MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Relevanta dokument
Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Rätt rustad för vägen framåt

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept

Testa dina vanor Hälsotest

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Lilla. för årskurs 8 & 9

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Symptom. Stamcellsforskning

Klara, färdiga, träna!

Varför ska jag träna som senior

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

få kontroll över din diabetes

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Goda vanor fysisk aktivitet

Kondition uthållighet

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Fysisk aktivitet och träning vid MS

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Lunginflammation och vaccinering

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Lunginflammation och vaccinering

PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Goda vanor för att förebygga fallskador

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Testa dina vanor Hälsotest

Ett liv i rörelse Motionsdagbok

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Oskars Svärds Vasaloppsguide

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

ATT LEVA MED DIABETES

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Firstbeat Livsstilsanalys

Vad är polio och postpolio?

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

10 Vad är ett bra HbA1c?

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Firstbeat Livsstilsanalys

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Aktivitetskatalog. Kungsör. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Trä ning och trä ningsplänering

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

GRAVIDITET OCH DIABETES

Egenvård vid hjärtsvikt

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Bulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Västerås skidklubb Karin Spets

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Firstbeat Livsstilsanalys

Högt blodtryck Hypertoni

Transkript:

MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig som har diabetes. Människor som motionerar har lägre blodtryck, lägre hjärtfrekvens och bättre cirkulation. De har också lägre kolesterol och mindre kroppsfett, samt bättre metabolism, vilket sammantaget leder till bättre viktkontroll. Den som motionerar sover också bättre, har mer energi, är mindre stressad och orolig, känner sig lyckligare och har bättre självförtroende. Varför är det viktigt att motionera om du har diabetes? Motion är i motsats till medicinering billigt och utan biverkningar. Personer med diabetes som inte motionerar löper tre gånger så stor risk att ha dålig kontroll över sin diabetes och att drabbas av diabetesrelaterade komplikationer. Förutom de fördelar som nämns ovan blir den som motionerar regelbundet mer mottaglig för kroppens eget insulin och kroppen blir följaktligen bättre på att transportera blodsocker. Detta beror på att motion stimulerar kroppens muskler. Motion minskar också mängden kroppsfett, i synnerhet kring magen. Man tror att det är den mobilisering av kroppens fettreserver som sker till följd av motion som förbättrar blodsockerkontrollen. Blodsockerhalten minskar då blodsockret som nu i stället lagras i kroppens muskler. Detta medför att blodet cirkulerar lättare vilket i sin tur leder till att du inte drabbas av vissa av de blodkärlskomplikationer som annars förknippas med diabetes. Figur 1 Traditionellt så har motions råden för diabetiker förespråkat s.k. aerobisk träning, men i dag är det allmänt vedertaget att bäst resultat uppnås när sådan träning kombineras med styrketräning, i synnerhet när det gäller diabetiker. Figur 2 Att promenera är ett billigt och enkelt sätt att motionera på och något vi kan göra dagligen. En stegräknare kan bidra till att öka motivationen.

Hur långvariga är effekterna av träning? Det positiva är att för den som motionerar regelbundet kan dessa effekter bli permanenta och en person med diabetes kan i vissa fall minska sin medicinering. Om barn i familjer som är predisponerade för diabetes motionerar regelbundet kan de undvika sjukdomen helt och hållet. Ett enda träningstillfälle kan förbättra kroppens mottaglighet för insulin under 16 till 18 timmar och ge positiva effekter på blodsockerkontrollen under ett till två dygn. Dessa positiva effekter klingar dock av efter 60 till 72 timmar. Små träningsdoser är bättre än ingen träning alls. Att motionera i små doser, men regelbundet kan ge positiva effekter. Hur mycket bör jag motionera? För att du ska förbättra din hälsa rekommenderar Folkhälsomyndigheten att du som vuxen utför fysisk aktivitet av måttlig intensitet 30 minuter om dagen fem dagar i veckan (helst fler dagar). Du når samma positiva effekter om du delar upp dina träningsdoser och motionerar med måttlig intensitet i flera tiominuterspass. Målsättningen är att vara aktiv med måttlig intensitet under sammanlagt 150 minuter (2 1/2 timme) per vecka. Vad menas med måttlig intensitet? Det finns en skala som kallas för Borgskalan (RPE-skalan) som används för att mäta träningsintensitet. Måttlig intensitet innebär att den som tränar känner sig något andfådd, får ökad puls, börjar svettas, känner att musklerna arbetar men ändå kan föra kortare samtal. Vilken typ av motion rekommenderas? Bra och allsidig träning ska förbättra styrkan, smidigheten och uthålligheten. Alla dessa beståndsdelar är nödvändiga för att träningen ska vara så bra och omfattande som möjligt. Traditionella träningsråd har riktat in sig på träning av aerob karaktär. I dag vet vi att det, i synnerhet om du har diabetes, är viktigt med en allsidig träning som även innefattar viss styrketräning. Se figur 1. Detta betyder inte att du måste gå på gym eller vara med på gruppass, men vi rekommenderar att du tränar på de sätten eftersom du då får sällskap och träningen sker under ledning av en instruktör som kan ge träningstips. Om du tränar på ett gym får du förmodligen också ett individuellt träningsprogram.

www.diabeteswellness.se Om det inte känns rätt för dig att gå på gym eller gruppass kan du i stället motionera på egen hand. Att promenera är ett billigt och enkelt sätt att motionera på som enkelt kan bli en del av dina dagliga rutiner. Du kan till exempel parkera litet längre bort från din arbetsplats, stiga av bussen ett par hållplatser tidigare, ta en promenad under lunchen eller kanske välja trapporna i stället för hissen. En stegräknare kan fungera som en extra motivation. Se figur 2. Bra tips för att komma igång Innan du börjar träna bör du prata med någon i ditt diabetesteam så att din diabetes inte utgör ett hinder för dig att motionera. I början bör du utföra korta träningspass med låg intensitet och gradvis bygga upp din kondition och styrka. Börja med att motionera fem till tio minuter om dagen den första veckan. Lägg sedan till fem minuter per dag tills du har nått målet på 150 minuter (2 1/2 timme) av måttligt intensiv aktivitet per vecka. Träna gärna tillsammans med någon någon i familjen, barn eller barnbarn, en arbetskamrat eller granne och gör träningen rolig. Välj en träningsform som du gillar. Då blir det lättare att följa din träningsplan. Ta reda på om fysisk aktivitet på recept är aktuellt för dig. Hur kan jag försäkra mig om att jag motionerar på ett säkert sätt? Förbered kroppen för träningspassen genom att först värma upp få upp pulsen något och värm upp musklerna under fem till tio minuter innan själva träningen börjar. Under instruktörsledda pass ingår uppvärmningen som en del av aktiviteten. Du som motionerar på egen hand, vilket även kan omfatta fysiskt krävande hushållsarbete, fritidsaktiviteter och trädgårdsarbete, bör tänka på att starta försiktigt och öka intensiteten successivt. Det är också viktigt att varva ned efter träningen för att undvika att du känner dig matt och yr och för att se till att kroppen får återhämta sig. Ägna fem till tio minuter åt att repetera rörelserna i uppvärmningsprogrammet.

HÅLLA SIG FRISK TILLS ETT BOTEMEDEL HITTAS Tips för säker träning Långsam uppbyggnadsfas. Försök aldrig att lyfta de tyngsta vikterna och håll aldrig andan när du lyfter vikter eller gör styrketräning. Gå inte över gränsen utan träna lagom intensivt. För dig som precis börjat motionera rekommenderar vi att du kontrollerar ditt blodsocker före, under och efter träningen tills du har fått in en fungerande rutin. Om du vill göra ett längre träningspass än normalt bör du först kontrollera ditt blodsocker medan du tränar och vid behov ändra din medicinering och/eller kost. Om du reglerar din diabetes enbart genom din kost behöver du inte göra några förändringar av ditt intag av föda under träningspasset, såvida du inte deltar i t.ex. ett maratonlopp. Motionera inte om du är sjuk, t.ex. kräks eller om du har en infektion. Se till så att dina skor inte ger dig blåsor och ta hand om dina fötter väl. Om du lider av retinopati behöver du eventuellt kompletterande träningsråd för att se till att du tränar så säkert som möjligt. Om du lider av autonom neuropati måste du eventuellt hålla koll på din puls och ditt blodtryck när du tränar. I vissa fall rekommenderas du att avstå från all träning där lyft av vikter ingår. Kontakta ditt diabetesteam för att få råd om hur du ska lägga upp din träning. För att få ut så mycket som möjligt av träningen bör du motionera regelbundet och under lång tid. Därför är det viktigt att du hittar en träningsform som du tycker är rolig. Då blir det lättare att hålla igång och inte känna sig tvingad att träna. Träning och allmän fysisk aktivitet leder inte bara till en förbättring av din diabetes utan de påverkar även andra sjukdoms- och åldersrelaterade problem som du kanske har eller löper risk att få.

www.diabeteswellness.se Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige Runda Vägen 25, 167 51 Bromma Tfn: 08-511 612 00 E-post: info@diabeteswellness.se Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige står enligt lag under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län samt under tillsyn enligt avtal mellan Svensk Insamlingskontroll och insamlingsstiftelsen. Organisationsnummer 802425-2218 - 90-konto 90 01 16-5.