KVALITETSREDOVISNING 2003. Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

KVALITETSREDOVISNING 2003 Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning från Barn- och Utbildningsnämnden avslutar arbetet som utgår från Ängelholms kommun tidigare BUN-plan. Från år 2004 är nämndens förväntningar på verksamheterna förtydligade i den nya BUN-planen med en målbilaga. Förordningen om Kvalitetsredovisningar infördes hösten 1997. Enligt den skall varje kommun och skola upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärdering av skolplanen respektive arbetsplanen. Hösten 2001 ändrades förordningen. Enligt denna skall uppföljningen och utvärderingen nu istället fokusera på i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts. De lokala målen nämns inte längre. I denna kvalitetsredovisning ges dels en verksamhetsöversikt med hur verksamheten har nått BUN-planens mål, dels också arbete som utförts inom ramen för de nationella målområdena. Resultatredovisningen kommer enbart att beröra dem mål i BUN-planen som inte ansågs uppfyllda i förra årets kvalitetsredovisning. Denna kvalitetsredovisning grundar sig på de redovisningar som inlämnats från våra tolv rektorsområden på grundskolan och från gymnasieskolan. De övergripande slutsatserna är: Målen i den gamla BUN-planen har känts något inaktuella i denna kvalitetsredovisning. Det har blickats framåt och det har varit positivt. För även om den nya BUN-planen togs i kommunfullmäktige i november 2003 så har en del av de målen genomsyrats i skolornas kvalitetsredovisningar. Denna kvalitetsredovisning som är övergripande för kommunen präglas av samma anda, ett dokument i brytningstid. Pedagogiska processer som arbetet med individuella utvecklingsplaner har förekommit i stor utsträckning och i vår kommun ses denna process som en metod för att nå målen. Metoden är för tillfället i en implementeringsfas och igenkänns som något spretig men med god vilja att variationen av tillvägagångssätt ska gagna våra elever i deras inlärningssituationer. Ett annat prioriterat område där medvetenheten och ansvaret blir allt högre är hur man på bästa möjliga sätt skapar en god organisation för elever med behov av särskilt stöd. Det är åtgärder som t.ex. kamratstödjare, elevvårdsteam, resursteam, handlingsplaner, mm. Skolornas kvalitetsredovisningar eller för att använda en typ av ekonomisk metafor, skolornas pedagogiska bokslut, är dokument som är viktiga. I det avseendet att de visar på viktiga huvudprocesser, men som i dagens verklighet med ett relativt trångt ekonomiskt läge dessvärre innehåller en 1

underton av oro. En oro främst kring vad minskade resurser kan få för konsekvenser för framtidens lärande och hur våra barn / elever fortsättningsvis skall kunna få sina behov tillgodosedda. Kvalitetsredovisningen upprättad av: Ingela Sjörén Kvalitetsutvecklare Barn- och Utbildningsnämnden Ängelholms Kommun 2004-04-27 2

Innehållsförteckning BUN i Ängelholms kommun 4 Verksamhetens omfattning 4 Viktiga händelser 2003 5 Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor 6 Styrdokument 7 Resultat och bedömning av måluppfyllelse 8 Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella 11 målområden Plan för uppföljning av 2004 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 3

BUN i Ängelholms kommun Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde i en organisationsskiss. BUN BUN-chef Elevhälsan BUN-kansli Gymnasiet 3 RO Nätverk Norr 4 RO Rebbelberga Skälderviken Sockerbruket Kungsgården Nätverk Söder 3 RO Villan S. Utmarken Nyhem Särskola Nätverk Landet 5 RO Magnarp Hjärnarp Strövelstorp Munka Tofta Vuxen. Utb Komvux ÄHU Musikskolan Verksamhetens omfattning I tabellen nedan redovisas det antal barn/elever som fanns i verksamheten 15/9 2003. Rektorsområde F-klass År 1-5 År 6-9 Förskola Fri.hem Fri.klubb Fdh Gy-skola Särskola Rebbelberga 55 293 125 120 61 54 Kungsgården 23 86 571 64 38 Villan 74 416 85 161 227 42 24 Nyhem 389 48 (gy-sär) Hjärnarp 30 199 174 83 81 32 29 Tofta 5 204 300 10 57 Munka Ljungby 47 170 156 145 42 Skälderviken 36 241 45 86 92 38 19 Magnarp 29 193 177 80 45 15 Sockerbruket 19 134 112 48 23 24 34 S Utmarken 43 225 38 188 68 22 56 Strövelstorp 34 198 187 67 53 20 Gymnasieskolan 1335 Totalt 395 2359 1966 1058 953 333 263 1335 34 4

Viktiga händelser 2003 BUN-planen fastställdes av kommunfullmäktige 2003-11-17. Tillsammans med våra läroplaner är BUN-planen vårt viktigaste styrdokument. Följande prioriterade mål föreligger: Värdegrunden och det sociala klimatet Barn och elever med behov av särskilt stöd Kunskap, färdigheter och barns/elevers lärande Barns/elevers ansvar och inflytande Kultursamverkan och informations- och kommunikationsteknik Samverkan med socialförvaltningen, habiliteringen, barnungdomspsykiatri och barnvårdscentralen. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring- för att måluppfyllelsen i våra styrdokument på ett bättre sätt skall kunna följas upp, utvärderas och förbättras har vi tillsatt en befattning som kvalitetsutvecklare. Didaktikgruppen i praktiskt arbete- (didaktik är läran om att lära sig) Våra 12 didaktiker har under året genomfört uppdrag med bl.a. handledning enskilt eller i grupp till våra pedagoger inom förskolan och skolan. Deras arbetsmetod är aktionsforskning (föreningen av aktion, reflektion, praktik och teori). Den utgår ifrån det pedagogerna gör i sin undervisning/verksamhet och tillsammans med didaktikerna lyfter man fram användbar kunskap till nytta för våra barn/elever. Ett förslag till nytt behovsrelaterat resursfördelningssystem föreligger och kommer träda i kraft under 2004. Omorganisation av särskoleverksamheten som medfört att Nyhems rektorsområde har hela ansvaret för den verksamheten. Införandet av allmän förskola har medfört ett ökat tryck på efterfrågan av förskoleplatser. Ombygganden av Toftaskolan pågår. Om- och nybyggnad av Södra Utmarkens skola påbörjad och miljösaneringen av Strövelstorps skola pågår. 5

Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor Våra skolor skall kännetecknas av: Respekt för individen Delaktighet och ansvar Demokratiska arbetsformer Stöd och omsorg till alla som särskilt behöver det Allas ansvar för en trivsam miljö Frihet att välja skola Barn- och Utbildningsnämndens övergripande vision är: Barnet / eleven i centrum för bildning och fostran. När det gäller kvalitetssäkringsarbetet så handlar det om att finna ett tydligt och användbart system som förankras i organisationen och dess kärnverksamheter. Det ska vara ett system som bygger på en ökad medvetenhet kring huvudprocesser, rutiner, uppföljning och analys. Kvalitetsarbetet i Ängelholm skolor präglas av en positiv vilja och inställning till att skriva mål och att systematiskt arbeta mot måluppfyllelse. Här finns traditioner som töftning och att använda kvalitetsindikatorerna inom BRUK-materialet. Pedagogerna i verksamheten arbetar medvetet med mätbara mål och metoderna för att inhämta resultat kring dessa. Här utgör verksamhetens resurspedagoger inom kvalitetsutveckling (RPQ:are) ett stöd för kollegiet. Årligen avsetts en dag där skolledarna samlas och reflekterar kring sina kvalitetsredovisningar och kvalitetssäkring. Inriktningen på denna dag har tidigare varit att skolledarna inför övriga i gruppen redovisat sina skolors resultat. På årets strategidag varvades innehållet med både redovisning inför stor grupp och gruppreflektion. Vi denna gruppreflektion satt skolledarna i blandade grupper för att konkret reflektera kring vilka upptäckter de gjort under årets kvalitetsarbete och vad man analyserat fram för åtgärder, att gå vidare med. Figuren på nästa sida visar en modell för att tydliggöra kvalitetssäkringsåtgärder inom den övergripande verksamheten. Modellen är under uppbyggnad. 6

Aktiviteter 2004 Årskalender - Kvalitetssäkring Anvisningar inför kvalitetsredovisning till skolledare, senast 10/12 1/12 1/11 Utvärdering av förskolan Webbenkät till år 5 och 9 Enkät föräldrar- förskolan 1/10 Strategidagar- innehåll: betygssättning, kvalitetsredovisning, 1/9 fritidshemspersonalens profession Utvärdering av skolresursen 1/8 Säkra åtgärdsprogram- stickprov Åtgärdsprogram Skolutveckling:säkra priomål IUP, pedaogiskt café mm ½års ped.bokslut med betygsstatistik BUN 1/7 1/1 1/2 ½års ped.bokslut med betygsstatistik 1/6 Enkät till år 5 och 9 (webben slutet på februari, v:6) RO har arbetsdag med sina arbetslag kring kvalitetsredovisning Sammanställning av enkäter, år5 och 9 1/3 1/5 1/4 RO:s kvalitetsredovisningar till BUN senast 31/3 Strategidag:Kvalitetsredovisnin g Enkät till föräldrar-förskolan Lokala arbetsplaner från RO Kommunens kvalitetsredovisning till Skolverket senast 1/5 Styrdokument Prioriterade målområden I den BUN-plan som denna kvalitetsredovisning baserar sig på har Barn- och Utbildningsnämnden prioriterat följande områden: En lärande organisation Det sociala klimatet i organisationen Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd En decentraliserad organisation Information och kultur 7

Resultat och bedömning av måluppfyllelse. BUN-planens prioriterade verksamhetsområden under perioden 2001-2003. En lärande organisation Mål/medel: Varje rektorsområde presenterar minst en gång under perioden 2001-2003 sin verksamhet för BUN. Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har nio rektorsområden (RO) av tretton presenterat sin verksamhet för BUN. Måluppfyllelsen får bedömas som nästan uppnådd. Förra året hade sex RO presenterat sin verksamhet. Det innebär att enbart tre områden fått utrymme att kunna presentera sig för nämnden. Mål/medel: BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har tio av rektorsområdena haft besök av kontaktpolitiker. Besöken upplevs som mycket positiva. Jmf med 2002 då sju RO haft besök så är det en ökning. Måluppfyllelsen bedöms som nästan uppnådd. Mål/medel: Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barn / elever. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) anser sig svara att de aktivt deltar i arbetslagens arbete. Ett RO anser att de delvis lyckats med detta. Måluppfyllelsen får anses som tillfredsställande. Det visar att vi har sk. operativa och verksamhetsnära skolledare. Mål/medel: Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Resultat och måluppfyllelse: Skolledarna redovisar att om föräldrarna så önskar upprättar man skriftligt omdöme. Jmf med 2002 har det inte blivit någon förändring. Det är på detta sätt svårt att konstatera att skriftliga omdömen erbjuds aktivt och rutinmässigt vid t.ex. utvecklingssamtal. Således återfinns här ingen kommentar kring måluppfyllelsen. Annat som har utvecklats under rubriken En lärande organisation Det går att se en ihållande trend att utveckla pedagogiska mötesplatser för att upprätthålla diskussionerna kring kunskapssyner, värdegrunden och lärandet. Det läggs stor vikt vid organisering och föräldrarcafé är en typ av organisation. Att instifta ett no- och musikrum som anpassats till teori och praktik är ett annat exempel. Man arbetar också för att utveckla aktiviteter och samverkan inom organisationens tre nätverk: norr, söder och landet. Några RO blickar åt det internationella hållet med kontakt med andra skolor bland annat Frankrike, USA och Danmark. Ett annat RO arbetar med uppdatering av kursplanerna och ett annat har inlett ett arbete som partnerskola till Malmö Lärarhögskola. Gymnasieskolan nämner en utveckling inom individuella utvecklingsplaner/studieplaner. 8

Det sociala klimatet i organisationen Mål/medel: Fr.o.m.2002 anslås medel så att varje rektorsområde har kuratorsfunktioner, detta för att förebygga det hårda klimat och den råa samtalston som fått en allt större utbredning på våra skolor. Resultat och måluppfyllelse: Redovisningen visar ett i princip oförändrat läge från föregående år 2002. De sex rektorsområde (RO) med 7-9 skolor redovisar att de har kuratorsresurser. Då målet avsåg alla RO så är måluppfyllelsen delvis uppnådd. Annat som har utvecklats under rubriken Det sociala klimatet i organisationen Några RO anser sig arbeta mer aktivt med att få ett väl fungerande elevvårdsteam. För att förebygga kränkande behandling och mobbing arbetar några skolor med sk. kamratstödjare. Gymnasieskolan har uppdaterat och diskuterat sin mobbingoch drogplan. Ett RO har arbetat med profilering till hälsofrämjande skola och ett annat RO har arbetat fram och dokumenterat mål för elevinflytande. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 finns det en heltidstjänst språkpedagog / 200 barn från förskola (3 5 år) t o m årskurs 2. Resultat och måluppfyllelse: Centrala medel saknas. Vid analys av förra årets kvalitetsredovisning och årets resultat så finns det ingen förbättrad utveckling. Endast ett rektorsområde har anställt specialpedagog med språkpedagogisk bakgrund. Målet har inte uppnåtts. Annat som har utvecklats under rubriken Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Gymnasieskolan har sett över sina rutiner när det gäller åtgärdsprogram. Deras stöd- och hjälpresurs har utvecklats och blivit en naturlig del av verksamheten för eleverna. Ett RO har specifikt tryckt på att de elever som är i behov av särkilt stöd skall prioriteras med t.ex. extra elevassistenter och även organisering av en liten undervisningsgrupp för elever med neuropsykiatriska problem. Även elever med inlärningssvårigheter får stöd och specialhjälp. Ett annat RO har arbetat fram en handlingsplan för samarbete med socialsekreterare. Flera RO tenderar använda grepp som resursteam för att se hela elevens behov. Ett annat exempel på detta är en lokalintegrerad verksamhet för öppen förskola, BVC, MVC och SOC. Information och kultur Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är varje bibliotek bemannat med adekvat kompetens. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Det är ett RO mer jmf med 2002. Målet är på god väg att uppnås. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har biblioteken tillförts resurser utanför nuvarande ram, motsvarande 0,5% av rektorsområdets totala budget, för uppdatering och nyinköp av aktuell media. Resultat och måluppfyllelse: Målet är inte uppnått, då inga centrala resurser tilldelats. Samma resultat som 2002. 9

Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har alla barn på förskolenivå faktiska möjligheter att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg i vardagen. Resultat och måluppfyllelse: Sex rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Målet får anses vara på god väg att uppnås, en markant förändring från 2002. Dock finns problem som att det är för få datorer i kärnverksamheterna. Vissa förskolor är inte uppkopplade på nätverk/internet. Dagbarnvårdare är en personalgrupp som är åsidosatt när det gäller tillgång till dator. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är IKT ett pedagogiskt verktyg i elevens vardag, som ett medel att nå såväl de nationella som individuella målen i skolan. Resultat och måluppfyllelse: Alla rektorsområdena anser att IKT är ett pedagogiskt verktyg, som ett medel för att nå målen. Målet får anses som uppnått. Dock finns påpekan att tekniken och driften bör kvalitetssäkras och att det behövs något fler datorer i kärnverksamheterna. Annat som har utvecklats under rubriken Information och kultur. Ett RO redovisar att de låter alla elever from år 3 undervisas av IT-pedagog. På ett annat RO har man arbetat fram mål och handlingsplan för att utveckla biblioteket som en pedagogisk resurs. Gymnasieskolan har samma ansats med sitt skolbibliotek genom att låta det samverka med huvudbiblioteket och få tips på bland annat aktualiteter, länkar, mm. Kommentar De mål som i kvalitetsredovisningen 2002 inte ansågs uppnådda har redovisats här. Vid jämförelse med årets (2003) uppskattade måluppfyllelse kan man sammantaget se att utvecklingen varit tillfredsställande. När det gäller rektorsområdenas egna skolutvecklingsprojekt så ligger det främsta fokus på elevernas chans och möjlighet till inflytande och delaktighet i sin skolsituation. Det är en god mångfald av exempel som har visats här. Den goda viljan att bedriva skolutveckling men med mindre resurser går inte att ta miste på. De goda exemplen ska spridas och den goda viljan måste bevaras och vårdas, så att inte lusten att bedriva skolutveckling för våra barn/elever uttöms och stagnerar. 10

Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella målområden Under 2003 inrättades en befattning som kvalitetsutvecklare. I syfte att förstärka arbetet med uppföljning, utvärdering och stödja rektorsområdenas kvalitetsarbete. Arbetsuppgifterna första månaderna var att inventera nuläget och få en uppfattning kring var man befann sig i kvalitetsarbetet. Inventeringen gick till så att genom ett verksamhetsbesök hölls ett samtal med skolledarna. De fick svara på ett antal frågor kring sin verksamhet. Det samlades in lokala arbetsplaner, kompetensutvecklingsplaner och annan dokumentation som ansågs relevant. Sedan besöktes rektorsområdenas resurspedagoger inom kvalitet (RPQ). Här inhämtades deras syn på nuläget inom kvalitetsarbetet. Resultatet från inventeringen har analyserat och man kan konstatera att det pågår kvalitetsarbete på alla rektorsområden men i omfattande grad och på ett mångfacetterat sätt. Denna inventering stämmer i stora drag överens med det som framkom i förra årets kvalitetsredovisning. Att man på vissa RO är målmedvetna målformulerare och på detta sätt synliggör visionen kring varför man arbetar i verksamheten. Andra RO betonar processerna och vägarna till målen. Här syns ofta en variation av metoder för att följa upp dessa processer. Sedan finns det områden som försöker balansera detta och få jämvikt mellan mål och metoder. Det framkom även ett stort behov av kontinuerliga samtal kring hur vi skapar tydlighet och hur vi ska kvalitetssäkra rutiner för uppföljningar och utvärderingar. Många RO har organiserat sitt kvalitetsarbete så att det ska kännas logiskt för alla inblandade i verksamheten. Detta illustreras ofta i en sk. kvalitetsklocka. En annan viktig slutsats från denna inventering av nuläget är att det pågår vad man kallar parallellprocesser vad gäller ekonomisk redovisning och denna sk. kvalitetsredovisning. Ett arbete som i mångt och mycket är upprepning av samma sorts fakta, och många gånger innebär ett dubbelarbete för dem som har ansvarar för denna rapportering. Kvalitetsarbete handlar om att skapa förutsättningar för förbättringsarbete. En förutsättning är att medvetandegöra resultat och siffror som kan vara underlag för vidare diskussioner hur det ser ut. När det gäller godkända resultat i ämnena svenska, engelska och matematik, så finns en sammanställning av detta i bilaga 1. När det gäller betygsstatistik från gymnasieskolan så visar bilaga 2 de olika programmens snitt/kurs (meritvärdet) med en översikt från år 1999 till 2003. Här finns även en tabell som visar andel elever i procent som fått slutbetyg. Förra året började man med en kvalitetssäkring vad gäller att inhämta vad eleverna tycker kring sin skolsituation. Det är en årlig enkät som skickas ut till eleverna i år 5 och år 9. Årets enkät har innehållt samma frågor som förra årets för att kunna få ett djupare resonemang. Värt att påpeka är att tiden för att inhämta elevernas synpunkter har varit minimal och tillvägagångssättet med att skicka ut enkäten i digital form har krävt hög teknisk driftsäkerhet och här har det varit en 11

del problem med årets utskick. Det är viktigt att ha i åtanke att resultaten grundar sig på 74 % svarsfrekvens från år 5 och 63 % svarsfrekvens från år 9. Enkätundersökningen är i skrivandets stund fortfarande öppen, men det ansågs av värde att få in en del av resultaten i denna kvalitetsredovisning. Det kan vara vanskligt att på dessa underlag dra för stora slutsatser men det går att få fram en indikation på läget. Resultaten från årets enkät kommer att ställas i relation till förra årets resultat och kommer här att delvis rapporteras under rubrikerna för de nationella målområdena. Kunskaper Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom läroplansområdet kunskaper: Utvecklingen kring individuella utvecklingsplaner (IUP) fortsätter. RO:s skolutvecklingsgrupp har under ht 03 utarbetat ett förslag till gemensamt dokument för förskola/skola. Man menar även att det är inte den yttre formen för IUP som är viktig, utan utvecklingen för den enskilde eleven. Tillvägagångssättet kan vara att tillsammans med elever och föräldrar upprättas individuella mål för alla eleverna så att de medvetet kan arbeta mot målen. Målen revideras kontinuerligt Det finns hög medvetenhet kring att skriva mål och förstå syftet med detta arbete och bevisas genom följande citat: målet är nått när det finns ett dokumentationsunderlag som underlättar för personal att beskriva den enskilde elevens utveckling. Vissa RO har prövat nya former av organisering när det gäller att ge alla barn med behov av särskilt stöd den hjälp de behöver. Man säger bland annat att rutiner för att upprätta åtgärdsprogram har effektiviserats och team med större medvetenhet kring dyslexi och andra områden har bildats. Man säger även vi har startat en ny form av helhetsstöd som vi kallar Möjligheternas verkstad. Hälsofrämjande skola är en metod och profilering för att öka kunskapsinhämtandet. T.ex. extra tid avsätts för organiserad rörelseaktivitet och avslappning för eleverna. genom aktiviteter (fysiska) har eleverna nått större medvetenhet kring sin inlärning.elevens nyfikenhet och engagemang har stimulerats vidare. Det finns även fokus på att utveckla elevernas språkanvändning och kommunikationsförmåga. De flesta arbetslag arbetar intensivt med språkutveckling. Inom skolan använder sig många pedagoger av materialet Språket Lyfter. 12

Årets resultat från kommunenkäten visar följande: 98 % av femmorna och 88 % av niorna tycker att påståendet jag lär mig många viktiga saker i skolan stämmer helt eller delvis. 96% av femmorna och 87% av niorna tycker att påståendet i skolan får jag den hjälp jag behöver för att klara skolarbetet stämmer helt eller delvis. Jmf med 2002 då de svarade 98% och 91% respektive 99% och 86% så är resultatet bestående och det visar att generellt intar femmorna en något mer positiv inställning till kunskaper och till den hjälp de får. Normer och värden Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Den ständiga diskussionen. Många RO arbetar mycket aktivt med detta, värdegrundsdiskussionen med eleverna är oerhört viktig att ständigt hålla vid liv. Man använder en fiktiv figur Ville för att föra ut budskapet kring värdegrund hos eleverna. Det upplevs som ett bra arbete och god måluppfyllelse. När det gäller att upprätthålla den fortsatta goda utvecklingen av kamratstödjare så använder RO lite olika strategier: information till föräldrar fortsätter genom föräldramöten och skriftlig information, samt fortlöpande information i RO:s samrådsgrupp. kamratstödjarna arbetar tillsammans med skolans mobbinggrupp för att motverka och arbeta mer aktivt med mobbingfrågor. Skolans kurator organiserar tillsammans med kamratstödjarna, temadagar kring kamratskap och trivsel. Ett RO har velat medvetandegöra trygghetsarbete. Personalen har under en period fått fylla i en trivselenkät, för att följa upp trygghetsplanen. Vi har i vår trygghetsplan tillsammans beslutat att all personal hjälps åt att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. De vuxna föregår med gott exempel. Måluppfyllelsen är god och barnen anses väl förtrogna med förebyggande metoder som t.ex. kompissamtal, vilket medför att genom dialog och tankerespekt löser man konflikter. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från 2002. 97% (99) av femmorna och 93% (95) av niorna tycker att påståendet på min skola blir jag respekterad av de vuxna och duger som jag är stämmer helt eller delvis. 94% (96) av femmorna och 82 % (80) av niorna tycker att påståendet de vuxna på min skola visar tydligt att det tar avstånd från alla former av förtryck och kränkande behandling stämmer helt eller delvis 94% (97) av femmorna och 85% (83) av niorna tycker att påståendet jag tycker att jag får den uppskattning och uppmuntran av lärarna som jag behöver stämmer helt eller delvis. 90% (92) av femmorna och 90% (91) av niorna tycker att påståendet jag blir aldrig slagen i skolan stämmer helt eller delvis. 13

Överlag tenderar värdena för femmorna bli sämre men det är för få procentenheter för att kunna dra slutsatserna att det verkligen är sämre. Det går att se en liten förbättring vad gäller niornas syn på de vuxnas förhållningssätt till dem som elever. Trots två procentenheter till det bättre får resultatet anses som lågt. Här måste målet vara att de flesta elever anser sig sedda, hörda och bekräftade. Elevernas ansvar och inflytande Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Gymnasieskolan har ett stående och övergripande mål som heter Elevers inflytande. En årlig enkät mäter måluppfyllelsen. Elevernas IT-råd ges inflytande i och samverkar med IT-gruppen i olika frågeställningar. IT-mål med användarpolicy är formulerade och fastställda. RO har utvärderat med hjälp av enkät. Resultatet visar att man är på god väg att nå målen. Ett annat RO har utvärderat elevernas delaktighet med enkät för andra året i rad och fick b.la.fram resultatet: arbetssätt och metoder varieras och elevaktiva arbetsformer tillämpas ofta. Eleverna ställs inför uppgifter som leder till reflektion och ger möjligheter att se samband och dra slutsatser. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från 2002. 80% (84) av femmorna tycker att påståendet jag är med och bestämmer vad jag skall arbeta med stämmer helt eller delvis. Ca 80 % (80) tycker att de kan påverka hur skolmiljön utformas utomhus. 92% (95) har klassråd och 99% (97) klassrepresentant i skolans elevråd. Bland niorna tycker 45% (45) att de kan påverka hur skolmiljön utformas inomhus och 40% (35) att de kan påverka skolmiljön utomhus. Niorna får även frågan om de får vara med och planera vad de skall arbeta med: Alltid eller Ofta svarar ca 55% (54) när det gäller SO-ämnen, 43% (35-40) när det gäller NO-ämnen, 46% (44) när det gäller svenska, 78% (82) när det gäller slöjd, medan engelska, tyska och franska ger svarsprocenten 31 (37), 17 (14), 11 (10). Jmf med 2002 så visar siffrorna samma negativa resultat när det gäller niornas brist på möjligheter att kunna påverka sitt arbete och sin miljö. Detta är ett problemområde som måste få större utrymme i de framtida diskussionerna kring förbättringsarbete. 14

Plan för uppföljning av 2004 År 2004 har i skrivandets stund pågått i ett kvartal. Under detta år kommer ett stort fokus ligga på att etablera rutiner för kvalitetssäkring på alla nivåer i verksamheten. Den nya BUN-planen kommer vara ett styrdokument för denna kvalitetssäkring. Den är mer konkret med strävansmål och effektmål för att uppföljningen och utvärderingen skall bli ännu mer tydlig. I bilaga 3 finns utdrag från BUN-planen där det beskrivs aktiviteter/åtgärder för hur våra mål ska kvalitetssäkras. Där finns även den målbilaga till BUN-planen som detaljerat beskriver våra strävansmål och effektmål för 2004. Vi ser också kvalitetsredovisningen som ett levande dokument att följa upp och utgå ifrån när det gäller att arbeta fram åtgärder för att nå målen. Den ekonomiska processen med budgetplaneringar, prognoser, konsekvensbeskrivningar är perspektiv som i det längsta mån bör samverka och utgöra ett stöd för alla berörda i verksamheterna, från elever, föräldrar, personal, skolledning, BUN-kansli och nämnd. Det behövs mer diskussioner kring vilka våra brukare är och vilka deras behov är. En fördjupad dialog bör äga rum när det gäller BUN-planens beskrivna mål och vilka medel som ska/kan/bör avsättas för att nå dem. Kvalitetssäkring är en process som enligt Skolverkets rapport Att granska och förbättra kvalitet måste vara långsiktig för att vara framgångsrik. Att bevaka den vetenskapliga debatten kring kvalitetsutveckling är ett prioriterat uppdrag för att få nya infallsvinklar när det handlar om utvärdering och dokumentation. Skolverkets delning med en avdelning som arbetar med inspektioner och en avdelning som verkar mer konsultativt med fokus på skolutveckling är en strategi för att regeringens kvalitetsprogram ska bli mer kraftfullt. Utbildningsinspektionen kommer förmodligen under år 2005 eller 2006 till Ängelholms kommun och granskar och utvärderar hur kvaliteten är i vår skolverksamhet. Myndigheten för skolutveckling arbetar med förslag på kvalitetsindikatorer vilket förmodligen träder i kraft under 2005. Meningen med dessa kvalitetsindikatorer är att man ska kunna jämföra kommuner emellan och att kvalitetsredovisningarna ska ha en mer gemensam formalia för att dokumentet skall kunna användas mer aktivt. Ovanstående är förändringar som från nationell nivå kommer till oss inom en inte för snar framtid och då gäller det för oss att ha framförhållning och skapa goda informationskanaler och tydlighet kring strategier för kvalitetssäkringen i vår kommun. Vi är en bit på vägen och det ska bli intressant att få besök av inspektion och att fortsätta arbetet med våra kvalitetsredovisningar med dess pedagogiska processer. 15

Uppfyllelse av kunskapsmålen 2003 bilaga 1 Antal elever i år 5 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik 2002 2003 2002 2003 2002 2003 Rebbelberga 98 95 100 92 94 93 Kungsgården 81 100 88 93 88 93 Villan 88 91 86 90 77 91 Hjärnarp 95 65 84 70 95 70 Munka 100 100 75 100 100 100 Tofta 97 91 94 Skälderviken 97 92 97 90 98 92 Sockerbruket 100 96 91 84/92 91 84/92 Magnarp 100 98 94 98 97 94 S Utmarken 74 92 75 96 74 96 Strövelstorp 58 71 60 71 60 71 Antal elever i år 9 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik 2002 2003 2002 2003 2002 2003 Kungsgården 95 97 94 95 94 98 Nyhem 91 98 91 96 95 96 Hjärnarp 88 95 90 97 83 89 Tofta 95 94 95 95 94 98 Magnarp 91 98 94 91 94 98 Strövelstorp 92 93 92 88 94 88

Betygsstatistik - Gymnasieskolan bilaga 2 De olika programmens snitt/kurs (meritvärde). 1999 2000 2001 2002 2003 BF 13,13 12,77 12,77 11,78 BP 10,79 11,27 12,35 11,56 13,52 EC 11,47 12,17 12,09 12,97 13,2 ES 14,09 14,61 13,83 14,1 14,37 FP 12,52 12,31 11,39 13,09 12,15 HP 10,88 11,59 11,12 12,08 12,08 HR 11,19 9,39 12,14 12,49 10,78 HV 14,57 15,22 14,52 15,04 16,93 IP 9,6 10,84 12,33 11,77 13,38 NV 14,86 15,2 14,81 15,89 16,31 OP 11,6 10,6 11,03 11,54 SM 11,41 11,86 11,49 12,73 11,83 SP 12,98 13,45 13,33 14,34 14,09 TE 14,37 Totalt 13,03 13,45 13,05 13,9 13,97 Andelen elever i % som fått slutbetyg. År % 2003 92 2002 91 2001 92 2000 93 1999 86 1998 93

Bilaga 3 BUN-plan Fastställd av kommunfullmäktige 2003-11-17 1. Uppföljning Uppföljning beskriver resultat i form av nyckeltal, enkäter, intervjuer etc. Syftet med uppföljning är: att underlätta jämförelser av resultat på såväl lokal som nationell nivå. att öka tillgängligheten till information för olika målgrupper. Uppföljning av förskoleverksamheten enkäter till föräldrar. Uppföljning av förskolans tal- och språkförståelse. (Samverkan med BVC) Årlig enkätuppföljning av elever i årskurs 5 och 9. Önskemål även i årskurs 2. Enkätresultaten i årskurs 9 skall redovisas för nämnden. Årlig enkätuppföljning i gymnasieskolan. Uppföljning av tester i årskurs 1, nationella mål i svenska, engelska och matematik för årskurs 5. Matematik för årskurs 5, betygen i årskurs 8 och 9 skall redovisas för nämnden. Varje rektorsområde presenterar minst 2 gånger under perioden 2003 2006 sin verksamhet för BUN. BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin och återrapporterar till nämnden. Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barns / elevers lärande. Skolledarna håller årliga dokumenterade samtal med sina medarbetare. Sammankallar till träffar med föräldrareferensgrupper vid behov. Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Samarbetet med socialförvaltningen, BUP och BVC skall förbättras och utökas. 2. Utvärdering Vid utvärdering analyseras och värderas resultaten samt föreslås åtgärder för förbättringar. Syftet med utvärdering är: att öka kunskapen hur rektorsområdena utvecklas i förhållande till de nationella målen, att öka kunskapen om sambanden mellan resurser och resultat. I förskolornas och skolornas prioriterade områden skall självvärdering vara en självklar del. Arbetsplanerna utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen till Skolverket. Materialet delges nämndens ledamöter. Ett av nämnden utsett målområde utvärderas av extern expertis. Utvärdering av Åtgärdsprogram. Internkontroll / stickprov.

Barn- och utbildningsnämnden, Ängelholms kommun MÅLBILAGA 2004 Värdegrunden och det sociala klimatet Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att läroplanens värdegrund skall genomsyra verksamheten så att personal, barn/elever föräldrar, och förtroendevalda tar ett gemensamt ansvar för förskolans och skolans gemensamma normer och värden. Mål att uppnå Att i varje grupp/klass har man kontinuerliga samtal i syfte att stärka gruppens/klassens sociala klimat, Att i varje rektorsområde skall det finnas handlingsplaner för det förebyggande arbetet mot alla former av våld, hot, kränkande behandling, mobbning och diskriminering, Att i varje rektorsområde skall det finnas en arbetsplan för det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika och tobak, Att en årlig enkät gällandet det sociala klimatet skall genomföras på varje förskola och skola (åk 5, åk 9 och gymnasiet) Resultaten av enkäten skall följas upp och utvärderas, Att varje rektorsområde skall arbeta aktivt för att minska skadegörelse. Barn och elever i behov av särskilt stöd Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att barn och ungdom i behov av särskilt stöd skall få den hjälp som behovet motiverar. Mål att uppnå Att årligen prioritera resurser till elever i behov av särskilt stöd genom statens bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, Att inom varje rektorsområde skall det finnas en handlingsplan för barn/elever i behov av särskilt stöd, Att åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder. I åtgärdsprogrammet skall ingå - en tydlig problembeskrivning, - mål för vad man vill uppnå, - medel och metoder för insatser, - en tydlig ansvarsfördelning, - samverkan med elev och förälder. Åtgärdsprogrammet skall kontinuerligt följas upp av berörda parter. Att resultatuppföljning skall ske av genomförda insatser. 1(1)