HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2013

HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN... 4 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND... 4 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män... 4 2. 2. Folkmängd per by... 5 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN... 6 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen... 6 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen... 7 3. 3. Skatteinkomster... 8 3. 4. Landskapsandelar... 10 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet... 11 4. KOMMUNENS PERSONAL... 12 4. 1. Friskvårdsaktiviteter... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS... 14 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut... 14 5. 2. Uppnående av målen... 14 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen... 15 5. 4. Avtalsverksamhet... 16 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad... 16 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND... 17 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT... 17 RESULTATRÄKNING... 19 BALANSRÄKNING... 20 FINANSIERINGSANALYS... 22 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN... 23 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2013... 24 DRIFTSEKONOMIDEL... 30 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 30 C10 REVISORERNA... 31 C11 KOMMUNSTYRELSEN... 32 C20 SOCIALNÄMNDEN... 35 C30 SKOLNÄMNDEN... 46 C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 51 C50 FRITIDSNÄMNDEN... 53 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 55 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN... 63 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 67 C89 FINANSIERINGSDEL... 68 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 69 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR 2013... 75 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 91 3

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den ekonomiska recessionen som började med den globala finanskrisen år 2008 har varit långvarig. Under loppets gång har arbetsnamnet bytts ut från finanskris till skuldkris. En tillfällig uppgång kunde skönjas åren 2010 och 2011 för att därefter igen bytas ut mot avmattning under åren 2012 och 2013. Inför 2014 gror en skör optimism om en svag tillväxt. Den här tillväxten störs lätt av yttre chocker som krisen i Ukraina. De här åren sedan finanskrisen startade har inneburit en stor ekonomisk omställning för Finland. Landet har tappat tiotusentals arbetsplatser inom industrin. Regeringen i landet har varit tvungen att arbeta med både strukturella reformer och nedskärningar i välfärdsservice. De offentliga samfunden i landet har under senaste fem år visat ett underskott. De här samfunden förväntas också visa underskott de närmaste åren. För att återhämtningen skall komma igång förutsätts att landets export börjar öka. De länder vilka bedöms vara i nyckelroll för en internationell återhämtning är Förenta staterna och Storbritannien. Sverige har klarat sig betydligt bättre än Finland från år 2008 då finanskrisen slog till. Den rapport om konjunkturläget för våren 2014 som Ålands statistik- och utredningsbyrå gett ut målar inte någon ljus bild över Ålands ekonomiska situation. I rapporten nämns att Åland är inne i en utdragen nedgångsperiod och att Ålands samlade produktion minskat kontinuerligt sedan 2011. ÅSUB: s prognos är att Ålands BNP kommer att utvecklas negativt både under år 2014 och 2015. Grunden till den långvariga negativa utvecklingen är enligt ÅSUB den internationella ekonomiska krisen som medfört en allmän stagnation inom det åländska näringslivet där sjöfarten har haft en dominerande roll. En positiv sak är i alla fall att Vikingline flaggat Rosella tillbaka under finsk flagg. Det här betyder att arbeten där skatt betalas till Åland ökat. För den offentliga sektorn på Åland ser framtidsutsikterna ut att bli utmanande. De totala överföringarna från staten till landskapet är på samma nivå år 2013 som under år 2012. Landskapet Ålands bokslut för år 2013 visar på ett underskott före fonderingar om 4 M. Underskottet är ca 4 M bättre än under år 2012. Under våren 2014 pågår lagstiftningsarbete för att verkställa resultatet från processen med samhällsservicereformen. Det förslag som landskapsregeringen ser ut att ha högst på prioritetslistan är en samordning av kommunernas socialtjänst. Det här innebär troligtvis att all socialservice förutom barnomsorg och äldreomsorg samlas under en myndighet. Den här förändringen kommer att förändra läget mellan de olika kommunernas finansiering av servicen. Då reformen drivs av landskapsregeringen ankommer det också på landskapet att se till att alla kommuners verksamhetsförutsättningar tryggas. 1

Hammarlands kommuns bokslut för år 2013 visar ett underskott om 0,4 M. Underskottet beror främst på två saker. Den första är att kommunen bytte bosättningsstrukturgrupp i landskapsandelssystemet vilket sammantaget innebar att kommunens landskapsandel minskade med 675 T från år 2012. Därtill tog kommunen i bruk ett nytt daghem vilket ökade kommunens nettokostnader för den här verksamhetsformen med 271 T. Även budgeten för 2014 visar ett underskott om 389 T trots att inkomstskattesatsen höjts från 16,50 % till 17,25 %. För att komma till rätta med underskottet är kommunens främsta strategi att öka invånarantalet. Planen är att kommunen skall börja försäljningen av tomterna på Öra bostadsområde i juni. Kommunen har planerat en omfattande marknadsföringskampanj inför sommarens försäljning. Nu när vägar byggts ut och området gallrats är det lätt att se att området kommer att vara en fantastisk plats att bo på när området är utbyggt. Ett strandnära boende med 1,5 km allmän strand mot Marsundet är nu en dröm som kan bli verklighet för många ålänningar. De totala verksamhetskostnaderna om 7 266 T understeg de budgeterade verksamhetskostnaderna med 222 T. Verksamhetsinkomsterna om totalt 817 T översteg de budgeterade verksamhetsinkomsterna med 14 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Vård på åldringshem 1 T, Hemtjänst 20 T, Annan service för åldringar och handikappade 31 T, Missbrukarvård 2 T, Grundutbildning år 1-6 43 T, Biblioteksverksamhet 3 T, Parker och allmänna områden 7 T, Vatten- och avloppsverket 6 T och Finansiering 1 T. Nettoinvesteringarna blev under år 2013 894 T. Kommunens skulder är vid årets utgång 102 T. Den kassa som kommunen har ger kommunen lite tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. Sysselsättningen i landskapet har försämrats även om siffrorna inte är så svaga som i Sverige och Finland. I februari 2014 var 590 personer öppet arbetslösa då motsvarande siffra ett år tidigare var 578 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 4,1 % vilket är densamma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari 2014 4,2 %. Motsvarande siffra för 2013 var även 4,2 %. Kommunens personal var vid utgången av år 2013 81 personer vilket betyder en ökning med 5 personer från år 2012. Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 70,2 vilket betyder att antalet ökat med 5,2 under året. I Hammarlands kommun finns det mycket arbete att göra för att få en bra kommun att bli ännu bättre. I hopp om ett gott samarbete under år 2014 vill jag avsluta med att tacka förtroendevalda, tjänstemän och arbetstagare för allt arbete som gjorts under 2013! Kurt Carlsson kommundirektör 2

1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet som hölls hösten 2011 innebar en liten förskjutning av fullmäktigeplatserna. Centern utökade med en fullmäktigeplats och har under innevarande mandatperiod 2012-2015 9 platser. Liberalerna utökade också med en plats och har 4 platser. Socialdemokraterna förlorade två platser och har nu 1 plats. De Obundna höll sitt enda mandat. Kommunfullmäktige sammanträdde fyra gånger år 2013 och behandlade 64 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Stig A. Mattsson, Frebbenby Josefin Cleve Andersson, Mörby Kommunfullmäktigeledamöter Tomas Blomberg, Skarpnåtö Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Catherine Frisk Grönberg, Näfsby Gunnar Gustafsson, Hellesby Jenny Gustafsson, Frebbenby, t.o.m. 20.6.2013 Britta Bergman, Sålis fr.o.m. 20.6.2013 Kerstin Idman, Prestgården Anders T. Karlsson, Bredbolstad Anne-Maj Mattsson, Djekenböle Gunni Mattsson, Postad Tommy Saarinen, Mörby Thord Sjöblom, Frebbenby Michael von Beetzen, Mörby C Lib Lib C C Soc Lib C C C C C C Lib Ob C 3

1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 17 gånger och behandlade 310 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Vice ordförande Håkan Jansson, Strömma Kommunstyrelseledamöter Camilla Karlsson, Kattby Eija Lagerberg, Lillbolstad Henrik Lagerberg, Prestgåden Sofie Roxbäck, Frebbenby Stefan Öström, Bredbolstad C Lib C C Soc Ob C 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd 1.1. 1971 1980 1990 2000 2010 2013 Kvinnor 533 561 599 674 723 747 Män 530 615 614 674 740 775 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 4

2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2013 Boda 67 49 54 53 64 61 Borgö 2 0 0 0 0 0 Bovik 53 50 51 52 81 82 Bredbolstad 47 46 45 67 62 68 Byttböle 16 8 6 11 11 10 Djäkenböle 40 40 42 41 45 38 Drygsböle 7 10 14 14 9 12 Frebbenby 104 136 141 141 188 195 Hellesby 31 31 41 54 50 53 Kattby 63 93 92 92 114 115 Kråkböle 13 7 4 4 7 8 Lillbolstad 42 30 42 44 50 54 Mörby 80 79 83 109 111 110 Näfsby 79 86 85 92 81 73 Postad 87 70 67 63 69 76 Prästgården 43 174 177 207 208 237 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 24 Strömma 46 25 25 30 37 36 Sålis 54 44 42 51 46 51 Torp 150 151 150 176 165 175 Torsholma 4 3 2 2 0 0 Vestmyra 15 13 12 9 13 18 Äppelö 4 2 1 4 4 3 Öra 6 8 6 7 6 6 Övriga 0 4 11 1 17 17 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 522 5

3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Efter många år med negativ utveckling av ekonomin finns det för närvarande en tro att ekonomin i världen vänder i ett långsamt tillväxtspår. På det här syns tecken i bl.a. Förenta staterna, Tyskland och Storbritannien. Den privata konsumtionen och investeringarna har för närvarande en krympande tendens. Den finländska ekonomin beräknas krympa med 1,4 % år 2013 och år 2014 beräknas en tillväxt om 0,5 % av BNP. Arbetslösheten i Finland beräknas öka till 8,4 %. År 2014 beräknas Finlands offentliga samfunds skuld uppgå till 55 % av BNP. Det avgörande för den finska ekonomin är utvecklingen av exporten. I grannlandet Sverige är den ekonomiska utvecklingen bättre. BNP beräknas öka med 1,2 % år 2013 och 2,5 % år 2014. Sverige är ett mönsterland inom Europeiska unionen vad gäller offentlig skuld vilken beräknas uppgå till ca 43 % av BNP och i Sverige ser det ut som om trenden är att det här nyckeltalet sjunker. Arbetslösheten beräknas vara ca 8,1 % under år 2014. Under vintern 2013-2014 ökade oroligheterna i Ukraina och upptrappningen av regeringskrisen skapar även ekonomisk oro. Oljepriset är ungefär 109,7 $/fat (vecka 9). Under motsvarande tid år 2013 var oljepriset 116,2 $/fat. Överföringar från statsbudgeten till landskapet Åland M 2012 2013 2014 2014 LR budget Ökn 13-14 Ökn % 13-14 Klumpsumman 204,3 209,4 212,4 212,4 3,0 1,4 % Skattegottgörelse 17,4 9,8 25,0 4,5-5,3-54,1 % Lotteriskatt 8,7 10,3 13,0 11,5 1,2 11,7 % Hela världen 230,4 229,5 250,4 228,4-1,1-0,5 % (Källa: Statens budgetproposition 2014) För de offentliga finanserna på Åland har överföringarna från statsbudgeten till Åland en avgörande betydelse. Efter den stora nedgången i klumpsumman år 2008 har landskapet fått anpassa sig till en situation där både budget och bokslut visar underskott. I budgeten för år 2014 beräknar landskapsregeringen att skattegottgörelsen endast blir 4,5 M. I statsbudgeten har anslag upptagits för 25,0 M. I det åländska näringslivet visar de stora bolagen Vikingline och Ålandsbanken fortsättningsvis svaga resultat. Det att Vikingline planerar att byta flagg på Rosella borde innebära en positiv injektion för Åland. Det skulle vara välkommet om Eckerölinjen följde det här goda exemplet som Vikingline visar. 6

3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2013 visar ett negativt resultat om - 366 114,80. I jämförelse med verksamhetsår 2012 innebär det en resultatförsämring med 838 289,37. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2012 till 2013 med 293 608,59 (4,3 %). Personalkostnaderna ökade med 253 188,70 (8,7 %). Kostnaderna för köp av tjänster minskade med 27 637,82 (- 0,9 %). Skatteinkomsterna ökade under året med 183 662,50 (4,9 %). Landskapsandelarna minskade med 675 235,95 (- 21,1 %). Verksamhetsintäkterna har minskat med 17 880,86 (-2,1 %). Som sammanfattning kan resultatförsämringen med 838 T beskrivas enligt följande: Landskapsandelarna minskade med 675 T (21,1 %) Personalkostnaderna ökade med 253 T (8,7 %) Köp av tjänster minskade med 28 T (0,9 %) Övriga verksamhetskostnader ökade med 69 T (7,0 %) Skatteinkomsterna ökade med 184 T (4,9 %) Verksamhetsintäkterna minskade med 18 T (2,1 %) Skillnad mellan finansieringskostnader och inkomster försämrades med 17 T (52,2 %) Avskrivningarna ökade med 18 T (5,2 %) Ca 42 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem, Gullåsen och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra kraftigt. Tabellen visar att De gamlas hem ökat med 104 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 59 T. Gullåsen har minskat med 166 T och Ålands omsorgsförbund med 6 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2013 och 2004 1.000 Förklaring Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2004 Ökning 04-12 Ökning % K.f. De gamlas hem 598 494 203 395 195% Gullåsen 0 166 88-88 -100% Ålands omsorgsförbund k.f. 359 365 200 160 80% Stiftelsen hemmet 0 28 35-35 -100% Södra Ålands högstadiedistrikt k.f. 1 068 1 009 586 481 82% Övriga kundtjänster 225 205 118 107 90% Köpservice till kommunens verksamhet 801 811 479 322 67% TOTALT 3 051 3 079 1 709 1 342 79% Totalt blev köptjänsterna 86 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år 2013. Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2013 med 25 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 127 T och vid slutet av året 102 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 66. Det är värt att påpeka att kommunens låga skuldsättning och goda likviditet under de senaste åren bidragit med ett positivt netto mellan finansieringskostnader och intäkter. På grund av den ekonomiska recessionen och det svaga ränteläget blev det här nettobeloppet dock endast + 16 T i bokslutet för år 2013. 7

3. 3. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna 3 899 T eller 54 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2012 års beskattning på hela Åland var 16 950 /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var 14 386 /invånare (13: de plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om 19 117 /invånare. För Jomala är motsvarande siffra 16 893 /invånare. Inkomstskattesatsen var under år 2013 16,50 %. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med 236 T eller 6,7 %. Till den goda ökningen bidrar en s.k. rytmstörning i redovisningssystemet då en korrigering av skatter kunde göras tidigare och det här innebär att kommunen fick samma korrigering två gånger under år 2013. Ett uppskattat belopp är ca 42 T och för det här redogörs närmare i not 2 (s. 79). Betydelsen av fastighetsskatten är fortsättningsvis marginell då kommunen inte gått in för beskattning av stadigvarande bostäder. Fastighetsskatten utgör i framtiden en möjlighet för kommunen att bredda skattebasen. Under år 2013 var inkomsten från fastighetsskatten 81 T. Efter några goda utdelningsår genom samfundsskatten under åren 2011 och 2012 har kommunen under år 2013 igen återgått till en lägre utdelning. Under år 2013 blev inkomsten från samfundsskatten 53 T. Den åländska källskatten avkastade 36 T vilket var 5 T mindre än under år 2013. 8

Tabell över skatteinkomsterna 2012-2013 2013 2012 Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt 3 728 278 3 492 594 235 683 6,7% Fastighetsskatt 80 764 77 132 3 633 4,7% Andel av samfundsskatt 53 265 104 178-50 913-48,9% Åländsk källskatt 36 444 41 184-4 740-11,5% TOTALT 3 898 751 3 715 088 183 663 4,7% Totalt ökade skatteintäkterna med 184 T eller 4,7 %. Skatteinkomsterna blev 3,3 % bättre än det som uppskattades i budgeten. Kommunalskatten blev ca 3,0 % högre än budgeterat och samfundsskatten 6,5 % högre än budgeterat. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig Tilläggs- och Budget inkl. Bokslut 2013 Avvikelse budget 2013 omfördelningsbudget tilläggsbudget 2013 2013 Kommunalskatt 3 619 370 0 3 619 370 3 728 278 108 908 Fastighetsskatt 74 000 0 74 000 80 764 6 764 Andel av samfundsskatt 50 000 0 50 000 53 265 3 265 Åländsk källskatt 30 000 0 30 000 36 444 6 444 TOTALT 3 773 370 0 3 773 370 3 898 751 125 381 Enligt debiterade skatter för skatteår 2012 har antalet förvärvsören ökat med 3,3 % från skatteår 2011. Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den här andelen av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år 2012 1,6 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 72,2 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! 9

Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår 2001 142 742 3 749 12,9% Skatteår 2002 33 798-108 944-76,3% Skatteår 2003 32 233-1 565-4,6% Skatteår 2004 32 233 0 0,0% Skatteår 2005 43 028 10 795 33,5% Skatteår 2006 65 747 22 719 52,8% Skatteår 2007 77 274 11 527 17,5% Skatteår 2008 32 151-45 123-58,4% Skatteår 2009 61 259 29 108 90,5% Skatteår 2010 59 737-1 522-2,5% Skatteår 2011 99 654 39 917 66,8% Skatteår 2012 93 633-6 021-6,0% 3. 4. Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har sex verksamhetsår genomförts med det nya landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2013 utgör landskapsandelen 35 % av intäkterna. År 2013 flyttades Hammarlands kommun från bosättningsstrukturgrupp 2 till 3. Det här i kombination med andra inbesparingar som landskapsregeringen genomfört mot kommunerna innebär att landskapsandelen minskat med - 675 T. Landskapsandelarna sjönk med anledning av byte av bosättningsstrukturgrupp enligt följande. Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom sjönk mest med - 219 T (-19,4 %). Den allmänna landskapsandelen sjönk med 128 T (- 60,1 %). Landskapsandelen för sociala minskade med - 78 T (- 5,3 %). Skattekompletteringen vilken enbart utjämnar skillnader i förvärvsinkomstskatter ökade med 9 T (3,4 %). Nedskärningen i landskapsandelarna med 215 T vilken motiverades med att landskapsregeringen tog över kostnaderna för Gullåsen kom mycket olägligt med tanke på kommunens byte av bosättningsstrukturgrupp. Under år 2013 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. I tabellen nedan jämförs landskapsandelsinkomsterna mellan åren 2012 och 2013. 10

LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT 2012-2013 Förklaring 2013 2012 Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel 84 662 212 213-127 551-60,1% Komplettering av skatteinkomster 281 400 272 254 9 147 3,4% Landskapsandel för socialvården 1 378 722 1 456 573-77 851-5,3% Landskapsandel för undervisningsv. 910 907 1 130 375-219 468-19,4% Finansieringsstöd enligt prövning 0 0 0 Komplettering av kapitalskatt 47 317 39 413 7 905 20,1% Kompensation för åländska avdrag 38 155 90 300-52 144-57,7% Nedskärning i landskapsandelar -215 273 0-215 273 TOTALT 2 525 891 3 201 127-675 236-21,1% Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av skatteinkomster, komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 8 T lägre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2013 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2013 Budget inkl. tilläggsbudget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Allmän landskapsandel 84 662 0 84 662 84 662,48 0,48 Komplettering av skatteinkomster 282 398 0 282 398 281 400,23-997,77 Landskapsandel för socialvården 1 378 722 0 1 378 722 1 378 721,75-0,25 Landskapsandel för undervisningsv. 910 907 0 910 907 910 906,81-0,19 Komplettering av kapitalskatt 40 000 0 40 000 47 317,49 7 317,49 Kompensation för åländska avdrag 52 713 0 52 713 38 155,38-14 557,62 Nedskärning i landskapsandelar -215 273 0-215 273-215 272,82 0,18 TOTALT 2 534 129 0 2 534 129 2 525 891,32-8 237,68 Under våren 2013 har Ålands kommunförbund k.f. uppmärksammat landskapsregeringen på att gällande lagstiftning om landskapsandelar till kommunerna (ÅFS 70/93) inte följts till de delar som avser att justera landskapsandelarna vart 4: de år så att kostnadsfördelningen hålls oförändrad. Vad den här intressebevakningen leder till är inte klart för närvarande. 3. 5. Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis acceptabel trots att den försämrats under år 2013 med 983 T. Den 31.12.2013 utgjorde kommunens depositioner totalt 118 kassadagar. Den 31.12.2012 räckte kassamedlen till 157 kassadagar. Årsbidraget för år 2013 blev - 8 T. Det att årsbidraget är negativt och lägre än avskrivningarna visar att kommunen inom närmaste tid måste göra förändringar för att förbättra resultatet. Per invånare utgör årsbidraget - 5. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2013 är 91 %. 11

4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den 31.12.2013 utgjorde 81 personer. Per den 31.12.2013 var motsvarande antal 76 personer. Av dessa är 36 deltidsanställda. Av personalen är 67 personer eller 82,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen till 100 % av män. Även inom skolan är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skolan kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans mellan könsfördelning i de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli 6 5 54,5% Hammargården 18 1 94,7% Handikappservice 2 1 66,7% Dagvård 27 0 100,0% Näfsby skola och bibliotek 14 3 82,4% Tekniska 0 4 0,0% TOTALT 67 14 82,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt för en stimulerande arbetsmiljö. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 25 personer. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Kommunkansli 1 3 3 4 0 Hammargården 3 4 5 4 3 Handikappservice 0 1 1 1 0 Dagvård 3 9 9 5 1 Näfsby skola och bibliotek 2 4 5 5 1 Tekniska 0 0 3 0 1 TOTALT 9 21 26 19 6 Procentuell fördelning 11,1% 25,9% 32,1% 23,5% 7,4% Antalet sjukskrivningsdagar har ökat kraftigt från år 2012 med 712 dagar eller 61 %. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat inom samtliga enheter förutom dagvården och tekniska. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 5,1 årslöner. Per anställd utgör det här ca 23 dagar/år. 12

Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Ökn 12-13% Kommunkansli 171 43 32 186 405 191 400 % Hammargården 597 449 420 367 304 231 35 % Handikappservice 37 11 62 56 3 8 42 % Dagvård 501 534 453 399 620 506-7 % Näfsby skola och bibliotek 553 106 158 159 233 157 283 % Tekniska 3 7 45 73 107 0-9 % TOTALT 1 862 1 150 1 170 1 240 1 672 1 093 61% Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2012 till 2013 från 1 699 dagar till 1 753 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Ökn 12-13% Kommunkansli 512 364 585 490 162 0 25 % Hammargården 365 680 453 1 032 1 019 924-70 % Handikappservice 0 0 0 0 0 5 Dagvård 553 284 319 578 789 1 374 84 % Näfsby skola och bibliotek 323 371 137 26 11 172-35 % Tekniska 0 0 0 0 0 0 TOTALT 1 753 1 699 1 494 2 126 1 981 2 475 4% 13

4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage samt simning i någon av simhallarna på Åland. 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för intern kontroll. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den 15.1.2013. 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en ändamålsenlig hållning till att följa regelverk. Kommunen har inte varit part i processer där ersättningsanspråk riktats mot kommunen. 5. 2. Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 14

5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett starkt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. En av de här riskerna är att landskapet vidtar sparåtgärder gentemot kommunerna för att balansera landskapets budget. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Skolnämnden Olycksfall i verksamheten på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner försvinner. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen under året en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. 15

Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för att hålla kontroll på avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Möckelö. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden. 5. 4. Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal. 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret 2013. 16

6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands energi Ab Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens underskott för år 2013 om - 366 114,80 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att strama upp kostnadsutvecklingen inom kommunen eftersom kommunens budget visar på ett negativt resultat för år 2014. Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2014 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger dessutom under sommaren 2014 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2015-2017 enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 17