INTERNBUDGET. för omsorgsförvaltningen. med verksamhetsplan för 2016 2017 samt kvalitetsplan och patientsäkerhetsplan

budget 2015 INTERNBUDGET för omsorgsförvaltningen med verksamhetsplan för 2016 2017 samt kvalitetsplan och patientsäkerhetsplan 2015 1

innehåll 1. Ordförandes inledning... 3 2. Omvärldsanalys... 4 3. Växjö kommuns utgångspunkter... 7 3. 1 Verksamhetsidé... 7 4. Nämndens uppdrag... 13 5. Mål och strategier... 14 5.1 Målområde Arbete & Företag...14 5.2 Målområde Barn och utbildning...14 5.3 Målområde Bygga och bo...14 5.4 Målområde Demokrati och mångfald...14 5.5 Målområde Miljö, energi och trafik...15 5.6 Målområde Stöd och omsorg...16 5.7 Målområde Trygghet och säkerhet...18 5.8 Målområde Uppleva och göra...19 5.9 Målområde Växjö kommun som arbetsgivare...20 6. Ekonomi och effektivitet... 22 7. Övriga nyckeltal... 23 8. Uppföljning och utvärdering... 24 9. Verksamhetspresentation... 28 9.1 Hemvårdsgrupper...28 9.2 Särskilt boende för äldre/tillfälliga platser...29 9.3 Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning (bostad med särskild service)...30 9.4 Bostäder för personer med utvecklingsstörning (bostad med särskild service)...31 Bostäder för personer med utvecklingsstörning (bostad med särskild service) - privata utförare...31 9.5 Bostäder för personer med fysisk funktionsnedsättning...31 9.6 Bostäder med särskild service där enskilda platser köps från olika privata vårdgivare...32 9.7 Korttidsvistelseplatser för personer med utvecklingsstörning...32 9.8 Korttidsvistelseplatser för barn och unga...32 9.9 Boendestödsgrupper för personer med psykisk funktionsnedsättning i ordinärt boende...33 9.9.1 Boendestödsgrupper för personer med utvecklingsstörning i ordinärt boende...33 9.10 Dagverksamheter, träffpunkter och fritidsverksamhet...33 9.10.1 Särskilt riktade dagverksamheter...33 9.10.2 Träffpunkter för äldre...33 9.10.3 Träffpunkter för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning...34 9.10.4 OMS-fritid...34 9.11 Daglig verksamhet enligt LSS...34 9.12 Antalet personer som anlitar Växjö kommun för sin personliga assistans...35 9.13 Kommunal hälso- och sjukvård...35 Produktion Växjö kommun Grafisk form Kristina Gustafsson Foto Mats Samuelsson, Hans Runesson, Sara Södergård, Martina Wärenfeldt Tryck Lenanders AB 2

budget 2015 1. Ordförandes inledning Växjö kommun är en av Sveriges bästa kommuner att leva i för den som är gammal och behöver hjälp, antingen i det egna hemmet eller på ett särskilt boende! Det låter kanske lite stöddigt, men jag tror faktiskt att vi borde bli bättre på att tala om hur bra vi faktiskt är. Som ny ordförande för omsorgsnämnden ser jag fram emot ett år fyllt av arbete med att leda nämndens arbete, men också av att få komma ut i verksamheten och se hur det fungerar i verkligheten. I kommunens budget för 2015 kan man läsa All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov och gynna självbestämmande och självständighet. Det är en viktig utgångspunkt när man jobbar med människor. Vi vet att gruppen äldre kommer att fortsätta växa framöver och att medellivslängden med all sannolikhet kommer att öka och vi i Växjö måste hålla oss i framkant när det gäller både forskning och utveckling för att fortsätta ge bästa möjliga omsorg, kunna behålla topplaceringen bland Sveriges kommuner och även för att använda kommuninvånarnas skattepengar på ett effektivt sätt. För de som har någon form av funktionsnedsättning är det viktigt att vi med individuella insatser skapar så stora möjligheter som möjligt för ett självständigt liv. seniorlägenheter och kanske även trygghetsboende. Betydligt fler än idag ska kunna känna att det är OK att flytta till ett mer anpassat boende långt innan de blir tvungna till det. Här behöver vi arbeta brett tillsammans med både kommunala och privata bostadsföretag såväl som kanske mäklare och byggföretag. En viktig del i detta är att inte låsa fast oss vid hyresrätten som upplåtelseform utan att vi ser såväl äganderätter som bostadsrätter som viktiga komplement. Bostäder anpassade för äldre kanske kan bli nästa framgångsfaktor för Växjö? Den tredje utmaningen handlar om att allt fler människor idag diagnostiseras med psykiska funktionsnedsättningar, detta ställer både en hel del frågor såväl som krav. Är det något i vårt samhälle som orsakar detta, i så fall vad och vad kan vi göra åt det? Här behövs en hel del forskning och vi behöver verkligen bli bättre på det här området samtidigt som vi självfallet ska ge den bästa omvårdnaden vi kan. Med så många och så omfattande verksamheter som omsorgsnämnden spänner över finns det givetvis mängder av utmaningar, små, stora, allvarliga och mindre allvarliga. Här nedan är tre av dem som jag tycker är viktigast att jobba med framöver: Den första utmaningen är att jobba med rekryteringen. Jag tror att här är det flera faktorer som måste samverka. Vi måste kanske bli bättre på att rekrytera, men framförallt måste vi jobba mer på att bli en attraktiv arbetsgivare som tillvaratar och uppskattar våra medarbetare och deras kompetenser. Här är arbetet med att minska sjukfrånvaron (eller snarare öka frisknärvaron) en viktig pusselbit. Kanske kan vi också öka samarbetet med de utbildare som bedriver omsorgsutbildningar för att upprätthålla, skapa nya och framförallt stärka de goda relationer vi redan har och verkligen ta chansen att visa att vi är en aktiv och attraktiv arbetsgivare. Den andra utmaningen är framtidens boende för äldre, där vi ser att det finns ett stort behov av sk Ulf Hedin Ordförande 3

2. Omvärldsanalys Framtid och omvärld Varje omsorgstagare har behov av en individuellt utformad omsorg och vård. Det ställs stora krav på att finna lösningar som ger äldre och funktionsnedsatta personer möjlighet att själva påverka sina liv och kunna ha en meningsfull tillvaro. Enskildas möjligheter att kunna bo kvar hemma och där få tillgång till god vård, omsorg och service behöver utvecklas i samverkan med andra vårdgivare. För att underlätta kvarboende behövs bra och tillgänglighetsanpassade bostäder med möjlighet till tekniska lösningar. Behöver särskilt boende/ bostad med särskild service Klarar sig med stöd i hemmet Klarar sig med närstående Mer ansvar samhället Klarar sig själv Mer ansvar individen Befolkningsutvecklingen innebär att gruppen äldre växer samtidigt som behovet av stöd ökar till personer med psykisk funktionsnedsättning där nya diagnoser med sammansatta och komplicerade behov finns. Fler personer med utvecklingstörning blir äldre vilket medför ett ökat behov av omvårdnad samt hälso- och sjukvård. Fortsatta satsningar behövs inom ehälsa med fler e-tjänster, tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation, dokumentation och åtkomst till säker information via mobil teknik samt övergång till digitala trygghetslarm. Fler trådlösa nätverk sätts upp i gemensamma utrymmen vilket gör det möjligt för omsorgstagarna att där kunna använda ny teknik såsom läsplattor eller smarta telefoner. Denna teknik ger även medarbetarna ökad åtkomst till information och bättre informationsöverföring. Enskilda önskar i allt större omfattning få möjlighet att påverka innehållet i omsorgen vilket medför att insatserna behöver individanpassas i större utsträckning. Faktorer som påverkar: Hälsa och funktion Personlighet Boendemiljö Nätverk med mera Lagstiftning/kultur Omsorg och vård Teknik För att ge en säker och trygg omsorg och vård är det viktigt att insatser planeras med utgångspunkt från att så få olika medarbetare som möjligt utför vård- och omsorgsinsatser. Ökade krav ställs på att den enskilde själv kan välja utförare av vård, omsorg och serviceinsatser. Regler om nationell värdegrund i äldreomsorgen föranleder behov av nya arbetssätt och bemanningsfrågor. Antalet personer med annan språklig och kulturell bakgrund som är i behov av omsorg blir allt fler. Större fokus på patientsäkerhetsarbete där vårdhygienen blir allt viktigare med tanke på ökad förekomst av multiresistenta bakterier och epidemier med så kallad vinterkräksjuka. Antalet uppföljningar, mätningar och brukarundersökningar blir fler med krav på att kvalitetsmått ska vara tillförlitliga, lättillgängliga och kunna jämföras på lokal och nationell nivå. Varje enhet ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete och utveckla sin verksamhet i linje 4

budget 2015 med gällande föreskrift kring ledningssystem för kvalitet. Medborgarna har allt högre förväntningar på tillgänglighet, delaktighet och insyn i verksamheten. För bättre resursutnyttjande och bemötande av den som behöver stöd krävs fortsatt utveckling av samverkansformer inom kommuner och med Region Kronoberg och andra vårdgivare. Förväntningar finns om förbättrad effektivitet, bland annat genom ökad brukartid samt analyser och jämförelser med andra kommuner. Medarbetarnas kompetens behöver vidareutvecklas för att på ett professionellt sätt kunna möta allt mer komplicerade behov. Nyrekrytering av utbildade och kompetenta medarbetare över tid är avgörande för att kunna möta de växande behoven inom omsorg funktionsnedsättning och äldreomsorg. Tillgång till kompetent arbetskraft befaras minska med anledning av pensionsavgångar, förändrad befolkningsstruktur. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att samverka med lokala utbildningsanordnare för god kompetensförsörjning. Befolkningsutveckling äldre Antalet äldre ökar under hela prognosperioden. År 2020 är närmare 20 % av kommunens invånare pensionärer. Som framgår i diagrammet nedan är det framför allt i de äldsta åldersgrupperna som den procentuella ökningen är störst. Av invånarna i åldersgruppen 65-79 år är det ca 2 % som har hemtjänst och ca 1 % som har särskilt boende. För åldersgruppen 80 år och äldre är det ca 19 % som har hemtjänst och 14 % som har särskilt boende. Prognos utveckling äldre personer i Växjö kommun Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 65-79 11 662 11 959 12 207 12 422 12 586 12 784 12 953 80-89 3 465 3 501 3 566 3 641 3 703 3 780 3 876 90-w 836 855 864 885 919 946 958 Andel +65 år av hela befolkn. 18,4% 18,5% 18,6% 18,7% 18,8% 18,9% 19,0% Årlig utv. av antalet +65 år plus 2% plus 2% plus 2% plus 2% plus 2% plus 2% plus 2% Totalt sett ökar antalet personer över 65 år i Växjö med ca 11 % mellan 2014 och 2020. Utvecklingen i Sverigeperspektiv visar att andelen > 65 år ökar med 56 %. Andelen > 85 år ökar med 79 % fram till 2040. 120% 115% 110% 105% 100% 65-79 år 80-89 år 90-w år 95% 90% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 5

Utvecklingen i Sverigeperspektiv visar att andelen > 65 år ökar med 56 %. Andelen > 85 år ökar med 79 % fram till 2040. Ålder 95-90 - 94 85-89 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 15-19 10-14 5-9 0-4 400 000 300 000 200 000 100 000 0 100 000 200 000 300 000 400 000 Män Kvinnor Befolkningspyramiden har ändrat form och är nu mera av ett hus. Färre förvärvsarbetare ska försörja allt fler äldre personer. Behovsutveckling för personer med funktionsnedsättning. 1 200 Antal 1 000 800 600 400 200 0 Total Vuxna enl LSS, exkl psyk Psykisk funktionsnedsatta enl LSS och SoL Barn (-18 år) enl LSS, exkl psyk 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antalet personer med funktionsnedsättning har ökat varje år sedan 2002 med undantag för 2011. Sedan 2007 är de stora ökningarna inom insatserna personlig assistans, korttidstillsyn och boendestöd. Bedömningen är att antalet personer som behöver stöd kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Boendestöd och då särskilt för personer med psykisk funktionsnedsättning bedöms vara den insats där behoven ökar mest. När det gäller vuxna med LSS insatser ses en nedgång i kurvan mellan 2013-2014, detta är i verkligheten ingen minskning utan beror på en förändrad rapportering då vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tidigare rapporterats inom LSS vuxna nu räknas till gruppen psykiskt funktionsnedsatta. 6

budget 2015 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö växer, vi tar nu steget från en stor småstad till en liten storstad. Växjö skall vara en kommun med en långsiktigt hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet skall präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 3.1 Verksamhetsidé Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ur Förenta Nationernas allmänna deklaration för de mänskliga rättigheterna. Omsorgsnämndens vision och grundläggande värderingar utgör grunden för det fortlöpande arbetet med att utveckla Växjö kommuns omsorg och vård. 7

Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare Omsorgsnämndens grundläggande värderingar Människosyn Alla människor möts med respekt för den individ man är. Alla människor har möjlighet att påverka sitt liv och har ansvar för sig själva och sitt sociala sammanhang. Omsorgstagare Verksamheten utgår från omsorgstagarens behov av en individuellt utformad omsorg och vård. Närstående Omsorgstagarens val av närstående respekteras. Närståendes situation underlättas och deras insatser stimuleras och stöds. Medarbetare Medarbetaren förverkligar omsorgsnämndens vision, värderingar och mål i det egna arbetet. Medarbetaren skapar genom sin kompetens och sitt engagemang goda möten med omsorgstagaren och sätter omsorgstagaren i centrum. Ledare Ledaren har helhetsansvar för verksamheten och förmedlar genom sin kompetens och sitt engagemang omsorgsnämndens vision, värderingar och mål till alla medarbetare. Ledaren skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och för deras utveckling av kompetens och engagemang. Samarbete Ett samarbete där omsorgstagaren är i centrum förbättrar omsorg och vård genom att alla kompetenser tas tillvara. Frivilliginsatser stimuleras, underlättas och stöds. Utvecklingsarbete Förslag, idéer och synpunkter stimuleras och tas tillvara i ett ständigt förbättringsarbete för en långsiktig utveckling av verksamheten. Ekonomi Resurserna fördelas efter omsorgstagarnas behov. Verksamheten präglas av en god hushållning. Hållbar utveckling Verksamheten bedrivs så att den bidrar till en hållbar utveckling, d.v.s. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Omsorgsnämndens inriktning för verksamheten Perspektiven Dem vi är till för / Det vi gör för dem vi är till för Varje människa har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande vilket bland annat innebär rätten till ett gott bemötande och att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor så långt det är möjligt. Verksamheten ska sträva efter att främja jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Varje människas självbestämmande och integritet respekteras. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, vara delaktig och kunna utforma sin omsorg och vård. Insatserna har en stark inriktning på rehabiliterande och habiliterande åtgärder. Omsorgstagarens självständighet ska gynnas. I arbetet inom omsorg och vård ska perspektivet att gynna en god folkhälsa finnas med. Varje individ ska kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom. I begreppet ligger också sådant som rör miljön, livskvalitet, relationer, förmågan att hantera livets svårigheter, att kunna förverkliga sina livsmål och ha möjlighet till meningsfull sysselsättning. Upplever man livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, det vill säga har en känsla av sammanhang, har man större möjlighet att påverka sin situation och välja hälsosamma levnadsvanor. 8

budget 2015 Äldre personer och personer med funktionsnedsättning erbjuds efter behovsbedömning möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. För de personer som har beslut om utevistelse ska lämpliga metoder för genomförandet finnas. Verksamheten följer innehållet i den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Tre värdighetsgarantier har införts i särskilt boende för äldre. Garantierna handlar om att omsorgstagaren har rätt att få en kontaktman utsedd inom tre dagar efter inflyttning till särskilt boende, omsorgstagaren har rätt att komma ut minst två gånger i veckan samt har rätt att vara delaktig i planeringen av hur det beviljade stödet ska utföras. Insatser till barn och unga med funktionsnedsättning ska verkställas med god kvalitet. Familjernas behov ska ha ett betydande inflytande över planeringen av insatserna. Omsorg och stöd utformas med respekt för personer med olika kulturell bakgrund. För de omsorgstagare som tycker att djur är en viktig del av livet ska möjligheten alltid prövas om att få tillgång till denna kontakt. Anhöriga som utför omsorgsinsatser är betydelsefulla. Verksamheten följer omsorgsnämndens Anhörigpolicy. Avlastningsplatser som stöd till närstående erbjuds. Information ska ges till anhöriga om vilket stöd som finns och vart man vänder sig. Anhörigas synpunkter bemöts med respekt och tillvaratas som underlag för förbättringsarbete. Maten serveras i en miljö som uppmuntrar till god aptit och gemenskapoch information ges om möjligheten att välja maträtter. Maten serveras rätt fördelad över dygnet och är anpassad till enskildas speciella behov. Så långt det är möjligt ska hänsyn tas till olika mattraditioner. Följsamhet sker till rutiner för beställning av ekologisk och närproducerad mat. Genom ett systematiskt förbättringsarbete säkras och utvecklas kvaliteten i omsorgen. Årliga brukarundersökningar ska göras. Aktiviteter och sysselsättning Kommunens träffpunkter och dagverksamheter finns för att kunna erbjuda äldre en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Träffpunkter och mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med utvecklingsstörning finns för att ge möjlighet till social gemenskap och motverka ofrivillig ensamhet. Ett fortsatt brett fritidsutbud i OMS-fritids regi kommer att erbjudas personer med funktionsnedsättningar. För personer med funktionsnedsättning ska det tas fram fler platser för praktik och daglig verksamhet i företag och organisationer. Ett aktivt arbete sker för att omvandla daglig verksamhet till anställning med arbetsmarknadsstöd när detta bedöms möjligt. Kunskap och engagemang från intresseorganisationer och andra aktörer ska förstärkas. Trygghet och säkerhet Omsorg och vård ska vara av samma goda kvalitet överallt i kommunen. Omsorgsnämnden ser positivt på att verksamheterna har olika inriktning. För att omsorgstagaren ska känna sig trygg i sin vardag är det viktigt med personkontinuitet d.v.s att så få medarbetare som möjligt utför de vård- och omsorgsinsatser som omsorgstagaren behöver. För att säkerställa god planering och samverkan ska samordnade individuella planer, enligt HSL och SoL, användas när omsorgstagare har behov av insatser från både kommun och Region Kronoberg. Omsorgsnämnden arbetar aktivt för att öka patientsäkerheten och kvaliteten inom den kommunala hälso- och sjukvården. Detta sker bl.a. genom planering och uppföljning av patientsäkerhetsberättelse och patientsäkerhetsplan. För att stärka det förebyggande arbetet när det gäller fallskador, trycksår, undernäring och munhälsa används det nationella kvalitetsregistret Senior Alert inom äldreomsorgen. Satsningar ska göras för ökat arbete med kvalitetsregistret BPSD som handlar om förebyggande arbete inom demensvården. Tre enheter har ingått under 2014 och övriga kommer att starta under 2015. För att minska risken för vårdrelaterade infektioner förstärks det förebyggande arbetet bl.a. genom regelbundna observationer och mätningar. För att undvika att smitta sprids ska alla medarbetare följa rutinen för vårdhygien. Personer som vårdas i livets slut erbjuds en värdig och individuellt anpassad omsorg och vård. Närstående erbjuds stöd under omsorgstagarens sjukdom 9

och efter dödsfall. Palliativregistret används för kvalitetssäkring. Säkerhetsarbetet utgår från kommunens säkerhetspolicy samt kommunstyrelsens allmänna uttalanden för säkerhetsarbetet i Växjö kommun. För ökad säkerhet och trygghet i hemmet sker en successiv övergång från analoga till digitala trygghetslarm med målet att alla trygghetslarm ska vara digitala under 2015. Boende För att underlätta kvarboende i det egna hemmet ska god omsorg och vård kunna ges dygnet runt. Den s.k. hemlinjen ska möjliggöra kvarboende samt att kunna återgå till eget boende efter vistelse i akutsjukvården. Exempel på insatser i hemlinjen är vård, omsorg och service i hemmet, anhörigstöd, rehabilitering, tillfälliga platser, träffpunkter, hjälpmedel och bostadsanpassning. Planering sker kontinuerligt för att möta behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Bostäderna behöver vara väl anpassade för målgruppernas behov gällande utformning och storlek. I särskilda boenden och bostad med särskild service ges de boende möjlighet att påverka boendestandarden genom att göra olika tillval på samma sätt som andra hyresgäster. Från 2015 förmedlas seniorbostäderna via bostadsförmedlingen Boplats Växjö. Samverkan sker kontinuerligt med olika intressenter kring boende för personer med särskilda behov. Omsorgsnämnden är, förenligt med plan i bostadsförsörjningsprogrammet, positiv till medverkan i en samlad tillgänglighetsinventering av bostadsbeståndet i Växjö kommun. Omsorgsnämnden ska handla upp driften av nya särskilda boenden och bostäder med särskild service. Omsorgsnämnden har beslutat att införa LOV i särskilt boende. Detta innebär att ett valfrihetsystem införs inom särskilt boende där omsorgstagare får en större möjlighet att välja var han eller hon önskar bo efter att ha fått ett biståndsbeslut om särskilt boende. Valfrihetssystemet innebär också möjlighet för andra utförare att kunna godkännas för att finnas med bland de boenden som omsorgstagaren kan välja mellan. Omsorgstagare i ordinärt boende med hemtjänstinsatser har möjlighet att, inom ramen för beviljad insats, välja annan omsorgsgivare än kommunen. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT tillsammans med Växjöbostäder, Wexnet och Region Kronoberg. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. En pilot pågår där tre omsorgstagare får testa olika tjänster. Under våren har projektet blivit beviljat medel från både Kampradstiftelsen och Vinnova. Detta ökar takten i arbetet och innebär att samarbetet vidgas till att innefatta Linnéuniversitetet, flera kommuner och privata aktörer. Par där en person har ett stort vårdbehov ska ha möjlighet att fortsätta leva och bo tillsammans. Information och samverkan Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om vilket stöd omsorgsförvaltningen kan erbjuda och vart medborgarna kan vända sig för att få detta. Informationen ska spridas via flera kanaler, exempelvis på kommunens webbplats och i tryckt format. Innehåll och form ska anpassas till mottagarnas behov, kunskap och förutsättningar. Informationsträffar ska genomföras regelbundet både inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Syftet är att informera om olika möjligheter till stöd som kan erbjudas om man behöver hjälp med att klara sitt dagliga liv. Inom äldreomsorgen riktar sig träffarna till medborgare som fyllt 75 år. Samverkan med nämnden arbete och välfärd fortsätter vad gäller möjligheter till meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning och gemensamma stödformer till barn och familjer med särskilda behov. Samverkan med Region Kronoberg och länets kommuner sker bland annat i den länsövergripande ledningsgruppen. Omsorgsnämndens sammanträden är öppna för medborgarna. Pensionärs- och handikappråden deltar aktivt i beslutsprocesserna. Perspektivet Medarbetare och lärande För att möta de ökade kraven på kvaliteten i omsorgen krävs medarbetare med god kompetens som ges möjlighet att följa forskning och utveckling inom vård- och omsorgsområdet samt få möjlighet att tillgodogöra sig metoder för kvalitets- och förbättringsarbete i vardagen. Kommunen behöver behålla och utveckla kompetensen och attrahera nya medarbetare. Arbete sker inom ramen för Vård- 10

budget 2015 och omsorgscollege för att tillsammans med utbildningsanordnare verka för god tillgång och kvalité inom vård- och omsorgsyrken. Vid anställning är det viktigt att anställa personer med rätt kompetens som alltid sätter omsorgstagarens behov i centrum. Omsorgsnämnden betonar ledarskapets betydelse för att uppnå god kvalité i verksamheten. Stöd och utveckling för ett gott ledarskap ska ske genom tydliga mål, uppdrag och kontinuerlig kompetensutveckling. Omsorgsnämnden vill vara en attraktiv arbetsgivare genom att främja ett arbetsklimat som bygger på delaktig het, jämställdhet och mångfald låta medarbetarna växa genom kontinuerlig kompetensutveckling frigöra kreativitet och uppmuntra till att arbeta med ständiga förbättringar verka för god kommunikation inom verksamheten arbetsmiljön ska främja hälsa och förebygga ohälsa ge medarbetarna delaktighet i arbetet med hälsa och friskvård på enheten tillåta individuella och flexibla lösningar eftersträva heltid och möjlighet till deltid samt färre delade turer. Omsorgsnämndens anställda ska spegla mångfalden i kommunen. Mångfaldsombud finns att tillgå i mångfaldsarbetet vid enheterna. Omsorgsnämnden arbetar för att våra medarbetare ska ha förutsättningar att fördela föräldraledigheten jämnare. Samma kriterier för lönesättning gäller oavsett kön, religion, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett aktivt arbete ska ske för att minska sjukfrånvaron. Omsorgsnämnden säkerställer att tillgängliga praktikplatser av karaktären arbetsmarknads- eller språkpraktik utgör minst 5 % av totala antalet anställda. Perspektivet Ekonomi Omsorgsnämnden fördelar resurser till verksamheten utifrån omsorgstagarnas behov. Under 2014 genomfördes en översyn av resursfördelningssystemet. Under 2015 fortsätter arbetet med att utveckla ett resursfördelningssystem som även innefattar LSS-verksamheten. En kostnadseffektiv balans ska råda mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende. Fördjupade analyser och jämförelser med andra kommuner ska ske. Verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning. Förutom årsbokslut och två delårsbokslut ska ytterligare månadsbokslut genomföras. Med detta arbetssätt sker återkoppling till verksamheten och vid eventuella avvikelser sätts förbättringsinsatser in för snabba genomslag under budgetåret. Förvaltningen i helhet såväl som i delar ska uppvisa ekonomisk balans. För att understryka tyngden och allvaret i detta följs enheterna upp månadsvis enligt en särskild modell som återkopplar de enskilda enheternas resultat. Vid allmän låg måluppfyllelse görs en mer genomgripande analys av analysteam. Syftet med analyserna av verksamhetsmått och nyckeltal är att höja kvaliteten utan att öka kostnaderna. Andelen direkt brukartid ska öka. Planeringssystemet Lapscare används för bättre planering av hemvårdens turer och ger en tydligare bild över de insatser som ska utföras. Förbättringsarbetet med brukartiden fortsätter med stöd av LEAN som verktyg och utökade mätningar inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Omsorgsnämnden har ett upparbetat eget kapital. Omsorgsnämnden avser att återföra en del av detta till verksamheten genom prioriterade utvecklingsinsatser. Övriga uppdrag och prioriteringar för omsorgsnämnden All stöd - och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov och gynna självbestämmande och självständighet. För att ge trygg och säker omsorg och vård ska personalkontinuiteten bli bättre med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete och väl fungerande team runt omsorgstagaren. Att känna meningsfullhet i vardagen är viktigt liksom att personalen arbetar för att gynna och underlätta för omsorgstagare att leva ett hälsosamt liv. För att möta det stora rekryteringsbehovet har omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd också en viktig roll att samverka kring god vuxenutbildning för framtidens vård- och omsorgspersonal. Användning av teknik som stöd för omsorgstagare och stöd för effektiva och säkra processer (Ehälsa) ska fortsätta utvecklas. 11

Omsorgstagares möjlighet att bo kvar i sitt hem och kunna leva ett självständigt liv ska främjas. Hovslunds särskilda boende för äldre renoveras och byggs till med seniorbostäder och utvecklas till ett modernt centrum för äldre med aktiviteter och social samvaro vilket kan komma att röna uppmärksamhet nationellt. Tanken är att Hovslund blir den självklara mötesplatsen för seniorer i Växjö kommun. Träffpunkter, dagverksamheter, föreningsliv kommer att finnas under samma tak. Det hälsofrämjande synsättet ska genomsyra all verksamhet. Gymnastiksal och simbassäng ska finnas kvar. Kommunen har ett särskilt ansvar för individuella insatser för människor med funktionsnedsättning. Stödinsatser ska främja förutsättningar till ett självständigt, meningsfullt och oberoende liv. Valfriheten ska öka och det är nu möjligt att, efter biståndsbeslut om insats, välja både hemtjänstleverantör och särskilt boende för äldre. Genom lagen om valfrihet (LOV) inom särskilt boende kommer Växjö att få fler profilboenden framåt. Exempel på profil är trädgård. Ökad samverkan mellan kommun och Region Kronoberg ska bidra till att ytterligare sätta omsorgstagarna i fokus och använda resurserna effektivt. Exempel på sådan samordning är hjälpmedelshus, samverkan kring psykiatrifrågor, E-hälsa och arbete för de mest sjuka äldre. Även samverkan med andra aktörer som till exempel brukarorganisationer får en allt större betydelse. Brukarnas och medborgarnas synpunkter och klagomål ska tas tillvara i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Genom ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete ska risker i verksamheten identifieras och förebyggas. Kommunkoncernens miljöpåverkan ska minska. Alla nämnder och styrelser kommer att bli miljödiplomerade eller motsvarande under 2015. Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/ köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Detta skall vara uppnått senast 2020. Alla nämnder och styrelser ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering. Det innebär bland annat att fastställa mätbara mål, ta fram könsuppdelad statistik och analysera verksamheten i ett genusperspektiv. Alla nämnder och styrelser ska aktivt arbeta med HBTQ perspektivet i sina verksamheter. Sjukfrånvaron ska minska både i antalet dagar per snittanställd och i procent av arbetad tid. Det är viktigt att alla förvaltningar och bolag fort satt tillhandahåller praktikplatser och nystartsjobb för personer som uppbär försörjningsstöd. Chefer ska stimulera till friskvårdsaktiviteter, skapa goda former för delaktighet och fånga upp goda idéer från medarbetarna. Övriga mål för god ekonomisk hushållning Andelen män inom vården ska öka. Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras. Antalet företag ska öka (netto). Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. Andelen medborgare som är nöjda med kulturoch fritidsutbudet ska öka. 12

budget 2015 Omsorgsnämnden i Växjö kommun 4. Nämndens uppdrag Omsorgsnämnden utgör den politiska ledningen för omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i omsorgsnämndens reglemente (www.vaxjo.se). Internbudget med verksamhetsplan fungerar även som omsorgsnämndens kvalitetsplan och innehåller därmed de kvalitetsmål som verksamheten ska uppnå varje år. Patientsäkerhetsplanen anger målen för hälso- och sjukvården och är också en del av internbudgeten (se bilaga). Omsorgsnämndens uppdrag är även reglerat i ett antal lagstiftningar. De viktigaste är: Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Grunden för omsorgsnämndens lednings- och styrsystem hämtas från dessa lagar och från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dessa föreskrifter och allmänna råd omfattar all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Övriga lagar som styr olika delar i verksamheten Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Livsmedelslagstiftningen Lag om valfrihetssystem Patientlagen (SFS 2014:821) 13

5. Mål och strategier 5.1 Målområde Arbete & Företag Övergripande mål 1 Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2 Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Omsorgsnämndens arbete inom målområdet redovisas under kapitel 3. 5.2 Målområde Barn och utbildning Övergripande mål 1 Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2 I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Omsorgsnämndens mål beskrivs som för övriga målgrupper under stöd och omsorg. 5.3 Målområde Bygga och bo Övergripande mål 1 Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2 Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Omsorgsnämndens arbete inom målområdet redovisas under kapitel 3. 5.4 Målområde Demokrati och mångfald Övergripande mål 1 Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. 2 I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. 3 Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. 14

budget 2015 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Omsorgsnämndens 1 Samtliga enheter ska ha en välfungerande synpunkts- och avvikelseverksamhetsmål hantering. Strategier Samverkan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1a Information ges om möjligheten att lämna synpunkter. 1b Systematisk synpunktshantering utvecklas vid alla enheter. 1c Synpunkter och avvikelser används som underlag för förbättringsarbete. Kommunikationsenheten Andel synpunkter och avvikelser inom olika områden. Vanligast förekommande åtgärder. Delårsrapport två och årsrapport. 5.5 Målområde Miljö, energi och trafik Övergripande mål 1 Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 2 Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3 Växjö ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. 15

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 2020. Omsorgsnämndens verksamhetsmål 1 Koldioxidutsläppen ska minska till 320 ton under 2015. Strategier Samverkan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1a Minska bilkörning genom god planering och ersätta bil med cykel i den mån det går. 1b Det mest miljövänliga drivmedlet ska användas. Etanol ska tankas och bensin får endast användas i de fall bensinbilar måste finnas. Tanka mer biodiesel. Information ska ges efterhand som utökade tankställen kommer. 1c Utveckla mätning av andel miljövänliga drivmedel per enhet. 1d Se över om det finns bilar som är onödiga och att samnyttjande av bilar sker. 1e Kontinuerlig miljödiplomering av verksamheten. Kommunledningsförvaltningen Central mätning av koldioxidutsläpp. Mätning av koldioxidutsläpp per omsorgstagare. Årsrapport. 5.6 Målområde Stöd och omsorg Övergripande mål 1 I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2 All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 16

budget 2015 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Den värdeskapande tiden hos omsorgstagarna ska öka (andelen brukartid ska öka). Personalkontinuiteten ska öka. Omsorgsnämndens 1 Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. verksamhetsmål 2 Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal* som utför insatser under dag, kväll och helg. *undersköterska/vårdbiträde/omsorgsassistent/omsorgsbiträde/boendestödjare/personlig assistent 3 Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och varit delaktig vid upprättande av planen. 4 Brukartiden ska öka. 5 Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. Strategier 1a Säkerställa att planerade vård-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser verkställs. 1b Förbättringar görs utifrån brukarundersökningar, avvikelser och synpunkter. 1c God samverkan med Region Kronoberg. 1d Hög kompetens och professionalitet hos medarbetarna främjas genom kontinuerlig kompetensutveckling och planer för utvecklingsarbete. 2 Planering av bemanning och arbetsfördelning för att uppnå god kontinuitet. Minska antalet timanställda. 3a Omsorgstagare/företrädare är delaktig när genomförandeplanen upprättas. 3b Planen uppdateras vid behov och minst en gång per år. Digital genomförandeplan införs. Information ges om hur man dokumenterar på ett bra sätt. 17

4a God planering och struktur för arbetets genomförande. Införande av planeringssystemet Lapscare. 4b Förbättringsarbete gällande brukartiden med hjälp av LEAN. 5a Hur självständigheten ska uppnås, i för omsorgstagaren viktiga livsområden, diskuteras vid upprättande och uppföljning av genomförandeplanen. 5b Stärkt samarbete med rehabenheten. 5c Kvalitetsmodellen ÄBIC införs i äldreomsorgen. Samverkan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Region Kronoberg Andel omsorgstagare som är nöjda med sina insatser. Antal baspersonal per omsorgstagare under två veckor. Andel omsorgstagare som har en aktuell genomförandeplan som de har varit delaktiga i. Genomförandeplanen dokumenteras i verksamhetssystemet. Andel brukartid, direkt och indirekt, tidsmätning. Andel genomförandeplaner där omsorgstagarens önskemål om ökad självständighet diskuterats. Hur omsorgstagaren upplever stödet till självständighet. Delårsrapport två och årsrapport. 5.7 Målområde Trygghet och säkerhet Övergripande mål 1 Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Omsorgsnämndens verksamhetsmål 1 Säker omsorg och vård ska ges till omsorgstagarna. 18

budget 2015 Strategier Samverkan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1a Arbeta för ett aktivt användande av kvalitetsregistret Senior Alert inom särskilt och ordinärt boende. Stödja enheter till ett fortsatt arbete med åtgärder och uppföljningar. Använda statistik från registret för styrning av arbetssätt, kompetensutveckling och handledning i verksamheten. 1b All personal följer de vårdhygieniska riktlinjerna. Göra egenkontroller. 1c Följa gällande plan och metod för läkemedelsgenomgångar. 1d Övergång från analoga larm till digitala larm. 1e Nya arbetssätt och tekniklösningar för säker åtkomst till information och god informationsöverföring. Region Kronoberg, länets kommuner, apotek. Andel registrerade patienter i Senior Alert, med bedömd risk inom områdena fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen, som har en registrerad åtgärd. Följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer genom PPM vårdhygien. Antal läkemedelsgenomgångar. Andel digitala larm. Delårsrapport ett, två och årsrapport. 5.8 Målområde Uppleva och göra Övergripande mål 1 Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 2 Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. 19

Omsorgsförvaltningens verksamhetsmål 1 Gynna omsorgstagarnas hälsa och livskvalitet. Strategier Samverkan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1a Ge individen möjlighet att göra hälsosamma val i vardagen. Belysa hälsan vid upprättande av genomförandeplanen. 1b Dialog för samsyn kring hälsa och livskvalité i förhållande till uppdrag. Kompetensutveckling i ÄBIC, (äldres behov i centrum). 1c Maten serveras i en trevlig måltidsmiljö. Maten är anpassad till den enskildes speciella behov. Säkerställa att nattfastan i särskilt boende för äldre är högst elva timmar. 1d Säkerställa att möjligheter till utevistelse finns utifrån individens behov och beslutad insats. Tillgång till meningsfulla aktiviteter. 1e Ökad tillgång till aktiviteter med hjälp av teknik. Målet är kopplat till begrepp och grundtankar i folkhälsopolicyn. Frivilligorganisationer, intresseföreningar, idrottsföreningar övriga samhällsaktörer, OMS-fritid, resursenhet, Region Kronoberg folkhälsoenheten, Linneuniversitetet, övriga förvaltningar. Andel genomförandeplaner där hälsan har diskuterats. Andel omsorgstagare som upplever att måltiden är en trevlig stund. Andel omsorgstagare, i äldreomsorg, med nattfasta under 11 timmar. Antal erbjudande respektive genomförda utevistelser per vecka i särskilt boende, äldreomsorg. Delårsrapport två och årsrapport 5.9 Målområde Växjö kommun som arbetsgivare Övergripande mål 1 Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. 2 Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Omsorgsförvaltningens 1 Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd. verksamhetsmål 2 Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78. Strategier 1a Analysteam genomför fördjupad analys av sjukfrånvaro gällande skillnader för män och kvinnor samt olika delar av verksamheten samt tar fram en åtgärdsplan. 1b Analys och lärande mellan enheter med hög respektive låg andel sjukfrånvaro/ sjukfrånvarotillfällen. 1c Arbeta för att medarbetare som har sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under en tolvmånadersperiod ska minska. 1d Stimulera till hälso- och friskvårdsaktiviteter. 20