Årsrapport 2014 ENLIGT RAMÖVERENSKOMMELSEN MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SIDA Belarus Ukraine Moldova Serbia Albania Morocco Algeria Tunisia Laos Vietnam Cambodia Etiopien Colombia Kenya Peru Tanzania Mocambique South Africa
Sida: 1 av 23 Datum: 2015-05-04 Arbetsförmedlingens tjänsteexport finansierad av Sida Årsrapport 2014
Sida: 2 av 23 Innehåll 1. Inledning.. 4 1.1 Sammanfattning av resultat och erfarenheter... 5 2. Sysselsättning och ekonomisk tillväxt i utvecklingssamarbetet 6 2.1 Arbetsmarknadsinformation och prognoser... 6 2.2 Stimulera och underlätta migration och arbetskraftens rörlighet... 6 2.3 Den sociala dialogen... 7 2.4 Öka arbetsförmedlingens tillgänglighet... 7 2.5 Stärka den offentliga arbetsförmedlingens kapacitet... 7 2.6 Utveckla samverkan mellan olika myndigheter och organisationer... 8 3. Projektöversikt. 9 4. Uppdrag från Sida under 2014 13 4.1 Albanien... 13 Resultat och erfarenheter... 13 Under 2015... 14 4.2 Georgien... 14 Resultat och erfarenheter...15 4.3 ITP Global...15 Resultat och erfarenheter... 16 Under 2015... 17 4.4 Kambodja... 17 Resultat och erfarenheter... 18 Under 2015... 18 4.5 Klustersamarbete... 18 Resultat och erfarenheter... 19 Under 2015... 19 4.6 Serbien... 19 Resultat och erfarenheter... 19 Under 2015... 20 4.7 Vitryssland... 20 Resultat och erfarenheter... 21 5. Övrigt externt finansierat utvecklingssamarbete 21 6. Kompetensutveckling. 22 7. Reflektioner..23
Sida: 3 av 23 Förkortningar ITP International Training Programme ESS Employment Service System NES National Employment Service NEA National Employment Agency ILO International Labour Organisation IPA Pre-Accession Assistance EURES European Employment Services ANETI Agence Nationale pour l Emploi et le Travail Indépendent IFOAL Instituto Formazione Operati Aziendali GIP International Groupement d Intérêt Public International IDB Inter-American Development Bank
Sida: 4 av 23 1. Inledning Syftet med rapporten är att ge en översikt över Arbetsförmedlingens Sida-finansierade utvecklingssamarbete under 2014, i enlighet med paragraf 6 i ramöverenskommelsen mellan myndigheterna, samt en kort översikt över EU-finansierat utvecklingssamarbete. Under 2014 hade Arbetsförmedlingen sju uppdrag av Sida, varav en kartläggning av aktörer inom området produktiv sysselsättning och en förberedelsefas inför ett twinningprojekt. Rapporten inleds med sammanfattning och en översikt av de viktigaste sakområdena där Arbetsförmedlingen varit verksam inom utvecklingssamarbetet under året. Därefter en projektöversikt följt av beskrivning av resultat och erfarenheter av de Sida-finansierade uppdragen 2014. Sedan följer ett avsnitt om de kompetensutvecklande insatser med relevans för utvecklingssamarbetet som genomförts för Arbetsförmedlingens personal. Rapporten avslutas med reflektioner kring den fortsatta utvecklingen av det utvecklingssamarbete som Arbetsförmedlingen bedriver, framför allt på uppdrag av Sida. Kartan nedan visar de länder där Arbetsförmedlingen haft samarbetsprojekt under 2014 (ljusblå), samt de länder vilka myndigheten diskuterar projekt med (gula). Tunisia Morocco Algeria Belarus Ukraine Moldova Serbia Albania Laos Vietnam Cambodia Colombia Peru Etiopien Kenya Tanzania Mocambique South Africa
Sida: 5 av 23 1.1 Sammanfattning av resultat och erfarenheter Arbetsförmedlingens biståndsinsatser genomförs som tjänsteköpsöverenskommelser med Sida inom ramen för olika strategier. Det ligger i sakens natur att projektflödet är oregelbundet vilket innebär att förutsägbar finansiering saknas. Detta påverkar Arbetsförmedlingens förmåga att upprätthålla kontinuitet, kompetens och kapacitet i projektorganisationen. Planeringsbidrag eller motsvarande från Sida skulle bidra till att säkra kontinuitet och förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att bedriva programutveckling. Arbetsförmedlingens projekt ligger väl i linje med de resultatstrategier regeringen har beslutat om för det svenska biståndet och med ingångsvärdena för de resultatstrategier som är under utarbetande. Eftersom utvecklingsbehoven blir allt mer komplexa står det klart att det behövs ett mer utvecklat, systematiskt samarbete och samordning mellan myndigheter och organisationer för att utvecklingssamarbetet ska ske så effektivt som möjligt och nå de mål som gäller sysselsättning och produktivt, anständigt arbete. En gemensam faktor för de flesta länder Arbetsförmedlingen arbetat i under 2014 är att de ofta finns både politiska och institutionella risker. Det är inte ovanligt med brist på gemensamma policies och strategier, vilket försvårar implementeringen av nya program. Erfarenheter från bland annat projektet i Kambodja visar att ett gott förankringsarbete och dialog kan leda till hållbara former för samarbete. I Kambodja prövar Arbetsförmedlingen för första gången att ha en privat aktör som partner tillsammans med den offentliga arbetsförmedlingen National Employment Agency (NEA). Erfarenheterna hittills är övervägande positiva och projektet har bidragit till ett starkare samarbete mellan NEA och privata arbetsförmedlingar ITP (International Training Programme) är en framgångsrik form av utvecklingssamarbete, speciellt inom området sysselsättning eftersom många aktörer är inblandade för att skapa en fungerande arbetsmarknad. En stor utmaning för deltagarna är svårigheten att få finansiering till sina projekt. I framtida ITP bör vi alla som arrangerar bättre försäkra oss om att det finns ett åtagande från den organisation som skickar en deltagare att ekonomiska resurser finns avsatta för förändringsprocess. ITP kan med fördel användas som förberedelse för bilaterala projekt inom produktiv sysselsättning i de länder där detta ingår i respektive lands resultatstrategi. Tidigare ITPdeltagare kan här användas som kunskapsbank av utlandsmyndigheten inför nya insatser.
Sida: 6 av 23 2. Sysselsättning och ekonomisk tillväxt i utvecklingssamarbetet Ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt är två viktiga faktorer för att bekämpa fattigdom. Svensk arbetsmarknadspolitik är en del av den ekonomiska politiken och den utgör grunden för det utvecklingssamarbete som Arbetsförmedlingen bedriver. Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen, entreprenörskap och bättre arbetsvillkor i låginkomstländer har en hög prioritet för Sveriges utvecklingssamarbete. Ökat arbetskraftsdeltagande och högre produktivitet leder till en uthålligt hög tillväxt och kan därmed långsiktigt lyfta människor ur fattigdom. Inom ramen för ovanstående mål har arbetet under 2014 fokuserats till följande områden: 1. Arbetsmarknadsinformation och prognoser 2. Stimulera och underlätta migration och arbetskraftens rörlighet 3. Den sociala dialogen 4. Öka arbetsförmedlingens tillgänglighet 5. Stärka den offentliga arbetsförmedlingens kapacitet 6. Utveckla samverkan mellan olika myndigheter och organisationer 2.1 Arbetsmarknadsinformation och prognoser Ett väl utvecklat system för arbetsmarknadsinformation och prognoser är viktigt för analysen av tillgång och efterfrågan på arbetskraft och av vilka branscher det kan komma att uppstå kompetensbrist. Information om utvecklingen på arbetsmarknaden utgör grunden för yrkesvägledning, inriktningen på arbetsmarknadsutbildningen och är i ett längre perspektiv ett viktigt underlag för yrkesutbildningens inriktning. 2.2 Stimulera och underlätta migration och arbetskraftens rörlighet Att stimulera människor att flytta dit arbeten finns, såväl inom ett land som mellan olika länder, är ett av de kraftfullaste medlen för att bryta fattigdom. Att stödja och underlätta en migrationsprocess innebär inte enbart att sprida information om andra arbetsmarknader, utan även att främja förutsättningarna för en trygg och rättssäker migrationsprocess. Minst lika viktigt för en välfungerande arbetsmarknad och fattigdomsbekämpning är den yrkesmässiga rörligheten. För den är den offentliga arbetsförmedlingens insatser tillsammans med ett utvecklat system för yrkesutbildning avgörande.
Sida: 7 av 23 2.3 Den sociala dialogen En stabil arbetsmarknad med tydliga spelregler är ofta en förutsättning för att företag ska investera i ett land och för anständiga arbetsvillkor. En välfungerande social dialog mellan arbetsmarknadens parter bidrar till ett gott företagsklimat, vilket är viktigt för en ökad sysselsättning. Sverige har en välutvecklad social dialog med självständiga och ansvarstagande parter, som genom kollektivavtal kommit överens om spelregler och anständiga villkor på arbetsmarknaden. Det har bidragit till vår ekonomiska och sociala utveckling. Även om det inte finns en europisk modell för den sociala dialogen är den ett nyckelelement inom EU:s lagstiftning. Många nya medlemmar och kandidatländer har en svagt utvecklad social dialog vilket resulterat i problem när de ska anpassa sin nationella lagstiftning till EU:s. Att dela med sig av erfarenheter av den svenska modellen och av social dialog i andra EUstater bidrar till att utveckla arbetsmarknadens funktionssätt, stärker civilsamhället (parterna) och underlättar europeiska länders EU-integration. Viktigast av allt är att den sociala dialogen bidrar till en minskad korruption och ökad tillit i samhället, vilket är avgörande för all ekonomisk och samhällelig utveckling. 2.4 Öka arbetsförmedlingens tillgänglighet I så gott som samtliga länder sker en utveckling från att enbart bedriva arbetsförmedling på lokala kontor till att tillgängliggöra arbetsförmedlingsservice via telefonistöd hos regionala kundtjänster, webbplatser för information och självservice och genom att tillhandahålla arbetsförmedlingens tjänster i mobiltelefon. Denna utveckling syftar till att öka arbetsförmedlingens tillgänglighet, såväl geografiskt som tidsmässigt och innebär en högre grad av autonom självservice för arbetssökande och arbetsgivare. Genom att komplettera arbetsförmedlingens traditionella lokalkontor med teknikutnyttjande och nya servicekanaler ökar inte bara tillgängligheten för arbetssökande och arbetsgivare, utan tjänsterna kan tillhandahållas betydligt mer kostnadseffektivt. Erfarenheterna från Sverige visar att en tjänst förmedlad via internet kostar tio procent av vad samma tjänst utförd via telefon hos kundtjänst kostar och bara en procent vid ett besök hos den lokala arbetsförmedlingen. Denna utveckling har även en tydlig miljöpåverkan med mindre transporter 2.5 Stärka den offentliga arbetsförmedlingens kapacitet Svensk myndighets- och förvaltningskultur har månghundraåriga rötter av saklighet, opartiskhet och insyn. Detta har den moderna Arbetsförmedlingen formulerat i ledorden enhetlighet, rättsäkerhet och effektivitet, där medborgarens rättigheter och skyldigheter beaktas genom en välfungerande myndighetsutövning som garanteras av en opartisk statstjänsteman. Denna förvaltningskultur är något som följer med även i projekt som har en mer teknisk inriktning.
Sida: 8 av 23 Att införa moderna rutiner, ledarskap, organisation samt mål- och resultatstyrning stärker givetvis våra samarbetspartners. Förbättrad matchning, inte minst genom kraftfullt teknikutnyttjande, utvecklar det som är kärnuppgiften för vilken offentlig arbetsförmedling som helst i världen. Att säkerställa intern och extern kommunikation och information hos våra samarbetspartner bidrar till att stärka deras kapacitet och ställning på arbetsmarknaden och utvecklar förhållningssättet till kommunikation och offentlighet. Allt som nämnts ovan är kapacitetsstärkande, men det viktigaste är att detta utvecklar sättet att se på den statliga tjänstemannens roll, från att enbart vara en kontrollfunktion till att tjäna allmänheten på ett professionellt sätt. 2.6 Utveckla samverkan mellan olika myndigheter och organisationer Större utvecklingsprojekt som berör flera politikområden, som till exempel arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, socialpolitik och näringslivspolitik prioriteras i allt högre grad i utvecklingssamarbetet, vilket ställer krav på en modell för samverkan mellan olika myndigheter och organisationer, för att utvecklingssamarbetet ska bli så effektivt som möjligt. Inte minst gäller detta för ungdomars övergång mellan utbildning och arbete, vilket är ett av flera teman i de nu gällande resultatstrategierna för utvecklingssamarbetet.
Sida: 9 av 23 3. Projektöversikt Land Sida-projekt Projektnamn Mål Budget SEK Tidsram Pågående Avslutat 2014 Avslutar 2015 Start 2015 Kenya, Tanzania, Mocambique Sydafrika, Kambodja Vietnam International Training Programme, The Role of Labour Market Policy for Poverty Alleviation Öka förståelsen för arbetsmarknadspolitikens centrala roll i fattigdomsbekämpningen och ge inblick i arbetsmarknadens funktionssätt samt ge inspiration att vidareutveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik byggd på en väl fungerande arbetsförmedling i respektive hemland 5 587 308 2012 10-2014 06 Kenya, Tanzania, MocambiqueSyd afrika, Kambodja Vietnam, Laos International Training Programme, The Role of Labour Market Policy for Poverty Alleviation Öka förståelsen för arbetsmarknadspolitikens centrala roll i fattigdomsbekämpningen och ge inblick i arbetsmarknadens funktionssätt samt ge inspiration att vidareutveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik byggd på en väl fungerande arbetsförmedling i respektive hemland 5 587 308 2013 10-2016 06 Kambodja To support skills development and employment for youth in Cambodia Att bidra till en välfungerande arbetsmarknad och att stödja utvecklingen av ungdomars yrkesutbildning och sysselsättning 12 942 300 2013 02-2017 02 Vitryssland A strengthened private sector and improved functioning of the Employment Service in Belarus Att förbättra den offentliga förmedlingens funktionssätt för att förstärka den privata sektorn, bidra till ett bättre affärsklimat med ökade investeringar som en grund för ekonomisk utveckling 11 697 548 2014 01-2017 12 Serbien fact finding Improving Labour Market Governance Att identifiera de områden inom arbetsmarknadspolitiken som behöver utvecklas för att Serbien ska närma sig EU- 184 280 2014 08-2014 12
Sida: 10 av 23 in the Republic of Serbia standard Georgien Twinning Fas 1 Capacity-building of the employment Services (ESS) in Georgia Att stärka landets offentliga arbetsförmedling, bland annat genom att utveckla lagstiftning, arbetsförmedlingens organisation och tjänster och förbättra informationen om arbetsmarknaden 213 000 2014 08-2014 12 Klustersamarbete Kartläggning av myndigheter och organisationer med koppling till sysselsättning och ekonomisk tillväxt Genom ett nytt och innovativt bidra till ett effektivare utvecklingssamarbete inom området produktiv sysselsättning. Detta skall komma samarbetslandet till del genom att Sida och utlandsmyndigheter bättre och på ett mer samlat sätt kan nyttja svensk expertis, kompetens och kunnande. 240 450 2014 06-2015 01 Albanien Support the Albanian National Employment Service to increase the efficiency in providing services to job-seekerz and employers after the introduction of the new software in all employment agencies Stöd till den albanska arbetsförmedlingen det första året efter det att myndigheten tog den nya mjukvaran ESS i bruk 668 930 2014 10-2015 04 Totalt Sidaprojekt 33 121 124
Sida: 11 av 23 Prognos nya projekt - Sida ITP Global Klustersamarbete Ukraina fact finding EU-projekt EURO Algeriet Support the employment sector in Algeria Förstärka arbetsförmedlingen genom utveckling analyser och arbetsmarknadsinformation Tyskland leder projektet 36 300 2012-2016 Moldavien II Consolidation of migration management capacities in the Republic of Moldova Stärka kapaciteteten hos arbetsmarknadsdepartementet och arbetsmarknadsmyndigheten i Moldavien, informera om möjligheterna att bo och arbeta lagligt i EU, och öka kommunikationen med moldaver som bor utomlands. Projektet var ett samarbete mellan den moldaviska arbetsmarknadsmyndigheten, EU-kommissionen, Arbetsförmedlingen och flera EU-länder. Arbetsförmedlingen ledde projektet 2 000 000 2011-2014 Tunisien Institutional support of the Ministry of vocational training and employment in Stödja den fortsatta utvecklingen av arbetsförmedlingen i Tunisien, med särskild inriktning på de stora grupper av långtidsarbetslösa, välutbildade unga som finns i landet. 211 000 2011-2014
Sida: 12 av 23 promoting employment Frankrike ledde projektet Serbien Preparation of Serbian labour market institutions for European Employment Strategy Förbereda de serbiska arbetsmarknadsinstitutionerna för den europeiska sysselsättningsstrategin Frankrike ledde projektet 96 000 2011-2014 Marocko Strengthening the institutional capacity of the National Agency for promotion of employment and competences of Morocco Stödja den fortsatta utvecklingen av arbetsförmedlingen i Marocko, samt bidra till implementeringen av EUs samarbetsstrategi med Marocko genom att stärka arbetsmarknadens institutioner. Frankrike ledde projektet 173 000 2012-2014 Marocko Mobility Partnership Arbetskraftsmigration Marocko Europa Frankrike leder projektet 40 500 2014-2016 Totalt EU-projekt 2 456 800
Sida: 13 av 23 4. Uppdrag från Sida under 2014 4.1 Albanien Stöd till den offentliga arbetsförmedlingen i Albanien för att mer effektivt leverera tjänster till arbetssökande och arbetsgivare sedan en ny mjukvara införts Sida har finansierat två större projekt i Albanien med Arbetsförmedlingens medverkan. Projekten var på tre och ett halvt respektive två och ett halvt år, och det senaste projektet avslutades i augusti 2013. Båda projekten har varit inriktade på utveckling av IT-system. En nyckelaktivitet i det senast avslutade projektet var införandet av ett nytt matchningssystem inom arbetsförmedlingen. I projektet prövades för första gången att låta den albanska myndigheten själv ha projektledningsansvar och ansvar för den större delen av budgeten. Med anledning av projektets innovativa karaktär genomfördes en omfattande utvärdering som blev klar i juli 2014 och som gav goda omdömen. 1. Projektet ger ett starkt bidrag till att främja en bättre fungerande albansk arbetsmarknad genom ett mer effektivt IT-baserat registrerings- och informationssystem. 2. Projektet ger ett starkt bidrag till effektiviteten, transparensen och tillgängligheten till offentliga arbetsförmedlingstjänster i Albanien Vi vet också att antalet lediga platser som anmäls till förmedlingen och antalet registrerade arbetssökande har ökat kraftigt. Som en uppföljning av det senast avslutade större projektet startade ett miniprojekt den 15:e oktober 2014 som ska avslutas den 30 april 2015. Projektets övergripande mål är att stödja den albanska arbetsförmedlingen det första året efter det att man tog den nya mjukvaran Employment Service System (ESS) i bruk. Resultat och erfarenheter Nyanställda på den albanska offentliga arbetsförmedlingen har genom samarbetet med Arbetsförmedlingen genomgått utbildning i hur man effektivt kan hantera ESS i det dagliga arbetet. Det pågående projektet avslutas 2015, men både Arbetsförmedlingen och den albanska offentliga arbetsförmedlingen ser behov av ett fortsatt samarbete för att bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad i Albanien Genom de senaste årens Sida-finansierade projekt har NES (National Employment Service) moderniserats och fått tillgång till mer effektiva instrument och arbetsmetoder. NES har också lyckats öka synligheten på arbetsmarknaden rent generellt och blivit en mer aktiv part, vilket syns genom fler arbetsgivarkontakter, fler lediga platser anmälda och fler arbetssökande registrerade. Arbetsmarknaden har med andra ord blivit mer transparant och följaktligen bättre fungerande. Den formella sysselsättningsnivån är dock fortfarande mycket låg och ligger långt under ett EU-genomsnitt och ännu längre under genomsnittet i norra Europa.
Sida: 14 av 23 Vidare är den sociala dialogen dåligt utvecklad, kollektivavtal saknas nästan helt, vissa avtal finns på företagsnivå. Antalet fackföreningsanslutna löntagare och antalet företag anslutna till arbetsgivarorganisationer är lågt. I många jämförbara länder har utvecklingen på det här området kommit betydligt längre. Att utveckla den sociala dialogen är nödvändigt av flera skäl, bland annat för att den utgör ett nyckelelement i EUsamarbetet, alltså avgörande för Albaniens vidare EU-integration. NES står också inför en mycket stor utmaning med anledning av den läns- och kommunreform som kommer att genomföras under 2015. Fler lokala förmedlingar ska öppnas och distanstjänster utvecklas för att få till en riktigt heltäckande nationell arbetsförmedling. Bland de områden som särskilt skulle behöva utvecklas är arbetet med sårbara grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, jämställdheten på arbetsmarknaden och den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Den albanska offentliga arbetsförmedlingen skulle också behöva utveckla sin förmåga att göra arbetsmarknadsprognoser. Rent allmänt bedömer ledningen för Albaniens offentliga arbetsförmedling att myndigheten behöver stärka sin ställning och bli mer synlig för att kunna bidra till att göra arbetsmarknaden mer transparant och dynamisk. Det innebär förbättrade informationsåtgärder och införandet av fler kommunikationskanaler Den svenska arbetsförmedlingen och svenska arbetsmarknadsparter besitter de erfarenheter, kompetens och professionalism förvärvade både från svenska förhållanden men också från internationella projekt för att kunna bistå de albanska kollegerna deras svåra uppdrag. Slutsatsen är att fortsatt stöd i projektform är avgörande för att fortsätta den goda utveckling som hittills uppnåtts. Under 2015 De återstående aktiviteterna som ska genomföras under 2015 är en institutions- och en kommunikationsanalys av den albanska arbetsförmedlingen och dess verksamhet och två rundabordskonferenser om den sociala dialogen med deltagare från albanska statliga myndigheter, fackföreningar och arbetsgivare. Dessutom ska generaldirektören för den albanska arbetsförmedlingen samt två medarbetare genomföra en studieresa i Kroatien för att lära av landets EU-förberedelser inom arbetsmarknadspolitik och sysselsättning. 4.2 Georgien Utarbetande och presentation av förslag till twinning-projekt för att stärka kapaciteten hos den offentliga arbetsförmedlingen i Georgien Arbetsförmedlingen hade huvudansvaret för att utarbeta en ansökan om ett twinningprojekt för att stärka kapaciteten hos den offentliga arbetsförmedlingen i Georgien. Frankrike och Estland, som ingick i projektkonsortiet tillsammans med
Sida: 15 av 23 Sverige, bidrog med underlag under arbetets gång. Sida gick också igenom projektförslaget och tillförde synpunkter på detta. En gemensam presentation genomfördes den 7 november i Tbilisi. Resultat och erfarenheter Erfarenheterna av att samarbeta mellan de tre olika arbetsmarknadsmyndigheter var i sig positivt. Det innebar en möjlighet till ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som kunde tas väl till vara i utformningen av projektförslaget. En erfarenhet är att i arbetet med att ta fram ett projektförslag bör särskilda resurser och tid läggas ner på utformning och anpassningar av de CV:n som bifogas. Dessa väger mycket tungt i utvärderingen av förslaget.. Det kan även vara svårt att enbart tolka de krav som ställs på ett projektförslag utifrån den så kallade twinning fiche som publiceras. Det finns möjlighet att efterfråga förtydliganden och förklaringar av kraven i en något omständlig procedur, men det kan ändå vara värt att lägga ner tid på att formulera och skicka in frågeställningar kring de krav som kan uppfattas som otydliga. Ett konsortium bestående av Ungern, Slovakien och Tjeckien fick projektet. Urvalsprocessen är inte transparant och vi prövade med hjälp av Sida att få del av utvärderingsprotokollen, men dessa lämnas inte ut. En uppfattning som diskuterades i det konsortium Sverige deltog i var att den ökade konkurrensen från övriga länder i öst Europa kommer att göra det svårare att få twinning-projekt, särskilt i Östeuropa. Dessa länder har en liknande kulturell och språklig bakgrund och möjlighet erbjuda flera aktiviteter inom de givna kostnadsramarna. 4.3 ITP Global ITP Global består av två program, Global I och Global II. Global I startade oktober 2012 och avslutades i juni 2014. Programmet hade totalt 26 deltagare från Tanzania, Kenya, Mocambique, Sydafrika, Kambodja och Vietnam. Global II startade processen med ansökningar i oktober 2013. Första fasen med deltagarna var i maj 2014, då de tillbringade fyra veckor i Sverige. Programmet avslutas 2016. De 24 deltagarna kommer från Kenya, Etiopien, Tanzania, Mocambique, Sydafrika, Laos, Vietnam och Kambodja. Programmen syftar till att öka förståelsen för arbetsmarknadspolitikens centrala roll i fattigdomsbekämpningen och ge inblick i arbetsmarknadens funktionssätt ur såväl internationellt som europeiskt perspektiv, och ge deltagarna kunskaper och inspiration att vidareutveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik byggd på en väl fungerande arbetsförmedling i respektive hemland. Mot bakgrund av den stora utmaningen med ungdomsarbetslösheten i stora delar av världen har de globala programmen tyngdpunkt på ungdomars sysselsättning och utbildning i relation till arbetsmarknadens behov. I programmet ingår att deltagarna genomför förändringsprojekt i sina egna organisationer. I resultatformuleringarna anges följande som indikatorer:
Sida: 16 av 23 - Exempel på projekt där deltagarnas organisationer skapar förutsättningar för ökad sysselsättning - Exempel på projekt som lett till att unga arbetssökande får förbättrad tillgång till utbildning eller arbete - Exempel på projekt där deltagarna identifierar och analyserar utmaningar och problem på det egna landets arbetsmarknad samt föreslår lösningar - Exempel som visar på förmåga att identifiera och analysera deltagarens egen organisation på arbetsmarknaden och hur den kan bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad - Exempel på projekt där arbetsmarknadspolitiska program som stödjer ungas möjligheter till utbildning och arbete inkluderas Resultat och erfarenheter De utvärderingar som deltagarna själva gjort visar att man tycker att programmen väl uppfyller de mål som satts upp, och att utformning och innehåll i utbildningen motsvarar de behov som deltagarna har både vad gäller kunskaper om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetet med de egna projekten. Ungdomars tillgång till arbete och utbildning har varit fokus i många av deltagarnas projekt. Förändringsprojekten har etablerat arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar och andra grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, till exempel funktionsnedsatta. Projekten omfattar ämnen som utbildning i entreprenörskap och hur man kan söka finansiering för sitt företag, yrkesvägledning, och utbildning i hur man skriver cv och söker jobb. Andra projekt har varit inriktade på arbetsmarknadsinformation, och tillgången till sådan har förbättrats i flera av deltagarnas länder och organisationer. En stor utmaning för deltagarna är svårigheten att få finansiering till sina projekt. I framtida ITP bör vi alla som arrangerar bättre försäkra oss om att det finns ett åtagande från den organisation som skickar en deltagare att avsätta ekonomiska resurser och/eller aktivt arbeta för en extern finansiering. Däremot bedömer inte Arbetsförmedlingen att Sida ska bidra ekonomiskt till förändringsprojekten. Det får ett större genomslag om man marknadsför sina projekt för andra finansiärer. Konkreta resultat av förändringsprojekten redogörs för i den årliga projektrapporten till Sida. Arbetsförmedlingens erfarenhet är att ITP-konceptet är en framgångsrik form av utvecklingssamarbete, speciellt inom området sysselsättning eftersom många aktörer är inblandade för att skapa en fungerande arbetsmarknad. I Arbetsförmedlingens ITP har vi deltagare från ministerier, arbetsförmedlingar, arbetsgivare, fackliga parter och enskilda organisationer.
Sida: 17 av 23 När många har deltagit i ett ITP skapas en kritisk massa som ger avtryck i deltagarnas organisationer och leder till hållbara nätverk inom och mellan länder och organisationer. Särskilt positiv är styrkan i de nationella nätverk som skapas, där personer från olika organisationer kommer samman i en gemensam utmaning. ITP ger också Arbetsförmedlingen värdefulla kontakter i olika arbetsmarknadsmyndigheter inför insatser i samarbetsländer. ITP kan alltså med fördel användas som förberedelse för bilaterala projekt inom produktiv sysselsättning i de länder där detta ingår i respektive lands resultatstrategi. Tidigare ITP-deltagare kan här användas som kunskapsbank av utlandsmyndigheten inför nya insatser. Under 2015 Programmet Global II avslutas 2016. Under våren 2015 kommer en extern utvärdering att göras av båda programmen. I maj 2015 genomförs också ett seminarium för tidigare ITPdeltagare från Kenya, Tanzania och Mocambique. Ett av syftena med seminariet är att använda gruppens kunskaper för nya och innovativa inspel till kommande ITP-program. Arbetsförmedlingen ser att kommande ITP också kan ha ett bredare perspektiv och engagera fler myndigheter och organisationer, i enlighet med klustertanken och tematiska områden. 4.4 Kambodja Stärka ungdomars möjligheter till yrkesutbildning sysselsättning Projektets övergripande mål är att bidra till en välfungerande arbetsmarknad i Kambodja och att stödja ungdomars möjligheter till yrkesutbildning och sysselsättning. I projektet prövar Arbetsförmedlingen för första gången att ha en privat aktör som partner tillsammans med den offentliga arbetsförmedlingen National Employment Agency (NEA). Dessutom spelar utbildningsministeriet en central roll i projektet och den långsiktiga avsikten är att stärka samarbetet utbildningssektor arbetsmarknad och därmed bidra till en mer effektiv övergång mellan utbildning och arbete. Projektet, som tillkom genom ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, NEA, ILO och ambassaden i Phnom Penh, ska ses som ett bidrag till att möta den utmaning som Kambodja står inför när det gäller bristen på utbildad arbetskraft. Projektet består av tre komponenter: 1. Samordna och stödja genomförandet av den nationella ungdomsstrategin 2. Stärka och utveckla den offentliga arbetsförmedlingen, vilket bland annat omfattar stöd till nya arbetsförmedlingar som byggs upp på landsbygden, i nära anslutning till särskilda centra för ungdomar. Den innebär också uppbyggnad av yrkes- och utbildningsrådgivning för ungdomar samt praktikprogram, förbättrade tjänster till arbetssökande och arbetsgivare, och utvecklandet av arbetsmarknadsprognoser och analyser.
Sida: 18 av 23 3. Stöd till yrkesutbildning och entreprenörskap för unga på landsbygden, vilket bland annat innebär att ta fram utbildningsmoduler för yrkesutbildning som krävs för att få jobb och för att kunna starta eget företag Projektet har också ett särskilt ansvar att främja unga kvinnors möjlighet till utbildning och arbete samt för unga med funktionsnedsättningar. Resultat och erfarenheter Erfarenheterna hittills är övervägande positiva och projektet har bidragit till ett starkare samarbete mellan NEA och privata arbetsförmedlingar. NEA är en relativt stabil projektpartner och har visat ett starkt engagemang hittills. Dessutom har den kambodjanska regeringen i handling visat att man vill bygga ut NEA samt förbättra samarbetet med utbildningsväsendet. Under året öppnades två nya arbetsförmedlingar och två nya ungdomscentra i provinserna Takeo och Kampong Cham. Modellen för yrkesvägledning för ungdomar testades först i provinsen Siem Reap, och kommer också att införas i provinserna Takeo och Kampong Cham. Projektet har också bidragit till att den kambodjanska regeringen i slutet av 2014 släppte sin första mobilapplikation någonsin. Denna möjliggör för arbetsförmedlaren att registrera arbetssökande i regioner med dålig internettäckning för att sedan tanka ner informationen i arbetsförmedlingssystemet. Under 2015 Under 2015 kommer projektet i huvudsak att gå in i en konsolideringsfas för att se till att det som implementerats under 2014 förstärks och etableras ordentligt. Dessutom införs en modell för utbildning av unga i så kallade soft skills för att på så sätt öka anställningsbarheten. En förlängning av projektet till 2017-03-01 kommer att beslutas av ambassaden/sida inom kort. 4.5 Klustersamarbete Arbetsförmedlingen fick 2014 i uppdrag av Sida att göra en kartläggning av de myndigheter och organisationer på den svenska arbetsmarknaden som är aktiva inom utvecklingssamarbetet och som spelar en central roll inom produktiv och anständig sysselsättning. Sysselsättning anges som resultatmål i flera av de strategier som regeringen har fattat beslut om. Syftet med kartläggningen var att klarlägga förutsättningarna att kunna bidra till ett effektivare utvecklingssamarbete inom området produktiv sysselsättning genom en ny modell för samverkan mellan olika aktörer. Detta skulle komma samarbetslandet till del
Sida: 19 av 23 genom att Sida och utlandsmyndigheter bättre och på ett mer samlat sätt kan använda svensk expertis, kompetens och kunnande. Resultat och erfarenheter Det råder en stor samstämmighet bland de 14 myndigheter och organisationer som ingick i kartläggningen att ett närmare samarbete mellan olika aktörer behövs för att kunna bidra till bättre resultat inom utvecklingssamarbetet. Deltagarna anser att en bättre helhetssyn behövs för att man gemensamt ska kunna bidra till produktiv och anständig sysselsättning. Genom en modell för samarbete skulle dubbelarbete kunna undvikas och respektive aktörs unika kompetens utnyttjas bättre. Slutsatsen är att ett närmare samarbete skulle bli en berikande ansats både för samarbetet i Sverige och skapa en bredare bas för de diskussioner som förs med samarbetspartners i andra länder. Med kartläggningen som grund har ett förslag till samarbetsmodell tagits fram. Den presenterades för Sidas ledning den 10 december och fick ett positivt mottagande. Under 2015 Syftet med ett klustersamarbete är att det ska bidra till ett innovativt och effektivt utvecklingssamarbete. För att hitta en fungerande modell anser Arbetsförmedlingen att det är viktigt att utveckla och testa arbetsmetoder under året. Arbetsförmedlingen marknadsför och använder klustertanken i de flesta samtal kring utvecklingssamarbete och bedömningen är att det ligger i tiden att samverka med andra aktörer, både i Sverige, inom EU och i samarbetsländerna. 4.6 Serbien Behovskartläggning. Arbetsförmedlingen har arbetat med Serbien sedan 2004, först i ett Sida-finansierat projekt och sedan i ett twinning-projekt, som avslutades 2014. En stor del av de svenska insatserna i detta var inriktade på att förbättra regionernas samarbete i arbetsmarknadsfrågor. I slutfasen av twinning-projektet uttryckte den dåvarande serbiska generaldirektören för den serbiska offentliga arbetsförmedlingen sitt intresse för fortsatt svenskt-serbiskt samarbete. Sida uppmanade Arbetsförmedlingen att undersöka förutsättningarna för ett projekt och beviljade 185 000 kronor för en behovskartlägging, som genomfördes i september 2014 av två av Arbetsförmedlingens medarberbetare. Resultat och erfarenheter Förutsättningarna för ett projekt bedömdes vara goda. Den formella sysselsättningsnivån i Serbien ligger runt 40 procent, vilket placerar landet i den absoluta europabotten. Serberna instämde i de elva rekommendationerna som rapporten utmynnade i - Stärka den offentliga arbetsförmedlingens institutionella kapacitet
Sida: 20 av 23 - Förbättra arbetsmarknadsprognoserna - Utbildning i hur man ansöker om Pre-Accession Assistance( IPA-fonder) - Förbättrad service till och kompetens i hur man arbetar med sårbara grupper - Förbättrad regional utveckling - Utveckla samarbetet med den serbiska diasporan - Ökad sysselsättning genom mer verkningsfulla aktiva arbetsmarknadsåtgärder - Ökad tillgänglighet och bättre service genom ett kraftfullt teknikutnyttjande - Stärkt samarbete med det europeiska arbetsförmedlingsnätverket Eures (European employment services) - Jämställdhet - öka det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet - Samarbete med andra projekt för att undvika dubbelarbete och för att hitta synergier Under 2015 Dialogen med den serbiska offentliga arbetsförmedlingen och med Sida fortsätter. Den serbiska myndigheten har meddelat att den inte mäktar med ett projekt under året på grund av omorganisation och andra pågående projekt. Dess intresse är obrutet och man vill gärna ta upp diskussionerna om samarbete i slutet av året. 4.7 Vitryssland Stärka den privata sektorn och förbättra den offentliga arbetsförmedlingens funktionssätt. Sida har beslutat att finansiera ett projekt i Vitryssland, som till vissa delar utgår från två andra projekt som genomfördes av Arbetsförmedlingen och Folkuniversitet under 2009-2011. De tidigare projekten ledde till förbättrat samarbete mellan arbetsgivare och arbetsförmedling, ökad tillgång till lediga platser och ett förändrat synsätt på arbetssökande med funktionsnedsättning. Bättre information om arbetsmarkandens behov gjorde det också möjligt att mer effektivt planera yrkesutbildning. Arbetsförmedlingens samarbetspartners i det nya projektet är Minsk stads arbetsmarknadsavdelning, arbetsförmedlingen i Minsk, kommittén för arbetsmarknad, sysselsättning och socialt skydd och kommunstyrelsen i Minsk. I projektet kommer även experter från Litauen och Ryssland att medverka. Det övergripande målet för det nya projektet, som bygger på resultaten från de tidigare, är att stärka den privata sektorn och utveckla arbetsförmedlingens service i Vitryssland.
Sida: 21 av 23 Syftet är att bidra till ett bättre affärsklimat, ökade investeringar och en utvecklad privat sektor, vilket utgör en grund för investeringar och ekonomisk utveckling i Vitryssland. Det nya projektet innehåller tre huvudaktiviteter: 1. Utveckla kontakter med privata arbetsgivare och förbättra analys och prognosmodeller för en ökad förståelse av vilka behoven är på arbetsmarknaden. 2. Utveckla tjänster och metoder för sårbara grupper med särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarkanden, som ungdomar, personer med arbetshandikapp samt personer som avtjänat fängelsestraff. 3. Utveckla intern samt extern information om arbetsförmedlingens service, liksom informationsmaterial och tjänster inriktade mot arbetsgivare och arbetssökande Resultat och erfarenheter En erfarenhet från det tidigare projektet och även från andra myndigheters arbete i Vitryssland, är att det finns en stor risk för att omständliga administrativa processer kan försvåra och försena arbetet. Beslut som berör internationella projekt ska tas, förutom på relevant departement, också på högsta politisk nivå. Även starten av Arbetsförmedlingens projekt i Vitryssland har blivit försenad på grund av att de administrativa processerna. Ett gemensamt Memorandum of Understanding har utarbetats och godkänts av arbetsmarknadskommitténs juridiska avdelning och Vitrysslands utrikesdepartement, men vi har ännu inte kunnat skriva under detta dokument, som utgör en förutsättning för att starta projektet. 5. Övrigt externt finansierat utvecklingssamarbete Arbetsförmedlingen bedriver också utvecklingssamarbete finansierat av EU. Under 2014 avslutades ett 36 månader långt twinningprojekt som Arbetsförmedlingen drev tillsammans Arbetsförmedlngens franska systermyndigheten Pôle-Emploi, i Tunisien. Projektet syftade till att stärka kapaciteten hos ANETI, den tunsisiska offentliga arbetsförmedlingen och ONEQ, motsvarigheten till Konjunkturinstitutet. Arbetsförmedlingen arbetade med ONEQ bland annat med att stödja organisationsutveckling och med att införa ett IT- baserat verktyg för arbetsplanering. Arbetsförmedlingens arbete tillsammans med ANETI var inriktat på att utveckla delar av en strategi för användandet av olika kanaler, framför allt den tunisiska myndighetens webbplats. Också i Marocko avslutades ett twinningprojekt som Arbetsförmedlingen deltog i tillsammans med Pôle-Emploi, med fokus på metodutveckling hos den marockanska offentliga arbetsförmedlingen. I Algeriet deltar Arbetsförmedlingen i ett pågående EuropeAid-projekt, vars syfte är att stödja utvecklingen av ekonomisk tillväxt och sysselsättning, stärka den offentliga
Sida: 22 av 23 arbetsförmedlingen som institution och att utveckla arbetsmarknadsdepartementets information om arbetsmarknaden. I projektet ingår förutom Arbetsförmedlingen Pôle- Emploi, det tyska konsultföretaget GOPA, och det italienska institutet IFOAL, Instituto Formazione Operatori Aziendali. Arbetsförmedlingen har dessutom en lång närvaro i Moldavien med två Sidafinansierade projekt fram till juli 2009. Därefter har myndigheten haft huvudansvar för två EU-finansierade projekt inom ramen för partnerskapet för rörlighet mellan EU och Moldavien, varav det senaste avslutades i december 2014. Förutom Sverige deltog i de båda projekten tio respektive åtta andra EU-medlemsstater. Projekten har varit inriktade på att främja säker och laglig rörlighet mellan Moldavien och EU, och bland annat stärkt den moldaviska arbetsförmedlingens förmåga att arbeta med dessa frågor. Arbetsförmedlingen deltog också i ett twinning-projekt i Serbien tillsammans med GIP International, som lyder under Frankrikes arbetsmarknadsministerium. Projektet syftade till att modernisera arbetsmarknadspolitiken i linje med landets närmande till EU och avslutades 2014. Diskussioner pågår med den Interamerikanska utvecklingsbanken IDB om samarbete för att stödja moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna i Colombia och Peru. 6. Kompetensutveckling Alla anställda som ska medverka i Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete får en genomgång i svensk biståndspolitik, projektmetodik och myndighetens etiska riktlinjer vid tjänsteresor och utlandsuppdrag. En viktig del av kompetensutvecklingen sker genom det nätverk för lärande som drivs av det informella nätverket för myndigheter som bedriver utvecklingssamarbete. Under 2014 har nätverket för lärande bland annat kartlagt utbildningsbehovet bland de deltagande myndigheterna och anordnat två seminarier om kapacitetsutveckling i utvecklingssamarbetet. Arbetsförmedlingen är en aktiv deltagare i nätverket för lärande och ingår i dess ordförandegrupp. Arbetsförmedlingen bevakar och deltar regelbundet i seminarier på Sida och Utrikespolitiska institutet. En viktig källa för kompetensutveckling är Sida Partnership Forum, både vad gäller utbildningar och nätverksbyggande.
Sida: 23 av 23 7. Reflektioner Arbetsförmedlingens projekt ligger väl i linje med de resultatstrategier regeringen har beslutat om för det svenska biståndet och med ingångsvärdena för de resultatstrategier som är under utarbetande. Eftersom utvecklingsbehoven blir allt mer komplexa står det klart att det behövs ett mer utvecklat, systematiskt samarbete och samordning mellan myndigheter och organisationer för att utvecklingssamarbetet ska ske så effektivt som möjligt och nå de mål som gäller sysselsättning och produktivt, anständigt arbete. En gemensam faktor för de flesta länder Arbetsförmedlingen arbetat i under 2014 är att de ofta finns både politiska och institutionella risker. Det är inte ovanligt med brist på gemensamma policies och strategier, vilket försvårar implementeringen av nya program. Erfarenheter från bland annat projektet i Kambodja visar att ett gott förankringsarbete och dialog kan leda till hållbara former för samarbete. Arbetsförmedlingens projekt handlar om att bygga kompetens och kapacitet i institutioner i första hand. Däri ligger att arbeta för öppenhet och transparens och motverka korruption. När det gäller ekonomisk hantering är uppmärksamheten riktad mot risken att samarbetspartners egna nätverk gynnas i upphandlingar av tjänster. Inom ITP har vi föreläsningar och diskussioner om korruption i Sverigedelen av programmet, både från ett individ- och ett myndighetsperspektiv. Arbetsförmedlingens biståndsinsatser genomförs som tjänsteköpsöverenskommelser med Sida inom ramen för olika strategier. Det ligger i sakens natur att projektflödet är oregelbundet vilket innebär att förutsägbar finansiering saknas. Detta påverkar AFs förmåga att upprätthålla kontinuitet, kompetens och kapacitet i projektorganisationen. Ett planeringsbidrag eller motsvarande från Sida skulle bidra till att säkra kontinuitet och förbättra AF:s förutsättningar att bedriva programutveckling.
Årsrapport 2014 enligt ramöverenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och Sida Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat 113 99 Stockholm Telefon 08-508 801 00 www.arbetsformedlingen.se