). Vanligtvis rekommenderas 2-3 koncentrationsbestämningar per vecka. P-Glukos God korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med tidigare metod. Vi anger nedre gränsen för nedsatt fasteglukos (impaired fasting glucose, IFG) fastställt av WHO som normalt. D.v.s. fastande plasmaglukos <6,1 mmol/l. I Socialstyrelsens beslutsstöd från 2015 gällande graviditetsdiabetes angavs fastande plasmaglukos 5,1 mmol/l som rekommendation för att erbjuda till exempel råd om kost och motion och vid behov läkemedelsbehandling. Vilka gränser för graviditetsdiabetes som ska implementeras i Sverige diskuteras dock för närvarande inom professionen. Diabetes Förhöjt Nedsatt Graviditets- Mellitus fasteglukos glukos- diabetes (IFG) tolerans fp-glukos >7,0 6,1-6,9 5,1 2 h P-Glukos >11,1 7,8-11,0 8,5 (OGTT) 6

P-GT God korrelation mellan gammal och ny metod och ingen nämnvärd skillnad beträffande nivåer. Barnreferensintervall ändrat. Barn: t.o.m. 7 d saknas 30 d 0,28-1,2 µkat/l 5 mån 0,14-0,82 µkat/l 7 år 0,11-0,27 µkat/l 12 år 0,15-0,43 µkat/l 17 år 0,15-0,6 µkat/l Män: t.o.m. 40 år 0,15-1,3 µkat/l >40 år 0,2-1,9 µkat/l Kvinnor: t.o.m. 40 år 0,15-0,75 µkat/l >40 år 0,15-1,2 µkat/l P-HDL Bra korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med gammal metod. Nytt barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Barn: <6 mån saknas 6 mån-8 år 0,67-1,6 mmol/l 9-18 år 0,84-1,9 mmol/l Kvinnor: Män: 1,00-2,70 mmol/l 0,80-2,10 mmol/l P-Kolesterol Bra korrelation och ingen nämnvärd bias jämfört med gammal metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC Barn: t.o.m. 60 d 1,8-3,2 mmol/l t.o.m. 2 år 1,8-4,5 mmol/l t.o.m. 12 år 3,1-6,0 mmol/l t.o.m. 30 år 2,9-6,1 mmol/l t.o.m. 50 år 3,3-6,9 mmol/l >50 år 3,9-7,8 mmol/l 7

P-LDL-Kolesterol LDL-Kolesterol uträknat enligt den s.k. Freidewalds formel korrelerar väl med nuvarande metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. fp-ldl-kolesterol: Barn: 6 mån-8 år (K) 0,70-2,6 mmol/l 6 mån-8 år (M) 0,83-2,8 mmol/l 9-18 år (K) 1,2-5,0 mmol/l 9-18 år (M) 1,1-3,6 mmol/l 19-30 år 1,2-4,3 mmol/l t.o.m. 50 år 1,4-4,7 mmol/l >50 år 2,0-5,3 mmol/l P-Triglycerider Den nya metoden uppvisar god korrelation och nivåer överensstämmer med tidigare metod. Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Fasteprov: <6 mån saknas 6 mån-18 år 0,42-2,7 mmol/l >20 år 0,4-2,6 mmol/l P-Kalium Ny metod (Beckman) uppvisar fin korrelation och samstämmighet med tidigare metod (Vitros). Vi byter barnreferensintervall enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC och Soldin et al, Pediatric reference intervals, AACCPress, seventh edition, sid 182-183. Plasma: Barn: t.o.m. 7 d 3,2-5,5 mmol/l 28 d 3,4-6,0 mmol/l 6 mån 3,5-5,6 mmol/l 1 år 4,1-5,1 mmol/l 18 år 3,7-4,8 mmol/l Vuxna och barn >2 år: 3,5-4,4 mmol/l Serum: 3,6-4,6 mmol/l Urin: 30-125 mmol/d S-Karbamazepin Ny metod medför att resultat på enskilda patienter kan skilja sig något jämfört med tidigare. Terapiintervall oförändrat. 8

P-Kreatinin / Pt-GFR (Kreatinin) Den nya metoden stämmer mycket väl överens med den gamla, dock ger den nya metoden omkring 2% högre analysvärden. Vid bytet av metod för kreatinin så uppdateras referensintervall för P-Kreatinin för vuxna något samtidigt som vi också passar på att byta formel för beräkning av s.k. skattat relativt GFR från kreatinin för vuxna från dagens MDRDformel till den reviderade Lund-Malmö-formeln. Vi ber er observera att metod- och formelbytet tillsammans leder till omkring 10% lägre skattade GFR-värden jämfört med tidigare. Referensvärden för Pt-GFR (Kreatinin) uppdateras för vuxna upp till 50 års ålder. P-Kreatinin: Barn: t.o.m. vecka 1 <97 mol/l månad 1 <62 mol/l månad 12 <45 mol/l år 2 <41 mol/l år 4 <47 mol/l år 6 <52 mol/l år 8 <57 mol/l år 10 <66 mol/l år 12 <78 mol/l år 14 <80 mol/l Män 60-105 mol/l Kvinnor 45-90 mol/l Pt-GFR (Kreatinin) ml/min/1,73 kvm: t.o.m. år 17 Beräknas ej t.o.m. år 50 >80 ml/min/1,73 kvm >50 >60 ml/min/1,73 kvm P-Klorid Ny metod (Beckman) uppvisar fin korrelation och samstämmighet med tidigare metod (Vitros). Vi byter barnreferensintervall. Plasma: Barn: t.o.m. 7 d saknas 18 år 103-111 mmol/l 97-110 mmol/l P-Laktat och Csv-Laktat, Sy-Laktat Relativt god korrelation och ingen nämnvärd bias jfr med tidigare. Nya barnreferensintervall infört enligt tillverkarens Beckmans referenser. Plasma (efter vila och fasta): 0,5-2,2 mmol/l Synovialvätska: 0,6-3,1 mmol/l 9

Spinalvätska (CSV): Barn: t.o.m. 3 dagar 1,1-6,7 mmol/l 10 dagar 1,1-4,4 mmol/l 18 år 1,1-2,8 mmol/l 1,1-2,4 mmol/l P-LD Relativt god samstämmighet ses mellan gammal och ny metod. Nytt barnreferensintervall införs. Barn: t.o.m. 180 d <17 µkat/l t.o.m. 3 år <8,5 µkat/l t.o.m. 17 år <5,1 µkat/l t.o.m. 70 år <3,5 µkat/l >70 år <4,3 µkat/l S-Litium OBS! Ny metod medför betydande nivåskillnad jämfört med tidigare. Den nya metoden (Beckman) ligger 15-20% lägre jämfört med tidigare metod. Tidigare har vi vid jämförelse med laboratorium som använder olika Litium-metoder (extern kvalitetsgranskning) sett att vår nuvarande Litium-metod låg högt jämfört med andra metoder. Den nya metoden innebär således en anpassning till mittfåran i Sverige. Högsta gräns för terapeutiskt riktområde <1,0 anpassat till uppgifter i Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, upplaga 9:2. Läkemedelsboken anger önskvärd nivå till 0,6-0,8 mmol/l vid manodepressiv sjukdom. Terapiintervall <1,0 mmol/l P-Mg Relativt god samstämmighet mellan gammal och ny metod. Barnreferensintervall från 6 månader tillagt enligt Referens Ridefelt et al, Läkartidningen 2013;110:CDZC. Barn: t.o.m. 180 dagar saknas 18 år 0,76-1,00 mmol/l 0,70-0,95 mmol/l P-Natrium God korrelation och ingen nivåskillnad jämfört med tidigare metod. Nytt barnreferensintervall införs. 10

Plasma: Barn: t.o.m. 7 d saknas 17 år 138-145 mmol/l 137-145 mmol/l P-Paracetamol och S-Salicylat Nya metoder uppvisar god korrelation och nivåsamstämmighet jämfört med tidigare metoder Terapiintervall enligt FASS och Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. P-Urat Ny metod uppvisar god korrelation och samstämmighet beträffande nivån jämfört med tidigare metod. Inga ändringar i referensintervall. Pojke: Flicka: Barn: t.o.m. 360 d 70-330 65-320 µmol/l 14 år 120-340 120-340 µmol/l 17 år 160-450 120-340 µmol/l Man: Kvinna: t.o.m. 50 år 230-480 160-350 µmol/l >50 år 230-480 160-400 µmol/l P-Urea Ny metod uppvisar god korrelation och ingen nämnvärd nivåskillnad jämfört med gammal metod. Nytt barnreferensintervall tillagt. Barn: t.o.m. 7 d saknas 28 d 2,1-8,8 mmol/l 1 år 2,1-6,5 mmol/l 10 år 3,1-7,8 mmol/l 17 år 2,7-7,1 mmol/l Män t.o.m. 50 år 3,2-8,1 mmol/l >50 år 3,5-8,2 mmol/l Kvinnor t.o.m. 50 år 2,6-6,4 mmol/l >50 år 3,1-7,9 mmol/l 11

P-Vancomycin Den nya metoden korrelerar väl med den gamla men ger omkring 15% högre värden jämfört med tidigare. Nytt terapeutiskt intervall före injektion är 15-20 mg/l, var god se mer utförlig information i FASS. OBS! Behandling med vancomycin intravenöst bör diskuteras med infektionsläkare. Terapeutiskt intervall: Före infusion 15-20 mg/l 1 timme efter avslutad infusion 30 50 mg/l P-Pankreasamylas Analysen Lipas uppvisar påtagliga metodvariationer. Vid patientjämförelse mellan den tidigare Vitros lipasmetod och Beckmans lipasmetod uppvisade lipaskoncentration uppmätt med Beckmanmetoden 3-4 ggr lägre värden jämfört med Vitrosmetoden. Beslut togs då att byta metod lipas mot pankreasamylas eftersom dessa bedöms som likvärdiga ur kliniskt perspektiv och att vi då undviker förvirring beträffande beslutsgränser. När vi för några år sedan ersatte Pankreasamylas med Lipas gjorde vi omfattande studier under 6 månader där både Lipas och Pankreasamylas analyserades samtidigt. Slutsatsen var då att Pankreasamylas och Lipas stiger och sjunker likartat vid sjukdomar som påverkar pankreas varför analyserna betraktas som likvärdiga. Medicinsk bakgrund Pankreasamylas Enzymet amylas produceras i digestionskanalens exkretoriska körtlar (spottkörtlar och pankreas). Amylas katalyserar spjälkningen av polysackarider som stärkelse och glykogen. Genom amylasets inverkan på stärkelse bildas maltos och även s.k. gränsdextriner. Normalt bidrar pankreas och spottkörtlar med hälften var till den totala amylasaktivitet i serum. Små mängder av saliv och pankreasamylas passerar normalt ut i extracellulära rummet och in i plasma. Eliminationen från plasma sker till stor del genom glomerulär filtration och den del, som inte reabsorberas i tubuli, utsöndras med urinen som aktivt amylas. Patologiskt förhöjda aktiviteter uppträder då flödet av amylas till extracellulärrummet är ökat eller eliminationen är fördröjd. Både Lipas och pankreasamylas är matspjälkningsenzym som huvudsakligen produceras av celler i bukspottkörteln. Lipas hydrolyserar långkedjade triglycerider i tunntarmen medan amylas spjälkar stärkelse och glykogen till mindre sammansatta kolhydrater. Pankreasamylas och Lipas stiger och sjunker likartat vid sjukdomar som påverkar pankreas. Bedömning Förhöjd aktivitet av pankreasamylas ses 3-4 första dygnen vid akut pankreatit eller andra akuta pankreasskador. Därefter ses vanligen en normalisering av värdet oavsett sjukdomsförlopp. I vissa fall kan dock stegringen kvarstå längre. 12

Måttligt förhöjda amylasvärden kan ses vid pankreascystor, ileus, efter röntgenundersökningar av pankreas och njurinsufficiens. Förhöjda värden ses även vid s.k. makroamylasemi som innebär en komplexbildning mellan amylas och ett annat plasmaprotein, vanligen ett immunglobulin. Abnormt höga aktiviteter beror vanligen på ökat inflöde av amylas till blodbanan. I praktiken ses starkt förhöjda aktiviteter bara vid akuta pankreas och spottkörtel affektioner. Amylasaktiviteten i blodet stiger snabbt vid ökat hydrostatiskt tryck i pankreas utförsgångar. Vid njurinsufficiens ses aktiviteter upp till tre gånger den normala nivån. Sänkt nivå av pankreasamylas ses vid pankreasinsufficiens beroende på t.ex. kronisk pankreatit och cystisk fibros. Referensintervall Barn: t.o.m. 1 mån 0,00-0,10 kat/l 6 mån 0,02-0,29 kat/l 1 år 0,10-0,75 kat/l 3 år 0,14-1,34 kat/l 9 år 0,27-1,55 kat/l 18 år 0,32-1,29 kat/l 0,15-1,10 kat/l Kalmar 2016-01-25 Martin Carlsson, medicinsk chef/överläkare, Klinisk kemi och transfusionsmedicin. 13