Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala län

Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala län År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Lis Söderberg Patientsäkerhetssamordnare 2016-02-29

2 Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 Övergripande mål och strategier.. 4 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet, 2015..... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering.. 7 Uppföljning genom egenkontroll.. 9 Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet. 10 Samverkan för att förebygga vårdskador.. 17 Riskanalys. 19 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet. 19 Klagomål och synpunkter... 19 Sammanställning och analys... 20 Samverkan med patient och närstående 21 Resultat.. 22 Övergripande mål och strategier för kommande år. 28

3 Sammanfattning Landstingsövergripande strategier för patientsäkerhetsarbete och vårdrelaterade infektioner (VRI) med tillhörande handlingsplaner har upprättats. Av strategierna framgår att landstinget antar en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Under året har ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien har gjorts med syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna mot antibiotikaresistens samt optimera antibiotikaanvändning. Arbetet har fortsatt med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Vid alla vårdcentraler har lokalt smittskydds- och antibiotikaresistensansvariga läkare och sjuksköterskor tillsatts under året. Under ledning av smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Inom slutenvården har Infektionsverktyget validerats och superanvändare har utbildats vilket innebär att verktyget kan användas i det förebyggande arbetet. Andra åtgärder är påbörjade projekt med syfte att minska antalet infektioner som är relaterade till riskfaktorer. Vårdnära service har också etablerats som innebär att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan service- och vårdpersonal. Inom läkemedelsområdet har landstingsgemensamma riktlinjer upprättats och implementering pågår. Kliniska apotekare utför läkemedelsgenomgångar inför utskrivning från slutenvården vilket bidrar till säkrare läkemedelshantering och vårdövergångar. Tillgången till kliniska apotekare har ökat under året och innebär att läkemedelsgenomgångar även genomförs vid akutmottagningarna och vid primärvården. Utöver kliniska apotekare har utskrivningsprocessen förstärkts genom att en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför förstärkt samtal samt ansvarar för vårdplanering. Värdebaserad- och processbaserad vård och lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten bidrar till ökad patientdelaktighet, förebygger vårdskador och säkrar vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Utveckling av E-hälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Åtgärder för ökad tillgänglighet är bl.a. att äldre multisjuka patienter kan läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala, istället för att gå via akutmottagning. Andra åtgärder är att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats, inom lungmedicin, som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Syftet med vårdplatserna är att öka tillgängligheten vid övriga vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Vid Lasarettet i Enköping har en särskild sjuksköterskefunktion tillsatts för de äldre patienterna på akutmottagningen och även utvecklingen av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård bidrar till ökad tillgänglighet. Egenkontrollen av patientsäkerhetsarbetet sker bland annat genom patientsäkerhetsronder, markörbaserad journalgranskning, hygienronder, uppföljning av resultat från lokala och nationella mätningar samt kvalitetsregister och rapporter som tas ut från Infektionsverktyget.

4 Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning samt punktprevalensmätningar av olika relevanta indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, trycksår och nutrition. Avvikelser följs upp och åtgärdas genom avvikelsehanteringssystemet MedControl. Antalet rapporterade avvikelser och anmälningar har ökat något under året vilket är en positiv utveckling och en viktig källa för ett lärande av hur landstingets hälso- och sjukvård kan bli säkrare. Övergripande mål och strategier Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Landstingets övergripande mål är att bidra till en god hälsa och livskvalitet genom god tillgänglighet, hög säkerhet och hälsoinriktat arbete samt att alltid sätta patienten först. Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2015: o Landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. o Landstingsövergripande strategi för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete upprättas. o Landstingsövergripande handlingsplaner för patientsäkerhet ska upprättas. o Ökad andel patienter som fått läkemedelsberättelser jämfört med 2014. o Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med 2014. o VRI ska minska med 10 %. o Infektionsverktyget ska vara etablerat och användas i det förebyggande arbetet. o Ökad patientfokuserad hälso- och sjukvård. o Vårdkedjor ska säkras och ansvaret hos olika vårdgivare tydliggöras. o Målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin ska nås Styrning och inriktning av patientsäkerhetsarbetet utgår från det politiska styrdokumentet landstingsplan och budget (LPB). I LPB beskrivs landstingets mål och inriktningar som ligger till grund för styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Mål och inriktningar sammanfattas i landstingets balanserade styrkort som består av strategiska mål, framgångsfaktorer samt uppföljbara mål och mått. Andra styrdokument är landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för systematiskt patientsäkerhetsarbete. Styrning av landstingets verksamheter sker också genom vårdöverenskommelser, vårdavtal och regelböcker. Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet, 2015 Organisation och ansvar på politisk- och tjänstemannanivå Landstingsfullmäktige beslutar om övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet som framgår av Landstingsplan och budget 2015-2017. Fullmäktige ger uppdrag till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen är vårdgivare och har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ingår vårdöverenskommelser (VÖK) med landstingets egna förvaltningar och vårdavtal med externa utförare. Produktionsstyrelsen har i uppdrag att se till att tandvårds- och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomför uppdragen enligt landstingsplan och budget och uppfyller målen i VÖK. Landstingsdirektören är förvaltningschef för landstingets ledningskontor och ansvarar för att landstingets organisation säkerställer kvalitet och patientsäkerhet.

5 Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet på ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Chefsläkare vid ledningskontoret är medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till landstingets ledning. Smittskyddsläkaren har ett ansvar enligt smittskyddslagen att följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga smittspridning. Patientsäkerhetsteamet är en landstingsövergripande stödfunktion med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till landstingets ledning och till förvaltningarnas ledning. Organisation och ansvar vid hälso- och sjukvårdsförvaltningar Det konkreta arbetet med att öka patientsäkerheten och förebygga att patienter drabbas av vårdskador sker vid förvaltningarnas verksamheter. Förvaltningschefer har det samlade ansvaret inom förvaltningen och ansvarar för att tillhandahålla förutsättningar för att bedriva en patientsäker vård. Chefsläkare vid förvaltningarna och chefstandläkare deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkaren och chefstandläkaren är även anmälningsansvarig inom förvaltningen och verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete är överensstämmande med landstingets patientsäkerhetsstrategi. Vidare svarar chefsläkaren för samverkan med externa aktörer i patientsäkerhetsfrågor. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vid Akademiska sjukhuset finns en Vårdkvalitetsavdelning som leds av chefssjuksköterskan i samarbete med chefsläkare och avdelningen för Vårdhygien. Avdelningen ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från mätningar och utarbetar handlingsplaner samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp, arbetsgrupper samt stabsfunktioner såsom chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare. Lasarettets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien leder det förebyggande VRI-arbetet. Vid Primärvården och Hälsa- och Habilitering finns patientsäkerhets- och kvalitetsråd som samverkar med verksamhetscheferna.

6 Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling, som planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Stödfunktioner inom patientsäkerhetsområdet Chefsläkarnätverket består av ledningskontorets och förvaltningarnas chefsläkare samt patientsäkerhetssamordnaren. I gruppen diskuteras aktuella patientsäkerhetsområden och samordning sker av landstingets patientsäkerhetsarbete. Landstinget Läkemedelskommitté samarbetar med enheten för kunskapsstöd, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Landstingsövergripande styrgrupp för smittskydd och vårdhygien arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Uppdraget innebär att upprätta länsövergripande handlingsplaner för hantering av epidemier och att sprida kunskap om dessa inom vården och till andra berörda aktörer i länet. Vidare ingår att upprätta landstingsövergripande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt att kommunicera dessa med förvaltningarna som ser till att implementering sker i verksamheterna. Styrgruppen upprättar även riktlinjer för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring och sätter mål för att minska VRI som är relaterade till riskfaktorer. Smittskyddsenhetens arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland befolkningen i Uppsala län. Arbetet består också av övervakning av anmälningspliktiga sjukdomar, smittspårning, utbildning och information till både offentliga och privata aktörer inom vården samt till allmänheten i länet. Strama Uppsala län arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Avdelningen för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att landstingets hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien samarbetar med länets Smittskyddsenhet och Landstingsservice samt med landstingets patientsäkerhetsteam. Förvaltningarnas hygienombudsorganisation förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet för sjukhusledning, verksamhetschefer, hygienansvariga läkare, avdelningschefer och hygienombud. Kliniskt träningscentrum (KTC) är landstingets utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket skapar förutsättningar för att uppnå medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Vid KTC ges även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap. Kvalitetshandboken är ett dokumenthanteringssystem där rutiner och styrande dokument finns. Verksamheterna har en egen handbok, som ingår i kvalitetshandbokens organisatoriska struktur och där publiceras verksamhetsunika dokument. Den finns att tillgå på landstingets intranät men också på den externa hemsidan; http://www.lul.se/sv/extranat/for_vardgivare/

7 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet Den politiska ledningen följer upp patientsäkerhetsarbetet genom förvaltningarnas resultatredovisning i tertial-, delårs- och årsrapporter samt årliga patientsäkerhetsberättelser där det framgår måluppfyllelse av vårdöverenskommelser och vårdavtal. Uppföljning sker också genom månatliga rapporter till landstingets ledning och politiska styrelser. I rapporterna redovisas utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet och resultat av nationella samt lokala mätningar och vidtagna åtgärder. Landstinget har förstärkt arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering som syftar till att stärka patientsäkerheten genom att granska den medicinska kvaliteten hos utförare. Resultat från lokala och nationella mätningar analyseras och sammanställs av förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner som även går igenom resultatet med varje verksamhetsledning. Resultaten återkopplas till förvaltningsledningen och uppföljning sker vid månadsavstämning där förvaltnings- och verksamhetsledning samt kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner deltar. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder är ett viktigt verktyg för att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete och stimulerar till ett förebyggande arbetssätt. Ronderna genomförs av förvaltningschef, chefsläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet. Vid ronderna diskuteras patientsäkerhetsrisker och avvikelsehantering samt patientsäkerhetskulturen. Förbättringar initieras genom förvaltningarnas vårdkvalitets- och patientsäkerhetsorganisation som bistår med stöd i förbättringsarbetet och följer upp att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Vårdskador Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, patientsäkerhetsronder, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning och punktprevalensmätningar av relevanta indikatorer. Vid tre förvaltningar används Kaizen/Leanmetoden för att identifiera risker som analyseras och åtgärdas på ett strukturerat sätt. Folktandvården använder årligen en kvalitetschecklista där patientsäkerheten följs upp och vid brister upprättas handlingsplaner. Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) innebär att dokumentationen granskas från ett slumpmässigt urval av avslutade vårdtillfällen. Vid respektive sjukhus granskas journaler varje månad av ett granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Resultatet analyseras och återförs till berörd ledning som använder informationen i förbättringsarbetet. Dessutom har flera verksamhetsområden, vid Akademiska sjukhuset, egen strukturerad journalgranskning. Avvikelsehantering och händelseanalyser Landstinget har fortsatt att intensifiera arbetet med att utveckla avvikelsehanteringssystemet MedControl. En rapporterad avvikelse i MedControl sänds till en ärendeansvarig person som fördelar uppdrag till orsaksutredare vars uppgift är att utreda orsaken till avvikelsen. Därefter handläggs avvikelsen av ärendeansvarig som ansvarar för åtgärder, uppföljning och återkoppling. Varje verksamhet ska göra en sammanställning av sina egna avvikelser genom utdata från landstingets informationssystem LIS och därmed identifieras risker och åtgärdas på den egna enheten. Uppföljning och återkoppling av avvikelser sker i linjen vid arbetsplatsträffar

8 och patientsäkerhetsronder. Vid allvarliga händelser sker dialogmöten mellan berörd verksamhet, chefsläkare och händelseanalysteam. Händelseanalyser med komplicerad karaktär initieras av verksamhetschef eller chefsläkare och genomförs av sjukhusgemensamma händelseanalysteam. Teamen består av läkare och sjuksköterska med erfarenhet och utbildning i händelseanalysmetoden. Även personal med erfarenhet av patientsäkerhets- och kvalitetsarbete deltar vid behov. Patienter och närstående erbjuds möjlighet att delta i händelseanalysen. Teamet och chefsläkare följer upp identifierade risker och åtgärder med berörda verksamheter. Infektionsverktyget Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för uppföljning av VRI och antibiotikaordinationer på verksamhetsnivå och som möjliggör ett kontinuerligt förebyggande arbete. Nationella punktprevalensmätningar Landstinget deltar i alla nationella punktprevalensmätningar; basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK), vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI), PPM-trycksår, Dagen nutrition och Dagen smärta. Dessutom görs lokala BHK-observationer varje månad vid sjukhusen och inom primärvården. Inom Folktandvården mäts också följsamhet till BHK enligt checklista. Resultat från PPM och lokala mätningar analyseras och sammanställs i ett IT-verktyg för beslutsstöd (SAS) som innehåller mätresultat för varje enhet. Förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner återkopplar till förvaltnings- och verksamhetsledning för att skapa en diskussion med medarbetarna kring vilka svårigheter som finns i det förebyggande arbetet. Smittskydd, Strama och Vårdhygien Smittskyddsenheten, Strama och Vårdhygien samverkar med sjukhusledningarna och primärvårdens ledning genom att analysera resultat från nationella och lokala mätningar och utvärdera det strategiska arbetet samt initiera förbättringar. Strama Uppsala län verkar för ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram genom att analysera förskrivningsmönstret av antibiotika i länet. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Avdelningen för Vårdhygien utför systematiska hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Däremellan ska verksamheterna själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. upptäckt av brister ska en vårdhygienisk konsultrond genomföras av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar.

9 Uppföljning genom egenkontroll Tabell 1. Landstingets källor för egenkontroll Egenkontroller Metod/källa Frekvens Omfattning Basala hygienrutiner och 2 g/år klädregler 1 g/mån Vårdrelaterade infektioner Hygienronder Egenkontroller av hygien PPM-BHK Lokala hygienobservationer Checklista God vård PPM-VRI Infektionsverktyget Journalgranskning Rutin Rutin 1g/år 1 g/år Löpande 250 journaler granskade Vart fjärde år En gång per år Patientsäkerhetsronder Frågeformulär Löpande SV Akademiska sjukhuset (AS), Lasarettet i Enköping (LE), primärvården (PV) och Folktandvården (FTV) Slutenvården (SV) AS och LE FTV SV och PV SV och PV Vårdskador, avvikelser, klagomål och synpunkter MedControl Händelseanalyser Journalgranskning (MJG) Infektionsverktyget Löpande Löpande 20 journaler/mån Löpande Alla förvaltningar Alla förvaltningar SV AS och LE Trycksår PPM- trycksår Cosmic 1 g/år Löpande SV SV Fall Avvikelser/ MedControl Löpande Alla förvaltningar Nutrition PPM- Dagen nutrition 1 g/år SV Smärta Munhälsa Läkemedelsanvändning Patientsäkerhetskulturmätning Information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet PPM-Dagen smärta Palliativregistret Bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsberättelser Kliniska apotekare Infektionsverktyget Avvikelser/MedControl Strama Nationell enkät Att mäta patientsäkerhetskulturen Nationell patientenkät Egna enkäter 1 g/år Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Vart tredje år Vart annat år SV SV Geriatrisk verksamhet LE SV SV SV AS och LE Alla förvaltningar SV, PV och FTV Alla berörda förvaltningar Alla berörda förvaltningar Kvalitetsregister Mortalitet, återinläggning och vårdtillfällen >30 dagar Verktyg för uppföljning (SAS) av resultat för patientsäkerhetsmått Öppna jämförelser Övriga kvalitetsregister Tandhälsoregistret Statistik följs och mått analyseras Årligen Årligen Årligen Löpande Berörda förvaltningar Berörda förvaltningar FTV AS, slutenvården Rapport Löpande AS, LE; avdelnings-, verksamhets- och övergripande nivå

10 Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet I april 2015 bildades ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam med uppgift att samordna och utveckla ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom samarbete med landstingets chefsläkarnätverk. Teamet består av chefsläkare vid ledningskontoret och fem samordnare inom följande områden: patientsäkerhet, tillgänglighet, MedControl, vävnad och Infektionsverktyget. I teamet deltar också Patientnämndens förvaltningschef. En strategi för systematiskt patientsäkerhetsarbete och handlingsplan har upprättats där det framgår att landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Handlingsplanen beskriver att patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av att vara patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Arbete för att minska VRI En landstingsövergripande strategi för att minska VRI har också upprättats och konkretiserats i en handlingsplan. Handlingsplanen berör följande områden som bedöms vara framgångsfaktorer i det systematiska förebyggande arbetet; ledning och kultur, patientdelaktighet, kompetens och utbildning, verktyg, teknik och metoder, lokaler och städning samt samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Strategin och handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som oacceptabla och möjliga att förebygga. Lokala handlingsplaner för att minska vårdrelaterade infektioner har också upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Folktandvården har genomfört ett utvecklingsprojekt under året där förekomsten av VRI har studerats genom journalgranskningar. Resultatet visade att VRI inträffade i 6 % av kirurgiska behandlingar. Arbetet fortsätter med fördjupad kartläggning och därefter är avsikten att förbättra handlingsplaner. Under 2015 liksom tidigare år har landstinget deltagit i nationella PPM-VRI som mäter förekomsten av VRI vid en aktuell mätdag. Infektionsverktyget mäter förekomsten av VRI i realtid och ger möjlighet att styra det förebyggande VRI-arbetet genom att verksamheter tar ut egna rapporter, analyserar resultatet, sätter upp mål och vidtar åtgärder samt följer upp om åtgärderna har haft avsedd effekt. Verktyget är infört på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, teknisk validering och utbildning av personal samt superanvändare har skett under hösten 2015. Rutiner för uppföljning, utdatafångst och återrapportering har upprättats vid berörda förvaltningar. Andra förebyggande åtgärder är VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) som påbörjats vid Akademiska sjukhuset. Projekten syftar till att minska antalet urinvägsinfektioner och kateterbehandlingar samt antalet infektioner som är relaterade till centrala venkatetrar. Efter utvärdering av projekten är avsikten att sprida nya arbetssätt till övriga avdelningar. Vid Akademiska sjukhuset finns ett epidemiråd med uppgift att hantera utbrott och frågor angående smittskydd och vårdhygien samt att ta fram strategier inom området. Det finns även ett hygienråd, som leds av Vårdhygien, med uppgift att ge förslag på vårdhygieniska mål för sjukhuset och förebyggande åtgärder samt arbetssätt utifrån kvalitetsindikatorer. Hygienrådet rapporterar resultat och aktiviteter till sjukhusledningen.

11 Avdelningen för Vårdhygien tillhandahåller evidensbaserade riktlinjer och handlingsplaner och stödjer förvaltningarnas övervakning och kartläggning av smittor och VRI. Under året har systematiska hygienronder genomförts vid alla verksamheter enligt rutin. Vårdhygiens huvuduppgift är att undervisa vårdpersonal och vid hälso- och sjukvårdsutbildningar. Förvaltningarnas hygienombud har utbildats i vårdhygiens grunder och är organiserade i hygiengrupper som träffas regelbundet under ledning av Vårdhygien. Under 2015 har Vårdhygien initierat ett system för infektionsregistrering för kommunal vård och omsorg där datainsamling pågår. Vårdhygien ansvarar för att sammanställa och återkoppla data till medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom varje kommun. Informationen kommer att ligga till grund för ett systematiskt arbete med syfte att minska VRI i länet. I arbetet med att förebygga smittspridning ses städning som en prioriterad del inom vården. Vårdhygien deltar i upphandling av servicetjänsterna och utbildar samtliga medarbetare som utför städtjänster. Vårdnära service har också etablerats vilket innebär att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan servicepersonal och vårdpersonal. Arbete för att minska smittspridning i länet Smittskyddsenheten har påbörjat ett arbete för att minska risken för smittspridning inom öppen- och slutenvård som syftar till att öka antalet vårdpersonal som vaccineras mot säsongsinfluensa. Ett annat arbete är att utveckla en hälsodeklaration för all nyanställd vårdpersonal och utifrån deklarationen ska en individuell åtgärdsplan upprättas. Syftet är att nyanställd vårdpersonal ska ha gott vaccinationsskydd mot ett antal smittsamma sjukdomar och att risken för smittspridning inom vården ska minimeras. Ytterligare åtgärder är att öka influensavaccination bland personer med ökad medicinsk risk för allvarlig influensa. För att minska ojämlikheter i provtagningsfrekvens och öka möjligheterna till diagnos och behandling av vissa allmänfarliga sjukdomar inom smittskyddslagen har ett centralt smittprovskonto upprättats för ersättning av provtagning. Arbete för rationell förskrivning av antibiotika Under 2015 har en organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien gjorts med syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna mot antibiotikaresistens samt optimera antibiotikaanvändning. Landstinget har under ledning av den lokala Stramagruppen och smittskyddsenheten fortsatt arbetet med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Strama besöker vårdcentralerna två gånger per år för uppföljning och återkoppling av den lokala förskrivningen av antibiotika i förhållande till Stramas mål och gällande behandlingsrekommendationer. Sedan hösten 2015 görs ett av dessa besök tillsammans med Smittskyddsenheten. Läkarna vid vårdcentralerna har individuella förskrivarprofiler med uppsatta mål för att kunna följa, förbättra och analysera den egna förskrivningen. Lokalt smittskydds- och antibiotikaresistensansvariga läkare och sjuksköterskor har tillsatts under året och utbildats av Smittskyddsenheten. Under ledning av smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Under Stramas besök på Närakuten diskuterades rutiner för hantering av infektioner och varje månad gavs återkoppling på antibiotikaförskrivningen relaterat till antalet läkarbesök. Stramagruppen har fortsatt att bygga upp arbetet inom slutenvården genom att delta i läkarmöten och informera om 10-punktsprogrammet samt diskutera behandlingsrekommendationer inom de diagnoser som är mest vanliga på respektive klinik. Strama har också arbetat för infö-

12 randet av antibiotikaansvariga läkare inom varje verksamhetsområde vid sjukhusen. Vidare har Strama deltagit i implementering och validering av Infektionsverktyget. Som tidigare år har Strama undervisat hälso- och sjukvårdspersonal i både öppen- och slutenvård samt utbildning av AT- och ST-läkare kring antibiotikarekommendationer och resistens ur ett slutenvårdsperspektiv. Slutenvården har tillgång till en infektionskonsult som utöver kunskapsöverföring aktivt intervenerar i pågående behandlingar och bidrar därmed till en rationell antibiotikaanvändning. Under året etablerade Strama ett kontaktnätverk med länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor och föreläsningar hölls för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Ytterligare aktiviteter var information till allmänheten samt fortsatt samarbete med läkemedelskommittén. Information finns också tillgänglig på hemsidan www.lul.se/stramauppsala. Arbete för säkrare läkemedelsförskrivning och hantering I frågor som rör läkemedel finns tre enheter som verkar för en evidensbaserad, rationell och säker läkemedelsförskrivning och hantering; Enheten för kunskapsstöd vid ledningskontoret, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Dessutom finns läkemedelskommittén som har en viktig policyskapande funktion kring rekommendationer och riktlinjer avseende läkemedelsförskrivning och hantering. Dessa tre enheter och kommittén samverkar angående information och fortbildning kring läkemedel, läkemedelsrekommendationer, läkemedelshantering, uppföljning av läkemedelsanvändningen, läkemedelsupphandling och avtalsteckning etc. Läkemedelskommittén har under 2015 upprättat landstingsgemensamma riktlinjer för läkemedelshantering och implementering pågår. Syftet med riktlinjerna är att öka patientsäkerheten genom att främja samverkan mellan olika vårdnivåer, utgöra stöd i det dagliga arbetet och underlätta kvalitetsuppföljning. Riktlinjerna kompletteras med lokala instruktioner som bland annat reglerar egenkontroll etc. I läkemedelskommittén ingår expertgruppen Äldre och läkemedel som består av medlemmar från både landsting och kommun samt även representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Under året har gruppen bland annat arbetat med framtagande av läkemedelsrekommendationer för de mest sjuka äldre och implementering av dessa. Mer information finns på hemsidan www.lul.se/lakemedelskommitten Arbetet med att förbättra äldres läkemedelsbehandling sker främst genom att kliniska apotekare genomför läkemedelsgenomgångar (LMG) i samverkan med patient och förskrivande läkare. Specifika målområden är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar och att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Under 2015 har resurser för kliniska apotekare utökats vilket innebär att LMG även genomförs vid sjukhusens akutmottagningar och primärvården. I förbättringsarbetet ingår en webbutbildning om läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre som hälso- och sjukvårdspersonal kan ta del av. Användning av resultat i Öppna jämförelser och Nationella patientenkäten Landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser analyserade resultat och gjorde en sammanställning av indikatorer inom förbättringsområden under 2014. Rapporten har publicerats och finns tillgänglig via www.lul.se/oppnajamforelser. Under 2015 har resultat i Öppna jämförelser analyserats av chefsläkare och ledningsgrupp med återkoppling till verksamhetschefer och analysresultatet används i verksamheternas systematiska utvecklingsarbete.

13 Resultatet i Nationella patientenkäten analyseras också på ledningsnivå och åtföljs av handlingsplaner på verksamhetsnivå. Införande av värdebaserad- och processbaserad vård Värdebaserad vård påbörjades 2014 vid Akademiska sjukhuset och har utvecklats under året. Arbetssättet handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienten och att skapa delaktighet mellan patienten och teamen som arbetar med processerna. För varje patientgrupp bildas en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och rutiner för att arbeta med förbättringar. Att ta ett ansvar för hela patientens vård över enhets- och professionsgränser är en central del av ett värdebaserat arbetssätt vilket ökar helhetssynen på patienten. Det förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner samt andra sjukhus som remitterat patienten. Genom värdebaserad vård styrs verksamheten utifrån de givna processerna och följs upp utifrån mätbara utfalls- och processmått som är viktiga för patienten. Personcentrerad vård har införts vid den geriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, vilket innebär att patienten är en självklar del i teamet och att den vård och behandling som ges utgår från patientens egna mål. Individuella vårdplaner tas fram med tydlig information om mål för olika insatser. Den offentliga primärvården har fortsatt arbetet med att kartlägga kliniska processer och implementeringen av processerna för KOL, diabetes och artros har påbörjats. Flera av de privata vårdgivarna har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med program för att t.ex. förebygga fall inom särskilda boenden. Patientnära arbetssätt - omvårdnadssatsningar Det patientnära arbetssättet vid Akademiska sjukhuset är i linje med både den personcentrerade- och värdebaserade vården och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens självbestämmande och delaktighet. Exempel på arbetssätt för att uppnå syftet och för att säkerställa omvårdnaden är följande: o Tydlig fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska och undersköterska. o Planerade timsrundor, Hourly Rounding är ett förebyggande arbetssätt som inkluderar patienternas behov av omvårdnad och rehabilitering etc. o Bedsiderapportering innebär att patienter och närstående blir delaktiga i informationsutbytet om sjukdomstillståndet, omvårdnadsbehov och behandlingar etc. Arbete för att förebygga trycksår, fall och undernäring Riskbedömning för trycksår, fall och nutrition ska genomföras av inneliggande patienter som är 65 år och äldre. Bedömningsinstrument ska användas för riskpatienter och åtgärder vidtas enligt rutin vilket möjliggör ett förebyggande arbete. PPM av trycksår sker årligen inom somatisk sjukvård. Utifrån resultatet genomförs riktade trycksårsronder vid sjukhusen med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Systematiskt arbete med förebyggande åtgärder av trycksår sker också genom det landstingsövergripande nätverket för trycksårsansvariga sjuksköterskor. Nätverket har genomfört lokala projekt med lyckat resultat vilket har skapat spridningseffekter inom båda sjukhusen. Det finns även en trycksårsutbildning för personal via Pingpong. Vid Akademiska sjukhuset har också annat omfattande förbättringsarbete pågått genom bland annat inköp av trycksårsförebyggande madrasser till alla

14 sängar. Dessutom har patientinformation utarbetats om hur patienten själv kan medverka i det förebyggande trycksårsarbetet. För uppföljning av fall används MedControl där fallincidenter registreras och utreds. Vid Lasarettet i Enköping används SKL:s åtgärdspaket för fallprevention och nya rutiner har införts. För patienter med ökad fallrisk har förebyggande åtgärder vidtagits vid Akademiska sjukhuset och den pågående ny- och ombyggnationen till enpatientrum förväntas minska risken för fallskador eftersom toalett finns nära och nattbelysning kan användas. Dagen Nutrition är en årlig nationell mätning som undersöker om patientens beräknade energiintag tillgodoses. Nutritionsrådet vid Akademiska sjukhuset har under året startat ett projekt som syftar till att höja vårdpersonalens kompetens inom området och att anpassa rutiner för riskbedömning, förebyggande och behandling av undernäring. Nutritionsrådet har också utarbetat en handlingsplan för att patienters beräknade energiintag ska tillgodoses och ger stöd till nutritionsansvariga sjuksköterskor i verksamheterna. Andra åtgärder för att förebygga vårdskador inom dessa områden är det nya arbetssättet med timsrundor som har införts vid Akademiska sjukhuset under året. Dokumentation av riskbedömning och åtgärder för trycksår, fall och undernäring sker i journaldatasystemet Cosmic och inte i kvalitetsregistret Senior Alert. Rapporter hämtas ur informationssystemet LIS och förbättringsarbetet sker utifrån upprättad rutin som möjliggör ett förebyggande arbete. Arbete för att säkra vårdövergångar och undvikbar slutenvård Arbete med att förbättra vården för de mest sjuka äldre har fortsatt under året och en landstingsövergripande grupp har arbetat för att initiera och leda arbetet utifrån den tidigare nationella överenskommelsen som avslutades 2014. Lasarettet i Enköping har under 2015 utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården i projektform. Projektet syftar bland annat till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång och tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Specialistansluten hemsjukvård bedrivs i samverkan mellan landstinget och länets kommuner och erbjuds patienter där de palliativa behoven behöver tillgodoses av ett multiprofessionellt team. Det finns tre mobila multiprofessionella team i länet som bemannas av läkare och sjuksköterska samt vid behov sjukgymnast, dietist och kurator. I länet finns också tillgång till sviktplatser vid närvårdsavdelningar, Hospice och geriatrisk avdelning vilket förebygger inläggning i slutenvården. Utredning av mobila team har genomförts under året med syfte att utveckla omhändertagandet av äldre med omfattande vårdbehov. Av resultatet framgår att det finns behov av ökade satsningar på hemsjukvård i länet genom utveckling av mobila team inom primärvården. Under året har landstinget arbetat med olika projekt för att analysera orsaker till undvikbar slutenvård och återinläggningar. En fördjupad analys har genomförts av 1187 återinskrivningar av patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd. Analysen har gjorts genom journalgranskning och resultatet bidrar till ökad kunskap om interna och externa svagheter i vårdkedjan samt orsaker till återinskrivningar vilket möjliggör förebyggande arbete och ökad samverkan mellan vårdens aktörer för att säkra vårdövergångarna.

15 Av tabell 2 framgår landstingets arbete för att skapa en sammanhållen vård och omsorg som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av slutenvård kan minska. Tabell 2. Sammanställning av arbetssätt för att säkra vårdövergångar och undvikbar slutenvård Arbetssätt Beskrivning Område Förstärkt utskrivningsprocess Förstärkt utskrivningsprocess Förstärkt utskrivningsprocess Geriatrisk sjuksköterskekompetens vid akutmottagningar Mobila äldreakuten Äldrevårdsenheten, mobil enhet Utskrivningssjuksköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför ev. övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistor är korrekta och att rätta läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård. Kliniska apotekare genomför läkemedelsgenomgångar. Identifierar sköra patienter som är 65 år och äldre, enligt checklista. Snabbt omhändertagande av äldre patienter och inläggning i slutenvården kan undvikas om medicinska skäl inte föreligger. Samarbete med biståndshandläggare i Uppsala kommun kan ske vb. Läkare och sjuksköterska utför akuta hembesök hos patienter som är 65 år och äldre. Samverkan sker med kommunens sjuksköterskor. Läkare utför planerade hembesök och samverkar med kommunens sjuksköterskor. Patienter kan lista sig vid Äldrevårdsenheten genom remiss från husläkare. Akademiska sjukhuset (AS) Lasarettet i Enköping (LE) AS och LE AS och LE, vårdavdelningar och akutmottagningar Akutmottagningar vid AS och LE Primärvården, Uppsala Primärvården, Uppsala Mobil tandvårdsklinik Undersökningar och behandlingar erbjuds äldre som Folktandvården bor på särskilda boenden och även i ordinärt boende. Hjärtsviktsteam Utför hembesök hos patienter som har hjärtsvikt. LE Lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård Samordnad individuell planering (SIP) Värdebaserad- och processbaserad vård Patienten är inskriven i slutenvården men påbörjad behandling slutförs i hemmet av tvärprofessionella team. Tidig rehabilitering påbörjas i hemmiljön. Samordning av insatser när patientens vårdbehov omfattar flera vårdgivare och huvudmän. Vården styrs utifrån hälsoutfall som är viktigast för patienten. Patientens delaktighet ökar. LE AS AS Personcentrerad vård Vård och behandling utgår från individuella vårdplaner AS och LE Omvårdnadssatsningar Direkt inläggning för äldre multisjuka Närvårdsavdelning (NÄVA) Hourly Rounding s.k. planerade timsrundor och Bedsiderapportering. Äldre multisjuka behöver inte gå via akutmottagningen utan kan läggas in direkt på geriatrisk vårdavdelning eller vid närvårdsavdelning. Vårdavdelning för patienter som behöver sjukhusvård men inte specialistvård. Patienter från primärvården kan läggas in direkt på NÄVA efter läkarkontakt. AS AS, geriatrisk verksamhet, närvårdsavdelning (NÄVA) Hälsa och Habilitering, Uppsala Arbete för att öka tillgänglighet

16 Landstinget genomför mätningar av primärvårdens telefontillgänglighet och läkarbesök varje månad. Mätningar av specialistvårdens tillgänglighet inkluderar väntetid för besök och operation eller annan behandling. Åtgärder har vidtagits för att öka tillgängligheten genom att en stödfunktion har tillsatts vid produktionsavdelningen på Akademiska sjukhuset och en korttidsavdelning har öppnats med syfte att avlasta akutmottagningen genom att utökad tid ges för bedömning och utredning av patienter inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats inom lungmedicin som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Syftet med vårdplatserna är att öka tillgängligheten vid övriga vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Vid Lasarettet i Enköping har en särskild sjuksköterskefunktion tillsatts för de äldre patienterna på akutmottagningen och även utvecklingen av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård bidrar till ökad tillgänglighet. Den offentliga primärvården har fortsatt satsningen på god tillgänglighet genom att det finns drop-in verksamhet till sjuksköterska vid alla vårdcentraler och triagering sker enligt Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Landstinget kommer även att, utöver de fem redan införda SVF (Standardiserade vårdförlopp vid cancer), införa ytterligare tretton SVF som syftar till att minska ledtider mellan utredning, beslut och behandling. Arbete för förbättrad psykisk hälsa I den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) uppfyllde landstinget samtliga grundkrav och prestationskrav under 2015. Det positiva resultatet omfattade bl.a. samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa och att vårdgarantin för barn hade uppfyllts samt användning av kvalitetsregister inom psykiatrin. Under året har en landstingsövergripande handlingsplan för psykisk ohälsa upprättats. Syftet är att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa. Handlingsplanen omfattar bl.a. följande områden; stärka kompetensen för psykisk ohälsa på vårdcentraler, utveckla internetbaserade behandlingsformer, fortsätta utreda barns och ungdomars psykiska hälsa med särskilt fokus på beroende/missbruk samt ett länsövergripande omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet Under våren hade Akademiska sjukhuset en sjukhusgemensam temadag med uppskattade presentationer av förbättringsarbeten och föreläsningar hölls av både interna och externa föreläsare. För att kunna arbeta med utmaningen att skapa en god och säker vård har två utbildningar i patientsäkerhet upphandlats. Den ena delen omfattar två dagars chefsutbildning och den andra delen är en webbutbildning som riktas till alla medarbetare. Även övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar kommer att ta del av webbutbildningen. Vid Lasarettet i Enköping ingår patientsäkerhetsutbildning i introduktionen av nyanställda. Folktandvården har under året haft en utbildningsdag för all personal om hygienrutiner och antibiotikaförskrivning. Kliniskt utvecklingsår erbjuds till nyutexaminerade sjuksköterskor och innebär att sjuksköterskorna tar del av utbildningar och praktiska övningar inom omvårdnadsarbetet. Syftet med det kliniska utvecklingsåret är främst att säkra yrkesintroduktionen och att underlätta övergången mellan grundutbildningen och yrkesrollen som sjuksköterska. E-Hälsa Varje invånare kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Där har varje person åtkomst till att läsa sin journal, kontakta mottagning, av- och omboka tid, följa sin remiss, förnya recept etc. Det finns

17 även möjlighet för den enskilde att fylla i formulär för levnadsvanor och hälsodeklaration inför operation. På detta sätt kan invånarna föra in information, som vården behöver, direkt i sin journal vilket ökar patientsäkerheten. Min journal via nätet är den mest använda e-hälsotjänsten och antalet användare ökar stadigt. Ett annat arbete med att förbättra och utöka individens möjlighet att bidra till sin journal sker genom en intygstjänst som innebär att riktade formulär skickas till patienterna via 1177. Det kan t.ex. vara uppgifter som behövs för att genomföra utredningar eller som underlag för behandlingar. Den tekniska lösningen för intygstjänsten är under uppbyggnad. Landstingets e-hälsoprojekt handlar om Patientens HemMonitorering (PHM) och innebär att patienter med hjärtsvikt kan delta i sin egen vård genom att mäta sin vikt i hemmet och ev. även blodtrycket. Mätvärden skickas med hjälp av blue tooth-funktion till en app och uppgiften skickas sedan per automatik direkt till journaldatasystemet Cosmic. PHM kan öka patientens medvetenhet om den egna sjukdomen och ev. förebygga sjukhusbesök. Telemedicin erbjuder stöd i terapiplanering till Folktandvårdens tandläkare och även privattandläkarna erbjuds denna möjlighet. Telemedicin används också för besök via internet där patienten och läkaren deltar och även behandlande läkare på patientens hemort kan delta. För att stärka patientens ställning i vården finns även den nationella plattformen E-tjänst stöd och behandling som på ett säkert sätt erbjuder både stödjande insatser, information och behandlingar. Ex. på information kan vara hur bedömningsprocessen går till på en enhet eller ett formulär som patienten ska fylla i. Patienten kan ha hela sin vårdkontakt via plattformen eller kombinera med fysiska besök. Två pilotprojekt kommer att göras inom psykiatrin; en sömnbehandling inom BUP och en depressionsbehandling för unga vuxna. Utöver detta kommer landstinget att delta i ett pilotprojekt som avser videointegration vilket ger möjlighet till vård på distans. På 1177.se finns information till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart, inom landstinget eller kommunerna, den unge kan vända sig vid olika psykiska problem. Motsvarande information för vuxna med psykisk ohälsa ska utarbetas. Landstinget tillgängliggör information i Nationell patientöversikt (NPÖ) via Cosmic. Andra huvudmäns användande av tillgänglig information i NPÖ är dock lågt. För att förstärka användandet kommer en samverkansgrupp att starta under våren 2016. Informationsöverföring över organisatoriska gränser sker genom landstingets kommunikationssystem Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och länets kommuner. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan landstinget och länets kommuner Regionförbundet är ett politiskt samverkansforum mellan länets kommuner och landstinget. Grunden för samverkan är länsgemensamma överenskommelser avseende hälso- och sjukvård och psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att tydliggöra strukturen för samverkan på länsoch lokal nivå samt kring den enskilda personen som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Dokumenten publiceras i en gemensam kvalitetshandbok Vård i Samverkan (ViS) som alla anställda inom kommun och landsting har tillgång till.

18 På länsnivå finns forum för mötesplatser genom Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) som består av ledande tjänstemän från båda huvudmännen. I TKL behandlas samverkansfrågor som rör socialtjänsten och hälso- och sjukvården. TKL utser och ger uppdrag till samverkansgrupper varav ett exempel är en länsövergripande patientsäkerhetsgrupp där huvudmännen samverkar för att förebygga vårdskador. På lokal nivå sker samverkan inom närvården som är ett samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Målgrupper är äldre och multisjuka patienter och personer med psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar. Syftet med närvården är att invånarna ska få sitt behov av hälso- och sjukvård och sociala omvårdnad där de bor. Exempel på närvård är närvårdsenheten i Östhammar och närvårdsavdelningen i Enköping. Vid lasarettet i Enköping finns ett geriatriskt team som genomför insatser i samarbete med kommunerna och primärvården. Utifrån ett remissförfarande gör teamet bedömningar, sätter in åtgärder och genomför uppföljningar i hemmet, framförallt hemrehabilitering och hemgång med stöd. Utvecklingen av landstingets samarbete med kommunerna sker också genom läkemedelskommitténs expertgrupp där det ingår medlemmar från landsting och kommun samt representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunerna sker också i programråd som har etablerats främst för sjukdomar som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Programråden arbetar med att implementera behandlingsstrategier och följa upp de nationella riktlinjerna t.ex. för diagnoserna diabetes, stroke, hjärtsvikt och astma-kol. Mer information finns på hemsidan www.lul.se/nationellariktlinjer I branschrådet för primärvård möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Landstingets ledningskontor är sammankallande och informerar om nyheter och förändringar inom området. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsaoch Habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. Kunskapscentrum för Äldretandvård har bidragit till Folktandvårdens samarbete med den kommunala hemsjukvården. Kunskapscentrat har även startat ett samarbete med privattandvården i länet. Samarbete med övriga folktandvårdsorganisationer i Sverige har resulterat i ett ramdokument för äldretandvård som är ett vårdprogram för hur äldretandvård bedrivs säkert och med hög kvalitet. Intern samverkan Inom landstinget pågår införande av ett processorienterat arbetssätt som kräver en intern samverkan mellan verksamheter så att patientens resa genom vården hänger ihop och upplevs vara trygg och smidig. Arbetssättet gynnar även gränsöverskridande vård och ett multiprofessionellt synsätt. Under året har samverkansöverenskommelser gjorts mellan primärvården och kardiologen samt den psykiatriska verksamheten där ansvarsfördelning och arbetsformer tydliggjorts. Det finns också en samverkansöverenskommelse mellan närvårdsavdelningen (NÄVA) och geriatriken angående jourlinje under kvällar och helger samt ett systematiserat arbete för att rapportera till primärvården såväl som till kommunen. Landstingets chefsläkarnätverk är ett annat viktigt forum för intern samverkan i patientsäkerhetsfrågor. Chefläkarna i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och landstingets ledningskontor har planerade möten sex gånger per år.