Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Relevanta dokument
Trygg på arbetsmarknaden?

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Bra chefer gör företag attraktiva

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Naturvetarnas chefer inom skogen

Lagen om anställningsskydd

Framtidstro bland unga i Linköping

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Arbete och sysselsättning. Resultat från Rivkraft 20

Standard Eurobarometer 90

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden.

Hälsa och balans i arbetslivet

Företagarens vardag 2014

Ledarnas Chefsbarometer Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Mars Bemanningsföretagen behövs

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Jobbhälsoindex 2018:2

Förstudieprojekt Lika rätt till körkort

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Sverige behöver studentmedarbetare

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars juni 2011

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

STUDENTRAPPORTEN 2013

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Det flexibla arbetslivets möjligheter

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

januari 2015 Vision om en god introduktion

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Sverige behöver studentmedarbetare

Den ljusnande framtid är vår?

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Vad tycker stockholmaren om sitt kontor egentligen? en undersökning från Skanska och Kantar Sifo

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Den gränslösa arbetsplatsen

Pensionen en kvinnofälla

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Februari 2017

COACHING - SAMMANFATTNING

SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Kraftig inbromsning i handeln

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning Technology Management

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

Målgruppsutvärdering

Studenters tankar om existentiella frågor

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Säsongsmässig uppgång från låg nivå

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

UTREDNINGSINSTITUTET

Förskoleundersökning, Timbro Resultatrapport

Brukarundersökning 2010 Särvux

Policy för. Arbetsmarknad

Vad tycker ungdomarna?

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan

Jobben först investera i våra unga!

Arbetsmarknadsläget augusti 2014 Skåne län

Transkript:

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå

Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation Svensk kontra dansk arbetsmarknadspolitik har debatterats flitigt i Sverige på senare tid. Inte minst uttalanden av Maud Olofsson och Malmös starke man Ilmar Reepalu har väckt känslor. Än värre var det i Frankrike som upplevde kravaller när man införde lättnader i arbetsmarknadslagstiftningen för unga. Grunden till kontroversen och upploppen är att ungdomar skulle hamna i utanförskap och otrygghet utan en stark arbetsmarknadslagstiftning som exempelvis LAS. Den andra sidan av frågan är den statistik som Danmark kan uppvisa. Det är framförallt siffror på ungdomsarbetslösheten som har fått svenskar att intressera sig för den danska modellen Flexicurity. Statistik från Eurostat, maj 2006, visar att bland ungdomar mellan 15-24 år var 24,3 procent av svenskarna arbetslösa medan motsvarande siffra i Danmark var 7,7 procent. Flexicurity står för en kombination av flexibilitet och security. Det innebär i praktiken att det är mycket lättare att anställa och säga upp medarbetare vilket skapar en hög rörlighet på arbetsmarknaden. För en arbetstagare får detta som följd att man lättare kan bli uppsagd men också snabbt kan få ett nytt jobb. Flexibiliteten skall alltså samtidigt vara en trygghet i vetskapen om att ett nytt jobb alltid finns runt hörnet. Hur det är med den saken kommer vi att återkomma till i flertalet frågor i rapporten. I vår undersökning intresserar vi oss för hur ungdomar i Sverige och Danmark tänker kring dagens och morgondagens arbetssituation. Vi kan utan svårighet utläsa att den danska modellen genererar mer arbeten till unga. Detta är ostridigt och denna rapport kommer därför inte alls att beröra siffror om arbetslöshet. Fokus ligger istället helt och hållet på hur ungdomar upplever arbetsmarknaden och sina framtida möjligheter. Hur lång tid tog det att få jobb? Stannar man kvar på ett jobb om man vantrivs? Hur känner man sig inför sitt framtida arbetsliv? Vi ser att Danmark med sin Flexicurity har en lägre arbetslöshet men vilken av de två ländernas modell leder till störst trygghet och framtidstro? Carl-Erik Holmqvist Regionchef Svenskt Näringsliv i Skåne

En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark På uppdrag av Svenskt Näringsliv har jag genomfört en undersökning om hur svenska och danska ungdomar upplever arbetsmarknaden och sina framtida möjligheter. I undersökningen berörs bl a följande frågor: Hur lång tid tog det att få ett arbete från det att du började söka? Är du oroad för att gå arbetslös i framtiden? Hur känner du dig inför ditt framtida arbetsliv? Undersökningens tillvägagångssätt Undersökning omfattar 100 svarspersoner, 50 personer i Sverige och 50 personer i Danmark. Dessa består av hälften tjejer och hälften killar. Svarspersonerna är arbetande ungdomar mellan 19-25 år med varierande anställningsformer. Alla de tillfrågade är sysselsatta inom branscherna hotell/restaurang och detaljhandel. Valet av branscher gjordes efter att ha studerat den svenska och danska arbetsmarknadsstatistiken. I både Sverige och Danmark återfinns den högsta andelen förvärvsarbetande ungdomar i dessa branscher. Undersökningen har framförallt utgjorts av intervjuer med frågor och svarsalternativ sammanställda i en enkät. Två frågor i enkäten var s.k. öppna frågor, vilket gav utrymme till svarspersonernas självständiga svar. Den ena av de öppna frågorna var en följdfråga till frågan om huruvida man som arbetslös skulle ta ett arbete man inte ville ha. I följdfrågan gavs utrymme för svarspersonen att motivera sitt svar. Den andra öppna frågan avslutade enkäten och löd: hur skulle du definiera trygghet på arbetsmarkanden? Ett urval av svaren från dessa öppna frågor presenteras i rapporten i form av citat. I både Sverige och Danmark gjordes ungefär två tredjedelar av intervjuerna inom detaljhandeln och en tredjedel inom hotell/restaurang. Undersökningen genomfördes under perioden 23 juni till 17 juli, 2006. Kristina Hermelin Pol.mag.-studerande vid Lunds universitet

Danskar får arbete fortare än svenskar Undersökningen visar att alla de tillfrågade danska ungdomarna fick arbete inom tre månader. Bland de svenska ungdomarna uppger 14 % att det tog mer än tre månader att få det arbete som de har idag och av dessa var det 8 % som uppgav att arbetssökandet tog mer än sex månader. Den största andelen av både danskar och svenskar fick arbete inom en månad, 90% av de tillfrågade danskarna och 74 % av svenskarna. Hur lång tid tog det för dig att få ett arbete från det du började söka? 100% 90% 80% 820% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 12% 90% 74% 8% 10% 6% 0% 0% Inom 1 månad Inom 3 månader Inom 6 månader mer än 6 månader Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Man blir tokig av att gå sysslolös Ok, jag får det här jobbet, men jag måste ju inte känna att det är mitt liv för alltid

Man blir tokig av att gå sysslolös

Kontakter viktigt när svenska ungdomar tar sig in på arbetsmarknaden Hur fick du ditt jobb? Egen ansökan 50% 48% Kontakter 24% 38% Rekryteringsföretag 0% 2% Företagets annons 6% 20% Det vanligaste sättet att få arbete för både svenska och danska ungdomar är genom en egen ansökan till företaget. Hälften av de tillfrågade uppger att de fick sitt nuvarande arbete genom en spontanansökan, dvs. att de personligen kontaktade företaget. I Sverige är kontakter en betydelsefull väg till ett arbete och 38 % av de intervjuade ungdomarna svarade att de fick sitt nuvarande arbete genom kontakter. Motsvarande siffra i Danmark är 24 %. I Danmark är det vanligare än i Sverige att man får sitt arbete genom företagets annons. En femtedel av de tillfrågade danskarna uppger att de fick sitt arbete genom att söka den tjänst som företaget i fråga utlyst. I både Sverige och Danmark är det bara 6 % som får sitt arbete genom arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen 6% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006

Svenskar tar arbeten de inte vill ha Om du var arbetslös och blev erbjuden ett jobb som du inte ville ha, skulle du ta det då? -Ja, svarar en majoritet av de tillfrågade ungdomarna. En större andel svenska än danska ungdomar skulle arbeta med något som de inte ville, hellre än att vara arbetslösa. Om du var arbetslös och blev erbjuden ett jobb som du inte ville ha, skulle du ta det då? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 84% 72% 40% 30% 28% 20% 10% 0% Ja 16% Nej Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 På frågan varför eller varför inte man skulle ta jobbet fick vi flera svar och nedan presenteras ett urval av dessa: Ja! För att slippa gå hemma och ha tråkigt i väntan på bättre tider. Dessutom är det lättare att få ett nytt, bättre jobb om man redan har ett Lidt er bedre end ingenting Man har inget val. Man måste ju jobba och det är ont om jobb. Nej! Jag ville arbejde på at finde noget jag ville kunne lide og blive ved indtil jeg fundt det Fordi jeg med mine kvalifikationer sagtens vil kunne få noget andet Man måste vara intresserad av det man arbetar med annars blir det inte bra för någon av parterna

Man har inget val. Man måste ju jobba och det är ont om jobb.

Svenskar stannar och danskar slutar Mer än en tredjedel av de danska ungdomarna skulle sluta på ett arbete som de inte trivdes på. Bland svenskarna är det bara lite drygt en av tio som skulle göra samma sak. Åtta av tio svenskar skulle istället stanna på sin arbetsplats och söka nya arbeten under tiden. Av svenskarna är det 8 % som svarar att de skulle stanna på sin arbetsplats eftersom chansen att få ett annat arbete är liten. Ingen av de danska intervjupersonerna uppger att de skulle stanna på ett arbete de inte trivdes på utan att söka nya arbeten under tiden. Om du inte trivs på ett jobb, vad gör du då? Stannar eftersom chansen att få ett jobb är liten 0% 8% Stannar och söker nya jobb under tiden 64% 80% Slutar med viss tvekan om att få ett jobb 4% 18% Slutar utan tvekan om atthitta ett nytt jobb 8% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Det är viktigt att det finns alternativ! Jag har många vänner som stannar på sina jobb fast de inte trivs eftersom det inte finns några andra jobb. Tryghed på arbejdsmarkedet? Det vil jeg definere som at man tør at sige op eller strejke i tilfælde af at arbejdsbetingelserne er uacceptable. Dette skal selvfølig være begrundet med at man regner med forholdsvist nemt at kunne få et andet arbejde.

Svenska och danska arbetsgivare får högt betyg av ungdomarna Svenskar och danskar upplever i ungefär samma utsträckning att deras arbetsgivare anstränger sig för att de ska trivas och stanna på sin arbetsplats. De flesta ungdomar har positiva erfarenheter av sina arbetsgivare på båda sidor sundet. Känner du att din arbetsgivare anstränger sig för att du ska trivas och stanna? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 32% 34% 36% 26% 38% 22% 10% 6% 6% 4% Mycket höga Ganska höga Varken eller Ganska låga Inga alls Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 At min arbejdsgiver ofrer sig lidt for mig gør mig tryg.

Olika krav på olika sidor Svenska ungdomar känner inte att de kan ställa krav på sin arbetsgivare i samma utsträckning som danska ungdomar. Dubbelt så många av de tillfrågade svenska ungdomarna upplever att de inte kan ställa några krav alls, eller låga krav på sin arbetsgivare. Nästan hälften av både de svenska och de danska ungdomarna känner att de kan ställa ganska höga eller mycket höga krav på sin arbetsgivare. Vilka krav känner du att du kan ställa på din arbetsgivare? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 36% 36% 38% 30% 20% 10% 0% 26% 18% 12% 8% 10% Mycket höga Ganska höga Varken eller Ganska låga 12% 4% Inga alls källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Trygghet för mig är att arbeta på ett företag där man kan påverka sin arbetssituation

Dubbelt så många svenskar är oroliga över sin framtida arbetssituation Nästan dubbelt så många av de svenska ungdomarna uppger att de är ganska, eller mycket oroliga för att få ett arbete som de inte vill ha i framtiden. Nästan en fjärdedel av de svenska ungdomarna säger att de är ganska eller mycket oroliga för att gå arbetslösa i framtiden. Bland de danska ungdomarna är motsvarande siffra en av tio. Ungdomars oro inför framtida arbetssituation 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 30% 24% 20% 10% 0% Oroad för att få ett arbete som man inte vill ha i framtiden Sverige 16% Danmark 10% Oroad för att gå arbetslös i framtiden källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Trygghet är att man ska kunna jobba om man vill jobba!

Majoriteten av öresundsungdomarna är nöjda med sin arbetssituation En majoritet av de tillfrågade ungdomarna mellan 19-25 år i både Sverige och Danmark är nöjda med sin nuvarande arbetssituation. De danska ungdomarna uppger i större utsträckning att de är nöjda med sin arbetssituation än de svenska. Hur nöjd är du med din arbetssituation idag? Mycket nöjd 14% 24% Ganska nöjd 46% 48% Varken eller 22% 22% Ganska missnöjd 6% 12% Mycket missnöjd 2% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006

At min arbejdsgiver ofrer sig lidt for mig gør mig tryg.

Danska ungdomar är mer optimistiska inför arbetslivet De danska ungdomarna är mer optimistiska till sitt framtida arbetsliv än vad de svenska ungdomarna är. Nästan nio av tio av de danska ungdomarna uppger att de känner sig ganska eller mycket optimistiska inför sitt framtida arbetsliv medan motsvarande siffra i Sverige är knappt sex av tio. Bland de svenska ungdomarna uppger en fjärdedel att de känner sig pessimistiska inför sitt framtida arbetsliv. Motsvarande siffra i Danmark är 2 %. Hur känner du inför ditt framtida arbetsliv? Mycket optimistisk 32% 54% Ganska optimistisk 24% 34% Varken eller 10% 18% Ganska pessimistisk 2% 18% Mycket pessimistisk 0% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Det skulle vara bättre med en mer flexibel arbetsmarknad. Det är ju ändå nästan inga unga som har fast tjänst i Sverige, så vad gör det för skillnad? Jag önskar att jag kunde känna att man, med eller utan utbildning, kan hitta en arbetsplats där man trivs och som man kan försörja sig genom. Men det gör jag inte.

Ungdomars arbetssituation har stor inverkan på livet Både svenskar och danskar menar att arbetssituationen har stor inverkan på livet i övrigt. Huruvida man trivs på sin arbetsplats har många gånger stor betydelse för hur nöjd man är med sitt liv i övrigt. Att trivas på sitt arbete är för många ungdomar en grundförutsättning för att trivas med sitt liv. Hur påverkar din arbetssituation ditt övriga liv? Mycket 26% 38% Ganska mycket 30% 38% Varken eller 24% 26% Lite 6% 8% Inte alls 2% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sverige Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006 Det är hemskt att vara på ett arbete som man inte trivs på, att gå fem dagar i veckan och lida. Det går inte, jag har provat!

Lidt er bedre end ingenting

En ljusare dansk framtidsbild Mer än dubbelt så många danskar som svenskar uppger att de känner sig mycket positiva till sin framtid generellt. De svenska ungdomarna är mer pessimistiska både till framtiden generellt och till sitt framtida arbetsliv. Dessa två är tätt sammanknutna eftersom en majoritet av de tillfrågade ungdomarna uppger att arbetssituationen har en stor inverkan på livet i övrigt. Hur känner du generellt inför framtiden? Mycket optimistisk 26% 56% Ganska optimistisk 28% 38% Varken eller 14% 26% Ganska pessimistisk 0% 8% 2110% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket pessimistisk Sverige 0% 2% 2% Danmark källa: Svenskt Näringsliv, 2006