Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram

Transkript

1 SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter enligt fördragens syften, genomföra överläggningar och fastställa avtal i samarbete om ärenden av gemensamt intresse SAMT Att stärka europeisk social dialog i branschen kommunala och regionala myndigheter på ett sätt som är förenligt med erkännande av den allmänna principen om lokal och regional självständighet som ges av Lissabonfördraget, genom att: - organisera verksamhet för att bevara och stärka social dialog mellan arbetsgivare och fackliga organisationer i lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna och kandidatländer, - främja kommunala och regionala myndigheters offentliga tjänster av kvalitet, som utgår från värderingar grundade på socialt och miljöansvar och -ansvarighet samt utbyta information om arbetsmarknadsfrågor och främja den kommunala och regionala branschens intressen, - svara på samråd och andra initiativ från kommissionen, parlamentet och rådet, verka aktivt och påverka lagstiftning och politik inom sysselsättning, utbildning, socialt skydd, arbetslagstiftning, och arbetsmiljö, - utarbeta och driva överenskomna inställningar till politiska frågor på europeisk nivå i syfte att ha en dialog med europeiska institutioner. B. Verktyg 1. Möten med sociala dialogen (4 arbetsgrupper och 2 plenarmöten om året) 2. Ett projekt om året, som finansieras av EU (nästa, under 2012, om ett av nedanstående teman, utarbetas under 2011 och läggs fram på hösten 2011) 3. Aktiva, direkta kontakter / nätverk mellan kommittéledamöter 4. EPSU/CEMR sekretariat närvarar vid och deltar i nationell verksamhet Slutfört under plenarmöte den 10 december 2010 och styrgruppsmöte den 16 december

2 C. Handlingsteman för Arbetsprogrammet täcker treårsperioden från 2011 till Ett program på tre år ger sociala dialogkommittén bättre tillfälle att planera, genomföra och följa upp prioriteterna under perioden. Varje år granskas programmet av kommittén, och eventuella ändringar görs såväl som beslut fattas om verksamhet / aktiviteter för följande år. 1) Ekonomiska krisen och dess inverkan på kommunala och regionala myndigheter I vårt sista arbetsprogram hade vi ett antal utbyten om konsekvenserna av den ekonomiska krisen och gav gemensamt ut två uttalanden, främst i syfte att påverkan EU:s politiska svar. Krisen är inte över och vi fortsätter att samarbeta om det. Vidare vet vi att krav kommer att öka på offentliga investeringar i samband med den åldrande befolkningen och med klimatförändring. Kommissionen har nyligen yrkat att 3 biljoner euro investeras i energibranschen, av vilket en stor summa förväntas komma från skattebetalarna. Mot denna bakgrund har EPSU och CEMR för avsikt att: Studera hur krisen inverkar på sysselsättning, (om-)organisering och anpassning av förvaltning och tjänster, genom att samla in statistik och upplysningar från alla länder som deltar. Initiativ kan eventuellt tas för att se hur kommuner bedömer dessa konsekvenser, t.ex. för jämställdhet Genom en gemensam studie bedöma hur krisen driver utveckling av alternativa arbetsformer, dvs. korttidsanställning via bemanningsföretag, visstidsanställning, falska egenföretagare och fundera på konsekvenserna av detta på sysselsättningens och tjänsternas kvalitet Samla in idéer och exempel på besparingsåtgärder som vidtas på kommunal och regional nivå samt investeringar i framtiden - I det nya ekonomiska ledningssystemet driva en balanserad återspegling av hållbarhet för offentliga finanser, både vad gäller intäkter och utgifter 2) Future of Work (Arbetets framtid) 2007 fick Working Lives Research Institute i uppgift av CEMR och EPSU att genomföra en studie om reformer i kommunala myndigheter i Europa. 1 Studien konstaterade att "Offentliga myndigheter måste bättre kunna följa och utvärdera olika sätt att utföra kommunala tjänster och bedöma alla de risker som finns, t.ex. svårigheterna med att definiera kvalitetskriterier i offentliga avtal, samt problem som uppstår p.g.a. fragmenterad upphandling". Det finns många goda skäl för offentliga myndigheter att välja att inte marknadsutsätta offentliga tjänster, men det diskuteras sällan. Vi noterar i kommitténs slutsatser denna snedvridna inställning till offentliga sektorn som utförare, och sluter oss till att studier och diskussioner i sociala dialogkommittén bör bana väg för ytterligare dialog på olika nivåer om: Inriktning för reformer Sociala dialogens roll i förändringsförfarandet Argument för och emot olika former av tjänsteutförande 1 Supporting the reform process in local and regional government: Joint evaluation of the experience in different forms of service provision. ("Stöd för reformprocessen i kommunala och regional myndigheter: en gemensam utvärdering av erfarenheter inom olika former av tjänsteutförande") 2

3 Begreppet tjänstekvalitet hade kommittén ett meningsutbyte om att öka effektivitet och produktivitet genom att främja välbefinnande på arbetet (CEMR-EPSU:s workshop, maj 2010). Både EPSU och CEMR är intresserade av ett meningsutbyte om "arbetsplatsens framtid". EPSU och CEMR kan bygga vidare på denna verksamhet (och även fundera på det när de tar itu med EU:s framtida politiska initiativ, som t.ex. inre marknadsakten och övriga 2020 initiativ - se nedan). De viktigaste frågorna blir: Hälsa och säkerhet och arbetsmiljö För oss är den viktigaste frågan att driva igenom riktlinjerna om våld från utomstående genomför vi vårt projekt med andra branscher om att implementera EU:s projekt om riktlinjer om våld från utomstående ( ). Det omfattar 3 workshops + en konferens. - Därefter ska vi bedöma hur väl verkställandet fungerar ( ) Jämställdhet Jämställdhet har varit en central punkt i alla tidigare arbetsprogram som utarbetats av EPSU och CEMR. Vi ska självklart följa upp våra riktlinjer för handlingsplaner om jämställdhet, men måste också fortsätta att arbeta med icke-diskriminering och integrering av invandrare. Handling och resultat bör omfatta: Uppföljning av CEMR och EPSU:s jämställdhetsriktlinjer: se hur frågor som lyfts fram i riktlinjerna kan hanteras Organisera nationella rundabordsdiskussioner om jämställdhet; översikt av vad våra medlemsländer har för politik och brister som kan åtgärdas; rekommendationer som utgår från resultatet av rundabordsdiskussioner / koppling till CEMR:s jämställdhetsstadga och EPSU:s policy Migration: se på rekryteringspolitik och -praxis, utbildning för migrantarbetstagare i offentlig förvaltning och anpassning av tjänster för invandrare, meningsutbyte och kartläggning av migrationsstereotyper; beroende på resultatet eventuellt en gemensam antirasismkampanj Utbyte om positiva åtgärder på arbetsplatser om att rekrytera och hålla kvar migrantarbetstagare och utsatta grupper (ungdomar och äldre arbetstagare) Kompetens och livslångt lärande Flaggskeppsinitiativet som nyligen getts ut, New skills and Jobs (Nya färdigheter och jobb) COM(2010) 682 final/2, stimulerar att arbetsstyrkan anpassas till en föränderlig miljö, t.ex. IKT och teknologiska förändringar, livslångt lärande, anpassning av kompetens i offentlig förvaltning och kartläggning av potentiella färdigheter som behövs i EU:s olika medlemsstater. Kompetensutveckling är av stort intresse för både EPSU och CEMR, och sociala dialogskommittén ska därför se över olika möjligheter att uppnå konkreta resultat inom detta område. Klimatförändring och grönare arbetsplatser Kommittén ska också studera frågan om klimatförändring och konsekvenserna för kommunala och regionala myndigheter. 3

4 3) Meddelande om inre marknadsakten COM(2010) 608 Meddelandet innehåller 50 förslag och kommentarer efterfrågas av kommissionen före slutet av februari Viktiga förslag för EPSU och CEMR omfattar offentlig upphandling och förslag om sociala tjänster av allmänt intresse: Granskning av upphandlingsdirektiven ( ). Här ska vi särskilt inrikta oss på att bygga på EG:s sociala upphandlingsvägledning och utforska möjligheter att klargöra och stärka EU:s sätt att integrera sociala (och miljö-) kriterier i upphandling. Vi ska studera möjligheten att organisera en branschövergripande workshop med verksamhetsområden (textil, catering, bevakning, städning) som utarbetat vägledningar för respektive branscher, och se på de positiva och de negativa aspekterna. Av detta kanske vi, tillsammans med upphandlingsexperter från bägge parter, kan utarbeta en gemensam vägledning eller rekommendationer för vår bransch om sociala kriterier för upphandling. Eventuellt kanske vi också kan ta ett gemensamt utbildningsinitiativ. Lagstiftningsinitiativ om koncessioner (2011). Utvärdering av den aktuella situationen har ännu inte färdigställts. Vi räknar med att en sådan utvärdering och en eventuell påföljande konsekvensbedömning av nya förslag borde ta hänsyn till sociala (särskilt sysselsättnings-) och kvalitetsaspekter. Kommissionen har för avsikt att ge ut (2011?) ett meddelande och "övriga åtgärder" om offentliga tjänster, i vilket ingår en verktygslåda om finansiering, upphandling, offentligt samarbete, utvärdering och allmän tillgång. Ett tidigt meningsutbyte med kommissionen bör arrangeras om detta för att i detalj studera vad det eventuellt kan betyda för vår sociala dialogkommitté. Förslaget i inre marknadsakten kopplar den aktuella debatten om sociala tjänster av allmänt intresse och utarbetandet av EU:s kvalitetsramar. Vi ska kräva en att en koppling görs till kommissionens planer att verkställa europeiska stadgan om grundläggande rättigheter, som presenterades i COM (2010)573, som säger att all "EU:s lagstiftning och allt beslutsfattande... måste helt överensstämma med stadgan". Både inre marknadsakten och meddelandet om industripolitik COM (2010) 614 hänvisar till en kommande rådfrågning (2011) till arbetsmarknadens parter om en europeisk omstruktureringsram. En av de viktigaste punkterna blir tillgång till utbildning och kompetensutveckling. Kommittén bör rent allmänt utveckla sakkunskap om bedömning av EU:s politiska initiativ och eventuell inverkan på (och uppgifter från) kommunala och regionala myndigheter, och därmed förse kommissionens egen konsekvensbedömningsprocess med material (och även "fitness test"). 4) Innovationsflaggskepp i strategin Europa 2020 I och med strategin Europa 2020 som nyligen getts ut (som består av 3 prioriteter, 5 mål och 7 "flaggskepp") har EU angett huvuddragen av målen för de kommande 10 åren. CEMR och EPSU följer nära de olika flaggskeppsinitiativen som ges ut och söker metoder att involvera kommunala och regionala förvaltningar. Förutom den del av inre marknadsakten som gäller offentliga tjänster, är "innovationsflaggskeppet" av särskilt intresse för modernisering av branschen kommunala och regionala myndigheter COM(2010)546. Innovationsflaggskeppet konstaterar att "Mot... en bakgrund av skatteåtstramning måste offentliga sektorn mer än någonsin finna nya vägar" Texten innehåller ett antal förslag till stöd för detta, bl.a: Europeiska sociala innovationsprojekt, med stöd från ESF för sociala entreprenörer samt offentliga och tredje sektorn Ett forskningsprogram som omfattar "en poängtavla för innovation i offentliga sektorn" 4

5 Ett förslag om att utveckla "kunskapsekonomin" och en arbetsmarknadsstrategi för omsorgssektorn Förslag att stöda innovationspartnerskap om klimatförändring, vatten, livskvalitet för den åldrande befolkningen Ett tidigt meningsutbyte bör arrangeras med kommissionen om det här för att undersöka dessa förslag i detalj och vårt eventuella engagemang. 5) Branschvis social dialog Kommissionen har, som betonats av olika ordförandeskap för EU, framhållit att social dialog bör utvecklas och stöd bör ges av både medlemsstater och EU för social dialog. Arbetsmarknadens parter bör få tillfälle att spela en fullständig roll under föränderliga omständigheter. Social dialog bör främjas samtidigt som mångfalden nationella lösningar och principer, som öppenhet och demokrati respekteras. Kommittén ska också inrikta sig på kommitténs liv i syfte att stärka kommittén, t.ex. genom fler deltagare och mer aktiv medverkan i möten och beslut. Det skulle kunna utforskas på olika sätt, bl.a: CEMR och EPSU måste fortsätta att stärka medverkan i kommittén och göra en koppling mellan EU och nationell/lokal social dialog Våra medlemmar i olika länder bör stimuleras att utarbeta nationella planer som fastställer vad som normalt gjorts inom social dialog, vad de anser vara viktigt, hur förhållandet mellan företrädare för fackliga organisationer och arbetsgivare utvecklas, hur de ser sitt engagemang i EU:s sociala dialog CEMR och EPSU måste utforska alternativ om hur konsekvenserna av kommitténs verksamhet systematiskt kan bedömas i fråga om uppföljning och verkställande av överenskomna ställningstaganden. 5