E-mobilitetsprinciper för Karlskrona kommun 2014-10-22

E-mobilitetsprinciper för Karlskrona kommun 2014-10-22

Sammanfattning De föreslagna e-mobilitetsprinciperna/åtgärderna för Karlskrona kommun baseras på ett antal dokument, relevanta för e-mobilitet, t.ex. översiktsplanen, cykelstrategin och parkeringsstrategin. En genomförd workshop med deltagare från Karlskrona kommun och Energikontor Sydost har också utgjort viktig input vad gäller att definiera framtida utmaningar och åtgärder. Principerna har, utöver generella observationer, delats in i åtgärder som berör specifika fordonsslag (elcyklar, bilar, lastfordon, bussar, rälsbunden trafik och båtar/färjor) och frågor som rör intermodalitet. Nyligen dragna slutsatser från utredningen Fossilfrihet på väg har också beaktats. Utöver detta har den nuvarande e-fordonsflottan i Karlskrona kartlagts, ett viktigt steg när det gäller att ta fram åtgärdsförslag. Dessa e-mobilitetsprinciper är framtagna inom EU-projektet ELMOS. Viktiga dokument Översiktsplan Karlskrona 2030 Trafiksystemet I Karlskrona är ett viktigt verktyg för att uppnå säkra och hållbara transporter av gods och människor. Bland målen som nämns finns en dubblering av antalet resande med tåg till 2030, utveckling av nya stadsdelar nära de existerande och planerade nya tågstationer och bättre cykelvägar där gående och cyklister skiljs åt. Dessutom är målet att det framtida trafiksystemet ska bidra till att uppnå regionala och nationella transport-, miljö-, utvecklings- och jämlikhetsmål. Slutmålet är en attraktivare stad. Bortsett från målet gällande den spårbundna trafiken finns inga specifika planer som riktar sig mot e-mobilitet i översiktsplanen. Cykelstrategin Cykelstrategin som antogs av kommunfullmäktige i maj 2014 innehåller såväl kort- som långsiktiga mål. Det finns ingen särskild el-cykelstrategi, men det som betraktas som bra för cyklister generellt får anses vara bra även för elcyklister. Bland de kortsiktiga målen märks utbyggnad av felande cykelvägslänkar och att se till så att cykelvägarna är i ett bra skick. På längre sikt är målet att fler ska använda cykeln vid resor till skola och arbete, från 7 % 2013 till 30 % 2030 för att uppnå detta måste beteendepåverkande åtgärder sättas in. Introduktionen av elcyklar i samhället kan bidra till att uppnå de satta målen och även överträffa dem. Parkeringsstrategin För att uppnå en bättre trafiksituation så infördes en ny parkeringsstrategi 2011 ett viktigt inslag I denna var att avgiftsbelägga samtliga parkeringsplatser I centrala Karlskrona vardagar mellan 09.00 och 16.00. Målet med förändringen var att minska de negativa effekterna av biltrafiken och att förbättra situationen för kollektivtrafiken. Även cityhandeln skulle gynnas av den nya strategin. Den nuvarande parkeringsstrategin har inte tagit någon särskild hänsyn till elfordonens behov. Utredningen Fossilfrihet på väg Som ett led på vägen mot den svenska visionen för 2050 (inga nettoutsläpp av växthusgaser), så har Utredningen om fossilfri fordonstrafik kommit med ett betänkande som visar hur Sverige kan uppnå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. I betänkandet som publicerades 2013 anges möjliga åtgärder för att nå målet. En av slutsatserna är att det inte finns en enskild åtgärd som leder fram, flera olika insatser måste göras. En orsak är att 2030 ligger nära i tiden, relativt sett. En hög andel av de fordon som används idag kommer därför fortfarande att vara i drift 2030. Det innebär att vi inte helt kan förlita oss på fordon som enbart är konstruerade för att vara fossiloberoende (t.ex. el- och 1

biogasbilar). I betänkandet finns angivet förutsägelser om hur stor marknadsandel elfordon kommer att ha inom olika segment. Förväntningar från projektet Green Charge Som deltagare I projektet Green Charge så har Karlskrona uttryckt sin avsikt att se till så att följande finns inom kommunens gränser vid projektslutet 2015: en snabbladdningsstation för bilar, tio normalladdstationer, tio kit för säker laddning I hemmet eller på jobbet och 15-20 elbilar. Andra viktiga källor Workshop 2014-05-13 En workshop avhölls med representanter för Karlskrona kommun ( Energiska Karlskrona ) och Energikontor Sydost. Konsekvenser av en storskalig introduktion av elbilar avhandlades. Två frågor diskuterades speciellt, hur laddinfrastrukturen för en stor elbilsflotta kan se ut och hur kommunen själv kan verka för ett ökat antal elfordon. Erfarenheter från Elmos studieresa till Norge i maj 2014 Vid studieresan drogs ett antal viktiga lärdomar. Eftersom andelen elfordon är betydligt högre i Norge än i Sverige så kan kommande utmaningar förutses och förhoppningsvis kan åtgärder vidtas innan problem uppstår. En erfarenhet från Norge är att laddinfrastrukturen för bilägare som bor i hyreshus kan bli ett problem. En möjlighet som blev tydlig för Karlskrona kommun under resan var elfärjor, en möjlig hållbar transportlösning inom Karlskrona skärgård. Karlskrona världsarv och biosfärområde En alldeles särskild omständighet att ta hänsyn till vad gäller hållbarhetstänkandet för Karlskrona är det faktum att staden i sig utsetts till världsarv och att Blekinge arkipelag av UNESCO utsetts till biosfärområde. Det gör att elmobilitetslösningar passar särskilt väl in för att leva upp till de förväntningar man har på ett hållbart levnadssätt. Principer för olika segment av fordonsflottan Elcyklar Karlskrona kommun har köpt in 15 elcyklar för intern utlåning. Antalet privata och företagsägda elcyklar i kommunen är okänt. Marknaden för elcyklar är dock snabbt stigande, de blir mer och mer populära. Eftersom det möjliga pendlingsavståndet ökar med eldrift så kan man räkna med att elcyklandet kortar ner tiden tills 30 % av befolkningen cykelpendlar. Idag cykelpendlar endast 7 % av befolkningen. Att elcykeln även gör resan mindre ansträngande får till effekt att också antalet kortare resor kan beräknas öka. En enkätstudie i Växjö ger belägg för båda dessa effekter. Principerna och målen för elcyklar ingår i Karlskrona kommuns cykelstrategi. Cykelstrategin innehåller inga särskilda åtgärder som riktar sig enbart mot elcyklar. De kortsiktiga mål som satts upp är i stället tänkta att gynna alla former av cyklande, oberoende av om de har eldrift eller ej. De viktigaste delarna är: 2

Bygga bort felande länkar i cykelvägnätet (3,5 MSEK till 2016) Underhåll av existerande cykelbanor (1 MSEK/år) Beteendeförändrande åtgärder riktade mot invånarna i Karlskrona kommun (1 MSEK/år). Målet är att befolkningen ska se på cykling (tillsammans med gång och kollektivtrafik) som det naturliga alternativet att ta sig fram. Mätbara mål till 2030: Att överväga: 30 % cykelpendlar (delmål 2016: 10 %) 75 % av kommunens invånare håller med om att Karlskrona är en bra cykelstad (delmål 2016: 50%) Risken att skada sig i en trafikolycka ska halveras jämfört med 2011 (delmål 2016: en minskning med 10 %) Elcyklar innebär ökade möjligheter till cykelpendling, dels eftersom det innebär en ökad komfort och dels eftersom det pendlingsbara avståndet ökar till kanske det dubbla. Därför kan de i cykelstrategin angivna målen kunna omformuleras vid en eventuellt kommande revidering så att målen sätts högre. Bilar och mindre lastfordon Antalet elbilar och mindre eltransportfordon I kommunen är mycket litet i dag i jämförelse med det totala antalet fordon (data från 2013-12-31): Elbilar, inclusive plug-in hybrider: 8 Totalt antal bilar (kommunägda): 31 608 (369) Totalt antal lätta lastbilar (kommunägda): 2 423 (134) Den publika laddinfrastrukturen är även den synnerligen begränsad. Det finns idag fyra normala laddstationer utspridda på olika platser i centrala Karlskrona, men tillgängligheten för dessa är begränsad. Som elbilsägare måste man hämta ut en RFID-tag på kontorstid för att kunna komma åt laddmöjligheten. Det finns inga snabbladdare alls i Karlskrona idag. 3

Figur 1 Normalladdstation vid Östra Hamngatan Öka antalet laddstationer, både för snabb- och normalladdning. Eftersom man i den tidigare nämnda expertutredningen spår att kanske 20 % av alla fordon är elbilar 2030 så är det ett område som förtjänar uppmärksamhet. Även om det totala antalet fordon i samhället skulle gå ner med 20 % så innebär det ändå att det kan finnas 5 000 elbilar i kommunen som måste kunna laddas 2030. De som bor i villa kan vanligen ladda sitt fordon hemma över natten. Utmaningen gäller de som bor i lägenhet, turister och andra tillfälliga besökare som även de måste kunna komma åt en laddmöjlighet. För att förbereda sig för detta framtida scenario krävs följande strategiska aktiviteter: På kort sikt: 10 nya normalladdstationer installeras i Karlskrona kommun inom ett år. En snabbladdstation installeras på ett strategiskt ställe inom samma tidsrymd. Det kommunalt ägda energibolaget Affärsverken Karlskrona AB kan lämpligen ansvara för installationerna då de är elnätsägare i de centrala delarna av kommunen. På lång sikt: ett större antal laddstationer måste installeras. Möjligheter: o Utnyttja befintliga motorvärmare för laddning på arbetstid o Installera laddplatser i parkeringshus, såväl nya som gamla o Installera snabbladdare vid affärscentra, turistmål och andra strategiska platser Ansvaret för alla dessa installationer måste klargöras, lämpligen via en utredning. Ska privata företag, fastighetsägare och shoppingcentra stå för investeringarna? I vilken utsträckning ska ansvaret ligga på kommunen och dess bolag? Verka för fler elfordon i kommunen. Nuvarande takt på försäljningen av elfordon räcker inte om målen 2030 ska kunna nås. Redan beslutad aktivitet: Karlskrona kommun investerar i elfordon 2014 Möjliga åtgärder som i vissa fall kräver vidare utredning: Låt personal inom den egna organisationen prova på att köra elbil Introducera elbilspooler 4

Bussar Om möjligt låna ut elbilar (från egen bilpool) till allmänheten utanför kontorstid Att serva elfordon kräver speciell kompetens. I Karlskrona finns redan utbildning för bilmekaniker gällande traditionella fordonstyper. Utbildningen skulle kunna utvidgas till att även omfatta elfordon vilket skulle kunna medföra en bättre service för elbilsägare. Det finns inga bussar med ren eldrift i kommunen idag. En nyligen publicerad studie från BTH visar att rena elbussar redan idag kan vara det ekonomiskt bästa alternativet. Detta är i linje med slutsatserna från Fossilfrihet på väg som säger att elbussar kommer att dominera marknaden 2030. Viktiga fördelar är låga buller- och utsläppsnivåer. Vid den senaste upphandlingen av busstrafik i Blekinge blev elhybridbussar en del av totalkonceptet med start vid tidtabellskiftet i augusti 2014. Det innebär att elhybridbussar kommer att trafikera linjerna i centrala Karlskrona de närmaste 10 åren. Rätt framförda kommer även dessa att reducera utsläpp och buller. Figur 2. Ny elhybridbuss september 2014 Skolbusstrafiken handlas upp separat vid den senaste upphandlingen fanns inga krav på eldrift med i bilden. Denna fråga bör övervägas vid nästa upphandlingstillfälle. Elhybridbussar introduceras i stadstrafiken från och med augusti 2014. Tolv sådana bussar har beställts av Blekingetrafiken. Försök med en ren elbuss kommer att genomföras inom ett år, preliminärt före årsskiftet. Om resultatet blir positivt så finns en möjlighet att 2-5 bussar byts ut mot rena elbussar inom ramen för nuvarande avtalsperiod. Spårbunden trafik Nyligen genomförda elektrifieringar av järnvägen till och från Karlskrona innebär att all passagerartrafik nu bedrivs med eltåg. Trafiken på Blekinge Kustbana mot Malmö bedrivs med timmestrafik. Alla tåg stannar vid Bergåsa (nära Blekingesjukhuset) och Karlskrona C. 5

Båtar/färjor 2020 ska det vara halvtimmestrafik på Blekinge Kustbana En ny station, Gullberna, är en viktig del av Översiktsplanen Vägfärjan från Aspö till Trossö i centrala Karlskrona är viktig för arbetspendlingen inom kommunen. På marknaden finns idag elfärjor med kapacitet för 40-50 bilar som skulle kunna utgöra ett intressant alternativ. Det finns även andra intressanta sträckningar där eldrift av båtar och färjor kan vara möjliga. I Karlskrona skärgård är avståndet till centrum i flera fall betydligt kortare till sjöss än till lands i de fallen att en vägförbindelse alls existerar. Figur 3 Aspöfärjan Figur 4 Linfärjan vid Yttre Park Undersök möjligheterna att introducera elbåtar i skärgårdstrafiken och ett utbyte av nuvarande vägfärjor till elvägfärjor. 6

Intermodala lösningar Övergångsmöjligheterna från tåg till buss och vice versa är goda både vid Bergåsa och Karlskrona C. Cykelparkeringsmöjligheterna vid Bergåsa är däremot inte tillfredsställande. Behovet av utbyggd cykelparkering vid Karlskrona C är inte så högt som man normalt skulle kunna förvänta sig eftersom så stor del av centrala staden befinner sig på promenadavstånd. Å andra sidan kan behovet av säkra parkeringsplatser för cyklar öka när beståndet av dyra elcyklar ökar. Inom ramen för cykelstrategin kommer behovet av utbyggd cykelparkering att utredas och åtgärdas De nya/kommande planerna för hur staden ska utvecklas måste också ta hänsyn till behovet av intermodala lösningar 7