Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Relevanta dokument
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Fortsatt varierande kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har gett ökat upptag

Sista mätningen för den här säsongen

Lägre upptag i nollrutorna igen

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Oväntat högt kväveupptag

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Årets kvävemätningar har startat

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Nu är höstvetet i axgång

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kväveupptaget har tagit fart

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kväveupptaget ökar ordentligt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Utnyttja restkvävet i marken

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväve i höstvete 2013

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Kvävepass med Gunsorna

Transkript:

Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget i medeltal kilo kväve per hektar (13-34 kg per hektar) i de ogödslade nollrutorna och i medeltal 42 kg per hektar (32-64 kg per hektar) i fältet runt nollrutorna. Upptaget har ökat med i medeltal 5 kg per hektar i nollrutorna sedan första mätningen för två veckor sedan, medan fälten i övrigt tagit upp i medeltal 25 kg per hektar de senaste två veckorna. I år har vi 1 ogödslade nollrutor i höstvete i vårt område, och vi mäter kväveupptag ungefär en gång i veckan. Vi mäter både i nollrutorna och i fälten runt rutorna. Rutorna skapas genom att lantbrukaren lägger på en presenning vid varje gödseltillfälle. Fälten runt rutorna gödslas enligt lantbrukarnas normala praxis. Bra gröda på alla platser Grödan ser mycket bra ut på alla platser och alla fält har fått åtminstone lite regn efter den första gödslingen. Höstvetet på de fält där vi har nollrutor är i utvecklingsstadie DC 22-25, och har alltså inte nått stråskjutningsfasen än och därmed har inte kväveupptaget skjutit fart på allvar än. Så vi kan vänta oss ännu högre upptag under de närmaste veckorna. Vi kan se tydliga färgskillnader mellan nollrutor och övriga fältet på alla platser. Upptaget i nollrutorna har varit mellan och 1 kg per hektar under de senaste två veckorna, vilket tyder på att mineraliseringen inte kommit igång på alla platser ännu. Jämförelse med tidigare år Jämfört med tidigare år vid motsvarande utvecklingsstadium, så är upptaget för den gödslade delen av fälten ungefär i samma nivå som 12, medan nollrutorna låg nästan 1 kg högre vid mätningen 12. Men 12 hade vi ett högre upptag redan vid första mätningen, så nollrutornas kväveupptag började på en högre nivå det året. Att jämföra med 13 är lite svårt eftersom vi har en mycket bättre gröda i år och grödan ligger ett par veckor före 13. Men upptaget i nollrutorna vid motsvarande utvecklingsstadium (vilket var ca 13 maj 13) var ca 7 kg lägre per hektar, och ca 25 kg lägre per hektar i den gödslade delen. Upptag gödselkväve Upptag markkväve Kväveupptag i samtliga nollrutor och fält den 27-28 april 14. 1(1)

14-4-29 Västerås I Västerås har mineraliseringen inte kommit igång och inget ytterligare kväve tagits upp i nollrutan under de två senaste veckorna, medan gödslad del av fältet har tagit upp nästan kg per hektar. 9 7 5 3 1 Västerås nollruta Västerås gödslad 14 april DC23 28 april DC23 Västerås Jordart ph Mullhalt Kolumn1 Mellanlera mmh Biogödsel ibland Raps Olivin Stallgödsel Förfrukt våren Kvävegödsling (kg/ha) 29 mars 25 april (Biogödsel) 7 Kraftigt 6,5 ton/ha 2(1)

14-4-29 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs som har förfrukt ärt, har upptaget på fältet har ökat med mer än 3 kilo på två veckor och med ca 1 kilo i nollrutan. 9 7 5 3 1 Enköpingsnäs nollruta Enköpingsnäs gödslad 14 april DC 23 28 april DC25 Enköpingsnäs Kolumn1 Jordart ML ph 6,8 Mullhalt 3,8 Stallgödsel Nej Förfrukt Ärt Brons våren Kraftigt 8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Höst 1 13 mars 14 28 mars 27 3(1)

14-4-29 Svinnegarn Även i Svinnegarn har kväveupptaget ökat både i fältet och i nollrutan, men upptaget har varit betydligt större i fältet. Nu skiljer det nästan kilo mellan rutan och fältet. Observera att hela fältet (inklusive nollrutan) fick rötslam under hösten. 9 7 5 3 1 Svinnegarn nollruta Svinnegarn gödslad 14 april DC 22 28 april DC23 Svinnegarn Jordart ML ph 6,8 Mullhalt mmh Stallgödsel Ja, lite Förfrukt Korn Julius våren Kraftigt 8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Rötslam 15 Höst ton/ha 28 mars 18 4(1)

14-4-29 Enköping Mineraliseringen i Enköping är låg, medan grödan som fått gödselkväve har tagit upp nästan 3 kilo kväve under de två senaste veckorna. 9 7 5 3 1 Enköping nollruta Enköping gödslad 14 april DC22 28 april DC23 Enköping Kolumn12 Jordart ML ph Mullhalt mmh Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Julius våren Normalt 7,5-8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Höst 11 25-mar 16-apr 5(1)

14-4-29 Torstuna I Torstuna har vi två rutor med olika förfrukt, raps respektive höstvete. Det är dock olika sorter på höstvetet och fälten ligger en bit ifrån varandra så det är lite olika förhållanden på de olika fälten. Mineraliseringen på de båda fälten är fortfarande låg. 9 7 5 3 1 Torstuna 1 nollruta (ff raps) Torstuna 1 gödslad (ff raps) Torstuna 2 nollruta (ff h-vete) Torstuna 2 gödslad (ff h-vete) 14 april DC 22 28 april DC23 Torstuna Torstuna 1 Torstuna 2 Jordart ML ML ph 7,3 6,6 Mullhalt 3 3,5 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Raps Höstvete Olivin Ellvis Normal på skiftet 6,5-7 ton/ha 6,5-7 ton/ha våren Normalt Normalt Kvävegödsling Höst 11 kg/ha 11 kg/ha 5-6 april 1 kg/ha 1 kg/ha Torstuna 1, ff raps Torstuna 2, ff höstvete 6(1)

14-4-29 Örsundsbro Mineraliseringen är fortsatt låg i Örsundsbro, men upptaget av gödselkväve har börjat komma igång. Örsundsbro Kolumn1 Jordart SL 9 Örsundsbro nollruta ph 7,1 Örsundsbro gödslad Mullhalt mf 7 Stallgödsel Lite Förfrukt Raps 5 Olivin Normal på skiftet 6 ton/ha 3 våren Normalt 1 Kvävegödsling Höst Nej 14 april DC22 28 april DC23 7 april 92 7(1)

14-4-29 Uppsala norra Inte heller i Uppsala norra har mineraliseringen kommit igång ännu. 9 7 5 3 1 Uppsala norra nollruta Uppsala norra gödslad 14 april DC21 28 april DC23 Uppsala norra Kolumn1 Jordart ML ph 6,5 Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Olivin våren Kraftigt 7 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 1 april 1 8(1)

14-4-29 Björklinge I Björklinge har kväveupptaget ökat både i nollrutan och i den gödslade delen av fältet. Observera att bilden är från det första mättillfället, den 14 april 14. 9 7 5 3 1 Björklinge nollruta Björklinge gödslad 14 april DC22 27 april DC23 Björklinge Kolumn1 Jordart ML ph 7 Mullhalt mmh Stallgödsel Nej Förfrukt Raps Julius våren Normalt 7 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) Höst 1 5 april 1 Björklinge 14 april 14 9(1)

14-4-29 Uppsala södra Färgskillnaden är liten i Uppsala södra, men det skiljer ändå 14 kg per hektar i upptag mellan nollrutan och övriga fältet. 9 7 5 3 1 Uppsala södra nollruta Uppsala södra gödslad 14 april DC21 27 april DC22 Uppsala södra Kolumn1 Jordart ph Mullhalt Stallgödsel Nej Förfrukt Raps Olivin våren Normalt 6,6 ton/ha Kvävegödsling Höst Nej 1 april 5 Nästa mätning planeras den 5 maj. Katarina Börling Regionkontoret i Uppsala 1(1)