Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 3-4 maj 2011 i Reykjavik.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 1 / 48 Helsingfors 4.4.2011 Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 3-4 maj 2011 i Reykjavik. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 30 april om vi ska få in dem på webbsidorna så de blir tillgängliga för alla, före mötet. All praktisk information om vårt möte den 3-4 maj har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor http://www.nls.info/styrelsemoten.html Varmt välkomna till sagornas ö och Reykjavik. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 2 / 48 1. Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson FSL Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Kári Jespersen YF Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Marta D. Sigurðardóttir KI Elna Katrín Jonsdóttir KI Eirikur Jonsson KI Thordur Hjaltested KI Stein Grøtting SL Mimi Bjerkestrand Utdanningsforbundet Cathrin Sætre Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Kolbjørg Ødegaard Utdanningsforbundet Tove Marie Børresen Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Metta Fjelkner LR Anders Almgren LR Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Jörgen Lindholm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Anders Rusk NLS Maria Häggman NLS Maj Lönnroth tolk Taina Aellig tolk

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 3 / 48 2. Val av NLS ordförande för återstående mandatperiod Information NLS ordförandeland Islands lärarorganisation Kennarasamband Islands har valt ny ordförande den 8.4.2011. Förslag till beslut Mötet föreslås välja KI:s ordförande Thordur Hjaltested till ordförande för återstående madatperiod.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 4 / 48 3 Dagordningen fastställs Information Dagordningen har skickats ut till styrelsen den 22.3.2011. Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen 8.4.2011. Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilagor Bilaga 1-1-2011 Dagordning Bilaga 2-1-2011 Tidsplan

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 5 / 48 Bilaga 1-1-2011 NLS VÅRMÖTE 2011 Tid: Plats: Se bifogad tidsplan Grand Hotel Reykjavik FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Val av NLS ordförande för återstående mandatperiod. 3. Dagordningen fastställs 4. Godkännande av föregående protokoll 18-19 november 2010 5. NLS verksamhetsberättelse 2010 6. NLS räkenskaper och revision för 2010 7. Förslag till medlemsavgift 2011 8. Tema: Ekonomi, Islands finansminister Steingrimur J. Sigfusson 9. NLS webbplats uppföljning av nya www.nls.info 10. NLS Förbundsseminarium på Island 2011 11. Internationella ärenden 12. Studerandeforum 13. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast 30.4 för att kunna sättas in på NLS webb inför mötet 14. Möteskalendarium 15. Övriga ärenden 16. Mötet avslutas

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 6 / 48 Bilaga 2-1-2011 TIDSPLAN FÖR NLS STYRELSEMÖTE 3.-4.5.2011 Måndag 2.5, resedag Ankomst till Island Tisdag 3.5 07.00-09.00 Frukost 09.00-10.15 Mötet inleds 10.15-10.45 Kaffe, Te 10.45-12.00 Möte 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.30 Möte 14.30-15.00 Kaffe, Te 15.00-17.00 Möte 17.00-22.00 Fritidsprogram och middag Onsdag 4.5, resedag 07.00-09.00 Frukost 09.00-10.00 Mötet fortsätter (option) 10.15- Gemensam transport till Keflavik för 13.15 flyget. De som åker med 16.15 flyget tar sig ut på egen hand.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 7 / 48 4. Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Oslo 18-19.11.2010 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 20 december. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 18-19 november 2010. Bilagor Bilaga 3-1-2011 Protokoll 18-19.11.2011

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 8 / 48 PROTOKOLL Ärende NLS Höstmöte Tid 18-19 november 2010 Plats Lærernes Hus, Oslo, Norge Närvarande Tolkar Chefredaktörer Henning Pedersen Stig G. Lund Anders Bondo Christensen Hans Ole Frostholm Hanne Pontoppidan Gorm Leschly Olli Luukkainen Kari Kinnunen Päivi Koppanen Anne Liimola Petri Lindroos Dan Johansson FSL Jògvan Philbrow Heralvur Jacobsen Sivso Dorph Rita Joelsen Eiríkur Jónsson Elna Katrin Jonsdóttir Marta Dögg Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Ragnhild Lied Tove Marie Børresen Cathrin Sætre Sonia Monfort Roedele Stein Grøtting Eva-Lis Sirén Ann-Charlotte Eriksson Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Anders Almgren Lars Hallenberg Anders Rusk Maria Häggman Taina Aellig Maj Lönnroth Kay Astrup Christensen Morten Jest Carl-Erik Rusk Annica Grimlund Knut Hovland BUPL BUPL DLF DLF Uddannelsesforbundet GL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ FSL FP FL IMAK PIP KI KI KI Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR NLS NLS DLF GL FSL Lärarförbundet Utdanningsforbundet

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 9 / 48 1 Mötet öppnas. Mimi Bjerkestrand öppnade mötet och önskade styrelsen och de närvarande chefredaktörerna välkomna till Lärarnas hus i Oslo. Hon visade en presentationsvideo över husets byggnadsprocess och det färdiga resultatet. NLS styrelse gratulerade Haldis Holst på 50-årsdagen med en gemensam gåva från NLS. 2 Dagordningen fastställs Beslut Styrelsen godkände dagordningen i föreliggande form. (Bilaga 1/2/2010) 3 Protokoll från föregående möte Beslut Styrelsen godkände protokollet från NLS höstmöte den 7-8 december i föreliggande form (Bilaga 2/2/2010) 4 Mellanbokslut 2010 Generalsekreteraren presenterade mellanbokslutet från Danmark för 2010. Beslut Styrelsen antecknade mellanbokslutet till kännedom (Bilaga 3/2/2010) 5 NLS strategi- och strukturplan NLS strategi- och strukturplan hade enligt styrelsens tidigare beslut varit på remissrunda i oktober 2010. Generalsekreteraren presenterade NLS strategi- och strukturplan för styrelsen. Ragnhild Lied ansåg att strategi- och strukturplanen var väl i led med diskussionen som förts i styrelsen. Erfarenhetsutbytet betonas och det är väldigt bra i och med att de nordiska regeringarna har sett nödvändigheten i ett ökat samarbete sinsemellan. NLS bör minnas att vi har möjligheten driva gemensamma nordiska frågor i Nordiska Rådets riktning vid behov. Beslut Styrelsen godkände strategi- och strukturplanen i föreliggande form (Bilaga 4/2/2010) 6 NLS verksamhetsplan 2011 Generalsekreteraren presenterade förslaget till NLS verksamhetsplan för år 2011. Tyngdpunkterna för nästa verksamhetsår föreslås vara: den globala ekonomiska instabiliteten löner och andra arbetsvillkor

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 10 / 48 styrningen på utbildningsområdet ledarskapet i skolan Diskussion Eva-Lis Sirén öppnade diskussionen med att säga att verksamhetsplanen var utmärkt utarbetad och tydlig. Haldis Holst fortsatte med att konstatera att det föreslagna temat passar verkligt bra med EI:S tema Building the Future through Quality Education. Hon utryckte också sitt understöd för att utreda ett lärarstuderandesamarbete inom NLS. Anders Bondo Christensen understödde tanken med att utreda ett lärarstuderandesamarbete, men betonade samtidigt att man inte borde skapa för höga förväntningar. Vidare tyckte han att man starkare borde lyfte fram diskussionen om vad som kommer efter new public management i stället för att enbart granska skadeverkningar. I Danmark har diskussionen tagit fart i kritiska organisationer och även Danmarks radio har varit aktiv. Mimi Bjerkestrand tyckte att det är viktigt att i ett nordiskt och globalt perspektiv lyfta fram att utbildning är en investering i framtiden särskilt med tanke på värdeökningen som sker i den offentliga sektorn. Bjerkestrand uttryckte också sitt stöd för studentsamarbetet. Hans Ole Frostholm önskade att styrelsen borde få sektorernas planer inför mötet och att samarbetet med Baltikum borde konkretiseras. Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och godkände verksamhetsplanen utan ändringar (Bilaga 5/2/2010) 7 NLS Budget 2011 Generalsekreteraren presenterade budgetförslaget för år 2011 Beslut Budgeten godkändes i föreliggande skick (Bilaga 6/2/2010) 8 Temadiskussion Nationell styrning och lokalt ansvar Den första mötesdagen 18.11 presenterade statssekreterare Lisbet Rugtvedt ministeriets syn på norsk utbildningspolitik under rubriken - Norsk nationell styrning och dess målsättningar. 8.1 Statsekreterare Rugtvedts Inlägg Norge är ett land med 430 kommuner. Kommunerna är ansvariga för grundskola och förskola. Hälften av förskolorna är dock privata. I Norge finns också 19 fylkeskommuner, som ansvarar för II stadiets utbildning. Staten ansvarar för att ge goda ekonomiska ramverk åt kommunerna. Norge har identifierat fyra utmaningar:

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 11 / 48 1. Relativt många elever med låga prestationer, nedgående trend på 2000-t 2. Social olikhet i inlärning, genomförande av gymnasieutbildning och i rekrytering till högre utbildning. 3. För många fullföljer inte gymnasieutbildning (30% bortfall) 4. Brist på kompetens i flere sektorer - bland annat hälso- och utbildningsområdet. Fem strategiområden som ministeriet haft i styrningen 1. Tidlige insats. A) Förskolan in under undervisningsministeriet B) Utbyggning av förskoleplatser och rätt till förskoleplats C) National plan för kvaliteten i förskola D) Skyldighet till tidig insats i skolan. E) Kartläggningsprov i klass 1-3 Framöver: Ny skoldag för de minsta, bättre skolfritidsordning 2. God ledelse, klar styrning och uppföljning av resultat. A) Riksdagsproposition om kvalitet i skolen: Tätare uppföljning och bättre ledning på alla nivåer. B) Ökad betoning på tillsyn från landshövdingen C) Rektorsutbildning, förskoleledarutbildning D)Krav om kvalitetsrapport i alla kommuner E) Nationellt kvalitetsvärderingssystem. Framöver: Mer styrning genom ny resursnorm för antal elever per lärare (undantag till tidigare låt kommunerna bestämma politik) och total genomgång av förskolelagen. 3. Samarbete med lärarna om kvalitet och kompetens A)Från reformer till kontinuerligt utvecklingsarbete B) Samarbete om nationella prov / nytta och legitimitet C)Partnerskap för kompetens och rekrytering av nya lärare GNIST D) Tidsbrukrapporten principen om tidstestning av åtgärder Framöver: Balanspunkt mellan arbetsro och nya reformer. Ungdomsskolan behöver ansiktslyftning! 4. Klara mål A)Kunskapslöftet: Läroplaner med kompetensmål och vikt på grundläggande färdigheter B) Tydliga mål för den nationella politiken: Lära sig mera, trivas och mötas, genomföra gymnasieutbildning Framöver: Gemensamma mål med fylkerne om genomföring i gymnasieutbildningen. 5. Bättre utvärdering och respons A) Tog tag i svag värderingskultur i norsk skola B) Nationell vägledning för läroplansarbete och målkriterier C) Nya föreskrifter om utvärdering

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 12 / 48 Konklusion: I Norge införs inför vissa nya konkreta styrningsmedel och ges mer pedagogisk vägledning till kommunerna. Det hade varit en fördel att ha större kommuner, i Norge finns idag 430 stycken. Sammanslagningar måste enligt lagen vara frivilliga så man kan inte vänta. Problemet med att kommunerna är små är att det kan saknas pengar, kompetens eller politisk vilja. Statens uppgift är inte bara att styra utan också vägleda, stötta och ge service. Flera bör bruka handlingsfriheten som vi har i Norge för att skapa ett större mångfald i skolan. Diskussion Mimi Bjerkestrand öppnade diskussionen med att tacka statssekreterare Rugtvedt för inlägget. Haldis Holst kommenterade att skollagen och läroplanen också ur Utdanningsforbundets synvinkel är det viktigaste och att man för tillfället har en väldigt bred lärosyn. Elevernas syn på rapportering på nationella prov är att de mäter kvalitet. Detta leder till en snedvriden fokus. Anders Bondo Christensen konstaterade att mycket är lika i Danmark men att man där gör PISA till det stora problemet. Ha berättade att det enda sättet man lyckats göra ett lyft i läsenivån för elever i 3-4 klass var när man satte fokus på lärarnas möjligheter och ansvaret togs lokalt. NPM och mål hjälper inte eftersom de inte biter lokalt. Christensen poängterade också att OECD:s Education at a Glance har jämfört hur ungdomar klarar sig efter att de gått ut skolan och kommit fram till att danska ungdomar klarar sig väldigt bra även om de inte klarar sig i PISA. Den danska skolan utbildar till att gå ut i samhället och ta ansvar men detta faller i skuggan av PISA. Ann-Charlotte Eriksson konstaterade att det är uppenbart att utvecklingen är mycket lika i de nordiska länderna. Hon ifrågasatte att lösningen på problemet är att införa kontroll. Lärarförbundet ser problemet som att det saknas frihet i professionen. Lärarna saknar tid för utvecklingsarbete. Hon frågade om tidsbruksrapporten visar vad lärarna använde sin tid till? I Sverige visar rapporterna att tiden går till här-och- nu uppgifter och att också samarbete tar tid. Lisbet Rugtvedt svarade att man satt väldigt stark fokus på det som mäts i nationella provet men det är viktigt att också annat beaktas. Sviktar det med läsning och räkning har man antagligen problem med social uppfostran också. Norge är efter i PISA fast det inte berättar allt. Staten ska inte styra allt bara det viktigaste. Alla måste lära sig läsa etc. Läskunnigheten har ett samband med bortfallet i gymnasieutbildningen. Rugtvedt menade att det inte är en lösning att avskaffa tester men man ska inte heller undervärdera den breda synen på utbildning. Regeringen har satsat stora resurser på kultur i skolan. Norska elever är självständiga och kreativa och det är viktigt att ta vara på det. Rugtvedt menade att man i Norge byggt upp handlingsfrihet tidigare och minskat på statlig styrning. Detta har lett till låg formell kompetens och kvalitetsproblem i lärarutbildningen. Nu vill staten ha trygghet. Det har visat sig att många kommuner inte ger den specialundervisning de borde och att det annars också sviktar. Detta tyder på behov av ökad central kontroll.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 13 / 48 Rugtvedt menade att Tidsbruk-rapporten visade ett väldigt centralt resultat, nämligen att rapportering och dokumentation och mycket onödiga problem tar upp lärarnas tid. Svagt ledarskap framgick också. Just nu arbetar man för att få med lärarna i diskussionen med fylkena. Man har också gjort en evaluering av förskolelärarutbildningen som visat att många inte klarar de uppställda kraven och att det finns stora kvalitets problem. Regeringens linje i i införande av mastersnivå är att man inte kan lägga två år på en redan sviktande utbildning utan att först korrigera felen i den nuvarande utbildningen. 8.2 Kunnskapsminister Halvorsens inlägg Under mötets andra dag, 19.11, besökte den norska kunnskapsministern Kristin Halvorsen mötet och bidrog med ett inlägg kring aktuella spörsmål i den norska utbildningspolitiken. Kunnskapsminister Kristin Halvorsen tog under sitt anförande på NLS styrelsemöte upp två centrala teman inom utbildning i Norden. Det första temat som Halvorsen tog upp var förskolan (barnehage), där hon menade att det finns möjlighet att samarbeta tätare om den nordiska förskolemodellen. I Norge har man lagstadgad rätt till förskola, vilket varit en lång och tuff process. I dag har 95 procent av norska barn gått i förskolan innan de börjar skolan. För tillfället diskuterar man hur kvaliteten kan säkras. Halvorsen menade att det finns för lite forskning, kunskap och prestige knutet till de yngsta barnen. I Norden har man fokus på lek och social utveckling. I Norge har man lite pedagogisk utbildning i förskolan. Norge och Norden kan bidra med kunskap i området till resten av världen, de nordiska länderna borde diskutera hur vi kan utveckla den nordiska förskolemodellen, samarbeta och utväxla forskning och bidra till den internationella debatten. Det andra temat som Halvorsen tog upp var bortfallet i gymnasiet (vidaregående utbildning). Ministern menade att samhället måste fundera det faktum att enbart 70 procent genomför andra stadiets utbildning, medan 30 procent faller bort. De som faller bort är en brokig skara, det är många som väljer fel men många som faller i mellan. Kunskapsdepartementet och fylkena i Norge samarbetar och arbetar med att lösa problemen som långt handlar om yrkesämnena. Ministern konstaterade att det finns ett stort behov för praktikplatser på detta område och ett behov för samarbete. Halvorsen berättade att tidlig insats är något man arbetat med i Norge. För tillfället har man konstaterat att man har för mycket akademiskt och för lite praktiskt i åldern 13-15. Undervisningen borde med andra ord göras mer praktisk, motiverande och intressant. Halvorsen menade att det är intressant att reflektera med ungdomar om vad som är bra lärande och bra lärare. Halvorsen konstaterade att hon jobbat som kunnskapsminister i ett år och innan det som finansminister i 4 år. Halvorsen menade att hennes nuvarande uppdrag är väldigt inspirerande med många duktiga personer och instanser att samarbeta med. Hon betonade också att allt arbete på undervisningsområdet måste göras tillsammans med kommunerna. Man måste ge kommunerna möjlighet att genomföra de reformer som planeras

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 14 / 48 och ge dem tid att verka innan man kastar om allt igen. Mest centralt är inställningen till genomförandet, det krävs motivation och tid till reflektion för att få till stånd ändring. Halvorsen konstaterade att det ännu råder alltför stora sociala skillnader i skolan. Föräldrarnas bakgrund påverkar ännu skolframgång väldigt långt och klassfrågan är aktuell i hela Norden. Halvorsen konstaterade att inte bara är oljan som gör Norge framgångsrikt, utan att det sociala kapitalet också är centralt. Utbildning kan inte enbart betraktas som en sektor utan man bör minnas att den genomtränger hela samhället. Man glömmer också att tala positivt om skolan. Kunnskapsministern avslutade med att säga att det som är avgörande för genomförande av goda reformer i skolan är ett bra samarbete med lärarna. Diskussion Tove Marie Børresen öppnade diskussionen med att tacka för inlägget. Hon konstaterade att det är viktigt med vägledning för rektorerna och hänvisade till en av Utdanningsforbundets undersökningar som visade att Norge inte får in tillräckligt med ansökningar till rektorspositioner. Inger Maurin berättade att Lärarförbundet precis haft sin kongress med temat Allt börjar med en bra lärare. Hon betonade att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för hur man lyckas med utbildningen. Anders Bondo Christensen konstaterade att det är fint att höra att samarbetet är bra mellan kunnskapsministern och Utdanningsforbundet. Han konstaterade att man i Danmark politiskt inte stöder sig på forskning och att social gemenskap glömts bort. Skolpolitiken i landet byggs på politiska profileringsprojekt. Man har new public management och Pisa i centrum. Christensen menade att man i Danmark nu måste använda lärarnas professionella engagemang för att få bättre resultat och undrade hur situationen är i Norge? Haldis Holst berättade att NLS har egen sektor i förskolan som arbetar med stärkt förskolesamarbete i Norden. Hon konstaterade att NLS har en önskan om att hålla den nordiska modellen där värderingarna, lärarsynen och det sociala underlaget är det samma. Hon betonade vikten av att vi ska dela med oss av våra goda tankar men inte exportera modeller. Holst fortsatte med att konstatera att Norden också har fritidshem och skolfritidsordningar som vi gärna delar med oss av till andra genom våra internationella nätverk och att lärarföreningarna gärna vill samarbeta kring detta. Kunnskapsministern berättade att Norge för närmare tio år sedan fick en PISA-chock. Man konstaterade att norska skolor är dyra, har dåliga resultat och oklara mål. Det var klart att det behövdes förtydligande av skolans uppgift i lärandet av läsning och räkning men även testning. Man behövde hitta en balans mellan bildning, mandat och socialt mandat. Halvorsen konstaterade att Norge inte vill ha ett komparativt system för nationella prov och att man inte bör övertolka test. Hon fortsatte med att säga att en god inlärningsmiljö är det bästa för att förebygga sociala skillnader. Ämnes- och kunskapsbas ska vara grunden för skolans utveckling inte politiska åsikter. Det är viktigt att utvecklingen blir mer forskningsbaserad. Halvorsen avslutade diskussionen med att konstatera att det i undersökningar visat sig att rektorer i Norge vill ha tid för pedagogiskt utvecklingsjobb och att jobbet är väldigt krävande och rektorerna har väldigt lite stöd. I Norge finns dessutom ingen tradition av att ha kanslister

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 15 / 48 i skolorna. Halvorsen berättade att en egen studie ska göras för att jämföra rektorer och andra i samma ställning. Till sist konstaterade Halvorsen som svar till Maurin att det saknas yrkesarbetare i Norge och att Norge måste inse att om det börjar gå bättre i Sverige reser importarbetskraften hem och Norge blir i sticket. Beslut Styrelsen tackade både kunnskapsminister Halvorsen och statssekreterare Rugtvedt för mycket intressanta inlägg och antecknade båda inläggen till kännedom. 9 Nordisk gemensam medlemsservice Gemensam medlemsservice har diskuterats länge i NLS styrelse och under det senaste mötet tog arbetet sin nuvarande form. Gemensam service ska i första hand innefatta tillfällig facklig hjälp till lärare som tillfälligt arbetar som lärare i ett annat nordiskt land. Det finns ett behov för medlemsservice över landsgränserna vars storlek är svårt att kartlägga. En överenskommelse mellan organisationerna om ett sk. gästmedlemskap skulle gynna alla. Diskussion Hans Ole Frostholm öppnade diskussionen med att konstatera att det skulle vara lättast med ett gemensamt avtal mellan alla organisationer beslutat i NLS istället för bilaterala avtal. Henning Pedersen noterade att tidsperioden på ett år känns lång men att kompromisser alltid behövs när man är många. Han föreslog vidare att avtalets text skulle ändras så att orten där medlemmar bor inte ska ha någon inverkan utan att det enda avgörande är var personen arbetar. Ann-Charlotte Eriksson konstaterade att NLS styrelse inte brukat fatta bindande avtal för hela NLS och att avtalet borde behandlas i medlemsorganisationerna. Hon poängterade att det är bra att i avtalet kunna ta hänsyn till regionerna och att man ska organisera sig där man jobbar. Eriksson föreslog att alla organisationer kan ratificera avtalet enskilt i de egna beslutande organen. Anders Bondo Christensen menade att det är mer praktiskt att godkänna avtalet tillsammans, han ifrågasatte även behovet för att tidsbestämningen i avtalet skulle vara ett helt år. Catrin Sætre tyckte att förslaget till avtal var bra och att ambitionsnivån var hög. Hon konstaterade att innehållet i avtalet var väldefinierat och stöttade förslaget med att varje medlemsorganisation själv förbinder sig till avtalet. Sætre konstaterade också att det för tillfället sätts stor fokus på gränshinder i Norden och att beslut om samarbete ligger i tiden. Hon betonade vikten av att fackföreningar också ska vara med. Dan Johansson från FSL menade att en del lärare som kommer från Sverige till Finland för en kortare tid kan få det svårt att få arbetsgivaren att betala medlemsavgiften till ett annat land.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 16 / 48 Mimi Bjerkestrand konstaterade att det också i Norge kan uppstå problem, men att man kan betala medlemsavgiften själv. Olli Luukkainen konstaterade att det är viktigt att utveckla och stöda detta avtal. Beslut Styrelsen beslöt att överlämna avtalet till medlemsorganisationerna för åtgärder. (Bilaga 7/2/2010) 10 NLS nya webbplats Under 2010 har NLS hemsidor förnyats och domännamnet har bytts från www.n-l-s.org till www.nls.info. Maria Häggman presenterade den nya webbplatsen för styrelsen. Övergången mellan de gamla och de nya sidorna sker vid årsskiftet 2010-2011. Diskussion Beslut Styrelsen uttalade sin tillfredsställelse med nya hemsidan och diskuterade värdet av att få in länkar till aktuell forskning på sidan. Styrelsen betonade också det gemensamma ansvaret att sända in information till NLS-kansli. Styrelsen godkände hittills vidtagna åtgärder och den nya domänen www.nls.info och beslöt att kansliet till nästa möte skulle göra en uppföljningsrapport av besökarantalen på hemsidan. Styrelsen beslöt också att information som aktuell forskning och viktiga datum från organisationerna skall antecknas på NLS webbsida. 11 Rapport från sommarkursen 2011 Generalsekreteraren presenterade resultaten för utvärderingen av NLS sommarkurs och gav en kort sammanfattning av innehållet i kursen. Beslut Styrelsen noterade informationen om NLS sommarkurs 2010 till kännedom.( Bilaga 8/2 /2010 och 9/2 /2010). 12 NLS förbundsseminarium 2011 NLS förbundsseminarium ordnas på Island på Reykjavik Grand Hotel 27-30.9.2010. Beslut Styrelsen antecknade informationen om NLS förbundsseminarium 2011 till kännedom. 13 Val av viceordförande och ordförande i NLS år 2011 Beslut Styrelsen valde enhälligt Eirikur Jónsson från Kennarasamband Islands till ordförande för NLS 2011. Till viceordförande valdes Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 17 / 48 14 Internationella ärenden 14.1 Rapport från EI:s styrelsemöte i oktober 2010 Eva-Lis Sirén gav en översikt av de ärenden som behandlades vid EI:s styrelsemöte, supplerad av Haldis Holst, Utdanningsforbundet. Eva-Lis Sirén rapporterade att EI:s styrelse tagit ställning för en kampanj om Teachers Migration. Kampanjen tar upp braindrain som sker i speciellt engelsktalande länder när utbildade lärare lämnar sitt hemland för jobb annanstans. Sekretariatet tar fram ett förslag till marsmötet 2011. Eva-Lis nämnde också China Task Force. Hon berättade om stora skillnader inom EI vad gäller angreppssätt. Kinesiska forskare i Canada har fått i uppdrag att skriva rapport om lärarnas ställning i Kina för att bereda ärendet. Hon berättade också att styrelsen tagit upp VET-frågorna och bland annat beslutat anordna extra breakout sessions på kongressen om dessa. EI.s styrelse beslutade också att för kongressen framlägga förslag om nya och mer konsekventa regler för utträde och kvalificerad majoritet. I fortsättningen kommer 2/3 majoritet av antecknade närvarande att krävas till för t.ex. stadgeändringar. Dessutom föreslår styrelsen att det ska bli möjligt att vara associerad medlem med reducerade rättigheter under ansökningsprocessen till EI. Hon konstaterade också att styrelsen behandlade sex ansökningar om medlemsskap. Nya organisationer från Botswana och Brasilien uppfyller kriterierna medan organisationerna från Senegal och Indonesien inte gör det och två organisationer från Algeriet och Benin undersöks närmare. Haldis Holst berättade om att EI:s styrelse valt två nya styrelseledamöter. Randi Weingarten, AFT ersätter avgående Edward Mc Elroy, AFT och Patrick Roach, NASUWT ersätter Jerry Bartlett NASUWT. Haldis berättade också att styrelsen diskuterat medlemsavgiften. Det har föreslagits en ökning på 2% det första året och ytterligare högst 2% per år under resten av verksamhetsperioden. Kongressen föreslås ge styrelsen fullmakt om att besluta om medlemsavgiften under de påföljande åren inom givna gränser. EI:s styrelse beslutade i enlighet med förslaget från förslagskommittén att till dela Albert Shanker Education Award till Pauline Ladouceur från Kanada och Mary Hatwood Futrell Human and Trade Union Rights Award till Gülcin Isbert från Turkiet. Hon nämnde också att styrelsen godkänt Building the Future through Quality Education som tema för kongressen 2011: 14.2 Samordning inför EI:s kongress Haldis Holst berättade om förberedelserna inför EI:s kongress. Bland frågor som kommer upp på kongressen nämnde hon

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 18 / 48 resolution om lärarprofessionen resolution om trygghet och säkerhet I skolan resolution om klimatförändringen resolution om unga och nya lärare hållbar finansiering av offentlig utbildning utvecklingssamarbete och solidaritetsfrågor NLS styrelse diskuterade också kommande viceordförande och styrelseval inför EI:s kongress samt samordningen av NLS-verksamhet under kongressen. NLS kommer att under kongressen mötas i stora delegationen två gånger och i lilla delegationen efter behov. 14.3 Rapport från Pan European Structure / ETUCE Jörgen Lindholm, rapporterade från Pan European Structure och ETUCE. Han berättade att Europakommittén och ETUCE hade haft ett extra styrelsemöte i juni för att behandla förslaget till nya stadgar för ETUCE. Bureau har mötts en gång efter det. På styrelsemötet fanns ett välförankrat förslag till nya stadgar som innehöll flera förändringar bl.a att den högsta ansvariga för ETUCE får titeln European Director. Styrelsen antog också Stig Andersens tillägg om att inte ändra texten för 2/3 majoritet. Alla frågor som inte kunde lösas hänsköts till en egen arbetsgrupp för organisatoriska frågor. Jörgen Lindholm och Stig Andersen finns med i arbetsgruppen. Det var stor enighet bakom besluten, 36 av 39 var för. På Bureau-mötet 6.10 diskuterades personalens övergångsbestämmelser och nya anställningsvillkor för ny direktör och sekretariat. Alla var överens om att det framlagda förslaget läggs som appendix till stadgeförslaget. ETUCE håller sin extraordinarie kongress på måndagen den 22.11 och den stora enigheten i styrelsen lovar gott inför stadgeändringarna som behandlas som enda ärende på kongressen. Vid Bureau-mötet informerades också att lärarorganisationen i Georgien har kraschat. Regeringen har angripit facket genom att sätta check off systemet ur bruk, vilket ledde till att medlemsavgifterna inte kunde uppbäras inom stadgeenlig tid. Ordförande för organisationen, som också är viceordförande i EI:s Europaregion, har flytt till Kanada. Därmed kommer styrelsen vid sitt nästa sammanträde att utse en ny viceordförande för ETUCE. EU-samarbetet i samband med Education and Training 2020 har gjorts om från kluster till arbetsgrupper. ETUCE har representanter i 6 arbetsgrupper. På mötet i juni avtackades Marjatta Melto, som gått i pension och i stället för henne valdes Hans Laugesen in i arbetsgruppen för lärarutbildning. Anna Tornberg, Lärarförbundet valdes att representera ETUCE i arbetsgruppen för tidig språkinlärning. I centrala samordningsgruppen representeras ETUCE av Martin Römer. Om sociala dialogen sade Jörgen att alla är glada för att den upprättats och för att den småningom börjar hitta sina former. Två arbetsgrupper har kommit igång med sitt arbete, gruppen för kvalitet i utbildning och demografigruppen. Demografiarbetet verkar bli stort fastän man begränsar

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 19 / 48 sig till lärare. Den tredje utsedda arbetsgruppen skall behandla arbetet med den sociala dialogen inom högre utbildning. Beslut Anders Bondo Christensen konstaterade att det var bra att man kunnat enas om en lösning på stadgefrågan inom ETUCE. Han sade också att han är övertygad om att vi Norden gjort mycket för att hitta en gemensam lösning och att han var glad att Norden kunde samla Europa i stadgefrågan. Han uttryckte också en önskan om att kunna använda detta nordiska ansvar vid behov igen. Styrelsen antecknade informationen och referatet från EI:s styrelsemöte till kännedom (Bilaga 10/2/2010) 15 Möteskalendarium. Beslut Styrelsen antecknade möteskalendarium för 2011 till kännedom och beslöt att NLS styrelsemöten 2012 hålls 21-22.maj och 3-4 december (Bilaga 11/2/2010). 16 Genomgång av nationella rapporter Beslut Styrelsen antecknade de nationella rapporterna till kännedom. (Bilaga 12-22/2/2010) 17 Övriga ärenden Stine Hjertbakk från Pedagogstudenterna (PS) presenterade PS arbete med att försöka få i gång nordiskt studentsamarbete mellan lärarstuderande efter att det tidigare LISTEN samarbetet fallit samman. För tillfället har PS utarbetat ett förslag till samarbetsavtal som de diskuterar med andra nordiska lärarstuderandeföreningar. Tanken med samarbetet är att få i gång erfarenhetsutbyte om såväl det organisatoriska som det utbildningspolitiska studentsamarbetet. Ett samarbete med NLS skulle ge studerandena kontinuitet, trygghet och sakkunskap. NLS skulle i sin tur gynnas av att få in studentperspektivet i sitt arbete. Diskussion Tove Marie Børresen tackade Stine Hjertbakk för en fin inledning och konstaterade att de gjort ett gott grundarbete. Hon konstaterade att det är positivt med såväl politiskt och organisatoriskt samarbete och att hon ser fram till en vidare process och ett samarbete med studerande. Inger Maurin tackade för engagemanget och hoppades på ett framtida samarbete. Dan Johansson sade att det är trevligt med stort intresse för samarbete. FSL förmedlar gärna kontakter. Han konstaterade också att det är viktigt med samarbete i och med att lärarförbunden kan tappa medlemmar. Engagerade lärarstuderande bästa inkörsporten till fackligt arbete. Om vi inte tar hand om de studerande har vi missat något. NLS ansvar för sammankomster låter bra.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 20 / 48 Sonia Roedele ansåg att ett lärarstudentsamarbete är ett gott initiativ. Hon sade att styrelsen i EI föreslår kongressbeslut om samarbete med nya och unga lärare. Det är svårt att säga hur studerande tas med, men det är ett viktigt steg framåt. EU arbetar med Youth on the move. Vår europaorganisation måste också bevaka Hon konstaterade att frågan bör diskuteras på nordisk nivå för att bli starkare i Europa och världen. Beslut: Styrelsen antecknade diskussionen om nordiskt lärarstudentsamarbete till kännedom (Bilaga 23-24/2/2010) och hänvisade till verksamhetsplanen för 2011. 18 Mötets avslutande Mötets ordförande Mimi Bjerkestrand tackade deltagarna för ett aktivt möte och för det gångna året och önskade hela styrelsen en god jul. Generalsekreterare Anders Rusk tackade även han för de goda diskussionerna under mötet. Han tackade också Utdanningsforbundet varmt för det goda samarbetet under ordförandeskapsåret 2010. Beslut Styrelsen noterade att NLS styrelse sammanträder nästa gång på Island den 3-4.5.2011.

5. NLS verksamhetsberättelse 2010 NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 21 / 48 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsberättelsen för styrelsen. Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år 2010 Bilagor Bilaga 4-1-2011 Verksamhetsberättelse för år 2010

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 22 / 48 Verksamhetsberättelse 2010 Redogörelse över Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret 2010. NLS styrelsemöte Reykjavik 3-4.5.2011

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 23 / 48 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 24 2.DET INTERNA ARBETET... 25 2.1 Gemensam medlemsservice... 26 2.2 Studerandesamarbete... 26 2.3 Informationsutbyte... 26 2.4 Styrelsen... 26 2.5 Sektorerna... 27 2.6 Internationella sekreterares möte... 28 3.KURSER OCH KONFERENSER... 29 3.1 NLS Sommarkurs... 29 3.2 LEDARFORUM... 29 4.INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE... 30 4.1 ETUCE... 30 4.2 Education International, EI... 31 4.3 Övriga internationella möten... 32 5.NORDISKT SAMARBETE... 32 5.1 Nordiska Fackorganisationers Samråd, NFS... 32 5.2 Nordiska Rådet, NR... 32 5.3 Nordiska Ministerrådet, NMR... 33 6.ORGANISATION... 34 6.1 Medlemsorganisationer... 34 6.2 Administration... 35 6.3 Representation... 35

Andelen uttryckt som procent av BNP NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 24 / 48 1. INLEDNING Den globala finanspolitiska diskussionen har fortsatt under 2010 trots att världsekonomin under året växte nästan lika snabbt som under de bästa åren under förra årtiondet. Utgångsläget för tillväxten var dock svagare till följd av recessionen och den ekonomiska utvecklingen varierade exceptionellt mycket. Under året fanns fortfarande osäkerhet i anslutning till ekonomiernas återhämtning, och förtroendet för de ekonomiska utsikterna varierade. Man räknar med att världsekonomin under 2011 växer snabbare än det långsiktiga genomsnittet. Också den finanspolitiska stimulansen stärker den ekonomiska tillväxten. Tillväxtekonomierna fortsätter att växa raskt och vissa länder försöker genom att strama till den ekonomiska politiken undvika en överhettning av ekonomin. Den ekonomiska återhämtningen kommer med största sannolikhet att fortsätta i Norden eftersom situationen på de internationella finansmarknaderna och i den globala ekonomin visade tecken på förbättring under 2010. Detta hade en positiv inverkan på ekonomierna i den nordiska regionen. Nordens möjligheter att kunna utnyttja globaliseringen och hantera dess utmaningar har tydligt kommit fram under finanskrisen. Solidaritet och samarbete mellan de nordiska länderna har aldrig varit viktigare. Offentliga utbildningsutgifter som procent av BNP 10 Källa: Education at a Glance 201 9 8 7 6 5 Danmark Finland Island Norge Sverige 4 1995 2000 2007 Eftersom den ekonomiska situationen och diskussionen är allestädes närvarande har detta självfallet en stor betydelse för utbildningspolitiken och den offentliga sektorns resurser. Det som man kan se är att den ekonomiska recessionen drabbar den offentliga sektorn med en viss fördröjning jämfört med den privata sektorn. Det betyder med största sannolikhet att de svåra åren står framför oss i offentliga sektorn när det gäller nedskärningar och sparkrav. Diskussionen inom NLS har under verksamhetsåret särskilt handlat om följande teman:

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 25 / 48 den ekonomiska situationen och dess inverkan på utbildningens resurser kartläggning och dokumentering samt utvärdering av skolan yrkesetik och lärarlegitimation nationell styrning av skolan internationella frågor, i synnerhet EI och ETUCE-frågor Andra områden som tagits upp är problemet med en för stor andel elever med låga prestationer, social olikhet i inlärning, en alltför stor drop out efter fullföljd grundskola och i andra stadiets utbildning Lösningar som förts fram är en tidigare insats när det gäller upptäckten av problem, tätare uppföljning och bättre ledning på alla nivåer, ett tätare samarbete med lärare om kvalitet och kompetens. I diskussionen har också framkommit att mätningarna i olika former får en för stor inverkan på utbildningspolitiken och kan leda till alltför tvära kast och därmed till en väldigt nyckfull utbildningspolitisk strategi. Det skulle vara viktigt att hitta en balanspunkt mellan arbetsro och reformer i skolan. Utvecklingen i de nordiska länderna är fortfarande väldigt lika, men lösningarna verkar, när det gäller kvalitet och utvärdering, vara väldigt olika. Kontroll är knappast lösningen utan snarare en större frihet i professionen samt en större tilltro till lärarnas yrkeskunskap. Kunnskapsminister Kristin Halvorsen avslutade sitt inlägg i NLS styrelsen med att säga att det som är avgörande för genomförande av goda reformer i skolan är ett bra samarbete med lärarna. 2. DET INTERNA ARBETET NLS övergripande tema för verksamheten 2010 var Utbildningspolitiska utmaningar Professionen i centrum. NLS styrelse och sektorerna liksom LEDARFORUM och sommarkursen har under verksamhetsåret arbetat enligt principen att djuploda värdlandets utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Utgående från en dylik nationell fördjupning har diskussionerna kunnat föras i jämförande syfte och därmed har det nordiska erfarenhetsutbytet förstärkts märkbart. Dessutom har styrelsen och sektorerna liksom LEDARFORUM och mötet för de internationella sekreterarna presenterat sina nordiska kolleger utförliga både muntliga och skriftliga nationella rapporter. De nationella rapporterna har utvecklats till ett viktigt verktyg för det nordiska medvetenheten och erfarenhetsutbytet. Under året 2010 har det påbörjade arbetet med att skapa en strategi- och strukturplan för NLS avslutats då NLS styrelse på höstmötet slog fast strategier och riktlinjer för det nordiska arbetet inom NLS. Styrelsen definierade att NLS uppgift är att främja samarbetet i för medlemsorganisationerna gemensamma intressen. NLS erbjuder lärarna i Norden information om grannländernas utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik och om de olika nordiska lärarorganisationernas organisation och verksamhet samt en direkt påverkningskanal till det praktiska samarbetet. NLS erbjuder också sina medlemmar en arena för nordiskt samarbete och jämförelseanalyser i syfte att främja organisationernas nationella fackliga verksamhet och i syfte att ge relevant kunskap och praktiska verktyg för den nationella intressebevakningen lärarna till fromma.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 26 / 48 2.1 Gemensam medlemsservice Gemensam medlemsservice över de nordiska nationsgränserna har diskuterats länge i NLS styrelse och under höstmötet 2010 godkände NLS styrelse enhälligt att överlämna ett samarbetsavtal om gemensam medlemsservice till medlemsorganisationerna. Gemensam service ska i första hand innefatta tillfällig facklig hjälp till lärare som tillfälligt arbetar som lärare i ett annat nordiskt land. Det har länge funnits ett behov för medlemsservice över landsgränserna vars omfattning är svår att kartlägga. Överenskommelse mellan organisationerna kommer på sikt att gynna alla lärare som tillfälligt flyttar över nationsgränserna och som behöver facklig hjälp i anslutning till läraruppgifterna i det nya landet. 2.2 Studerandesamarbete NLS styrelse beslöt under verksamhetsåret att kalla lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt planläggningsmöte. Syftet med mötet är att utreda om de bland lärarstuderandeföreningarna i Norden finns intresse att upprätta ett studerandesamarbete i NLS regi. 2.3 Informationsutbyte För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna och förbättra informationsflödet har NLS webbsidor under året förnyats och flyttats till den mer användbara domänen www.nls.info Webbplatsen har utvecklats till en informationskanal med relevanta nyheter och aktuell information. Webbplatsens egenskap som arkiv för NLS verksamhet har också förbättrats och strukturerats på ett lättfattligt sätt. Det nordiska erfarenhetsutbytet har stärkts genom att NLS börjat utge ett månatligen utkommande nyhetsbrev. Nyhetsbrevet har rönt stor uppskattning inom NLS. Nyhetsbrevet tar upp aktuella utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska samt fackliga nyheter från alla nordiska länder. 2.4 Styrelsen Utdanningsförbundets ordförande Mimi Bjerkestrand har under år 2010 varit ordförande i NLS med Eirikur Jònson, Kennarasamband Islands som vice ordförande. Styrelsen har haft två protokollförda möten. Båda mötena har hållits i Norge. NLS vårmöte hölls i Hurdalsjøen den 3-4 maj och NLS höstmöte hölls på Lærarnas Hus i Oslo 18-19.11.2010. Det övergripande temat för verksamheten under året var Utbildningspolitiska utmaningar professionen i centrum. Styrelsemötena har behandlat de förändringar som sker på den utbildningspolitiska arenan, diskuterat hur

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 27 / 48 lärarorganisationerna formar sitt interna fackliga arbete och diskuterat vikten och effekten av att arbeta starkare tillsammans. Styrelsen har följt NLS princip om att utgå från värdlandet situation för att på så sätt stärka erfarenhetsutbytet och ge medlemsorganisationerna möjlighet att utnyttja andras erfarenheter i sitt eget arbete för lärarnas väl. På vårmötet i Hurdalsjøen föreläste direktör Petter Skarheim om Nordiska perspektiv på utbildningspolitiken. Han diskuterade i sitt anförande hur utvärdering kan bidra till inlärning och utveckling. Styrelsen tog också del av Professor Gjert Langfeldts tankar om styrning av norsk utbildning trender och utvecklingsspår speciellt i förskola och grundskola. På höstmötet i Oslo behandlades norsk nationell styrning och dess målsättningar. På mötet hördes två anföranden, ett av Norges kunnskapsminister Kristin Halvorsen och ett av statssekreterare Lisbet Rugtvedt. Närmare innehåll i ovannämnda anföranden och de efterföljande diskussionerna finns nedtecknade i respektive styrelsemötesprotokoll. 2.5 Sektorerna Gemensamt för de tre sektorerna inom NLS har varit att studera och fördjupa sig i de rådande norska förhållandena på utbildningsområdet. Arbetet har haft sin utgångspunkt i hur de norska samhällsvärderingarna avspeglas i utbildningspolitiken och i synen på lärarens och ledarens uppdrag. Varje sektor har utifrån sitt yrkesspecifika intresse arbetat med olika jämförande analyser inom sitt område. Sektorerna samlades alla till enskilda möten under våren 2010 och den 24-26.11.2010 ordnades ett gemensamt sektormöte i Lärarnas Hus i Oslo. Under det gemensamma sektormötet behandlades sektorsöverskridande teman som Internationella frågor, yrkesetik och kvalitet i undervisningen. 2.5.1 Sektorn för förskola och fritidshem Sektorn har under året satt fokus på förändringarna som sker i området förskola-skola i Norden. På sektorns möte 4-5.3.2010 i Oslo föreläste Jon Kaurell om dokumentation, kartläggning och utvärdering i förskola och Liv Lövelin berättade om ett norskt pilotprojekt Her kommer jeg- Fra barnehave til skole - som strävar till att utjämna övergången mellan förskolan och skolan. Sektorn har också under året satt fokus på de allra yngsta barnens behov och diskuterat förskolelärarnas lönenivå i Norge. Sektorerna Förskola och Fritidshem har tillsammans med grundskolesektorn följt med utvecklingen för fritidshemmen och understrukit behovet av kompetensutveckling och forskning. Sektorerna betonar vikten av fördjupad forskning på området och att verksamheten ledas av utbildad och kompetent personal. 2.5.2 Sektorn för grundskola Sektorn har under året arbetat med specialundervisningens kvalitet och resultat. Under vårmötet 12-13.4 berättade sektorsordförande Elisabet Dahle om den norska modellen för specialundervisning under rubriken inkluderande undervisning anpassad undervisning. Sektorn behandlade också styrningen av skolan och hörde under sitt vårmöte Harald Skulberg som berättade om ökad

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 28 / 48 kommunal frihet till att organisera undervisningen styrningssystem och resursutveckling i norsk grundskola. Under förmiddagen den 13.4 företogs skolbesök på en skola vid namn Flåtestads skole i Oppgård, en av Oslos förorter. 2.5.3 Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn har under året koncentrerat sin verksamhet på den politiska utvecklingen av gymnasie- och yrkesutbildningen. Särskild fokus har satts på marginaliseringstrenden i Norden och på trenden att söka sig från akademisk utbildning till yrkesinriktade utbildningar. I samband med vårmötet 1-2.5.2011 hörde sektorn avdelningsdirektörer Sidsel Sparre och Lise Vivienne Løseth från norska Kunnsapsdepartementet som presenterade departementets syn på norsk videregående utbildning och hur den ska utvecklas de kommande åren. Sektorn har i likhet med tidigare år även vidare analyserat konsekvenserna av New Public Management och dess följder för lärarnas och ledarnas yrkesutövning samt behandlat lärarutbildningen. Fokus har även satts på ITpedagogik som ett växande område och i anslutning till detta företogs ett skolbesök på Nesoddens skole i Oslo. Skolan är specialiserad på IKT sedan 1999 och har idag utvecklats till en attraktiv skola som avlägger alla examina digitalt. 2.6 Internationella sekreterares möte Den 12-13.1.2010 möttes NLS organisationernas internationella sekreterare på Bergendahls konferens i Stockholm.

NLS vårmöte 2011 i Reykjavik, s. 29 / 48 På mötet behandlades framför allt det internationella solidaritetsarbetet och den roll det internationella solidaritetsarbetet har i organisationernas vardag. Solidaritetsarbetet är allmänt sett ett arbete som uppskattas av medlemmarna. De upplever det som mer än nödvändigt att deras medlemsorganisationer tar ett globalt ansvar. I detta sammanhang genomgicks Education International, EI:s roll i sammanhanget samtidigt som man debatterade den nya Development Cooperation policyn som är under arbete i EI. Mötet tog också del av de nationella rapporterna från det internationella området liksom en förtjänstfull rapport från EI: s styrelsemöte 2009. Mötet enades också om att fortsätta träffas inom ramen för NLS en gång i året. 3. KURSER OCH KONFERENSER 3.1 NLS Sommarkurs NLS sommarkurs 2010 ordnades 29.6-3.7.2010 i Nådendal, Finland. Kursen hade 130 deltagare och behandlade temat Utbildningspolitiska utmaningar Professionen i centrum. Temat hade som syfte att stimulera till diskussionen om utbildningens värde i sig. Särskild viktigt var erfarenhetsutbytet mellan lärare från de olika delarna av Norden. Föreläsare på kursen var psykolog Tony Dunderfeldt som talade om självkännedom och vikten av att känna sina egna gränser i sin profession, neurolog Mia Nykopp som talade om explosiva elever och hur läraren ska förstå dem och möta dem. Vidare berättade Benita Kavander om den finska lärarutbildningen och arrangerade workshoppar som behandlade lärarutbildningen i Norden. Professor Petri Salo diskuterade under två timmar bilden av läraren och den press som sätts på professionen genom new public management och produktifiering av fostran och undervisning. På avslutningsdagen fick deltagarna ta del av teaterchef Johan Storgårds tankar om Ledarskap i en kreativ miljö. Kursen innefattade också en utflykt i den finska skärgården och kulturprogram i närmiljön. Utvärderingen av kursen visade att kursen var mycket omtyckt. 3.2 LEDARFORUM Sammankallande för LEDARFORUM under år 2010 var Agneta Cederbom, Lärarförbundet. LEDARFORUMs årliga konferens ordnades den 29.9-1.10.2011 i Lärarnas hus i Stockholm. I konferensen deltog 30 personer från NLS medlemsorganisationer. Temat för konferensen följde årets huvudtema Utbildningspolitiska utmaningar Professionen i centrum. Agneta Cederbom inledde konferensen med att ta upp behovet av att förstärka och förtydliga skolledarrollen och behovet av att förbättra skolledarnas arbetsvillkor. Under den första dagen behandlades kartläggning av lönekriterier och övertidsmodeller samt respektive lands aktuella ledarfrågor.