MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

Relevanta dokument
MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

för Rens förskolor Bollnäs kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete

Västra Vrams strategi för

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

ipad strategi i förskolan

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Arbetsplan Äppelbo förskola

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i TP Förskolor AB

Min förskoleresa. Norrbyområdet

2.1 Normer och värden

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Dokumentera och utveckla

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Sammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Kvalitetsrapport 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentera och följa upp

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens.

- Att implementera analys och utvärdering i verksamheten

Varför, vad och hur?

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Uppföljning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning på Torsångs förskola Dnr :5698

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning på Torsångs förskola Dnr :5698

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Transkript:

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

Hur kan vi synliggöra barns lärande utan att bedöma barnen mot strävansmålen i läroplanen?

Uppdraget är formulerat så att förskollärare ska följa barnens förändrade lärande, utan att bedöma barnen. Det är i stället förskolans systematiska kvalitetsarbete som ska bedömas.

FÖLJA INDIVIDEN MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN Att fånga upp hur barnens kunnande förändras med luppen riktad mot verksamheten Vi ska följa och analysera barnens utveckling och lärande i förhållande till den verksamhet vi erbjuder och de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. Vi får då ett underlag för att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med mål och intentioner.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BESTÅR AV FLERA OLIKA DELAR Att omsätta förskolans läroplan i praktiken. Hur vi arbetar med olika målområden. -når vi upp till det läroplanen anger? Identifiera verksamhetens utvecklingsområden -finna förbättringsåtgärder. Utveckla arbetsformer. (t.ex. förhållningssätt) Arbetet sker på olika nivåer: organisation, arbetslag, individuell utveckling, för en ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen

Synliggör vi hur det vi gjort har gjort skillnad eller visar vi bara själva görandet?

FOKUS PÅ HUR En självkritisk återblick på vårt arbete och vart det riskerade att landa i arbetet med IUP: Vad kan barnet? Hur kan vi formulera mål för att fylla i luckorna/bristerna? Vilka metoder kan vi använda? Vår nya strävan: Vad ser vi? Vart riktas barnets nyfikenhet? Hur utforskar och lär det här barnet? Hur anpassar vi vår verksamhet utifrån det vi ser? Hur skapar vi möjligheter för utveckling och lärande med hjälp av miljö, förhållningssätt, material och organisation? Hur förändrades barnets möjligheter till lärande och tillägnande av kunskap utifrån det vi erbjöd?

Hur följer vi barns förändrade förståelse utan att mäta?

SYNLIGGÖRA LÄRANDET FÖR BÅDE INDIVID OCH GRUPP Vi jämför de förändringar av verksamheten som vi har gjort med hur barnen möter den nya verksamheten. - Fördjupas deras engagemang? - Fortsätter de att undersöka? - Förändras deras strategier? - Förändras resonemangen? - Förändras interaktionen med miljön och materialet? Hur barnen kan nu - i förhållande till hur de kunde tidigare... Och i relation till de möjligheter vi har erbjudit Hur det vi erbjudit har förändrat barnens möjligheter till utveckling och lärande.

MÅNGFALD & MEDVETENHET Anteckningar Vad är det vi vill förstå? Mentala noteringar Filmer Vad är det vi vill synliggöra? Dokumentation Jag reflekterade över något här som var betydelsefullt att fånga upp. Naturmaterial Foton Barnens skapande

DOKUMENTATIONEN ÄR TILL FÖR BARNEN Att genom dokumentationen skapa mening tillsammans. Få minnas - mötas - reflektera. Få återbesöka det man har varit med om. Synliggöra barns och vuxnas idéer för varandra.

MÅL UPPFÖLJNING - UTVÄRDERING - UTVECKLING Meningsfulla sammanhang Dokumentation är inte automatiskt uppföljning men det kan bli. Uppföljning är en ständigt pågående process där vi samlar in information om verksamheten och reflekterar. Vi får då ett underlag för att kunna utvärdera - analysera och bedöma verksamhetens styrkor och svagheter i relation till de nationella målen. Utveckling Utvärdering Uppföljning Dokumentation VERKSAMHET

REFLEKTION OCH ANALYS ETT FÖRSÖK ATT FÖRSTÅ BEGREPPEN Det viktigaste är inte vad som är vad. Utan att vi möts, att vi delar tankar, att vi hittar vägar att gå vidare. Att vi får våra tankar på pränt REFLEKTION Titta på oss själva och verksamheten utifrån olika perspektiv. Bråka med våra föreställningar och få nya insikter. Tillföra ny kunskap som utmanar oss. Låta våra sammanslagna erfarenheter bli till ny kunskap och öka medvetenheten kring vår praxis. ANALYS Låta teori, frågor, syfte och praktik mötas. Titta på helheten och lyfta fram olika delar i förhållande till målen. Jämföra med mål och resultat, tolka, förklara, problematisera, och söka efter mönster. - Sätta det i relation till ny kunskap i form av forskning. hitta svar på hur det vi gjort har gjort skillnad - med hjälp av dokumenterade analyser. Praxis- vedertaget bruk, sedvänja; sedvanerätt, oskriven lag

SYNLIGGÖRA VERKSAMHETENS UTVECKLING fånga upp hur barnens utforskande påverkats och hur deras kunnande förändras i relation till vad de kunde tidigare och i relation till den verksamhet vi har erbjudit. Bedöma hur utvecklingen av verksamheten har fungerat i förhållande till målen och hur vi tar den vidare. Tolka, förklara, problematisera och söka efter mönster. Dokumenterade analyser

ATT FÅ DET TILL EN HELHET OCH ATT FÅ DET PÅ PRÄNT Skapa ett helhetstänk med hjälp av dokumenterade analyser. Följa upp arbetet med olika lärområden. Kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Följa upp att kvalitetsarbetet leder till en verksamhetsutveckling mot målen.

FRÅGOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP 1. Vad ser vi i våra dokumentationer, nuläge. - intressen - utforskande - barnens fokus. 2. Reflektioner runt det vi ser - hur kan vi utmana, fördjupa och gå vidare? 3. Kommande förändringar i verksamheten kopplat till mål. Material - miljö - organisation -förhållningssätt. 4. Reflektioner kring ny dokumentation Hur bidrog vi till att göra skillnad? Nytt nuläge. Rutsystem är ett sätt att göra det på.

Låta det vi ser bland barnen styra utvecklingen av miljön. Barnen påverkade utvecklingen av rörelsemiljön Arbeta vidare med barnens ordlösa påverkan. LEVANDE VERKSAMHETSPLAN Miljöer som mötesplatser, underlättar för barnen att hjälpa varandra och att lyssna på varandra Pojken på månen, mörkt, ficklampa. Begynnande låtsaslek. Kommunikation runt lamporna. Och i mötet med boken RÖRELSE: Barnen utforskar med hela kroppen. Springer, bygger banor, möblerar om. Klättrar, hoppar Marsianljudenvarför lockar de? Räknar i rörelse. Bedömer avstånd. Sätter ord på högt, långt, snabbt Tända, släcka, lampor. Hur kan vi skapa mötesplatser för barnen med hjälp av sagan- Lekande vuxna! Hur kan vi skapa en del av inomhusmiljön som inte bara tillåter rörelse utan som lockar till det? - MÖTESPLATSER. Varför stoppar vi barnen? Fånga upp barnens ljud och musikintresse. Det hände något i mötet mellan barnen och lamporna. Fördjupa - Utveckla Tillföra lekrekvisita utifrån sagan. Flygplan, raket, verktyg, verkstad Skärma av, flyttbart material. Bänk, tunnel, hoppsteg. FÖRHÅLLNINGSSÄTT Tillföra material skapa tillfällen för utforskande. Utveckla med digitala verktyg. Fantasileken har fått större utrymme, fler barn kommer med i lekarna. Kommunikationen har ökat. Möten mellan barn. Kommunikation. Bygger egna banor, resonerar, konstruerar. Glädje, nya relationer. Utvidgat utforskande, ny förståelse. Barnen hittar egna lösningar på färgat ljus- färgad ull i burk. Klossar och ljusmaterial möts. Skugglekar. Ökat intresse och kunnande om lärplattans möjligheter.

PLANENS SYFTE HELHETSTÄNK Att reflektera även när vi inte hinner mötas. Synliggöra och samla våra dokumentationer. Kartlägga, urskilja mönster. Fånga upp hur utveckling sker i många olika riktningar som krokar i varandra. Reflektera - titta på oss själva och verksamheten utifrån olika perspektiv. Hitta nya vägar att gå med målen i fokus - konkreta förändringar. Försök till analys - tillförande av ny kunskap.

BEDÖMNINGSRÄDSLA HINDER FÖR ATT SKRIFTLIGT FÖLJA VARJE BARNS LÄRANDE Många har lagt ned pennan: I Skolinspektionens granskning Förskolans pedagogiska uppdrag (2011) framkommer att det i flertalet förskolor finns en stor osäkerhet när det gäller hur enskilda barns utveckling kan följas och dokumenteras. Rädslan för att dokumenterandet av barns förändrade kunnande ska leda till betygsliknande bedömningar har gjort att vissa förskolor helt enkelt lagt ner pennan och inte dokumenterar alls. Utan dokumentation finns det inget material som grund för att utvärdera verksamheten och få reda på hur barnen tagit till sig det vi har erbjudit. Då blir det lätt fokus på görandet istället och lärandet tas för givet - utan dokumentation eller analys kring hur barnens kunnande förändrats och hur det vi påverkade möjligheterna för just detta lärande. Artikeln Styrning genom bedömning av barn (2009) lyfter fram att IUP-material ofta blottlägger beskrivningar och värderingar av barnens personliga egenskaper. Pigg, påhittig, goda lekegenskaper, kreativ, bättre i sina attityder mot andra vuxna. Charmig, intelligent, rolig, vet vad hon vill, trygg, blyg i stora grupper och med nya personer Glad påhittig, nyfiken, vill lära sig, snäll rolig kamrat Hon kan vara yvig och okoncentrerad Inte gnälla, prata ordentligt Kan lätt,flippa ut och inte bry sig (Professor, Ann-Christine Vallberg Roth 2009)

KVALITETSARBETE I PRAKTIKEN UTIFRÅN SKOLVERKETS STÖDMATERIAL Dokumentation - Samla på oss kunskap om vår egen verksamhet, barnens fokus intressen, utforskande, processer. Följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen Reflektion och analys i förhållande till målen. Tillföra ny kunskap - teori, forskning. Förändringsarbete -behov och utmaningar, material och miljö, förhållningssätt. Dokumentation Reflektion och analys kring ny dokumentation - Hur gjorde vi skillnad? - Hur går vi går vidare? (STÖDMATERIAL SKOLVERKET 2014)