Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna får det särskilda stöd de är i behov av. Arbetet i elevhälsan ska vara av hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande karaktär och bedrivas på organisation, grupp och individnivå. Insatserna ska stödja och främja elevernas utveckling mot utbildningsmålen. En förutsättning för att ett individuellt inriktat arbete kring eleverna ska vara möjligt, är att det bedrivs ett fortlöpande och strukturerat samarbete mellan elevhälsans personal och annan personal på skolan. En viktig utgångspunkt för elevhälsan är att identifiera och undanröja hinder för varje elev med målet att få en positiv lärandesituation för eleverna. Elevhälsan på Ektorps skolenhet Elevhälsan på Ektorps skolenhet utgörs av rektor, biträdande rektor, skolläkare, skolsköterska, psykolog, både speciallärare och specialpedagog. Vid behov finns tillgång till kurator och externa kontakter. Elevhälsan sammanträder varannan vecka. Hälsofrämjande arbete På Ektorps skolenhet läggs stor vikt vid hälsofrämjande insatser. Vi arbetar för att skapa miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa och som också stärker elevers delaktighet och självkänsla. Vi uppmärksammar lärmiljön ur ett helhetsperspektiv. Ett gott elevhälsoarbete börjar i klassrummet. I klassrummet läggs stor vikt vid såväl faktorer som utgår från ett salutogent förhållningssätt som relationer mellan lärare och elever, relationer elever emellan. Vi arbetar också med pedagogernas ledarskap, klassklimat, gruppdynamik, självuppfattning, motivation, delaktighet samt den fysiska lärmiljön. Ektorps skolenhet präglas av arbetsro och ett tryggt klimat med ett väl fungerande samarbete mellan personal, elever och hem, vilket har en positiv hälsofrämjande effekt på elevernas skolsituation. 1
Förebyggande arbete Vårt hälsofrämjande och förebyggande arbete syftar till att elever inte ska hamna i svårigheter. För att underlätta elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling använder vi arbetssätt som har sin grund i vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Undervisningen genomsyras av förebyggande arbetssätt, exempelvis förskoleklassens fonologiska arbete enligt Bornholmsmodellen, ständig formativ återkoppling på elevers arbeten, undervisning i läsförståelse, samt olika läs- och skrivprojekt. Vi har ambitionen att tidigt upptäcka och uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Detta görs bland annat genom samtal mellan pedagogisk personal och elevhälsan, med eleven och föräldrar, genom observation och analys av undervisningssituationen, vid överlämningar, lärarbyten, genom screening, andra diagnostiska test och nationella prov. Lärare, speciallärare och specialpedagog följer noga alla elever för att utvärdera den kunskapsmässiga utvecklingsnivån. Uppföljning sker regelbundet till dess att eleven lämnar skolan. En gång varje termin hålls klasskonferens i samtliga årskurser, där skolledning, speciallärare/specialpedagog och berörda pedagoger deltar. Här följer vi upp och utvärderar samtliga elevers kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling. Vid en konferens mitt i terminen granskas hur extra resurser är fördelade och beslut fattas om eventuell omprioritering bör göras. Elevers behov styr våra insatser. Vi lägger också stor vikt vid att tidigt identifiera och åtgärda beteendemönster som forskning visar har stor betydelse för senare skolsvårigheter. Det kan vara t.ex. ogiltig frånvaro, snatteri, allvarliga hot mot personal, samt misstankar om oegentligheter i hemmet som misshandel och drogproblem. 2
Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling är ytterligare ett led i vårt förebyggande arbete. Vi arbetar utifrån ett strukturerat tillvägagångssätt mot kränkning och diskriminering. Skolan har en Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsteamet informerar elevhälsan två gånger per termin. Trygghetsteam finns på vardera av våra två skolor. Vi har ingått ett samarbete med Friends som kartlägger elevers, lärares och föräldrars uppfattning om inre och yttre miljön. Här: Länk till Likabehandlingsplanen Stödinsatser/åtgärder När personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot läroplanens kunskapsmål eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Med extra anpassningar avses stödinsatser av mindra ingripande karaktär som är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Denna stödinsats fordrar inget formellt beslut. Om en elev inte utvecklas som förväntats är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Det finns ingen tidsgräns för hur länge extra anpassningar kan fortgå innan anmälan om särskilt stöd görs till rektor. Det avgörs i varje enskilt fall. Det finns dock situationer där särskilt stöd bör ges direkt utan att föregås av extra anpassningar. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär, som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det som också skiljer extra anpassningar och särskilt stöd är insatsernas varaktighet och omfattning eller båda. Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. 3
Arbetsgång vid behov av stödinsatser 1. Om en elev riskerar att inte nå uppsatta kunskapsmål beslutar personalen om lämpliga extra anpassningar inom klassens och arbetslagets ram. Det är betydelsefullt att lärare och övrig personal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser. Dessa dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan, IUP. 2. Om de extra anpassningarna inte ger förväntat resultat analyseras dessa, anpassas och intensifieras ytterligare. Dokumenteras i IUP. 3. När elev befaras vara i behov av särskilt stöd görs anmälan till rektor. Blankett 1 Rektor ska då se till att en utredning skyndsamt görs. Blankett 2 En sådan utredning innefattar: Kartläggning av elevens skolsituation i olika lärmiljöer på organisation, grupp- och individnivå. Utifrån kartläggningen görs en pedagogisk bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd och vilket behov av stöd eleven har. Om elevhälsan bedömer att extern utredningskompetens bör anlitas behövs detta kommuniceras och godkännas av vårdnadshavare. Om extern utredning redan är gjord ska den ingå i bedömningen. Vårdnadshavare ska alltid informeras om att ärendet lämnas till elevhälsan. 4. Om utredning visar att elev är i behov av särskilt stöd ska elev ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram upprättas. De åtgärder som beslutas ska utgå från den pedagogiska utredning som gjorts, diskuteras med elev, vårdnadshavare och berörd personal vid ett elevhälsosamtal. Vid samtalet kan representant för elevhälsan delta. Blankett 3 5. Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Blankett 4 6. Nytt åtgärdsprogram utarbetas, arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Alternativt avslutas åtgärdsprogrammet och eleven ges extra anpassningar, eller den stimulans som alla elever får i den ordinarie undervisningen. Vårdnadshavare har rätt att överklaga beslut om åtgärdsprogram hos Överklagandenämnden. Om eleven har två vårdnadshavare måste båda stå bakom överklagandet för att det ska vara giltigt. 4
Elevhälsans arbetsuppgifter Arbetsuppgifter som gäller alla insatser Samverka med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Bistå skolledning med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Arbeta för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna. Uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar. Ta del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete. Samarbeta kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk och annan personal på skolan. Samverka med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. Vara delaktig i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa. Delta i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar. Aktivt bistå elever som behöver särskilt stöd. 5
Specialpedagogens arbetsuppgifter Utöver arbetsuppgifter från sidan 5 Tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. Kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön och elevers behov av särskilt stöd. Genomföra pedagogiska utredningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram. Ge handledning och konsultation till pedagogisk personal. Följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. Medverka i skolans krisgrupp. Skolhälsovårdens uppgift (F-6) Utöver arbetsuppgifter från sidan 5 Arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot de mål som gäller för utbildningen. Utföra hälsokontroller och enkla sjukvårdsåtgärder. Det arbetssätt som skolläkare och skolsköterskan bedriver förutsätter en hög grad av samverkan mellan personal inom elevhälsan samt övriga målgrupper inom skolan. 6
Psykologens uppgifter Utöver arbetsuppgifter från sida 5 5. Tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. På rektorns uppdrag genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd. Skriva remisser för vidare utredningar. Medverka vid återrapportering av externa bedömningar och i planering för anpassning av elever i svårigheter. Ge handledning och konsultation till skolans personal: resurser, pedagoger. Vid behov ge enstaka konsultationer till föräldrar eller nätverk. Hålla vägledande eller orienterande samtal med elever, vårdnadshavare och pedagoger. Ge stödsamtal till elever vid behov. Remittera vidare vid behov. Bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression. Bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling. Medverka i skolans krisgrupp. Delta i arbetet med placering av elev i annan skolform. 7