Ägande och mediemakt + Offentlighet och sekretess 17 nov 2008 Litt: Hadenius m.fl. kap 7 Justitiedepartementet: Offentlighet och sekretess hos det Allmänna Dagens upplägg Ägande och mediemakt Vem äger massmedierna? Spelar det någon roll vem som äger medierna? Hur har ägandet förändrats? Offentlighet och sekretess Ägarkoncentration = allt färre aktörer äger allt mer inom en bransch 1
Varför ägarkoncentration? a) Vi har fått globala tekniska nätverk som möjliggör att innehåll kan masspridas över världen (digitalisering) b) Det har skett en ekonomisk globalisering som gör att gränserna för handel öppnats upp (ex handel med rättigheter och format till tv-serier, ligamatcher och galor) c) Den politiska avregleringen under 1980- och 1990-talen har öppnat marknaden för privata aktörer (de statliga monopolen slopades) Från n koncerner till konglomerat 1960-1970-t: Internationella koncerner, tidningskungar (ex Springer i Tyskland) 1980-2000-t: Globala konglomerat, mediemoguler De fem största (2007) 1. Time Warner (AOL Time Warner) USA Ex: CNN, Sports Illustrated, Netscape, Warner Bros etc 2. News Corporation (Rupert Murdoch) AUS Ex: Fox News, Fox Filmstudio, BskyB, The Sun - äger 70% av tidningarna i Australien, 1/3 av tidningarna i England 3. Walt Disney Company USA Ex: ABC, Disney Channel, Buena Vista, Disney world etc 4. Viacom USA Ex: Paramount Pictures, Dreamworks, MTV, Nickelodeon etc 5. NBC Universal FRA/CAN Ex: Radio, tv, film etc 2
Tänkvärdheter De tio största mediekonglomeraten i världen styr nästan all media. Av de 20 största mediekonglomeraten är 7 amerikanska, 10 europeiska, 2 japanska och 1 australiensiskt jämn fördelning?! Hur ökar ägandet? Företag kan utöka sitt ägande på tre sätt: 1. Horisontell expansion 2. Vertikal expansion 3. Diagonal expansion 1. Horisontell expansion Innebär att en ägare expanderar inom en och samma bransch (ex genom sammanslagningar eller uppköp) 3
2. Vertikal expansion Innebär att en ägare skaffar kontroll över hela eller flera led i distributionskedjan Produktionsbolag (man har en produkt att erbjuda, ex Top Model) Mediekanal (man har en kanal att visa sin produkt i, ex TV3) Satellit/Nät (man äger tekniken för att distribuera produkten, ex Tele2 3. Diagonal expansion Innebär att en ägare kontrollerar medier inom flera olika branscher = konglomerat TV4 > Mix Megapol > DN > Månpocket Vad vinner man påp expansionen? Synergieffekt: samordningsfördel som kan uppnås mellan olika företag eller verksamhetsgrenar avseendeinköp, tillverkning, marknadsföring m.m. genom bättre utnyttjande av t.ex. kompetens, kapital eller arbetstid. Förväntade synergieffekter är vanliga motiv för förvärv av andra företag elleromstrukturering. (Källa: NE) 4
Exempel påp synergieffekter Utnyttjande av gemensam kompetens, teknik, distribution, lokaler etc Samma innehåll i flera mediekanaler Korsvis marknadsföring Oberoende av utomstående Ökad mak Privata Bonnierkoncernen Stenbeckssfären Tidningskoncerner, Ex Ander, Hjörne Staten SVT SR UR Det svenska ägandet Bonnierkoncernen Bonnier Books: Månadens bok, Bonnierförlagen, ljudböcker, barnböcker, läromedel m.m. Bonnier Magazines: Bonnier tidskrifter, Privata affärer Förlag, Tara Förlag, Resumé, Dagens medicin, Vi i villa etc. Bonnier Entertainment: SF Bio, Svensk Filmindustri, Bonnier Radio, Mix Megapol, Home entertainment etc. Bonnier Newspapers: DN, Expressen, Sydsvenska dagbladet, TT etc. Bonnier Business press/info: Dagens industri etc. 5
Stenbäckssf ckssfären (MTG) TV: TV3, TV6, TV8, ZTV, TV1000, Viasat etc Radio: RixFM, NRJ, Lugna Favoriter, Star FM, Power Hit Radio etc Tidningar: Metro Övrig verksamhet: Tele2, cdon.com, Playahead, Sonet Film, Strix produktionsbolag, Tidningsfamiljer Ander (NWT-koncernen) Nya Wermlands Tidningen Arvika Nyheter Filipstads Tidning, Hjo Tidning Karlskoga Tidning Kristinehamnsposten Mariestads Tidningen SLA Allehanda Säffle-Tidningen Enköpingsposten m. fl. Hjörne (Stampen-koncernen) Liberala Tidningar VLT MKT Media Rix FM Mediebolaget Halland AB Buhuslänningen Intressenter AB SN Intressenter AB Ortstidningar i Väst AB Stampen Mediapartner Dagspress De stora ägarna i svensk massmedia en översikt Bonnier: DN, DI, Expressen etc. Stampen (Hjörne): GP, Bohuslänningen, Hallandsposten etc. Schibstedt (Norskt): Aftonbladet, SvD etc. Tidigt stor ägarkoncentration Mediepolitiska åtgärder: presstöd, skattelättnader 6
De stora ägarna i svensk massmedia en översikt Television Staten: SVT, UR, Kunskapskanalen, Barnkanalen Bonnier: TV4 Stenbeckssfären: Viasat Broadcasting SBS Broadcasting: Kanal 5 Kort historia med privat ägande Stor koncentration inom kabel och satellit Public service som motvikt De stora ägarna i svensk massmedia en översikt Radio Staten: Sveriges Radio Stenbeckssfären: MTG Radio, bl. a. Lugna Favoriter, Radio Rix etc. SBS Broadcasting: Mix Megapol, Radio City, Vinyl 107 etc. Bonniers: Bonnier Radio (samarbete med SBS), regionala kanaler etc. Kort historia med privat ägande Stor ägarkoncentration Public service som motvikt Nordiska ägare i Sverige Schibsted: Aftonbladet, SvD, Sandrews bio, Metronome Film & tv, blocket.se, hitta.se, bytbil.com Egmont: Nordisk Film, Egmont tidskrifter (serie- och ungdomstidningar, populärpress) Sanoma: Tidningar, tidskrifter, TV, m.m. 7
Mot ökad ägarkoncentration Globalt 1996: Införandet av Telecommunication Act i USA fritt fram för konglomeraten! 2000: Samgående mellan Time Warner och America Online (AOL) fungerade som klartecken för andra att växa 2003: Myndigheten FCC, Federal Communications Commission, beslutar att införa ännu friare ägarregler för USA:s mediekarteller I Sverige/Norden 2005: Stora tidningsägarna Stampen, VLT, och Mittmedia köper mer: Centertidningar AB 2007: Bonniers blir i praktiken ensamägare till TV4 och finländska MTV-koncernen. 2007: Tidningskoncernen Stampen blir störst i Sverige på dagstidningar Konsekvenser? Pessimistisk syn Ökad likriktning eller hotad mångfald när 10 medieföretag kontrollerar allt. Några få mäktiga har all makt (ekonomiskt, politiskt, kognitivt, värdemässigt etc). Stor risk för kulturimperialism när västvärlden dominerar världens medier. Optimistisk syn Ju större företag, desto fler synergieffekter, ju fler synergieffekter, desto mer kapital, ju mer kapital, desto mer vågar man investera i nya projekt, ju fler investeringar, desto större mångfald i utbudet Regleringar av ägandet - Sverige 1970-t: Bonniers köper Svensk Filmindustri = startskott för debatten 1980-t: Debatten klingar av trots ökad koncentration 1994: Bonniers köper Sydsvenska Dagbladet (första köpet utanför Stockholm) = debatten blossar upp igen 1994: Rådet för mångfald inom massmedierna 1997: Bonniers köper in sig i TV4 + GT + Mix Megapol 1999: Mediekoncentrationsutredningen lägger fram förslag om konkurrensprövning i domstol 2001: Utredningen läggs på is 2003: Förlag från LO om lagstiftning mot ägarkoncentration 2007: Frågan aktualiseras på nytt (Bonnier, Stampen) 2007: Ännu ingen lagstiftning kring ägande koncentration avgörs från fall till fall 8
Statliga regleringar Exempel på åtgärder för att värna mångfald i ägande och utbud i Sverige: Presstödet Public Service: SVT, SR och UR Offentlighet och sekretess Tryckfrihetslagen 1766 garanterade frihet från censur. Offentlighetsprincipen = offentlighet för handlingar inom myndigheter och ämbetsverk 9
Offentlighetsprincipen Verktyg för journalister och för allmänheten i kontakt med myndigheter Ger fri insyn i verksamheten Offentlighetsprincipen är graderad. Myndigheter med stor makt att inskränka människors liv= stor insyn Vilka omfattas? Omfattas: Myndigheter, dvs. de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Beslutande församlingar riksdagen, landstingen och kommunfullmäktige Omfattas inte: Bolag, stiftelser och föreningar omfattas inte av offentlighetsprincipen om staten eller kommunen äger mindre än 50 procent. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN I FEM PUNKTER 1. Allmänna handlingars offentlighet: Vem som helst får i princip läsa alla myndigheters handlingar 2. Personer i statlig och kommunal tjänst får berätta vad de vet för utomstående 3. De som arbetar inom stat och kommun får berätta om hemliga uppgifter för massmedia utan att straffas för det 4. Offentlighet vid domstolsförhandlingar: Allmänhet och massmedia har rätt att närvara vid rättegångar 5. Offentlighet i beslutande församlingar 10
REGLERAD I GRUNDLAGEN Offentlighetsprincipen är reglerad i grundlagen genom: Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Alla myndigheter är skyldiga att känna till, följa och respektera den! Kontroll Information VARFÖR FINNS DEN? Förtroendeskapande Underlag för debatt 11
ALLMÄNNA HANDLINGARS OFFENTLIGHET Med allmän handling (1) förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sättuppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Handling är allmän om den förvaras (2) hos myndighet och ( ) är att anse som inkommen (3) till eller upprättad (4) hos myndigheten. 1 Handling Kan vara dokument, foto, karta, bandinspelning, teckningar, röntgenbilder osv 2. FörvaradF Handlingen finns hos myndigheten eller ngn som tillhör myndigheten Pappershandling? Datorlagrade uppgifter? 12
3. Inkommen När handlingen anlänt till myndigheten via post, bud, mejl, el dyl och kommit behörig befattningshavare tillhanda All post till myndighet ska diareföras 4. Upprättad Handlingen blir allmän när den fått sin slutliga utformning. Man skiljer på arbetsmaterial och färdigt material. I huvudsak blir handlingar upprättade på tre sätt: a) Handlingen expedieras b) När myndigheten är klar med ärendet som handlingen hör till c) Undertecknas Diarier = nyckel till handlingar Alla myndigheter har någon form av register över sina handlingar. Diarium, aktuariekontor el dyl. Där ska handlingarna ges en identitet. 13
Offentlig eller hemlig Myndigheten är skyldig att lämna ut handlingen om det inte finns skäl att hålla den hemlig Sekretesslagen definierar grunderna Utgångspunkt: så lite sekretess som möjligt Skäl l att hemligstämpla mpla 1. Rikets säkerhet 2. Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och valutapolitik 3. Myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn 4. Intresset för att förebygga och beivra brott 5. Det allmännas ekonomiska intresse 6. Skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden 7.Intresset att bevara djur- eller växtarter Tillgång till allmän n handling? Förtursärende Anonymitet Gratis- endast kopiekostnader 14
Stöd d i fyra lagrum 1. Sekretesslagen Myndighet ska på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndighet i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång Stöd d i fyra lagrum 2. Servicecirkuläret Myndigheten ska med största möjlig skyndsamhet gå allmänheten till mötes. 3. Allmänna verksstadgan Understryker att myndigheten ska hjälpa enskilda Stöd d i fyra lagrum 4. Tryckfrihetsförordningen Offentliga allmänna handlingar ska lämnas ut genast eller så snart det är möjligt om det inte finns betydande hinder Myndigheten ska svara för de tekniska arrangemang som krävs 15
Hemliga uppgifter Blandad handling - en del av handlingen skyddas av sekretess TF 2:12 Kan handlingen ej tillhandahållas utan att sådan del som icke får lämnas ut röjes, skall den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia HEMLIGA HANDLINGAR, forts Avidentifiering Fullmakt Meddelarfrihet Regleras i TF Alla medborgare har rätt att uttala sig i eller för massmedier Anställda inom stat, kommun och landsting får läcka hemliga uppgifter utan att arbetsgivaren får efterforska vem som läckt. Det heter meddelarfrihet inte meddelarskyldighet Myndigheter är dock förbjudna att lägga munkavle - får ej säga att bara chefen får uttala sig. 16
Meddelarfrihet Undantag: 1. Brott mot rikets säkerhet, spioneri, landsförräderi 2. Sjukhussekretessen 3. Tjänstemän får inte lämna ut hemlig handling men får berätta vad som står i den! Meddelarskydd Meddelarskydd= rätten till anonymitet Journalister har tystnadsplikt. Får ej röja en källa som begärt anonymitet http://www.forvaltningskunskap.nu/offentlighetsprincipen/rattfel.swf 17