MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR 2005 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR 2005 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1

I KORTHET SCA Graphic Sundsvall SCA Graphic Sundsvall tillverkar klorfri sulfatmassa, CTMP och absorptionsmaterial vid Östrands massafabrik, samt tidnings- och bestruket papper vid Ortvikens pappersbruk. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCAs affärsområde Skogsindustriprodukter. Affärsområde Skogsindustriprodukter VD Kenneth Eriksson Omsättning 5 600 Mkr Miljöstyrningsverktyg Vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och uppfyller även kraven på EUs förordning om miljöstyrning, EMAS. Våra laboratorier är ackrediterade av SWEDAC att utföra miljöanalyser. Kvalitetsstyrningsverktyg Vårt kvalitetssystem är certifierat enligt ISO 9001. Produkter GraphoNews: tidningspapper. GraphoBright, GraphoBright Extra, GraphoCrystal: förbättrat tidningspapper, används t ex i bilagor i dagstidningar och reklamtryck. GraphoCote, GraphoLux, GraphoMatt: LWC-papper, används främst till tidskrifter och reklamtryck. Celeste, Celeste Strong, Celeste Tissue: sulfatmassa, används bl a i tillverkningen Vår affärsidé av tryck- och kontorspapper samt mjukpapper och hygienprodukter. CTMP Star, CTMP Star Fluff: CTMPmassa, används för att tillverka t ex mjukpapper och vätskekartong. Luna Core, Luna Fluff: högkvalitativt absorptionsmaterial som används t ex i tillverkningen av dambindor. ATT ERBJUDA MARKNADEN ett konkurrenskraftigt sortiment av högkvalitativa pappers- och massaprodukter, framställda med god hänsyn till miljön och baserade på vår lokala fiberresurs. Ortvikens pappersbruk Östrand massafabrik Säljbolag SCA Graphic Sundsvall omfattar Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk Östrands massafabrik Antal anställda 410 Produktionskapacitet, totalt 482 000 ton/år Ortvikens pappersbruk Antal anställda 930 Produktionskapacitet, totalt 850 000 ton/år 2

Bra miljö och god lönsamhet går hand i hand JAG HOPPAS att du som läser denna publikation läser igenom den ordentligt för att på så sätt få insikter i hur viktiga miljöfrågorna är för oss. Att det är så är ganska naturligt, för våra produkter är verkligen en del i den naturliga livscykeln. Självklart är vi glada över de resultat vi årligen uppnått, men vi får aldrig slå oss till ro, aldrig vara nöjda, utan ständigt förbättra oss. Och här är kompetensen hos våra medarbetare en nyckelfråga. En annan viktig del är ekonomin. För om vi inte har en tillfredsställande lönsamhet kommer vi aldrig att orka med att förbättra processer och system och givetvis inte heller att ha råd med den kontinuerliga utbildning och kompetensutveckling som krävs för detta. Det gångna årets miljöresultat har också blivit bra, mycket tack vare den utveckling vi haft av produktiviteten. När våra fabriker går bra och producerar mycket och har få störningar och problem med driften, då blir också belastningen på miljön mindre. Så här har vi under 2005 kunnat förena en positiv utveckling för miljön med förbättrad lönsamhet. ETT EXEMPEL på konkret miljöarbete är vårt samarbete med Sundsvalls kommun där vi genom rökgaskondensering återvinner och levererar energi till fjärrvärmenätet motsvarande uppvärmning av 5 000 villor. Energi som annars gått till kråkorna. Vad gäller inre miljö och säkerhet har vi för många arbetsskador på Ortviken. En skydds- och säkerhetskultur som innebär en säker arbetsmiljö måste vara en av våra grundvärderingar. Vi måste komma till insikt om att våra grundvärderingar kring arbetsmiljön är ett fundament för våra kärnvärden respekt, högklassighet och ansvar. Vi måste bygga upp en säkerhetskultur som innebär att vi kan köra ett pappersbruk utan att någon skadar sig. Vi måste skapa en attityd att arbetsskador är fullständigt oacceptabla och anpassa vårt beteende till detta. Och det här arbetet måste börja i ledningen för att sedan spridas i organisationen. Vi måste alla hjälpas åt, det är vår högst prioriterade arbetsuppgift. PÅ ÖSTRAND kommer vi alltid att jobba med såväl den yttre som den inre miljön. Det är viktiga frågor för oss eftersom en trivsam och säker arbetsmiljö leder till ökad produktivitet och en hög produktivitet behövs för att vi ska utvecklas så att vi får en långsiktig lönsamhet. Att minimera fabrikens påverkan på den yttre miljön är också oerhört viktigt för att vi ska få accept från våra närboende och tillsynsmyndigheterna. När det gäller den yttre miljön har vi de senaste åren genomfört omfattande investeringar. Bland annat har vi satsat på reningsanläggningen för avloppsvatten vilket medfört att vi sänkt utsläppen avsevärt. Vi har också satsat på att ta in vedråvaran med tåg vilket innebär att vi minskat biltransporterna. Vi investerar nu för att minska lukten från fabriken vilket är en mycket viktig faktor för oss eftersom det kanske är den största påverkan från fabriken de närboende känner av. Dessutom investerar vi i att öka säkerheten för den storskaliga kemikaliehantering som vi har på området. Vi måste hela tiden ha ambitionen att förbättra oss. Kenneth Eriksson VD SCA GRAPHIC SUNDSVALL Alvar Andersson PRODUKTIONSDIREKTÖR ORTVIKENS PAPPERSBRUK Ingela Ekebro PRODUKTIONSDIREKTÖR ÖSTRANDS MASSAFABRIK 3

SKOGEN SOM RESURS Med skogen i generna För driftsingenjör Staffan Eriksson är skogen en väsentlig del av livet. Eller kanske tvärtom livet är skogen. Som anställd på Östrands massafabrik, skogsägare, jägare, fiskare och friluftsmänniska blir gränsen däremellan hårfin. 40 TIMMAR I VECKAN, minst, är Staffan Eriksson ansvarig för vedhantering och renseri på Östrands massafabrik. Här ser han till att inkörning av ved och flis är av rätt kvalitet och mängd och används på rätt sätt till rätt produkter. I den egna skogen hjälps hela familjen åt med röjning, huggning och plantsättning. Dessutom är hans största intressen jakt, fiske och friluftsliv. Att skogen sitter i generna är ingen överdrift. Om jag blundar kan jag se min morfar och hans far gå omkring i samma skog som jag och mina barn lekt i. Nu är det barnbarnens tur att gå på upptäcktsfärder. Det är en häftig känsla. Skogen är full av speciella ställen som ger mig ro när jag behöver, säger Staffan. Ett exempel är ett bestånd som morfadern planterade på 1960-talet och tänkte sälja som julgranar. Men det blev inga affärer och idag är skogen, som är planterad på dålig jordbruksmark, en jättefin ungskog. När jag gallrade där för två år sedan skrattade jag inombords åt alla förväxta julgranar. I ROLLEN SOM SKOGSÄGARE kan det göra ont att fälla sin egen skog. De känslomässiga banden är hårt knutna. Miljön förändras. I sin yrkesroll däremot ser Staffan praktiskt och rationellt på skogsbruket. Skogen kan jämföras med potatis, den måste skördas. Lämnas den kvar blir den till slut dålig och skadad. Men det känns naturligtvis bra i Staffans skogsägarhjärta att veta att ett av SCAs viktigaste miljömål är skogsbruk med varsam hand och långsiktigt tänkande. Fröträd, torrträd, öar och skärmar 4

När han inte jobbar eller sköter sin skog är skidbacken ett av Staffan Erikssons favoritställen. mot vattendrag sparas. Stor hän syn tas till den biologiska mångfalden. I sitt lilla perspektiv med 150 hektar skogsmark och en passion för jakt re so ne rar Staffan på liknande sätt. I min skog finns ett hygge från 1950- talet där det inte har växt så myck et eftersom marken är bergig. Frö talla rna står fortfarande kvar. När jag förklarade för Skogs sty rel sen att det är mysigt att gå där och otro ligt vackert när tjädrarna sitter i tal lar na gick dom med på att det får vara som det är, säger han med glimten i ögat. FÖRUTOM JAKT OCH FISKE brinner Staffan för svampplockning och skid åk ning. Som gam mal alpinist lockar svens ka fjällen varje år och via SCAs per so nal stif tel se finns möjlighet att hyra stuga eller följa med på dags re sor. Att över huvud taget erbjuda till gång till skog och mark för sina an ställ da ses som en självklarhet och ut bu det är stort. Jag tror att företaget tjänar på att satsa på och se hela människan. Om arbetsgivaren bryr sig trivs man och stannar kvar. Skog för alla SCA är Europas största privata skogsägare. Vi förvaltar 2,6 miljoner hektar skog en yta lika stor som halva Holland. De träd vi avverkar förädlas till brädor, massa, papper och mycket mer. Vi sköter våra skogar med största hänsyn till fl ora och fauna. Vårt mål är att alla djur- och växtarter som fi nns i våra skogar i dag också ska kunna leva där i framtiden. Våra skogar utgör inte bara basen för vår verksamhet och livsmiljö för skogens djur och växter. De är också en miljö dit människor söker sig för att koppla av, jaga, fi ska, plocka bär och svamp eller bara för att njuta! Därför är våra skogar alltid öppna för allmänheten och i de fl esta fall håller vi även våra skogsbilvägar öppna. Omsorgen om våra anställda är högt prioriterad. Genom att bidra till en meningsfull fritid kan vi motverka ohälsa och sjukskrivningar. Både vid Ortviken och Östrand fi nns motions- och fritidsklubbar som via sina olika sektioner erbjuder en rad olika aktiviteter så som t ex badminton, fotboll, skidåkning och tennis. Klubbarna ger också bidrag till inköp av träningskort. Dessutom ordnas aktiviteter som bland annat fi skedagar och bowlingdag för anställda och deras familjer. Jakt och skytte är en annan hobby som lockar många och det fi nns möjlighet att öva skytte under vår och sommar. Dessutom bedrivs jägarskola och olika studiecirklar efter önskemål. Båda fabrikerna har fritidsstugor för utlåning. Därutöver har alla anställda möjlighet att få hyra stugor och lägenheter genom SCAs Personalstiftelse. Syftet med stiftelsen, som bildades på 50-talet, var att främja de anställdas rekreationsmöjligheter. I dag kan SCA-anställda i Sverige hyra semesterboende på 16 orter spritt över fjäll- och kustområden samt i storstäder som Stockholm, Rom och London. SCAs Sociala Fond ger även bidrag till olika kulturevenemang och fritidsaktiviteter för t ex ett arbetslag. 5

MARKNAD Våra miljö- och kvalitetscertifieringar ger en unik och miljöledande position på marknaden, säger Rolf Johannesson. Miljöhänsyn från skog till kund När miljömedvetandet hos allt fler kunder ökar blir frågorna ett viktigt argument i försäljningsarbetet. Vi kan bidra till ett rent miljösamvete hos våra kunder, konstaterar marknadsdirektör Rolf Johannesson. NÄR DET KOMMER till miljöfrågor är det ganska enkelt för SCA Graphic Sundsvalls marknadsdirektör Rolf Johannesson att blicka in i framtiden. Alla måste göra något. Alla måste ta sitt ansvar. Jag är stolt över våra medvetna värderingar som klart och tydligt pekar ut vårt ansvar, berättar Rolf. Vi var tidigt ute med certifiering och gränssättning och har fått andra att följa efter. Att bibehålla positionen som föregångare när det gäller miljöfrågor är en konkurrensfördel i försäljningsarbetet. Kunderna ska alltid veta att SCA är en leverantör som sätter ribban högt när det gäller miljöarbetet. Ämnet är förstås komplext. Varje steg i varje process inbegriper miljöpåverkande möjligheter och kedjan mellan skog och kund är lång. Vi har tittat på alla länkarna i kedjan och miljöcertifierat alla led, fortsätter Rolf. Från hur vi sköter skogarna till produktionsprocessen och alla transporter. För våra kunder är det tryggt att veta. I TYSKLAND, ENGLAND, HOLLAND och de Skandinaviska länderna är kundernas miljömedvetenhet som störst. Till exempel var det tyska förlaget Springer först ut med att ställa höga miljökrav på sina leverantörer 6

Jag är stolt över våra medvetna värderingar som klart och tydligt pekar ut vårt ansvar VÅRA VÄRDERINGAR DET ÄR INTE VI, utan våra interna och externa kunder, som bedömer kvaliteten på våra varor och tjänster. Därför ska vi alla ständigt sträva efter att ta reda på våra kunders behov och värderingar. Genom att med marginal hålla vad vi lovat kan vi tillfredsställa kraven och förväntningarna och samtidigt mäta oss med den bäste konkurrenten i syfte att ständigt ligga steget före. Vi ska tillverka våra produkter på ett sådant sätt att vi minskar påverkan på miljön och uppfyller kraven på produktsäkerhet och de krav som finns i gällande lagar och bestämmelser. Resurshushållning ska vara en ledande princip i allt vi gör och personalens hälsa och säkerhet ska prioriteras. Arbetet ska bedrivas långsiktigt, en grundförutsättning för det är företagets lönsamhet. Att nå fastställda mål genom ständiga förbättringar och kompetensutveckling av medarbetarna är viktiga delar. och engelska BBC Radio Times TV-bilaga trycker bara på FSC-certifierat papper. Under 2005 ökade också försäljningen av SCAs FSC-certifierade papperskvaliteter med 20 procent jämfört med 2004. Leveransen steg från cirka 45 000 ton till 54 000 ton. Även FSC-certifierad massa, både sulfat och CTMP, är eftertraktad på marknaden och idag är ca 30 procent av försäljningen FSC-certifierade produkter. De senaste åren har efterfrågan på vår massa och vårt papper ökat väsentligt eftersom allt fler kataloger och tidskrifter satsar medvetet på en stark miljöprofil, konstaterar Rolf. SCAs KUNDER kan också ansöka om att få använda FSC-symbolen, något som gör det lättare för konsumenter att göra ett aktivt miljöval. Självklart blir också kundernas krav på oss ett incitament för att vidta åtgärder. Vi kan hjälpa våra kunder till ett rent miljösamvete. Rolf vill gärna slå hål på myten om att miljöarbete bara kostar. Alla certifieringar kräver effektivare hantering och ställer krav på bättre kontroll, vilket i slutänden ger minskade kostnader. Sedan tillkommer förstås den miljömässiga vinsten som aldrig går att värdera i kronor och ören. Vår framgång bygger på vår förmåga att addera värde för våra kunder, här väger miljömedvetenheten tungt. Med hög servicenivå och tillförlitliga produkter i kombination med en konkurrenskraftig prissättning kan vi lyckas tillsammans. Unik kombination ger unik position FSC, TCF, ISO 14001 OCH ISO 9001. Att som SCA samtidigt vara certifierade och godkända enligt dessa miljömärkningar ger en unik och miljöledande position i Europas pappers- och massaindustri. I praktiken innebär det att våra egna miljökrav är hårdare än de krav som myndigheterna ställer. Detta är möjligt tack vare engagerad personal, ett aktivt miljöråd och vårt miljöledningssystem. Delar som tillsammans gör det möjligt att leva efter vår miljöpolicy i det dagliga arbetet. FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell oberoende organisation som tagit fram riktlinjer för ett hållbart nyttjande av världens skogar och Sverige blev först i världen med en nationell standard. FSC är den enda miljömärkningen för ansvarsfullt skötta skogar som godkänns av världens ledande miljöorganisationer. Både Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik har spårbarhetscertifiering, sk Chain of Custody. Det innebär att hela kedjan från skog till trycksak går igenom en ursprungskontroll. SCA är marknadsledande på FSCcertifierat papper och är den tillverkare som kan erbjuda det största sortimentet. Cert. no. SA-COC-1207 www.fsc.org 1996 Forest Stewardship Council TCF (Totally Chlorine Free) betyder att inga kemikalier som innehåller klor används vid vare sig blekning av råmaterial eller produkter. ISO 14001-standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. ISO 9001 är en standard för kvalitetsledning där alla aktiviteter i en organisation påverkar kvaliteten på produkterna. Båda systemen säkerställs genom återkommande intern och extern revision. Dessutom uppfyller våra produkter kraven för Svanen som är det officiella nordiska miljömärket, instiftat av Nordiska Ministerrådet. 7

ORTVIKENS PAPPERSBRUK Reviderade vardagsrutiner Förutom laboratorieingenjör är hon några dagar per år en av SCA Graphic Sundsvalls nitton utbildade internrevisorer. Med verksamhetskartan i hand stämmer Charlotta Lindberg av ledningssystemens olika rutiner med verklighetens processer. Internrevisor Charlotta Lindberg följer upp ledningssystemens olika rutiner. INTERNREVISIONEN varje höst är intressanta veckor för Charlotta Lindberg, i vanliga fall laboratorieingenjör på Ortvikens pappersbruk. Ett intensivt uppdrag där olika delar av verksamheten revideras olika år. Det vi gör är att titta på ledningssystemen i stort och följer våra processer, att det finns i medvetandet hos alla och hur man gör för att jobba mot de fastställda målen. Förberedelsearbetet är omfattande med organisationsgenomgång och faktainläsning för de avdelningar som ska besökas. När det väl blir dags för den faktiska revisionen jobbar revisorerna alltid i par. Dels för att få en bättre diskussion, dels för att man tänker på olika sätt utifrån sin egen kompetens. Jag upplever att vi blir väl mottagna, säger Charlotta. Det är bra att få en genomgång av verksamheten för att kunna ställa in kompassnålen mot ett ännu bättre arbete. Vi är en hjälpande hand och en utbildad kartläsare. Efter besöket sammanställer revisorerna alla uppgifter. I de flesta fall följs ledningssystemens rutiner som de ska, men ibland händer det att arbetet utmynnar i förbättringsförslag. REVISIONEN 2005 var speciell, då det inte var själva verksamheten utan rutinerna för dokumenthantering och arkivering som gicks igenom. Men eftersom spårbarheten är A och O i allt revisionsarbete är metoden densamma det måste gå att härleda en viss vara till en viss kvalitet. Under de tio år som Charlotta varit revisor har hon hunnit skaffa sig en bred bild av företaget och även fått agera revisor på en av SCAs övriga industrier. Dessutom har mitt eget arbete blivit föremål för revision, det är alltid extra spännande med utgångspunkt från min revisorsroll, säger Charlotta. Vattenvårdsföreningen håller koll I SUNDSVALLSBUKTENS VAT TEN VÅRDS FÖR EN ING jobbar SCA Graphic Sundsvall tillsammans med öv ri ga in du stri er, kom mu nen och till syns myn - dig hete rna för att hela ti den kon trol le ra vat ten kva li te ten. Vi vet hur fi sken mår och följer hur bot ten fau nan ut veck las, säger Christer Fält, miljöchef vid Ort vi kens pap pers bruk och för en ing ens ordfö ran de. Vi kan kon sta te ra att påverkan från in du stri er och re nings verk mins kar. Arbetet startade redan i början av 1970-talet men drivs i för en ings form se dan 2000. Syftet är att ver ka för god vat ten vård och att sam ord na insat ser och över vak ning av miljötillståndet. Ett an nat ar be te är att re gist re ra Den fyra mm långa skalbaggen Brychius elevatus är en mycket sällsynt bottenfaunaart som har påträffats vid en provpunkt i Sundsvallsbukten. och do ku men te ra or sa ker till för änd ring ar. Mät ning ar ge nom förs varje år med en mer om fat tan de provomgång vart sjät te år. Nu handlar det mycket om EUs Vat ten di rekti v som börjar få fullt ge nom slag i svensk vattentillståndskontroll, fort sät ter Christer. Här vill vi och myn dig he ter na samverka med när bo en de och övriga med kopp ling till Sunds valls kust vatten om rå de. 8

Miljömålet uppfyllt med råge Att uppfylla ett miljömål med mer än god marginal ger kraft åt fortsatt förbättringsarbete. Värme- och oljeförbrukningen på Ortvikens pappersbruk minskade mer än väntat under 2005. Och framöver kan det bara bli bättre, när den nya energieffektiva rökgaskondenseringen ska värma Sundsvallsborna. ETT AV MILJÖMÅLEN för Ortvikens pappersbruk var tre procents minskning av värmeförbrukningen för perioden 2003-2005 (jämfört med basåret 2001). Med facit i hand visar utfallet en minskning på hela 9,5 procent. Även oljeförbrukningen har reducerats avsevärt. Det är en mängd olika åtgärder som har lett fram till de stora förbättringarna på energisidan, förklarar Christer Fält, miljöchef. En av åtgärderna är förbättrad återvinning av värme. Genom att investera i ångomformare där ånga från massaproduktionen omvandlas från spill till färskånga kan den återanvändas för att torka papper. Nu ser vi också effekterna av vår investering i biologisk rening, fortsätter Christer. Bioslammet minskar och eftersom avvattningen är svår ger mindre bioslam ett torrare bränsle. Optimeringsprogram för en av de fem pannorna och certifieringsutbildning för 17 pannmaskinister har också bidragit till den minskade energianvändningen något som både får miljömässiga fördelar och på sikt sparar miljoner kronor. UNDER 2005 har byggnationen av rökgaskondensering för brukets två största biobränslepannor planerats. Rent tekniskt innebär det att energi tas ut ur den fuktiga delen av rökgaserna från biobränsle. Investeringen motsvarar 50 miljoner kronor och montaget av huvudutrustningen började i november. När rökgaskondenseringen tas i drift förväntas energieffektiviteten öka ytterligare och värme därifrån ska levereras till Sundsvalls kommuns fjärrvärmenät. Det utifrån mest synliga är den nya skorstenen i stål som rests och förändrar pappersbrukets siluett, konstaterar Christer Fält. Ortviken året i korthet PRODUKTIONEN har under 2005 uppgått till 790 000 ton, vilket innebär en ökning jämfört med 2004. Aldrig tidigare har så mycket papper producerats. Utsläppsnivåerna till vatten har ökat medan vattenförbrukningen, oljeförbrukningen och koldioxidutsläpp har reducerats avsevärt. Bullermätningar visar att bullersituationen är fortsatt bra. Mängden avfall till deponi har ytterligare minskats. Tack vare ett flertal effektiva åtgärder har förbrukningstal och utsläpp på energisidan reducerats. Under året har det biologiska försteget i avloppsvattenreningen trimmats in. Arbetet har inneburit en del tekniska problem som orsakat tillfälliga överskridanden av riktvärden när det gäller utsläpp till vatten. Ett mindre antal påpekanden från närboende har inkommit under året. Dessa har rört tillfälliga buller- och stoftstörningar. Samtliga synpunkter utreds och åtgärdas samt kommuniceras med Sundsvalls kommuns miljökontor och i förekommande fall med den som framfört påpekandet. Den nya rökgaskondenseringen vid Ortviken medför att bruket utökats med en tredje skorsten. Här sker det sista lyftet av den drygt 90 meter höga skorstenen. I vanlig ordning har fabriken haft samråd och fortlöpande kontakt med tillsynsmyndigheten under året. 9

ÖSTRANDS MASSAFABRIK Lasse Hallström är skyddsombud med tillträde till sodapannan. Nya sodapannan ett säkert projekt Östrands nya sodapanna har tagit form under 2005. Investeringen uppgår till 1,6 miljarder och 350 personer är involverade i bygget som beräknas vara klart i oktober 2006. Ett stort projekt som omgärdas av skydds- och säkerhetstänkande in i minsta detalj. EN GRÖN MARKERING på Lasse Hallströms hjälm visar att han har access till sodapannan. Ett bygge som kommer att öka produktionskapaciteten till 575 000 ton per år. Som säkerhetsansvarig för projektet ser Lasse till att alla skyddsrutiner fungerar i samspel med den finska huvudentreprenören och deras underentreprenörer. Det är ca 350 personer som bara jobbar med sodapannan, berättar Lasse. 75 procent av dessa är tjecker, slovaker, polacker och finländare som inte förstår svenska, så det gör situationen lite mer komplicerad. Eftersom engelska inte heller är riktigt gångbart blir det ett pusslande med personer som kan tolka och översätta information och rutiner. Men då pro- jektledarna hela tiden ligger steget före i tidsplanen och har säkerhetstänkandet i ryggmärgen finns utrymme för information på flera språk. Hittills har vi inte haft några allvarliga olyckor i projektet, fortsätter Lasse. Dialogen mellan de inblandade är bra och ingen tummar på säkerheten en effekt av att frågorna fanns med redan i upphandlingsskedet. Vad som gäller för entreprenörerna finns med redan från början, till exempel att de ska ha egna lås för säkerhetsbrytare. Allt för att undvika missförstånd. EN FÖRDEL i en nybyggnation är att det finns alla möjligheter att bygga in säkerhet i lokalen. Istället för att behöva utgå från befintliga väggar och tak kan logistik och skyddsfunktioner styra mer. Sedan ser vi gärna att huvudentreprenören väljer att samarbeta med de leverantörer vi har avtal med. Det underlättar säkerhetsarbetet eftersom de redan kan våra rutiner. Under byggtiden är det just huvudentreprenören för sodapannan som har samordnat ansvar för åtgärd och skydd mot ohälsa och olycksfall på arbetsstället. För övriga delprojekt ansvarar Östrand. Eftersom jag fått förmånen att vara med från start kommer jag att ha järnkoll, säger Lasse. Viktiga erfarenheter som jag tar med till min ordinarie roll som arbetsställets huvudskyddsombud på Östrand. 10

Virkeståg skonar miljön Det gamla industrispåret har rivits upp och ersatts av ett nytt. Under 2005 har virkestågen rullat in på Östrand med en lastkapacitet motsvararande 300 lastbilstransporter varje vecka. En klar miljövinst och effektivare arbete är några av fördelarna. PÅ ÖSTRANDS NYA INDUSTRISPÅR rullar två fullastade virkeståg med rundved in varje vardag, helgdagar sjunger det i skenorna en gång per dag. Varje tåg är lastat med 1 100 m 3 f (kubikmeter fast mått) vilket motsvarar kapaciteten hos 25 lastbilar. Så istället för att virket kommer med lastbil från omlastningen på Tövaterminalen, går nu tågen direkt till Östrand från virkesterminalerna i Hoting, Krokom, Bensjö och Östavall. Virkestågen ersätter 300 lastbilstransporter varje vecka, sammanfattar Staffan Eriksson, driftingenjör på Östrands massafabrik. En investering på 18 miljoner kronor som tack vare minskade kostnader enkelt kan räknas hem på några år. Dessutom finns också stora miljömässiga vinster med i beräkningen. Det är många mil på väg varje år som vi slipper belasta miljön med. Efter ett år med virkestågen i full gång kan Staffan konstatera att även logistiken kring vedhanteringen fått ett rejält lyft. Nu kommer huvuddelen av vedflödet in på exakta tider och eftersom massafabriken gör av med kring 3 900 m 3 f per dygn är det ett stort lyft för planeringen. Alla som jobbar med lossningen av massaveden tycker att det går lättare nu. Säkerheten har också ökat eftersom det inte är några lastbilschaufförer i farten som kan vara i vägen och orsaka olyckor. Virkestågen till Östrand ersätter 300 lastbilstransporter per vecka och innebär att logistiken kring vedflödet förbättrats avsevärt. Östrand året i korthet PRODUKTIONEN 2005 uppgick till knappt 474 000 ton massa. Aldrig tidigare har så stor mängd CTMP- och sulfatmassa producerats detta trots byggandet av nya sodapannan och turbinen. I oktober inträffade ett utsläpp av lut. Orsaken var att kylningen av tunnlut inte fungerade och detta ledde till överkokning av blandlut som gick ut i dag- och kylvattnet. Utsläppet orsakade endast en lokal ph-höjning i recipienten och några miljöskadliga effekter uppstod inte. Bioreningen fick ställas av under en knapp vecka i november. Detta gjordes för att komma åt problemet med utflöde av bärare. Ett trasigt galler reparerades och nu hålls bärarna på plats. Vid uppstarten efter höstens underhållsstopp kom stoft ut från mesabränneriet, vilket ledde till ett antal nedsmutsade bilar. För att öka värmevärdet på bränslet har vi installerat en barkpress så att torrhalten till barkpannan blir högre. Överskottsslammet från den biologiska reningen förs till sodapannan för förbränning. En fackla som gör det möjligt att förbränna illaluktande starkgaser har också installerats. Soltorkning och återvinning av avfall från Merlotippen har fortsatt under året vilket sedan används som bränsle. 11

KRISHANTERING En katalysator för känslor och tankar Han ville ha mig till det här, då får han skylla sig själv, förklarar Maria Scharffenberg och pekar uppåt när hon får frågan varför hon blev präst. Samtidigt skrattar hon gott och rättar till kragen den som funnits i garderoben sedan prästvigningen i juni 1997. Idag är hon komminister i Sköns församling och tillika företagspräst på SCA Graphic Sundsvall. ATT VARA FÖRETAGSPRÄST är ett nygammalt sätt att jobba. På 1600- och 1700-talet fanns kyrkan mitt i byn och prästen var en del av vardagen. Idag när samhället ser annorlunda ut har just fenomenet företagspräst blivit ett vanligt arbetssätt inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att missionera och springa runt med bibeln i högsta hugg. Det handlar om att finnas i människors liv på ett naturligt sätt, konstaterar Maria. Hon är också noga med att påpeka att företagsprästen är helt fristående från företaget. Det är Svenska kyrkan som erbjuder tjänsten och står för kostnaderna. Alla ska kunna lita på mig till 100 procent, att jag inte är köpt av företaget, säger Maria. Sedan är det en rättvisetanke också, det ska inte vara en fråga om att ha råd eller inte. Arbetet som företagspräst vilar på tre ben. Den första och största delen är att skapa individuell kontakt, Maria kallar det för att drälla runt. Själv är hon på plats en dag per vecka. Det var svårt att hitta i början, men efter ett tag lär man sig var fikarummen ligger och när det är kafferast. Man gör sig bekant, pratar med folk, dom lär känna mig och ser att jag också bara är en vanlig människa. Funderingarna som finns hos de SCAanställda är en mix mellan jobb och privat. Mår du inte bra hemma, fungerar jobbet sämre. Och vice versa. Jag får väldigt mycket glada samtal också, någon kan ha friat till sin flickvän och undrar över hur man gör sen. En viktig regel för Maria är att inte vara den som tar upp religionsämnet. Förr eller senare kommer diskussionen ändå. Och ju mer hon lär känna arbetsplatsen desto mer prat blir det om kyrka och religion. En sak är i alla fall säker, skrattar hon, jag vet aldrig vad som kommer att hända när jag går in genom grindarna. Men jag är alltid stärkt och uppfylld när jag går ut igen. DEN ANDRA DELEN handlar om utbildningsinsatser i mellanmänskliga relationer. Till exempel kan företagsprästen leda en etikdiskussion på arbetsplatsträffen. Det kan handla om både små och stora frågor till att resonera om hur man bemöter en arbetskompis som får ett dödsfall i familjen. En bieffekt är att det blir legitimt att prata om känslor när jag är med. Samtalen kommer igång, även i fikarummet, och fortsätter efter jag gått. Jag tror att min närvaro fungerar som en katalysator för de innersta tankarna. Tredje benet i arbetet handlar om att finnas till hands när något händer, att vara en naturlig del i en krissituation som till exempel en arbetsplatsolycka. Förutom att lyssna på alla drabbade kan prästen vara ett stöd till chef och ledningsgrupp. En fördel är också att tillhöra Svenska kyrkans stora organisation. Vi kan spänna ett större nät än företaget och ta ett steg utanför. Om det till exempel inträffar ett dödsfall kan jag ringa in en annan präst som snabbt kan finnas där för anhöriga och vänner, förklarar Maria. PÅ SCA GRAPHIC SUNDSVALL finns idag en policy att följa om en anställd dör. Bland annat hålls en minnesstund på arbetsplatsen för arbetskamraterna. Nedskrivna riktlinjer är ett oerhört stöd för närmaste chef. Att veta vad som ska göras ger trygghet i en jobbig situation. De tre benen i all ära men det viktigaste verktyget och den största tillgången i arbetet är förtroende. Något som Maria är oerhört rädd om och värnar. Tystnadsplikten är absolut. Visst kan jag påpeka allmänna saker till företagsledning och chefer, men när någon berättar något för mig stannar det mellan oss. 12

Ökat fokus på säkerhet DET SOM INTE FÅR HÄNDA HÄNDER. I november 2005 inträffade en tragisk dödsolycka på Östrands massafabrik, detta trots ett både gediget och högt prioriterat skydds- och säkerhetsarbete. Olyckan ger en ännu större anledning att sätta säkerheten framför allt annat. För att ytterligare öka fokus på säkerhetsfrågor har produktionsledningen vid Östrand utsett 2006 till Säkerhetens År. Avstamp blev en temadag om Säkerhetskultur i december 2005. Tekniker, chefer och huvudskyddsombud träffades och dagen resulterade i en lista på fokusområden där förbättringar utifrån konkreta handlingsplaner ska göras. Det handlar bland annat om skyddsutrustning, att förbättra kommunikationen i skyddsfrågor, skapa bättre rutiner för att sprida nya lagar, avtal och händelser inom branschen samt ha gemensamma rutiner för riskbedömningar. Att likrikta säkerhetsarbetet över hela fabriken är en viktig prioritering om alla gör på samma sätt blir det lättare att jobba. Även på Ortviken har skydds- och säkerhetsfrågor hamnat ännu mer i rampljuset. Under devisen Arbeta Säkert har en bred dialog förts kring risker och olycksfall där de flesta anställda vid teknik- och produktionsavdelningarna har deltagit. Gemensamt för båda arbetsplatserna är att skydd och säkerhet alltid har högsta prioritet och att en säker fabrik är allas ansvar. 13

SKYDD OCH SÄKERHET Lång väg till nollvision Skyltar i all ära. Det svåra är att förändra attityderna. Under de senaste åren har antalet ar bets ska dor inom SCA Graphic Sunds vall le gat högt. För skydds chef Jan Wa lus zew ski handlar det om att ta kraft tag och fl ytta fram po si tio ner na. Vi måste se till att säkerhetstänkandet sitter i rygg mär gen hos alla. Normen måste vara att tänka efter före. ENLIGT ARBETSMILJÖVERKET är det dubbelt så stor risk att råka ut för all var - li ga ska dor om du jobbar inom papp ersoch massaindustrin jämfört med att vara polis. En tunnplåtslagare skadar sig min dre än en processoperatör, trots att ut satt he ten är tämligen lika. Det är klart att vi måste ta rejäla tag när det gäller säkerhetsfrågorna, sä ger skyddschef Jan Waluszewski. Nor men måste vara att tänka efter före. Att flytta fram positionerna ingår i stra te gin. Praktiskt handlar det om att få bättre kunskap om varför skador sker, att öka tillbudsrapporteringen, arbeta med riskanalyser och at ti tyd för änd ring ar. Ett arbete som pågått länge men som kommer att intensifieras. Jag brukar jämföra med att ta på bil bäl tet och samtidigt kolla att even tu el la barn i bilen sitter fastspända. Nå got som de allra flesta gör re flex mäs sigt. Sä ker hets - frå gor na måste gå från att vara pri o ri te ra de till ett helt naturligt tän kan de hos alla. LISA (lokalt informationssystem om arbets ska dor) är ett bra verk tyg som finns både på Östrand och Ort vi ken. Här ska 14

Östrand mål och måluppföljning arbetsmiljö alla små och stora till bud rapporteras, åtgärdas och avslutas. Systemet är helt transparent och ligger öppet för alla på intranätet, fortsätter Jan. Allt som rapporteras gås igenom enligt samma rutin oavsett om det handlar om ordningsfrågor som oljespill och slang ar på golvet eller allvarligare till bud som brist i rutiner för Bryt och Lås (att all energi till en maskin bryts innan ett underhållsarbete görs). Ökningen av anmälda tillbud är bra, men kan bli bättre. Vi lär oss av vad som hänt och kan vidta åtgärder för att förhin dra allvarliga olyckor. MÅLSÄTTNINGEN för Bryt och Lås (att all energi till en maskin bryts innan ett un der - hålls ar be te görs) var att 100 procent av inspekterade drifter skulle vara låsta enligt de rutiner som gäller fl era stick prov skont rol ler visade att så var ock så fallet. Under 2006 fortsätter arbetet med att utveckla modellen för själva lås ning en. Arbetsrutiner och system för skydds- och sä ker hets ar be te reviderades under 2005. En styrgrupp bildades och sju möten genom för des. I december hölls stor mö te för pro duk tio nens chefer och in gen jö rer där prioriterade områden togs fram. Att ta fram en förnyad sam man hål lan de rutin för hur riskanalysdirektiv ef ter levs har varit pri o ri te rat. Under 2005 är en pilotrutin körd Ortviken mål och måluppföljning arbetsmiljö i Kausticeringsavdelningen, en standard för fabriken är utformad och arbetet har påbörjats i alla block. En rollspelsövning där syftet var att gå igenom, träna och kontrollera ka ta strof ru tine rna för större kemikalieolyckor har genomförts av pro duk tions led nings styr kan. Varje chef har genomfört minst fyra ar bets plats - träf far under året. Mål för 2006 2006 utnämns till säkerhetens år. Ett fl ertal aktiviteter ska genomföras för att höja skydds- och säkerhetsmedvetandet på Östrand. STANDARD MÅSTE VARA att arbetet alltid ska vara säkert även om riskerna är minimala. Att acceptera arbetsskador är uteslutet, även om det är en bit kvar till noll vi sio nen. Att förmå alla att tänka själva och sam ti digt skapa bra rutiner för att job ba systematiskt med säkerhet är en bra bör jan. Vi vet att stora be te en de för - änd ring ar inte görs över en natt, men nu borde väckarklockan ringa högt hos alla som jobbar här. MÅLET att ha färre än 12 olycksfall med sjukfrånvaro och minst 300 rapporterade, åtgärdade och avslutade tillbud har inte kunnat hållas. 22 olycksfall och 240 rapporterade tillbud gör att vi måste fortsätta ägna stor uppmärksamhet åt säkerhetsfrågor. En jämförelse med övriga massa- och pappersbruk i Sverige visar dock att såväl Östrand som Ortviken ligger under det genomsnittliga antalet arbetsskador per 100 anställda. Ortviken och Östrand har tillsammans knappt två arbetsskador per 100 anställda medans genomsnittet i branschen de senaste åren legat kring tre arbetsskador per 100 anställda. Attitydarbetet Arbeta säkert har genomförts under året och kom mer att fortsätta under 2006. Revidering pågår för att förbättra och tydliggöra Bryt och Lås-rutinen. Satsningen på truckbrandskydd har fort satt i form av utbildning av förare och tekniskt skydd. Större delen av alla truck ar och trak to rer har försetts med ett sprinklersystem för brandskydd och de fl esta förare har ut bil dats, vilket mot sva rar ca 85 procent av behovet. Arbetsmiljöutbildningar för ombuden i varje arbetslag har fortsatt och under året har 102 personer genomfört ut bild ning en. Rutinerna kring LISA (lokalt in for ma tions sys tem om arbetsskador) har trim mats in och nu fungerar systemet som planerat. Mål för 2006 Maximalt 12 arbetsskador med sjuk skriv ning. Arbeta vidare med attityder, påverkan och inställning till skydd och säkerhet. Genomföra riktade ronder med tema ergonomi, tunga lyft och ar bets ställ ning ar. Införa den reviderade instruktionen för Bryt och Lås. En sats ning görs även på förebyggande och häl s o stöd jan de aktiviteter. Om legionella I BÖRJAN AV SOMMAREN 2005 hittades för höj da halter av le gi o- n el la bak te rier i re nings an lägg ninga rna på Ortviken och Öst rand. Mät ninga rna var en del av en stör re ut red ning som genomfördes av branschorganisationen Skogs in du strie rna och Smitt skydds in sti tu tet. På 27 av 40 pappersbruk och mas sa fa bri ker som har biorening förekom le gi on el la bak te rier. På Ortviken och Östrand vidtogs en rad olika åtgärder för att be grän sa och för hin dra spridningen. Nya prov tag ning ar vid Ort vi ken visade se dan att bakterien inte längre gick att hitta, medan Öst rand fort fa ran de hade måttligt för höj da hal ter. Vi har utarbetat ett mät- och kon troll pro gram för båda bruken, för kla rar skydds chef Jan Waluszewski. Det inne bär kvartalsvis provtag ning i kyltornen och av slam i bio ren ing en. Mätningarna är kopplade till en ak tions plan med åtgärder i form av bl a ren gö ring. Dessutom är det för sik tig hets prin ci pen som gäl ler, dvs när system öppnas för un der håll eller renspolning och där det skvät ter och stänker ska and nings skydd an vän das. Legionellabakterien förekommer i prak tiskt taget alla vat ten mil jö er. Tillväxt av bakterien kan ske i stil la stå en de vatten vid tem pe ra tu rer mellan 30 och 40 grader. Enligt Smitt skydds in sti tu tet behöver man i regel an das in bakterien och sam ti digt ha någon ned sätt ning av immun för sva ret för att bli sjuk. 15

RISKANALYS Riskanalys är att tänka efter före Tuffa krav på lönsamhet och produktionseffektivitet till trots. Inget ton massa eller papper i världen är värt ett riskfyllt arbete. Både på Östrand och Ortviken pågår ett omfattande säkerhetsarbete med riskanalyser och riskbedömningar. Allt för att förebygga olyckor och sjukskrivningar. SEDAN ETT ÅR TILLBAKA jobbar Sixten Byström på Östrand enbart med skydd och säkerhet. Som huvudskyddsombud vid produktionsavdelningen Lut och Kraft är han en av dem som leder det omfattande arbetet med riskbedömningar och åtgärdsplaner. Vi går igenom allt från yttre påverkan som blixtnedslag, storm och sabotage till detaljer som dålig belysning där vi lätt kan göra åtgärder. I bedömningsarbetet är det bara fantasin som sätter gränser och det gäller att bena ut allt som kan hända. En temadag om skydd och säkerhet i december kom fram med konkreta handlingsplaner och förslag på förbättringsområden. Struk- tur är viktigt och här finns stöd i interna ärendehanteringssystem och rutiner för hur arbetet ska genomföras. Vi gör en konsekvensbedömning och betygsätter från ett till fem risken för personskador i varje moment och sannolikheten att de kan inträffa, förklarar Sixten. Utifrån det går vi igenom alla skyddsåtgärder. DOKUMENTET som kommer fram ska sedan ut på remiss till alla dem som jobbar med momentet för att alla ska kunna tillföra synpunkter och kompletteringar. Under de senaste åren har medvetenheten om säkerhetsfrågor ökat, nu tas det på allvar av alla som jobbar. Även benägenheten att rapportera 16

Arbetet på och kring Ortvikens traverser har varit föremål för riskanalys. Sören Forslund och Jörgen Karlsson intygar samstämmigt att arbetet gett många aha-upplevelser. tillbud har fått ett uppsving. Förståelsen för att rapporteringen hänger ihop med det förebyggande arbetet har ökat. Tillbudsrapporteringen gör att det ibland är ganska enkelt att bygga bort risken. Vi hade en incident med en entreprenör som kapade fel ledning under projekttiden för nya avsaltningslinjen, berättar Sixten. Istället för tryckluftsledningen satte han rondellen i lutledningen och brände sig. Nu finns det rutiner för hur ledningar ska vara märkta och det är svårare att göra fel. Som överallt annars måste självklart den mänskliga faktorn tas med i beräkningen. En punkt i riskbedömningsprotokollet heter också mänsklig felhandling. Botemedlet mot detta är utbildning, driftsinstruktioner och det interna informationssystemet där allt kring skydd och säkerhet finns samlat. En enkel rutin är att om risk föreligger går en riskinventering ut samtidigt som arbetsordern. Denna gås igenom och signeras tillsammans av ansvarig och den som ska utföra arbetet. Att tänka till innan är ett bra sätt att hålla nere tillbud och olycksfall. PÅ ORTVIKEN har det under 2005 förts en bred dialog med de flesta anställda vid produktions- och teknikavdelningarna kring risker och olycksfall. El- och styravdelningen har tagit säkerhetsarbetet på största allvar. Avdelningschef Sören Forslund och teknikerna Jörgen Karlsson och Åke Nygren har varit med i arbetet från början. Det här är en helt ny värld för oss. Ahaupplevelserna har varit många under arbetets gång, konstaterar de samstämmigt. Nyckeln till det framgångsrika skyddoch säkerhetsarbetet har varit att ta in en fristående konsult som är professionell på området. Hans ögon har varit väldigt värdefulla. När vi gick tillsammans ute i arbetsmiljön såg vi plötsligt alla risker som bara varit rutin för oss, förklarar Åke Nygren. Ett exempel är jobb på traverserna som kan orsaka svåra fallskador. Säkerhetsselar finns och används, men hur gör man för att ta sig ned om man faller. Frågorna resulterade i en handfast fallskyddsutbildning i regi av Räddningstjänsten. Alla som jobbar med traversen har fått öva fall och i skarpt läge handlar det om 20 minuter innan situationen blir allvarlig för den som hänger i luften. Alla måste veta vad man ska göra om en fallolycka inträffar, konstaterar Sören. Nu har vi som rutin att öva en eller två gånger per år. Ibland är det enkla åtgärder som gör att säkerheten förbättras. Där inte själva jobbet i sig är riskfyllt utan kanske de kemikalier man hanterar, handlar det bara om uppmaning att följa instruktionerna. Skyltar och instruktioner är nog så viktiga, menar Jörgen Karlsson. Att genom skyltning bli uppmärksammad på klämrisk och låg takhöjd gör att man tänker sig för innan. DOKUMENTET SOM TAGITS FRAM för El- och styravdelningen innehåller hittills riskanalyser för 18 olika moment i jobbet. Innehållet är samlat i en pärm som är ett levande arbetsmaterial och regelbundet föremål för revidering. Målsättningen är att de som varit mest aktiva i den här omgången leder revideringsarbetet bland de andra. På så sätt får vi fler engagerade, säger Sören. För utmaningen är här, liksom på Östrand, att få samtliga att förstå allvaret och ändra attityd. Alla måste prata om det, inte bara chefer och förmän. Arbetskamrater emellan måste påminna och driva på varandra till bättre säkerhet. Var och en är skyldig att bidra till den gemensamma säkerheten. Bara under de senaste åren har medvetenheten om säkerhetsfrågor ökat, nu tas det på allvar av alla som jobbar. SIXTEN BYSTRÖM ARBETSSKADORNA ÖKAR UNDER 2005 var det fler personer som skadade sig än 2004. På Ortviken inträffade 22 arbetsskador med minst en dags frånvaro, på Östrand sju. I dagar räknat motsvarar skadorna sammanlagt nästan ett års frånvaro. Skador utan sjukfrånvaro var 138 på Ortviken och 36 på Östrand också det en ökning jämfört med 2004. Tillsammans rapporterades också 289 tillbud. Vad ökningen beror på är svårt att peka ut, en mängd faktorer kan ligga bakom. Vid en snabb genomgång av inträffade incidenter på Ortviken konstateras att arbetsmetoder ligger bakom nästan hälften. Tekniska orsaker är en annan betydande faktor. Men även enklare orsaker som ouppmärksamhet, dålig ordning och städning samt ej följda instruktioner är upphov till såväl skador som tillbud. Att förändra attityden till skydd- och säkerhetsarbete är den största utmaningen för att vända arbetsskadetrenden. Här pågår nu ett omfattande arbete med att medvetandegöra problemen och få alla som jobbar att tänka efter före. 17

ENERGI Den nya sodapannan innebär att vi kommer att generera mer elektricitet JENS OLSSON Jens Olsson i utbildningstagen. Att se till att alla blir energimedvetna ingår i energisamordnarens roll. Effektivare energi ett hett ämne Energi är miljö, men också ekonomi. Som energiintensiv industri gäller det att hela tiden minska energianvändningen. Här är energiledningssystemet ett viktigt verktyg och dessutom lagstadgat för att få energiskattereduktion. Möt energisamordnarna som deltar i det praktiska arbetet. UNDER HÖSTEN 2005 har arbetet med energikartläggningen inför certifieringen i januari 2006 pågått för fullt. Energiledningssystemet handlar om, precis som system för kvalitet och miljö, att jobba med ständiga förbättringar inom energiområdet. Vi har gjort en genomgång av energikonsumtionen och hur vi kan påverka användningen, berättar Jens Olsson, energisamordnare på Östrands massafabrik. Nästa steg handlar om förändringar kopplat till de ombyggnationer och investeringar som behöver göras. Ett nytt projekt till följd av kartläggningen är pumpoptimering, det vill säga hur pumparna kan styras på olika vis för att bli mer effektiva och minska energiförbrukningen. En annan utmaning är att försöka återvinna så mycket energi som möjligt. Den nya sodapannan innebär att vi kommer att generera mer elektricitet med hjälp av mottryckskraftturbinen, fortsätter Jens. Samtidigt kommer vi att utöka värmeväxling av energirika flöden i blekeriet då bidraget på sekundärvärmesidan från den nya sodapannan är lägre. Tillsammans med en styrgrupp ser Jens till att energifrågorna blir en del i det dagliga arbetet. Energimålen för 2006 kommer att brytas ned på de tre olika produktionsblocken som i sin tur får ta fram handlingsplaner för energieffektivisering för just sin verksamhet. Och frågorna har fått ett bra gensvar bland de anställda. Det är ett aktuellt ämne, även på hemmaplan blir vi mer och mer medveten om energifrågorna eftersom vi till exempel kan välja elbolag, konstaterar Jens. PÅ ORTVIKENS PAPPERSBRUK har energiledningsgruppen bestående av Christer Fält, Kristina Enander, Solveig Eriks- 18

Små insatser kan ge stora besparingar. Tomas Söderlund och Bjarne Öberg samarbetar för att spara energi. son och Bjarne Öberg tillsammans med projektledaren för ESAVE, Tomas Söderlund, fått allt på plats inför certifieringen av energiledningssystemet. Under hösten 2005 har de sett till att alla chefer och arbetsledare utbildats i systemet och vad det innebär. Även inköps-, anläggningsoch elavdelningarna har fått en speciell genomgång av vad som gäller vid projektering, inköp och mätning. Vi har haft en kort startsträcka tack vare att vi sedan 2002 jobbat hårt med det interna energisparprogrammet ESAVE, konstaterar Bjarne. Kartläggningen och analysen av energianvändningen var till stor del redan gjord sedan tidigare genom ESAVEprojektet och nu går det mesta ut på att rapportera energisparprojekt till statens energimyndighet (STEM). Hittills är besparingen av termisk energi 148 GWh/år och besparingen av elenergi 18 GWh/år. Bara genom att åtgärda pumpar med låg verkningsgrad och stora underhållsproblem har vi sparat ca 7 GWh per år. Det motsvarar 400 normalvillors elförbrukning på årsbasis, berättar Tomas. Dessutom visar en ny utredning att vi kan spara minst lika mycket till enbart på pumpar. Målet att öka verkningsgraden ska brytas ned på avdelningsnivå så att alla kan bidra till helheten. Alla måste tänka rätt, spårbarheten på energibedömningen måste finnas med hela tiden. Att jobba blocköverskridande är nödvändigt. Det som är spännande med energi är att det binder ihop hela verksamheten. Utmaningen är att väga för- och nackdelar mot varandra i syfte att använda så lite energi som möjligt utan att rucka på kvaliteten, säger Bjarne. Energimyndighetens program för energieffektivisering INDUSTRIER ANSLUTNA TILL PFE, Energimyndighetens program för energieffektivisering i energiintensiv industri, får en skattereduktion på el, (0,5 öre/kwh), under förutsättning att energiledningssystem (ELS) införs och efterlevs samt att energisparprojekt genomförs. Syftet med PFE är att öka effektiviteten av energianvändning i tillverkningsindustrin med fokus på elkraft. Programmet vänder sig till energiintensiva företag som använder el i tillverkningsprocessen. SCA Graphic Sundsvall har ansökt om och blivit godkända att delta med Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik och förbättringsåtgärderna redovisas som en enhet. När ett företag deltagit i PFE i två år, (juli 2006), är det dags att lämna in den första redovisningen till Energimyndigheten för att visa hur programkraven uppfyllts. Efter två år ska företaget ha genomfört kartläggning och analys av energianvändningen, identifierat eleffektiviserande åtgärder och infört ett certifierat energiledningssystem. Programmet löper åtminstone fram till juli 2009, då energimyndigheten gör en uppföljning. ESAVE sparar miljoner ETT ANNAT FORUM för energifrågor är SCA-koncernens energisparprogram ESAVE. Här kan praktisk kunskap spridas mellan bruken och erfarenheter delas, 40 anläggningar över hela världen deltar i programmet som startade 2002. Ett flertal aktiviteter ingår allt från förbättring av energiåtervinning till förprojektering vid nya maskininvesteringar. Ortvikens pappersbruk är en av de industrier som nått toppresultat inom energisparprogrammet. Framgångarna kommer främst genom installationer av värmeväxlare och förbättrad återvinning av ånga. 19

MILJÖMÅL Miljömålen både högt och brett värderade Miljöbalken, tillståndsmyndigheterna och miljöledningssystemet är faktorer som alla påverkar SCA Graphic Sundsvalls miljömål. De ständiga förbättringar som krävs behöver kunna härledas till den faktiska miljöpåverkan som finns. Ett arbetssätt som går under benämningen miljöaspektvärdering. FÖRUTOM DE VILLKOR som tillståndsmyndigheterna sätter görs varje år en miljöaspektvärdering som grund för de egna miljömålen. Här vävs även de nationella och regionala miljömålen in tillsammans med frekvensen av klagomål från närboende och kommunicerade synpunkter med kommunen. Miljöaspektvärderingen visar vilken påverkan vi faktiskt har på omgivningen och hur den förändras genom åren. Den blir en bra urvalsprocess för de miljömål som vi pekar ut som högst prioriterade, förklarar Roine Morin, miljöchef SCA Graphic Sundsvall. Värderingen innehåller fyra olika delar: samhällets mål, egen kunskap, resurshushållning och kommunicerande synpunkter. Vi får en objektiv uppfattning av miljöpåverkan men med inslag av egna erfarenheter, fortsätter Roine. Varje miljöstörande företeelse och ämne, som till exempel utsläpp till luft av svaveldioxid, gås igenom och poängbedöms inom varje del. Poängen slås samman till ett resultat där de poster som får tre poäng eller mer räknas som betydande. Därmed blir de också föremål för ledningens prioritering i miljömålsarbetet. Om till exempel lukten ständigt får höga poäng är det klart att vi ska vidta åtgärder för att det ska bli bättre, då formuleras det också till ett miljömål, avslutar Roine. Miljöaspektvärdering verktyg för prioritering Här visas en del av resultatet av miljöaspektvärderingen på Östrands massafabrik. De poster i stapeldiagrammet som får tre poäng eller mer räknas som betydande och blir därmed också föremål för ledningens prioritering i miljömålsarbetet. SÅ HÄR GÅR BEDÖMNINGEN INOM DE FYRA DELARNA TILL: LUKTGASER är det som i värderingen för 2005 fått högsta poängen och därmed har den största miljöpåverkan. Här går det aldrig att komma ned till noll eftersom det finns ett regionalt mål som säger att lukt i omgivningen är prioriterat. Således ger delen Samhällets mål två poäng. Inom delen Egen kunskap får luktgaser två poäng då det förvisso är en sanitär olägenhet men inte leder till allvarliga miljöproblem. Från området Resurshushållning kommer två poäng eftersom det var mer utsläpp än förväntat från flisfickan och sodapannan. Kommunicerande synpunkter ger tre poäng eftersom fler än tio klagomål från allmänheten har inkommit under året. Samhällets mål är den långsiktiga delen där det lokala och globala vägs ihop. Regionala mål går före nationella. 2 poäng Lokalt/regional mål finns, 1 poäng Nationellt mål finns, 0 poäng Inget mål finns. Egen kunskap är delen där miljöpåverkan bedöms utifrån känd kunskap, egen forskning och miljöutredningar. 3 poäng Hög miljöpåverkan, 2 poäng Medel, 1 poäng Låg miljöpåverkan, 0 poäng Ingen nu känd miljöpåverkan. Resurshushållning kopplar konsumerade volymer av råvaror, bränslen och avfall mot planerade, dvs hur vi lyckas hushålla med tillgångarna. 3 poäng Mycket mer än förväntat, 2 poäng Mer än förväntat, 1 poäng Något mer än förväntat, 0 poäng Lika som eller mindre än förväntat. Kommunicerande synpunkter berättar om de klagomål som inkommit från omgivningen och kommunikationen med Naturvårdsverket, kommunen, Länsstyrelsen eller kunder. 3 poäng Mer än 10 klagomål/år, 2 poäng 5-9 klagomål/år, 1 poäng 1-4 klagomål/år, 0 poäng Inget klagomål. 20