Styrelsens vårmöte , Stockholm. Välkomstbrev

Transkript

1 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 1 / 56 Styrelsens vårmöte , Stockholm Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, inbjudna 2. Dagordningen fastställs Bilaga , Dagordning Bilaga , Tidsplan 3. Godkännande av föregående protokoll 28 november 2011 Bilaga , Protokoll 4. NLS verksamhetsberättelse 2011 Bilaga , Verksamhetsberättelse 5. NLS räkenskaper och revision för 2011 Bilaga , Ekonomisk rapport Bilaga , Revisorns utlåtande Sändes ut Fastställande av medlemsavgift 2012 Bilaga , Medlemsavgift Tema 7.1 Vägar till högre kvalitet i skolan Medverkande: Peter Gerlach, McKinsey & Co 7.2 Kvalitetsarbete och karriärvägar i verkligheten 8. NLS Sommarkurs i Island 2012 Bilaga , Preliminärt program 9. Internationella ärenden 10. Nationella rapporter 11. Möteskalendarium 12. Övriga ärenden 13. Mötet avslutas

2 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 2 / 56 Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den maj 2012 i Stockholm. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 14 maj om vi ska få in dem på webbsidorna så de blir tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Bilaga , revisorns utlåtande, kommer att tillställas styrelsen den 9:e maj. Varmt välkomna till Stockholm. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

3 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 3 / Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL, observatör Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Gorm Leschly GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Kári Jespersen YF Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Thordur Hjaltested KI Björg Bjarnadóttir KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Stein Grøtting SL Mimi Bjerkestrand Utdanningsforbundet Cathrin Sætre Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Haldis Holst Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Tove Marie Børresen Utdanningsforbundet Metta Fjelkner LR Anders Almgren LR Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Jörgen Lindholm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

4 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 4 / Dagordningen fastställs Information Dagordningen har skickats ut till styrelsen den Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilagor Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

5 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 5 / 56 NLS VÅRMÖTE 2012 Bilaga Tid: Plats: Se bifogad tidsplan Lärarnas Hus, Segelbåtsvägen 15, Stockholm FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 28 november NLS verksamhetsberättelse NLS räkenskaper och revision för Förslag till medlemsavgift Tema 7.1 Vägar till högre kvalitet i skolan Medverkande: Peter Gerlach, McKinsey & Co 7.2 Kvalitetsarbete och karriärvägar i verkligheten 8. NLS Sommarkurs i Island Internationella ärenden 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast 14.5 för att kunna sättas in på NLS webb inför mötet 11. Möteskalendarium Förbundsseminarium 2013, Danmark 12. Övriga ärenden 13. Mötet avslutas Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

6 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 6 / 56 Bilaga Tidsplan för NLS styrelsemöte Måndag Kaffe Mötet inleds Lunch Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Avfärd från Lärarbryggan med MS Drottningholm Tisdag Mötet fortsätter Kaffe Mötet avslutas Lunch Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

7 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 7 / Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Reykjavík 28 november 2011 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 22 december Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 28 november Bilagor Bilaga Protokoll Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

8 NLS HÖSTMÖTE 2011 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 8 / 56 Bilaga PROTOKOLL Ärende NLS Höstmöte Tid Plats Grand Hotel, Reykjavik, Island Närvarande Stig G Lund Henning Pedersen Anders Bondo Christensen Hans Ole Frostholm Uffe Rostrup Lars Prestien Dan Johansson Päivi Koppanen Petri Lindroos Kari Kinnunen Anne Liimola Herálvur Jacobsen Sivso Dorph Cathrin Sætre Tove Marie Børresen Kolbjørg Ødegaard Ragnhild Lied Ann-Charlotte Eriksson Jörgen Lindholm Thordur Hjaltested Adalheidur Steingrimsdottir Björg Bjarnadóttir Hanne Birgitte Jørgensen Carl-Erik Rusk Maria Häggman Anders Rusk Maj Lönnroth Taina Aellig BUPL BUPL DLF DLF FSL, Danmark GL FSL, Finland OAJ OAJ OAJ OAJ FL IMAK Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Lärarförbundet Lärarförbundet KI KI KI Folkeskolens redaktion, DLF Läraren, FSL NLS NLS tolk tolk Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

9 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 9 / Mötet öppnas NLS ordförande Thordur Hjaltested öppnade mötet klo och hälsade styrelsen välkommen till Reykjavík och NLS höstmöte. Ragnhild Lied berättade att breven som Utdanningsforbundet fick från KI under vårmötet har överlämnats till arkivet i Nordland. Utdanningsforbundet ordnade i samband med överlämningen en tillställning i Oslo. Breven kommer att göras till en fysisk utställning och en virtuell utställning på internet. Beslut: Informationen antecknades till kännedom 2. Dagordningen fastställs Beslut: Dagordningen och tidsplanen för mötet fastställdes i föreliggande skick och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll 3-4. maj 2011 Dan Johansson konstaterade att han var nöjd med protokollens nuvarande format. Beslut: Protokollet från styrelsens möte godkändes i föreliggande skick och bifogades till protokollet som bilaga Besök av Islands undervisningsminister Thordur Hjaltested önskade undervisningsminister Katrín Jakobsdóttir välkommen till NLS höstmöte. Jakobsdóttir ledsagades av Sigrurdjon Myrdal som arbetar som kontorschef på Undervisnings-, forsknings- och kulturministeriet och arbetat med de nya isländska läroplanerna. Ministern inledde diskussionen med att berätta om de nya centrala läroplanerna som tagits i bruk i Island. Landet har gått in för en ny policy i utbildningspolitiken. Systemet är väldigt långt uppbyggt som de nordiska systemen men det förekommer vissa skillnader speciellt i gymnasieutbildningen och universitet. I Island finns sju institutioner som kallas universitet men språket har inget ord för högskola. Fyra av universiteten är offentliga och tre är mer eller mindre privata och självständiga men statsstödda. Man arbetar med att göra universitetssystemet mer nordiskt. Systemet från förskola till gymnasieskola är väldigt likt de övriga nordiska. Från och med 2008 lyder de under samma nya lag och alla stadier är med i samma system. Universitetslagen är också relativt ny. När den nya lagen instiftades kom finanskrisen, vilket lett till nedskärningar i tre år. Även om man prioriterat skolan har man

10 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 10 / 56 varit tvungen att skära i budgeten. Regeringen 2007 ökade den offentliga budgeten med 25 % och dessa nya projekt gjorde nedskärningarna ännu mer utmanande. Regeringen har försökt prioritera det offentliga, välfärden och skolan. I skolan har man riktat mer nedskärningar mot äldre elever. Gymnasiet har tvingats skära med ca 11 procent och nu hoppas man på budgetbalans för nästa år. Samtidigt som man tvingats skära har man haft en ny lag, som man inte haft pengar till. Man har försökt att gå vidare i alla fall, särskilt med de nya läroplanerna. Krisen i Island har inte enbart varit ekonomisk utan också politisk och samhällelig. Man har försökt arbeta och förebygga så att samma sak inte ska kunna hända igen. De nya läroplanerna bygger alla på sex grundläggande faktorer, dessa är läsfärdighet (Pisa, läsa bildspråk etc.), demokrati och mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, kreativitet (icke enbart inom konst), sundhet och välfärd (stolta över att elever mår bra i skolan) jämställdhet (inte enbart mellan könen men även det). Dessa sex grundläggande faktorer arbetar man med på alla tre stadier. Planerna implementeras över tre år och har mottagits bra. Det finns ännu saker att förbättra och utveckla. Ministeriet arbetar vidare med vidareutbildning av lärarna vad gäller dessa grundläggande faktorer. Det är viktigt att läraren får en plattform för att ta in de nya planerna. Man har gjort temahäften om faktorerna och man söker nya evalueringsverktyg, inte enbart tester. Thordur Hjaltested tackade för anförandet och öppnade diskussionen. Anders Bondo Christensen undrade om de centrala läroplanerna ännu har politisk uppbackning trots att de kommit till före krisen. Ministern berättade att modellen tagits fram före krisen men att man arbetat vidare med planerna i två år så de är väletablerade. Planen är inte enbart politiskt bearbetad utan man har haft med andra intressenter i arbetet. Ragnhild Lied tyckte att det var intressant att höra om grundelementen och tanken däromkring. I Norge fick man grundläggande färdigheter 2006 som är helt andra, där talar man om läsning, räkning, digitalkompetenser etc. Tanken är att det är dessa grundläggande färdigheter som blir testade. Mycket av utbildningen har sedan införandet fokuserats mot dessa grundläggande färdigheter. Ministern berättade att grundelementen bygger på lagen men också handlar om vad man sätter vikt på. Det finns en tendens i hela Europa att införa en liknande måttstock. Planerna har tagits väl emot. Vad gäller yrkesutbildningen i Island har man ett system där man har yrkesutskott med representanter från arbetslivet, både de om äger och de som arbetar och de sätter tillsammans mål för yrkesämnena. Systemet har fungerat bra men man kan kritisera att man blir för låst i de enskilda

11 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 11 / 56 ämnena. Systemet är också ganska konservativt och det förekommer skillnader mellan ämnen. Ann-Charlotte Eriksson konstaterade att det är intressant att jämföra med sitt hemland. Eriksson tyckte att Island har ett spännande nytt angreppssätt och tyckte att man borde sända alla nordiska undervisningsministrar till landet för att höra om det. Ministern berättade att alla i Island inte fortsatte till gymnasiet tidigare utan man har haft en bra arbetsmarknad som kunnat sysselsätta. Nu garanterar landet utbildningsplats tills man är 18 år eftersom arbetsmarknaden har ändrat. I Island söker idag 96 procent vidareutbildning efter grundskolan och man har en drop out andel på nästan en tredjedel. Man har gått vidare med frågan och vill gärna höra om de norska erfarenheterna med arbetet för att motarbeta drop out. Det finns ingen patentlösning men situationen är bättre i andra länder. Före krisen fick de som föll emellan oftast arbete men nu har de blivit en försvunnen grupp och man forskar i vad som händer med dem. De har det värre socialt och är mindre aktiva och mår sämre än övriga grupper. Henning Pedersen frågade ministern om skillnaderna mellan de generella läroplanerna och de lokala målen och hur dessa två förhåller sig till varandra. Ministern berättade att de isländska kommunerna är mycket självständiga. Staten har inte så många sätt att påverka men följer nog upp vad som händer i kommunerna. Kommunerna har deltagit i framtagningen av läroplanerna så de är välförankrade. Större kommuner har möjligen större kompetens att arbeta med planerna eftersom mindre kommuner ibland saknar resurser. Man har nu tre år på sig för att implementera planerna i samarbete med fackföreningen och kommunerna. Arbetet med drop outs måste också göras med både grundskolan och gymnasiet i kommunerna. De lokala kommunerna är positiva men det är alltid svårt med resurser. Kari Kinnunen berättar att läroplanerna i Finland hela tiden lever men att man nu inte förnyat dem på fem-sex år. Också kommunerna deltar i Finland i arbetet och enskilda skolor gör sina egna planer. Arbetet sker som samarbete där samhället och lärarna är med. Arbetet är tungt och arbetsdrygt. Kinnunen efterlyser ett samarbete mellan de nordiska ministrarna på området och frågar hur ministern skulle se på gemensam träff med de nordiska utbildningsministrarna och lärarfacken? Ragnhild Lied berättade att lärarna i Norge arbetat med drop out genom två projekt. Det ena projektet startar tidigt och görs på långsikt ända från förskolan. Det andra kallas nygiv som går ut på att man tar ut den svagaste tio procenten av eleverna och ger dem intensiv undervisning under det sista skolåret. Det besvärliga är att man tar pengarna från den

12 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 12 / 56 övriga undervisningen. Utdanningsforbundet skulle hellre vilja ha mer pengar till det ordinära systemet och inte till specialtillskott. Anders Bondo Christensen berättade att drop outproblematiken är aktuell även i Danmark. De elever som faller emellan har flera problem, ämnesanknutna, psykiska, och sociala. Det är viktigt i förebyggandet att inte enbart se på det fackliga utan också annat. Man beskriver utbildningen som en resa och de unga som går vidare tre år efter grundskolan får använda denna tid till reflektion. Det är viktigt att man tryggar utbildningsresan även för dem som bara har grundskolan och för dem som går vidare till yrkesutbildning. Christensen understödde även idén om en nordisk träff med utbildningsministrarna. Han konstaterade att Christin Antorini är ny undervisningsminister i Danmark och att hon talat varmt om den nordiska utbildningsmodellen. Christensen konstaterade att vi har bra traditioner i Norden och väl kan tala om annat än bara PISA. Thordur Hjaltested frågade ministern om framtiden i Island och huruvida man kommer att prioritera utbildningspolitiken. Ministern menade att hon gärna vill mötas nordiskt med undervisningsministrarna och lärarfacken och att frågan kan tas upp på nästa möte bland de nordiska utbildningsminstrarna. Hon berättade att ministrarna när de möts fokuserar mycket på forskning och att man inte har talat mycket om det nordiska skolsystemet. Jacobsdóttir höll med Antorini om att vi har styrkor i Norden som vi bör lyfta fram och diskutera. Bland annat att eleverna mår bra i skolan. Ministern menade att styrkor och svagheter i systemet kunde vara ett bra tema att fokusera på. Ministern fortsatte med att konstatera att det var intressant att höra om drop out- arbetet i Norge och att det är en intressant diskussion om de svagaste och starkaste eleverna. Hon berättade att hon har en bakgrund i lokalpolitik och lärt sig att starka elever kan lära sig mycket av att arbeta socialt med att hjälpa andra och lära känna andra elever. Man kan lära sig mycket annat än de som finns i ämnena. Skolpolitiken i Island har inte varit i fokus i det politiska sammanhanget, utan man har talat om ekonomi. Man har satt fokus på nedskärningar i hälsovård och välfärd. Skolan fick inte stor fokus innan krisen heller. Det som varit på tapeten är att man debatterat privatisering såsom i resten av Norden. Ministern berättade att i Island betalar det offentliga för de privata skolorna och att man noterat att man t.ex. i Sverige fått större skillnader mellan skolor efter införandet av privatskolor. Ann-Christin Eriksson berättade att man även i Sverige har tittat på skillnaderna mellan skolor och att privatiseringen enbart är en del av det som lätt till ojämna nivåer och att det också finns andra faktorer som påverkat utvecklingen.

13 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 13 / 56 Ministern berättade att man i Island haft väldigt små skillnader mellan skolorna och uttryckte en önskan om att det borde vara ett nordiskt mål att inte skillnader mellan skolor uppstår. Thordur Hjaltested tackade undervisningsminister Katrín Jakobsdóttir och Sigrurdjon Myrdal för diskussionen innan de två senare nämnda lämnade mötet. Tove Marie Børresen tackade för de många intressanta problemställningar som kommit upp under diskussionen. Hon understödde tanken om att följa upp att få till stånd ett gemensamt möte med undervisningsministrarna i Norden. Anders Bondo Christensen avrundade med att konstatera att det vore bra att få samman våra nordiska ministrar. Han berättade också om en konferens om en Ny nordisk skola som ordnas i Danmark. Konferensen är nationellt dansk men med nordiska gäster. Christensen berättade också att New York Summit i mars 2010 varit inspirerande och att det vore bra att få till en Nordic Regional Summit-tradition. Beslut: Diskussionen antecknades till kännedom. 5. NLS verksamhetsplan 2012 NLS generalsekreterare presenterade förslaget till verksamhetsplan Diskussion: Tove Marie Børresen inledde med att konstatera att planen var en god helhet. Utdanningsforbundet tyckte att formuleringen om att lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket var onödigt stark och önskade att man i stället kunde betona erfarenhetsutbytet i samband med att man diskuterar legitimationen. Børresen fortsatte med att önska att man vid det viktiga temat om ledarskapet i skolan också skulle nämna vad som är gott ledarskap och ta ställning i frågan. Utdanningsforbundet hade också en fråga gällande deltagarna i sommarkursen och undrade vem NLS ska rikta kursen till. Anders Bondo Christensen fortsatte diskussionen om verksamhetsplanen och önskade att man kunde omformulera årets tema Kvalitet i skolan en väg till starkare lärarprofession så att man i stället betonar att den professionella läraren leder till högre kvalitet och inte tvärt om. Christensen påpekade att den ekonomiska situationen fortsättningsvis är väsentlig och att man måste försöka förutspå vilka våra kommande utmaningar kommer att vara. Christensen menar att det fackliga arbetet mer och mer skiftar från att ha diskuterat löneprocenter till betoning på arbetskvalitetsfrågor. Som exempel nämnde Christensen ett läsprojekt som DLF stödde i de danska skolorna. Han menade

14 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 14 / 56 att man genom att vända på rubriken starkare betonar att lärarförbunden vill garantera kvaliteten i skolan. Christensen lyfte även fram tyngdpunktsområdet om lärarlegitimation och berättade att den danska delningen av skolan i en offentlig och en friskolesektor gör att man har väldigt olika tradition i skolorna. DLF:s uppgift är att försvara det offentliga medan FSL:s uppgift är en annan. Mot denna bakgrund önskade Christensen i likhet med Børresen att man kunde stryka meningen om att lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket. Christensen önskade ytterligare att man via NLS webbsida aktivare kunde lyfta fram och fördela forskning mellan de nordiska organisationerna. Han efterlyste ett effektivare användande av webbsidan och mer bidrag från organisationerna. Ann-Charlotte Eriksson kommenterade att kvalitetsformuleringen i verksamhetsplanen gällande lärarlegitimationen var skriven med svenska förtecken i och med ordförandeskapet Eriksson menade att hon förstod Christensens resonemang att vända på skrivningen av temat. Hon förklarade att man i skrivandet av verksamhetsplanen utgått från McKinseys slutsats, att genom att stärka lärarprofession kan man bidra till en bättre kvalitet i skolan. Hon konstaterade att vi alla säkert är överens om att en stärkt profession leder till bättre kvalitet och att det går bra att vända skrivningen i temat. I anslutning till professionsdiskussionen konstaterade Eriksson att även ledarskapet är en profession och att man i en rapport visat att ledare om de tillåts arbeta professionellt är mer framgångsrika. Gällande sommarkursen tyckte Eriksson att varje organisation själv kan välja vilka de sänder så som man tidigare kommit överens. Uffe Rostrup menade att det för FSLs del skulle vara bra om man kunde stryka meningen om att lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket eftersom lärarlegitimation inte är aktuellt för Frie Skolers Lærerforening. Däremot välkomnar FSL professionsdiskussionen. Adalheidur Steingrimsdóttir berättade att man i Island haft lagstadgad legitimation i 25 år och att även förskolan fick legitimation i den nya lagen Alla lärare måste alltså ha legitimation för att få undervisa i sina ämnen. Hon betonade att kompetens och karriärvägar handlar om utbildning och att man i Island måste arbeta med frågan i och med alla ändringar. Det är viktigt att inte enbart arbeta med karriärvägar utan också för en sund arbetsmarknad för lärare och ledare, status och lön. I Island står man inför en situation där en stor grupp ledare snart går i pension och diskussionen är på kommande. Samtidigt finns oro över pensionsvågen eftersom

15 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 15 / 56 de är de högst utbildade med den största erfarenheten som lämnar arbetsmarknaden. Stig G Lund berättade att man också i BUPL diskuterat lärarlegitimation och antalet vuxna i förskolorna och att man är intresserad av att följa med utvecklingen i Sverige. Lund påpekar också att kvalitetsbegreppet i temat är kvistigt att förhålla sig till och att man borde precisera vad man anser med begreppet och hur vi förstår det. Dan Johansson berättar i anslutning till diskussionen om legitimation att hela den finska lärarkåren är för införandet av ett lärarregister i Finland och att man i Finland nyligen haft en skandal där bluffläkare har påträffats. I Finland har man inte legitimation men en behörighetsförordning sedan Trots förordningen arbetar också obehöriga lärare i Finland. Gällande kvalitetsbegreppet höll Johansson med Lund och menade att begreppet kvalitet kan vara mycket relativt. Johansson berättade vidare att FSL nyligen gjort en undersökning om snuttanställningar bland sina medlemmar som visade att en fjärdedel av lärarna var snuttanställda. Orsakerna till snuttaanställningarna berodde på vikariat, timläraranställningar och ettårs anställningar. Förbundet tycker att andelen är hög eftersom dessa lärare inte får samma känsla för skolan och skolutveckling. Johansson skulle gärna höra hur detta ser ut i de övriga nordiska länderna och hur man tycker att det påverkar skolan. Hans Ole Frostholm önskade att man skulle fundera på orsakerna till varför man ordnar gemensamma sektormöten kontra enskilda. Frostholm frågade vad som gjorts i anslutning till stycket som gäller lärarna i Östersjöregionen. Anders Rusk svarade på Frostholms frågor och berättade att de olika sektorerna har mycket gemensamt och gemensamma möten tillåter gemensamma huvudteman och frågor som är viktiga för alla. Även under gemensamma möten är delar av mötet enskilda sektorvis. Rusk berättade också att kansliet och värdorganisationen tillsammans planerar mötena. Gällande lärarna i Östersjöregionen så ser det enligt NFS inte så bra ut. Intresset har varit lågt i Tyskland, Polen och Ryssland. BASTUN mår heller inte så bra. Skrivelsen finns med i NLS verksamhetsplan i det fall att det framkommer behov att göra något åt saken. Päivi Koppanen tillade till diskussionen om utbildningsnivå och profession att frågan är aktuell för yrkeslärare i Finland eftersom man i och med en förändring numera också godtar yrkesmän som yrkeslärare då man tidigare krävt arbetserfarenhet och pedagogisk utbildning. Med tanke på yrkesutbildningen i Finland är det viktigt med utbildningskrav och karriärvägar för att hålla standarden hög. I dag söker 50 procent av ungdomarna till yrkesutbildningar i Finland.

16 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 16 / 56 Thordur Hjaltested önskade att man som följd av dagens diskussion i styrelsen om arbetstid skulle kunna följa upp arbetstidstemat i sektorerna under Han konstaterade också att det är bra att ta upp lärarlegitimationen fastän organisationerna är oeniga om dess nödvändighet. Gällande kvalitetsbegreppet tyckte även Hjaltestad att begreppet borde diskuteras. Ann-Charlotte Eriksson svarade på Frostholms fråga om gemensamma sektormöten att man noga funderar om NLS ska ha gemensamma eller enskilda sektormöten varje gång. I och med nästa års tyngdpunktsområden profession och kvalitet ville man ordna ett gemensamt sektormöte under 2012 i samband med Skolforum som i Sverige är ett tre dagars kompetensutvecklingsforum som arrangeras av lärarorganisationerna och skolledarförbundet. Eriksson poängterade att det är bra och viktigt att ställa frågan om huruvida sektormötena ska arrangeras enskilt eller gemensamt. Eriksson berättade också i anslutning till diskussionen om yrkesutbildning att den svenska yrkesutbildningen inte finns med under lärarlegitimationen. Anders Bondo Christensen tyckte att diskussionen kring lärarlegitimation varit god och betonade att det är viktigt att föra diskussionen vidare i NLS. Han återupprepade också önskan om att vända på rubriken och betonade vikten av McKinsey-rapporterna. Anders Rusk summerade styrelsens diskussion och noterade följande ändringar Vända på formuleringen för temat 2012 så att det lyder: Professionella lärare En väg till bättre kvalitet i skolan. (Stycke ǀ A) Stryka meningen lärarlegitimation ökar kvaliteten i skolan och höjer statusen på yrket (stycke II B) Betona det goda ledarskapet och arbetsförhållandena och öka forskningsutbytet om dessa. Anteckna Dan Johanssons förslag om att diskutera snuttanställningar till kännedom Beslut: Verksamhetsplanen 2012 godkändes med ovanstående ändringar, Planen bifogades till protokollet som bilaga NLS budget 2012 Hans Ole Frostholm förslog att medlemsavgifterna i budgeten enbart ska räknas procentuellt eftersom den fasta avgiften är

17 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 17 / 56 knuten till medlemsantalet och således är procentuell i praktiken. Beslut: Styrelsen beslöt att medlemsavgiften fastställs procentuellt på basen av organisationerna medlemsantal. I övrigt godkändes budgeten utan ändringar. Budgeten för 2012 bifogades till protokollet som bilaga Tema: Lärarnas arbetstid Värdlandet Island inledde diskussionen om arbetstid med att presentera hur lärarnas arbetstid är indelad i Island för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Frågan är aktuell i Island eftersom alla stadiers avtal ska förnyas och man för tillfället håller på att granska arbetstiden. Man vill gärna ha diskussion om ärendet för att få stöd inför förhandlingarna. Adalhedur Steingrimsdottir började med att presentera situationen i det Isländska gymnasiet. (Bilaga ).Thordur Hjaltested presenterade situationen i den isländska grundskolan (Bilaga ) Björg Bjarnadóttir presenterade situationen i den isländska förskolan. (Bilaga ) Anders Bondo Christensen diskuterade OECD:s jämförelse av arbetstid i Education at a Glance. Han berättade att samma tal används i rapporten för såväl primary och secondary school för Danmarks del. Han kritiserade även publikationen för att den enbart talar om genomsnitt. Talen man utgår från är rent teoretiska. Vissa länder har paustid inräknat i tiden och andra inte. Beroende på hur man räknar kan man placera sig väl. I Danmark fick man ett nytt arbetstidsavtal 2008 som förpliktar kommunerna att fastställa ett maximiantal för lärarens årliga undervisning per skolår och avtala om en omräkningsfaktor för uppgifter i anslutning till undervisningen. Det råder stora skillnader i hur lång lärarens arbetstid är i Danmark. För tillfället är det aktuellt med en diskussion om hur mycket lärarna undervisar. Lektionstiden i landet är 45 minuter. Läraren ansvarar för och administrerar själv sin arbetstid. Man är nöjd med det rådande avtalet i och med krisen i kommunerna. Det finns lite variation mellan hur man gör i olika kommuner. DLF tycker att det nya systemet fungerar bra och hoppas man inte måste tillbaka till det tidigare systemet. Under det senaste året steg undervisningstiden med 0,2 timmar i veckan och det får man extra tid till. Uffe Rostrup berättar vidare att vidareutbildningssystemet påminner om det isländska och att man har 50 timmar till vidareutbildning årligen. Däremot finns det ingen garanti på kvaliteten. Arbetstidsavtalet är annorlunda i frie skolor där man har undervisningstimmar i året. Det handlar om ett så kallat industriavtal och lokala avvikelser förekommer. Arbetstiden är delad i skoltid och egen tid för förberedelser. Egentiden är mellan 300 och 400 timmar. Skolledaren har stora möjligheter att påverka arbetstiden lokalt. Avtalet liknar ett gammaldags avtal och har under de senaste åren lett till

18 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 18 / 56 stora klasser och anställning av assistenter. Ändringen utgör en stor utmaning. Lars Prestien konstaterade att OECD-talen väl är värda att diskuteras. Avtalet för den danska gymnasieskolan är i linje med de övriga. Tiden delas in i undervisningstid, förberedelsetid och pauser. 70 procent av förberedelsetiden bestäms i avtalet och 30 procent bestäms lokalt. Ann-Charlotte Eriksson reflekterade över att man i Sverige har varit utsatt av arbetsgivarna i arbetstidsfrågor eftersom det inte finns något avtal som reglerar undervisningstiden. Däremot har man reglerad årsarbetstid varav en stor del är förtroendearbetstid. Man har kommit överens om att 35 timmar i veckan kan regleras till arbetsplatsen. Inför det förra avtalet stred man om att få hålla läraravtal separat och inte gå in för allmänna löneavtal med reglerad arbetstid. Slutresultatet blev bra och man lyckades i förhandlingarna så att läraravtalet gäller. Det som hänt under tiden är att ett mål om arbetstid varit i arbetsdomstolen. Lärarförbundet gick in i avtalet för att höja kvaliteten men eftersom man förlorade målet i arbetsdomstolen kan det tolkas som att arbetsgivaren får reglera tiden enväldigt. Kolbjørg Ødegaard berättade att man i Norge förhandlar arbetstid som bäst och att målet är att bli klara till den 9 december. Om man inte kommer till resultat kommer frågan upp i huvudtariffuppgörelsen i vår. I uppgörelsen avtalas centralt om dels undervisningstid och tid för möten och annat som rektorn kan styra och dels självkontrollerad tid som läraren bestämmer om. Utmaningar i Norge är att få tillräcklig tid till för- och efterarbete och undervisning. Man har i Norge sett på de danska avtalen och diskuterat hur man ska få lärarna att arbeta med det de ska arbeta med. Tidsbruksutvalget i Norge har gjort en rapport som tar upp vad man kunde ta bort men man har inte fungerat enligt förslaget. Anne Liimola berättade att man i Finland har en arbetstid för barnträdgårdslärare på 8 h 15 minuter/dag och att man i förskolan följer det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Man testar också för tillfället årsarbetstid på vissa ställen. Åtta procent av arbetstiden borde användas till planering och samarbete men det här förverkligas inte eftersom hela arbetstiden utförs med barngruppen. Planeringen sker på egen tid och det råder brist på personal. För barndagvårdens del handlar det om en kvalitetsfråga. Förskolelärarna är delvis i samma situation medan vissa har samma omständigheter som grundskollärarna. Ett problem är öppethållningstiderna från 6.00 till och det ökade behovet för dagvård i och med förlängningen av affärernas öppethållningstider. Numera finns det barnträdgårdar som har öppet från 5.30 till Barnträdgårdslärarna arbetar alltså nuförtiden även kvällstid.

19 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 19 / 56 Dan Johansson fortsatte med att berätta om arbetstiden i Finland för de övriga lärarnas del. FSL funderade på helhetsarbetstid på 80 talet men numera förespråkar man det inte, delvis på grund av utvecklingen i Sverige. Johansson berättade att man i Finland enligt Education at a Glance undervisar lite, men att man ändå med kort arbetstid når toppresultat. Samtidigt räknar man tiden snålt och anger enbart tiden i klassrummet och inget annat. I Finland har man undervisningsskyldighet som på lågstadiet är 24 timmar i veckan, på högstadiet är timmar i veckan och i gymnasiet är timmar i veckan. För yrkeslärare varierar tiden mycket. Utöver dessa timmar har i grundskolan varje lärare samplaneringstid 3 timmar i veckan. I gymnasiet har man mellan 2 och 5 timmar per 2 veckor. På Åland pågår som bäst ett försök med årsarbetstid. Enligt en enkät som OAJ gjort vill lärare i Finland jobba mycket men de vill ha undervisa och inte sköta andra uppgifter. Ett nytt sätt måste hittas på sikt för att kunna räkna tiden så vi inte råkar ut för samma avgörande som i arbetsdomstolsfallet i Sverige. Sivso Dorph berättade om arbetstidsfördelningen på Grönland. Presentationen bifogas till protokollet som bilaga Thordur Hjaltested tackade för inläggen och diskussionen och konstaterade att arbetet med arbetstiden kommer att fortsätta genom att schemat som KI arbetat med kommer att sändas till organisationerna. Målet med att fortsätta diskussionen är att byta erfarenheter så att man kan påverka ändringar i arbetstiden. Island vill gärna titta vidare på andra exempel för att vara ute i god tid. Arbetstiden är svårt att kolla upp för andra länders del. Beslut: Diskussionen antecknades till kännedom. Presentationerna bifogades till protokollet som bilagor Sommarkurs 2012 Information: Sommarkursen 2012 är förlagd till Hotel Selfoss, Selfoss i Island den Temat för seminariet 2011 följer NLS huvudtema för året - Professionella lärare En väg till bättre kvalitet i skolan. Arbetsformer Arbetet under kursen kommer att präglas av dialoger och erfarenhetsutbyten och inramas av kompetenta föreläsare. Målgrupp Målgruppen till sommarkursen är alla lärare och ledare, från förskola till högskola och vuxenutbildning, som är medlemmar i NLS organisationerna. Det skulle stärka kursens arbete om så många olika yrkeskategorier som möjligt är representerade.

20 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 20 / 56 Kriterier för uttagning Organisationerna i NLS har egna kriterier för uttagning till sommarkursen. NLS styrelse har tidigare uttalat önskemål om att uttagningen av deltagare bör inriktas mot den breda medlemskåren. Förslag till fördelning av platser Platserna fördelas enligt följande: Danmark, Finland, Norge, Sverige Färöarna Grönland 30 platser 8 platser 4 platser 10 platser Island Om någon organisation/land inte utnyttjar hela sin tilldelning, kan den fördelas till övriga organisationer som önskar fler platser. Preliminär tidsplan 14.3 Besked från organisationerna till NLS om önskat deltagarantal Fördelning av överblivna platser 15.4 Bindande anmälan. Organisationerna anmäler sina deltagare till NLS-Kansli Kursmaterial och information från NLS till deltagarna Kursavgift Kursavgift för inkvartering, förplägnad, utflykter m.m. kommer uppskattningsvis att vara mellan 600 och 700 euro/deltagare i dubbelrum. Observera att organisationerna/deltagarna själva arrangerar och bekostar flyg till och från Island. Beslut Styrelsen godkände tema, inriktning och platsfördelning för sommarkursen 2012 och antecknade informationen till kännedom. 9. Val av ordförande och vice ordförande i NLS 2012 Beslut Styrelsen valde enhälligt Eva-Lis Sirén till ordförande för 2012 och Anders Bondo Christensen till vice ordförande för Internationella ärenden 10.1 Education International EI ordnade sin sjätte kongress i Sydafrika i juli Thordur Hjaltested inledde med att säga några ord om kongressen. Han konstaterade att det varit mycket fungerande med en koordinerad hotellreservation för NLS. I anslutning till kongressens innehåll var det bra att kunna hålla kanslichefsmöten med tanke på att påverka EI:s policy. NLS lyckades få in alla sina representanter till styrelse och andra

21 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 21 / 56 organ. Viktiga positioner under kongressen innehades av Haldis Holst som var ordförande för finanskommittén, Eva-Lis Sirén som var ordförande i resolutionskommittén och Anders Rusk som var ordförande i valkommittén. De resolutioner som inte behandlades under EI kongressen går vidare till EIstyrelsen. EI:s policy-paper har för Islands del översatts till isländska och finns på KI:s websida. Ragnhild Lied höll med Hjaltested och menade att arrangemangen var bra och det var fint att ha möjligheter att samlas nordiskt speciellt i och med att många delegater var på sin första EI-kongress. För det övriga kongressarbetet var det också ett stöd att få känna global samhörighet nordiskt. Utdanningsforbundet har diskuterat Education Policy Document och hur man ska använda det vidare och göra det känt bland medlemmarna. Lied tyckte det var en bra idé att översätta dokumentet till sitt eget språk och att detta också diskuterats i Norge eftersom det är ett viktigt steg att verkligen använda dokumentet. Utdanningsforbundet ville också gärna diskutera dokumentet vidare i NLS. Ann-Charlotte Eriksson instämde med föregående talare om att det är viktigt att samla kraften kring ett dokument och kring ekonomin. Eriksson tyckte också att det var bra att budgetarbetet följde programmet och noterade att man bättre kan tillgodose sina intressen när arbetet är tydligt. Eriksson poängterade att vi i Norden i jämförelse med andra är privilegierade organisationer men att de frågor man brottas med är trots allt de samma, exempelvis den ekonomiska krisen, privatiseringar etc. Vi har väldigt mycket gemensamt inom utbildningssektorn i världen. Eriksson ville också tacka Sydafrika för en välorganiserad kongress. Hon noterade också att det var tråkigt att tiden inte räckte till för att behandla alla ärenden under kongressen och att också Eva-Lis Sirén ville sända denna hälsning till mötet. Anders Bondo Christensen berättade att även DLF är glada över det gemensamma Policy-pappret och betonade att gemensamma saker kunde behandlas också på ett nordiskt plan. Han sade också att dokumentet är översatt till danska. Christensen gav också NLS en ros för arrangemangen i anslutning till kongressen. Christensen tyckte det var trevligt att samlas och betonade vikten i samarbete men tillade att det störde DLF mycket att deras resolution inte hann behandlas under kongressen. DLF tyckte att man borde ha prioriterat de resolutioner som var politiska i och med att det fanns andra lättare resolutioner man kunde ha sänt vidare till styrelsen och hälsningar som kunde förkortats. Christensen kritiserade också tidsplaneringen på kongressen mot ljuset av att man inte hann med det politiska arbetet. Anders Rusk tog upp frågan om att alla delegater inte under kongressen kan vara med på Awards Dinner och berättade att man i Finland tycker att det handlar om en solidaritetsfråga att alla ska ha möjlighet att delta.

22 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 22 / ETUCE EI:s styrelsemöte Jörgen Lindholm berättade att EI:s styrelse sammanträder för första gången efter kongressen. Många frågor om kongressen kommer då att tas upp och man kommer att behandla utvärderingen av kongressen både kvalitativt och kvantitativt. Lindholm berättade att det har kommit in skrivelser med enskilda medlemsorganisationers utvärderingar av kongressen till styrelsen och betonade att det är viktigt att Haldis Holst och Eva-Lis Sirén vet vilka reflektioner som gjorts i Norden. Mötet kommer att behandla de resolutioner som antogs av kongressen och också ta upp de resolutioner som inte behandlades utan sändes vidare. Totalt kom det in 48 resolutioner, 144 amendments och 4 urgent resolutions och det finns skäl att anta att det höga antalet inte är en engångsföreteelse. Styrelsen bör fundera på tidsanvändningen under kongressen. Nästa gång ordnas kongressen i Nordamerika om fyra år. Man har funderat på fem städer i Kanada och någon av dem kommer att väljas. Lindholm berättade att regionerna i EI har fått signaler om att vara försiktiga med den egna ekonomin och att krisen är ett huvudtema i all EI:s verksamhet och det samma gäller för NLS. EI kommer att drabbas av minskade medlemsintäkter redan under 2012 om man inte vidtar åtgärder eftersom de stora organisationerna inom OECD håller på att förlora medlemmar. Orsaker till detta är bland annat att regeringar på vissa håll har motarbetat facklig verksamhet och att de nedskärningar krisen lett till i skolan minskar antalet lärare. TUAC:s generalsekreterare John Evans kommer att initiera diskussion i EI-styrelsen om den ekonomiska krisen och styrelsen kommer att behandla program och budget utgående från kongressens beslut. En huvuduppgift är att förvandla den översiktliga budgeten från kongressen till specifika budgeter för 2012 och de kommande åren. Viktigt på punkten är genomförandet av det gemensamma policydokumentet. Man kommer att satsa på Trade Union Capacity Building för att motarbeta minskningen i medlemsantal och medlemsavgifter. Projektet kan också hjälpa organisationerna att utvecklas i sin rekrytering och stöda organisationsutveckling. Styrelsen ska också utse olika grupper och kommittéer. Bland annat arbetsgrupperna (Task Force) för yrkesutbildning och för Early Childhood Education. Man kommer också att göra en stor genomgång av situationen i Mellanöstern och Nordafrika där det skett stora omvälvningar även för lärarorganisationernas del. EI tar upp frågan om en Crossregional Structure för detta område med projekt för de organisationer som redan finns och för sådana som kan bildas. Inom EI har man noterat risken att islamska organisationer vill bilda egen international och Crossregional Structure är en satsning för att hålla lärarna enade i EI.

23 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 23 / 56 Thordur Hjaltested berättade att ETUCE:s styrelse möttes i Bryssel. Mötet valde en ny styrelsemedlem från Polen. Huvudtemat var den ekonomiska krisen i Europa och världen. Tre olika talare från Grekland, Spanien och Portugal talade under mötet om sina länders situationer och hur svårt det är med lönesänkningar på procent, förlängning av arbetslivsåldern och andra utmaningar. Hjaltested konstaterade att den isländska krisen i jämförelse såg väldigt annorlunda ut. ETUCE ordnar en konferens i Budapest i februari om Early Childhood Education. ETUCE har gjort en undersökning i området och konstaterat stora skillnader i Europa på området. Mötet diskuterade också utvecklingsfrågor och om att påverka Europa- rådet. Stig G Lund berättade om arbetet omkring Early Childhood Education. Man har en Global Task Force och en europeisk där Lärarförbundets Anna Tornberg och Stig Lund sitter med. En liten grupp arbetar också med att uppdatera ECE policydokument från EU har ändrat sin syn på förskolan. ECE har nu förts över till utbildningspolitiken, vilket ger en helt annan utgångspunkt. Man har insett att det handlar om barnens bästa och innehållet kommer i fokus. Personalens kompetens och villkor diskuteras som bäst och Task Force uppdateras. Ragnhild Lied konstaterade att det är intressant att också EU börjat intressera sig för Early Childhood Education och att det är spännande att det kommit upp på EU:s agenda även om man fortsättningsvis talar om Early Childhood Education and Care. Jörgen Lindholm berättade att ETUCE:s styrelse beslutat om att ha ett extra möte om den ekonomiska krisen utöver de övriga mötena. Martin Römer har varit i kontakt med EU:s kommissionär för utbildningsfrågor som lovat ställa upp den 20.1 till möte. Alla medlemsorganisationer kommer att bli inbjudna. Lindholm poängterade också att man bör vara uppmärksam på arbetet med yrkeskvalifikationsdirektivet som är igång och att alla bör lobba utbildningsministrarna gällande direktivet. Anne Liimola berättade att det var intressant att få höra om småbarnsfostran. Hon berättade också att Finland äntligen fattat beslutet att från 2013 flytta småbarnsfostran från socialoch hälsovårdsministeriet till undervisningsministeriet. Detta har tyvärr lett till stridigheter eftersom många organisationer vill hålla kvar förvaltningen hos social- och hälsovårdsministeriet även om 75 procent av kommunerna redan fört över småbarnsfostran till utbildningen. Tråkigt är att man måste sköta intressebevakning mot andra fackföreningar. Beslut: Informationen antecknades till kännedom. 11. Nationella rapporter

24 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 24 / 56 De nationella rapporterna bifogades till protokollet och den kompletterande diskussionen antecknades till kännedom. Diskussion: Lars Prestien berättade att man i Danmark har inlett ett klassprojekt i gymnasiet där man inför en övregräns på 28 elever per klass. Henning Pedersen berättade att den nya vänsterregeringen i Danmark gjort en prioritering av dagsinstitutionerna med 500 miljoner i den kommande budgeten. Satsningen motsvarar 1500 anställningar. Det är nytt i dansk politik att prioritera dagsinstitutionerna och att det görs trots att man har en krisbudget. Anders Bondo berättade att man i Danmark haft löneförhandlingar och att det som tidigare vid kris genast gjort New Public Management aktuellt. För tillfället diskuterar man i Danmark individuella löneandelar. Kari Kinnunen berättade att man i Finland haft en spännande arbetsmarknadshöst. Mot bakgrunden av krisen i Europa har arbetsgivarna, regeringen och arbetarna förhandlat om en helhetslösning för arbetsmarknaden. Helhetslösningen har förhandlats fram så att löneförhöjningarna under de två följande åren skulle vara 2,4 procent respektive 1,9 procent. Avtalet innebär för två miljoner finländare gäller arbetsfred över de kommande 2 åren. Också regeringen är nöjd med resultatet. För lärarnas del gick förhandlingarna bra och man har infört arvoden för klassföreståndare från årskurs 6 och förenhetligat lönerna för klass- och ämneslärare. Gymnasielärarna och rektorerna fick egna tillägg. Heralvur Jacobsen berättade att Färöarna har ny högerregering och grundskolan måste klara sig med oförändrad finansiering de kommande fyra åren. Lärarnas övriga uppgifter har man ökat med 17 procent så lärarna ska undervisa 1-2 timmar mer i veckan. Lärarna har en känsla av att arbeta utan att få lön. Kommande skolår tar man också tid bort från skolan vilket kommer att leda till färre lärare. Ragnhild Lied berättade att norska regeringen i samarbete med OECD kommer att ordna ett samarbetsseminarium. Stortingsmeldingen i ärendet ska behandlas i januari men implementeringen har redan har planlagts. Allt som allt är man 30 representanter från Norge varav tre är från Utdanningsforbundet. Det är nytt i Norge att regeringen ordnar samarbetsseminarium med OECD. Beslut: De nationella rapporterna bifogades till protokollet som bilagor Kompletteringarna antecknades till kännedom. 12. Möteskalendarium 2012

25 NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 25 / Internationella sekreterares möte februari Möte i sektorn förskola och fritidshem Möte i sektorn grundskola Styrelsemöte Sommarkurs LEDARFORUM STUDERANDEFORUM Gemensamt sektorsmöte Styrelsemöte Beslut: Styrelsen antecknade möteskalendariet 2012 till kännedom och beslöt att styrelsens möten 2013 ordnas den och Anmälningsärenden 13.1 Ledarforum Ledarforum samlades i Köpenhamn den under temat - Mellom belastning og begeistring. Under konferensen fick skolledarna höra Niels Åkerström tala om Ledelseudfordringer i tiden och professor Charlotte Ringmose från Dansk Pedadgogisk Universitet föreläsa med rubriken Hvad virker, Hvad virker ikke?. Deltagarna fick också bekanta sig med det svenska Hälsan i skolan projektet genom en föreläsning av Lars-Erik Klason. Skolledarna gjorde också sektorvisa skolbesök i Köpenhamn. Totalt deltog 41 personer i konferensen Studerandeforum NLS första studerandeforum ordnades Under konferensen diskuterade deltagarna utgående från Ann- Christin Larssons inlägg Sveriges nya lag om lärarlegitimation och utgående från Ulf Fredrikssons inlägg om den nya lärarutbildningen i Sverige. Studerandeforum diskuterade även fortsatt utveckling av strukturen och kom överens om att nästa gång samlas oktober 2012 i Köpenhamn. Totalt deltog 19 personer i Studerandeforum 12.3 Förbundsseminarium NLS förbundsseminarium ordnades i Reykjavík med temat Utbildning en investering i framtiden. Under seminariet fick deltagarna höra Asbjørn Wahl och Linn Herning diskuterad välfärdsstatens utmaningar i och med New Public Management trenden och privatiseringen och kommersialiseringen av skolan. Deltagarna fick också ta del av en undersökning om hur Finland klarat den ekonomiska krisen under 1990-talet. Sigurjón Mýrdal berättade om allmän utbildning i Island och de nya läroplanerna i finanskrisens spår. Jón Torfi Jónsson och Dr. Anna Kristín Sigurðardóttir berättade i sin tur om 2000-talets utbildningsfrågor och de krav de ställer på lärarprofessionen respektive Islands lärarutbildning. Islands undervisningsminister Svandis Svavarsdóttir besökte också seminariet och framförde en

26 hälsning från regeringen. NLS vårmöte 2012 i Stockholm, s. 26 / 56 Diskussion: Ann-Charlotte Eriksson tackade för föredömlig verksamhet och ville fästa uppmärksamheten på vikten av kontinuitet i Studerandeforum verksamhet i och med att personerna i studerandeorganisationerna byts ut så tätt. Anders Bondo Christensen tyckte att förbundsseminariets upplägg varit bra. Han tyckte att man väl kunnat arbeta vidare med hur man ordnar den nordiska skolan under de nya omständigheterna som råder. Han konstaterade att det pågår en avgörande vändning i världsekonomin och att vi inte har den tillväxt som vi haft tidigare och att NLS borde ha mer utrymme att diskutera hur vi arbetar med det utmaningarna. Det är viktigt att vi håller frågorna på dagordningen och tar med temat i det vidare arbetet. Lars Prestien berättade att han inspirerad av förbundsseminariet försökt få Asbjørn Wahl till gästtalare på GL:s representantskapsmöte. Anders Rusk berättade för mötet att Studerandeforum tagit kontinuitetsproblemet i beaktande och att de beslutat utbyta nationella rapporter två gånger i året. Cathrin Sætre konstaterade att kontinuiteten viktigt och det är en av orsakerna till att NLS är delaktig i studerandesamarbetet. Sætre tyckte studerandena gjort klokt som infört en mellanrapport. Beslut: Anmälningsärendena och den påföljande diskussionen antecknades till kännedom. Utvärderingen av förbundsseminariet bifogades till protokollet som bilaga Övriga ärenden Anders Rusk berättade att Nordisk union för musik utdannere (NUMU) tagit kontakt med honom och visat intresse för att samarbeta med NLS. Organisationen har 20 medlemsgrupper och ca medlemmar varav många är medlemmar i NLSorganisationer. Organisationen har problem med sin finansiering och de är intresserade av samarbete i någon form. De diskuterar på sitt håll och kommer antagligen att kontakta NLS. Intressant är att musiklärarna i många länder är en egen skolform och har egen lag. Thordur Hjaltested berättade att förmannen för KI:s musiklärare varit i kontakt med honom. Musiklärarna ser sig själv som en egen sektor, de är självständiga skolor som bara har med musik att göra. Musiklärarna är inte en del av grundskolan. Ann-Charlotte Eriksson konstaterade att NLS samlats för