SHARED SPACE Attraktiva stadsrum för alla Malin Rosén, SWECO 1
Innehåll Samspel genom ögonkontakt?.. Jag hoppas att någon stannar. Begreppet shared space & tillgänglighet Samspel mellan trafikanter i stadsrum Människors behov och förmåga Exempel från olika länder Lagar & föreskrifter Funktionskrav på en shared space yta 2
Begreppet Shared Space Shared Space innebär att en plats är ett gemensamt utrymme för skyddade och oskyddade trafikanter och ska inbjuda till mänsklig vistelse och rörelse i ett stadsrum för alla. Oskyddade och skyddade trafikanter ska använda platsen på förutbestämda villkor. Shared Space kan regleras med särskilda trafikregler. Utformningsdelar som kantstöd, vägmärken och vägmarkeringar behålls eller ersätts av andra stöd där funktionskraven på tillgänglighet kräver det. 3
Stadsrum, en plats för samspel mellan trafikanter 4
5
Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion 6
Människors olika behov och förmåga Barn upp till 12 år Äldre & funktionsnedsatta Allergi och överkänslighet Hörselnedsättning Rörelsenedsättning Kognitiv funktionsnedsättning Synnedsättning 7
Grå starr Grön starr och RP Diabetesretinopati Gula fläcken Bilder: SRF, synskadades riksförbund 8
Exempel på olika Shared Space koncept Woonerf, Nederländerna Levande gator, 60-talet Koncept för ett förbättrat socialt liv Traffic Calming, Storbritannien Reducering av höga investeringskostnader från Wonnerf fokus mer på hastighetssäkring och dämpning av trafik med motorfordon 9
Exempel på olika Shared Space koncept Gågade, Danmark Den generella regeln är att gatan är reserverad för fotgängare. Med tilläggstavla kan fordonstrafik tillåtas Det är också möjligt att tillåta cykling Körande på gågata skall utöva särskild omsorg och hänsyn till fotgängare. Fotgängare bör inte medvetet hindra trafiken. 10
Exempel på olika Shared Space koncept Sivegade, Danmark 11
Exempel på olika Shared Space koncept Gångfartsområde, Sverige En väg eller ett område får förklaras som gångfartsområde endast om det är utformat så att det framgår att gående utnyttjar hela ytan samt att det inte är lämpligt att föra fordon med högre hastighet än gångfart. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. 12
Exempel på olika Shared Space koncept Gatetun, Norge Gaturum för alla trafikanter där ingen får färdas fortare än gångfart Följande krav bör uppfyllas innan utmärkning sker: Ingen genomfartstrafik Ingen uppdelning i körbana och trottoar Alla fordonskategorier ska kunna passera Parkeringsplatser ska vara särskilt utmärkta In- och utfarter ska vara utrustade med kantstensöverfart 13
Exempel på olika Shared Space koncept Home zones, Storbritannien I bostadsområden med mindre än 100 fd/tim Mål bl.a. att förändra gatans användning och miljön Förbättrad livskvalitet, efterfrågan på stadsliv Rekommenderad hastighet under 30 km/tim Inför åtgärder för orientering då kantstenar inte införs i dessa zoner Kontrasterande material, både visuellt och taktilt bör finnas, dessa får dock inte vara förvirrande med många olika materialtyper och färger. 14
Exempel på olika Shared Space koncept Shared space safe space, Danmark, UK Väldefinerade ytor 15
Exempel på olika Shared Space koncept Shared space safe space, Danmark, UK Utvärderingsprojekt sluttande kantstenar (1:7 och 1:4 ) 20 mm hög vit mittlinje 16
Exempel på olika Shared Space koncept Traffic Calming, Frankrike Tre olika regleringsformer för gaturum med gående och cyklister i fokus; Gångområde Mötesområde (samspel) 30 zoner Fotgängare har prioritet före alla fordon Generella väjningsregler undantaget permanent spårväg. Sammanhållande område fritt från hinder Lättorienterad trottoar utan hinder där det är lätt att orientera sig 17
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I två artiklar specificeras de mänskliga rättigheterna på ett sätt som ger stöd för barn, äldre och funktionshindrade. FN:s konvention om skydd mot diskriminering Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller politisk eller annan uppfattning. Europakonventionen mot diskriminering 18
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. FN:s Barnkonvention FN:s konvention om vägtrafik Wienkonventionen, nationella trafikregler 19
Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Nationella mål, föreskrifter och regler Transportpolitiska mål Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Nationell handlingsplan för handikappolitik Riksdagen antog år 2000 propositionen 9 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken". De främsta målen i handlingsplanen är att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Trafiklagstiftning Vägmärkesförordningen 2007:90 20
Nationella riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Plan- och bygglagen, PBL 1987:10 Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av tillgänglighet. Möjligheter skall finnas för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att använda området Boverkets föreskrifter I ALM 1 finns tillämpningsregler som gäller vid nybyggnation. Platser och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (6, föreskrift) HIN Enkelt avhjälpta hinder. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd till 17 kap. 21 a PBL I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. 22
Funktionskrav på en Shared Spaceyta Mål, bestäm vad rummet ska användas till. Gör alternativa bilder av vad som kan hända i rummet. Pröva och förankra idéerna med de som berörs av omdaningen. Bestäm även vad ytan är avsedd för. 23
Funktionskrav på en Shared Spaceyta Samstämmighet, beteende, utformning och trafikregler måste ge varandra stöd. Alla tre ska överensstämma med varandra. Det ska vara lätt att bete sig rätt. Det ska vara lätt att förstå vilka regler som gäller och förstå vad tanken med utformningen är. Det ska även vara tydligt för alla om fordon får finnas på ytorna i rummet eller inte. Trygghet, det ska vara enkelt att förstå var gående och cyklister ska befinna sig. Dessa ytor ska vara tryggt avskilda från bilar. Hela ytan kan inte vara en blandad yta, då kan inte de mest utsatta grupperna vara trygga i stadsmiljön. Otrygghet är aldrig ett acceptabelt planeringsverktyg. 24
Funktionskrav på en Shared Spaceyta Säkerhet, på den del av ytan där samspel sker måste färdhastigheten vara säkrad till max 30 km/tim. Hastigheten inbjuder till samspel och konsekvenserna av en olycka behöver inte bli allvarlig. Alla gångpassager över eller i anslutning till Shared Space ska även vara hastighetssäkrade till 30 km/tim. Hastighetssäkringen ger förutsättningar för samspel mellan trafikanterna. Den ger också förutsättningar för en trygg och säker passage. Prioritet, När Shared Space ska vara en del av en torgfunktion, dvs. då gående och cyklande ska vara prioriterade, måste utformningen stödja detta beteende för alla berörda trafikanter. Hastighetssäkringen till max 30 km/tim måste kompletteras med en utformning som gör det tydligt för såväl gående och cyklister som för bilförare att en hastighet klart lägre än 30 km/tim gäller, kanske gångfart. 25
Funktionskrav på en Shared Spaceyta Orienterbarhet, det måste vara möjligt för bl.a. blinda och synskadade att orientera sig förbi/igenom ytan för Shared Space. De ledstråk som leder fram till Shared Space får inte brytas förbi/genom ytan utan måste vara kontinuerliga. Kravet innebär att den synskadade ska ha ett ledstråk att följa som ger honom kontinuerlig information om var han är, i vilken riktning han kan gå, om han befinner sig på egen yta eller på en blandad yta. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar krävs en tydlig och lättolkad utformning för att möjliggöra orientering över ytan. Jämnhet, på Shared Space-ytan och över de gångpassager som säkerställts för gående och cyklister ska ytskikten vara jämna och halkfria. Detta är avgörande för att ytor och passager ska vara användbara. 26
Funktionskrav på en Shared Spaceyta Belysning, Shared Space ytan ska ha en god belysning. Skillnaden mot intill liggande ytor ska vara liten alternativt ska Shared Space-ytan vara bättre belyst. Tydlighet, det ska vara lätt att förstå vilket beteende som ytan är avsedd för. Det ska vara lätt att uppfatta var man ska vistas och var man ska röra sig. Ytan ska vara självförklarande och ska inte ge utrymme för feltolkningar. Ytan får gärna inbjuda till vistelse och rörelse men ska inte medföra frustration och osäkerhet för några trafikantgrupper. Delaktighet, involvera sakkunniga från många olika discipliner i stadsplaneringen. Även brukare och intressegrupper behöver få komma till tals. Stadsrummet är det gemensamma uterummet i staden, många har intresse av att rummet utvecklas och tas tillvara. 27
Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 28
Exemplet Gamla Stadens Torg Prioritet för gående Samspel mellan trafikanterna 29
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg Utformning ska stödja att det är lätt att förstå vilka trafikregler som gäller. Det ska vara lätt att förstå hur man ska bete sig och sen kunna bete sig rätt. 30
Alternativ Frågeställning Nuläge Gångfart 30 km/tim Samstämmighet, hur väl överensstämmer förväntat beteende, utformning och trafikregler med varandra. Lösningen är traditionell och lätt att förstå Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja. Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja. Trygghet, är de trygga ytorna lätta att skilja från de säkra. Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja. Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja. Ytorna är väl avgränsade och lätta att utskilja. Säkerhet, är hastigheten säkrad till max 30 km/tim. Hastighetssäkring saknas Hastigheten är säkrad till 30 km/tim Hastigheten är säkrad till 30 km/tim Prioritet, stödjer utformningen på den del av ytan som ska vara torg, beteende för alla berörda trafikanter så att gående ges prioritet. Ej aktuell fråga Hastighetssäkring och sidoförskjutning medverkar till att ge gående prioritet Ej aktuell fråga Orienterbarhet, kan funktionshindrade orientera sig över ytan Stöd för orientering saknas över gatan Ledtråk och tydlig form ger stöd för människor med nedsatt syn eller kognitiva funktionshinder Ledtråk och tydlig form ger stöd för människor med nedsatt syn eller kognitiva funktionshinder Jämnhet, är ytan så jämn att den även inbjuder rörelsehindrade att röra sig över den? Alla ytor är lagda i jämn asfaltbetong. Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial med gradhuggen yta som har jämn och hög friktion. Inga ytor läggs i otidsenlig råhuggen sten. Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial med gradhuggen yta som har jämn och hög friktion. Inga ytor läggs i otidsenlig råhuggen sten. Belysning, är ytan lika bra belyst som intill liggande ytor. Gammal stolpburen belysning med glesa ljuspunkter och gamla armaturer Ny välavvägd belysning som ger alla gåytor en skuggfri jämn belysning Alla gåytor läggs i moderna stenmaterial med gradhuggen yta som har jämn och hög friktion. Inga ytor läggs i otidenlig råhuggen sten. Tydlighet, är det lätt att förstå vilket beteende som ytan är avsedd för. De gående har lätt att uppfatta sin underordnade roll i trafiksystemet De gående har lätt att uppfatta sin prioriterade roll i trafiksystemet De gående har lätt att uppfatta sin samspelsroll i trafiksystemet 31
ANVÄNDBARHET! Vid planering och utformning av Shared Spaceytor krävs kunskap både om de olika dimensionerande förmågornas behov samt om hur behoven kan tillgodoses genom detaljutformning av platsen.
Tack för mig! Malin Rosén, Trafikplanerare SWECO Malin.rosen@sweco.se, +46 19 16 81 45 www.sweco.se 33
Exempel på olika Shared Space koncept Shared Zone, Austalia Gata där fotgängare, cyklister och motorfordonstrafik delar samma gatuutrymme Bilister och cyklister har väjningsplikt mot gående Vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 km/ tim 34
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 35
6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 36
Manualer Stöd för utformning av städernas gator finns i de två skrifterna: Trafik för en attraktiv stad (TRAST) Vägar och gators utformning (VGU) 37