Den ledande tidningen inom sjukgymnastik 07.2013 PLUS Enkät: Studenter från hela landet tycker till! ELEVHÄLSA TEMA Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster i skolan? FORSKNING Hur kan vi jobba med rörelserädsla? Brandman & sjukgymnast Friskvårdssatsning ledde till drömjobb för Cecilia Segerberg
Stötvågsutrustning utan begränsningar! Oavsett om du alltid är på kliniken eller behöver förflytta dig har vi utrustningen du behöver. Dessutom har vi medicinskt kunniga produktspecialister över hela landet, vilket gör att du alltid kan vara säker på att få kompetent rådgivning nära dig. Chattanooga är ditt självklara val även när det gäller stötvåg! Chattanooga stötvåg ger resultat! 30 dagars full Nöjd-kund-Garanti Är du inte nöjd med resultaten för dina stötvågspa- tienter under provperioden på 30 dagar har du full returrätt av produkten! Chattanoogas Stötvågar levererar resultat! (Kunden står för returfrakt). Erbjudandet gäller tom. den 1 december 2013. Mobile Intelect PW Äntligen kan du välja en mobil stötvågsutrustning utan att behöva kompromissa med kvaliteten. Med sina nio kilo är Mobile Intelect RPW enkel att ta med sig. Trots det ger den dig 4 bars tryck och ett behandlingsdjup på upptill ca 5 cm. NYHET! GENERATION 2 Chattanooga Intelect RPW Med en av marknadens bästa prestanda, 5 bars tryck och 21 Hz frekvens, är detta utrustningen för dig som värdesätter resultat. Lägg till den användarvänliga displayen med touchscreen och anatomiska bilder som gör det extremt enkelt att välja behandling och den innovativa ergonomiska designen så förstår du varför Intelect har blivit en favorit för många. KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST: Helene Garpefors Mobil 0730-43 70 20 Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland (Tillf.) Kim Forsell Mobil 0702-09 71 19 Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten (Tillf.) by Kontakta kundtjänst Tel. 040-39 40 00 Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten (Tillf.) FÖRMÅNLIG LEASING! Fördelaktig finansiering med bra leasingavtal kan ordnas. Kontakta våra produktspecialister för mer information. DJO Nordic AB Murmansgatan 126 212 25 Malmö Tel 040 39 40 00 E-mail info.nordic@djoglobal.com www.djoglobal.se
Start! Barn har rätt till hälsa och motorisk utveckling I Intervjun FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Prisbelönta lärare om god pedagogik. Möt Kajsa Johansson, Theresa Holmgren och Paul Erixson från Hälsouniversitetet i Linköping. 6 NYHETER Ny satsning på kroniskt sjuka REPORTAGET Cecilia Segerberg brinner för sitt jobb 4 12 TEMA: ELEVHÄLSA s. 18 25 Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster? 18 Mer idrott i skolan lönsamt på sikt 23 STUDENTLIV Enkät: Studenterna tycker till! 26 FORSKNING Sjukgymnastik lindrar luftrörsbesvär 35 Rörelserädsla ett centralt begrepp 38 ALLTID I FYSIOTERAPI Platsannonser 44 Korsordet 49 Medlemsnytt med LSRs ledare 50 det här numret skriver vi om läget i elev hälsan avseende sjukgymnastiska insatser. Den bild som framträder är att barns fysiska behov möts upp av mycket magra resurser. Barns rätt till fysisk rörelse, till motorisk utveckling och till en sund arbetsmiljö är en bort tappad pusselbit. Vilka är det som kan plocka upp den och sätta den på sin rätta plats? Barnen själva blir sällan informerade om sina rättigheter och anpassar sig därför ofta till den verklighet som råder. De vet inte att en ergonomisk stol skulle kunna lindra rygg smärtan, att mer fysisk aktivitet skulle kunna stärka deras fysiska självkänsla och förbättra deras koncen tration. De vet inte att de har en arbetsmiljö i skolan som vuxna skulle vägra att ha i på sina jobb! Därför måste de vuxna som ansvarar för skola och elevhälsa ta barnens rätt till hälsa och utveckling på allvar. År 1990 skrev Sverige under FN:s konvention om barns rättigheter. Sedan dess pågår en process med att transformera in barnkonventionens innehåll i våra lagar samt in i landstingens och kommunernas verksamheter. Det går trögt. Men år 2010 kom rege ringen och SKL överens om att intensifiera arbetet för att göra barns rättigheter till en självklar del av medarbetarnas uppdrag, så att barns bästa alltid sätts i främsta rummet. Nyligen höll SKL en konferens för att sprida hur personal kan utbildas i barnrätts frågor och hur beslutsfattare kan göra konsekvens analyser inför beslut som inverkar på barns liv och vardag. Ett gott initiativ, som gärna får bli fler. Jag avslutar med att citera den regeringsproposition som inledde denna satsning. I den står det att barn enligt barn konventionen har rätt till infor mation, särskilt sådan som rör dess välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Vidare står det att Barnets rättigheter ska tillgodoses, som med borgare, patient, konsu ment eller elev. Starka ord. Men vi väntar ännu på att skolbarns fysiska verklighet ska förändras. Lois Steen chefredaktör
NYHETER Redaktör: Hilda Zollitsch Grill hilda.zollitsch.grill@lsr.se LSR:s seniorer vill bidra Ett tjugotal personer hörsammade Stefan Jutterdals inbjudan till LSR:s seniorträff i mitten av september. Målet är att på sikt skapa en dialoggrupp för att ta till vara erfarenheter från förbundets seniora medlemmar. SENIORTRÄFF Vi har ju skapat en framtidsgrupp, så varför inte skapa en seniorgrupp för att ta till vara erfarenheterna hos dem som gått i pension? sade förbundsordförande Stefan Jutterdal när han hälsade deltagarna i Sjukgymnastförbundets senior träff välkomna. Ett tjugotal pensionerade sjukgymnaster från hela landet hade hörsammat inbjudan och samlats på LSR:s kansli i Stockholm. En presentationsrunda av deltagarna visade tydligt vilken stor bredd och rik erfarenhet ett helt yrkesliv ger. Det är åtskilliga forskningsprojekt och verksamheter som genom åren har startats av driftiga och nyfikna sjukgymnaster. Efter en presentation av LSR:s pågående verksamhet introducerade Stefan Jutterdal två föredragshållare, Eva Laser från Stockholm och Ann- Sofie Norlén från Söderköping, som berättade om sina erfarenheter och sin syn på sjukgymnastik. Många av deltagarna passade också på att dela med sig av åsikter och synpunkter. Glada deltagare i seniorträffen var från vänster: Lisbeth Eriksson från Boden, Lilly Ekenberg från Luleå och Birgitta Timner från Ingarö. Det är viktigt att öppna för en dialog och låta medlemmar komma till tals i en organisation som LSR, sa Stefan Jutterdal. Vilken form träffarna kommer att ha i fortsättningen är inte klart, det får tiden utvisa, menar förbundsordföranden. FOTO: HILDA ZOLLITSCH GRILL Regeringen storsatsar på kroniker Regeringen gör i höstbudgeten en storsatsning på kroniska sjukdomar. 450 miljoner ska satsas under fyra år på att förbättra vården för kroniker. STRATEGI En av nyheterna i höstbudgeten är regeringens storsatsning på kroniska sjukdomar. Satsningen har förberetts under lång tid och nämndes av socialminister Göran Hägglund (KD) redan vid Medicinska Riksstämman i november i fjol. Men det är först nu satsningen blir av. Tanken är att pengarna ska användas till flera saker på många områden. Under 2014 avsätts 50 miljoner, under 2015 handlar det om 100 miljoner, och under 2016 och 2017 ökas summan till 150 miljoner per år. Målsättningen är enligt Göran Hägglund att skapa jämlik vård, att involvera patienterna i större utsträckning och att skapa bättre vårdkedjor. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en nationell samordnare för arbetet. Inom ett halvår hoppas Göran Hägglund ha en färdig plan för vad strategin för kroniska sjukdomar kommer att innehålla. Han vill först förankra satsningen och involvera sjukvårdens beslutsfattare, det vill säga lands tingen, i arbetet med strategin. I en intervju i Dagens Medicin ger han en vink om hur han tänker. Det kan handla om att lägga uppdrag på myndigheter eller att skapa stimulansmedel för vården. Det kan också handla om bidrag till olika pilotprojekt, säger han och lovar tydligare besked inom kort. LSR:s ordförande Stefan Jutterdal välkomnar regeringens satsning och hoppas att den kommer personer med långvarig smärta och besvär från rörelseorganens sjukdomar tillgodo på ett bra sätt. Källa: Dagens Medicin 4 fysioterapi 7.2013
Oklart om riktlinjer för långvarig smärta För två år sedan strök Socialstyrelsen efter massiv kritik avsnittet om långvarig smärta ur de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Då lanserades i stället idén om separata riktlinjer för långvarig smärta. Så tycks det dock inte bli. KUNSKAPSSTÖD Efter massiv kritik, bland annat från LSR, strök Socialstyrelsen avsnittet om långvarig smärta ur riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Både experter och remissinstanser ansåg att man i riktlinjearbetet använt ett alltför snävt urval av vetenskapliga studier, vilket gjorde att många smärtåtgärder diskvalificerades. Socialstyrelsen lanserade då ett förslag om att skapa separata riktlinjer för behandling av långvarig smärta. Nu är det dock andra, vagare tongångar hos myndigheten. Nu finns i stället en idé om att skapa någon form av kunskapsstöd. I juni fick därför Socialstyrelsens utredare Sofia von Malortie i uppdrag att utforma ett förslag på hur Socialstyrelsen kan förbättra situationen för smärtpatienter. Hennes förslag blev klart i somras och omfattade bland annat en webbportal med en ingång för profession och en för patienter samt en rapport om långvarig smärta. Sedan dess har inget hänt. Jag har lämnat rapporten till mina chefer, men det är resurser och andra uppdrag som styr vad som händer härnäst. Än så länge finns det ingen tidsplan för detta. Regeringsuppdrag går alltid före interna förslag, säger Sofia von Malortie till Fysioterapi. Debatt om bristen på behandling av barnfetma Sjukhusen borde öppna sina dörrar för barn med fetma. Det anser flera medicinska experter i styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling. ÖVERVIKT Bara en bråkdel av alla barn med fetma får hjälp i vården och flera sjukhus stänger dörren helt. Det tyder på allvarlig brist på empati med en utsatt patientgrupp som dessutom behöver få insatser i tidig ålder skrev medlemmar ur styrgruppen för det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling, BORIS, i en artikel på DN Debatt i september. Debattörerna framhöll även att barnfetma har blivit en klassfråga eftersom fetma ofta drabbar barn i resurssvaga familjer. DN följde upp debatten på nyhetsplats dagen därpå och visade att skillnaderna mellan andelen barn med fetma i olika delar av Stockholm ökar. Enligt aktuell forskning som presenterades på DN Debatt har vart sjätte barn med fetma i Sverige förhöjda sockervärden i blodet, vilket är kopplat till ökad risk för framtida typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Enligt kvalitetsregistret BORIS tar 29 procent (10 av 35) svenska barnkliniker inte emot remisser för behandling av fetma, ett av dem är Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I Gävleborg, Jämtland och Västerbotten saknas behandling av barnfetma helt. Samtidigt visar statistik att det är i Västerbotten som problemet med övervikt är som störst. Mot bakgrund av ökade behov och brist på behandling efterfrågar experterna bakom BORIS nu en satsning mot barnfetma i hela Sverige. FOTO: COLOURBOX Röda Korset slutar driva sjukhus Rehabiliteringsverksamheten vid Röda Korsets sjukhus i Stockholm försvinner den sista december 2014. Verksamheten ska i stället överlåtas till andra aktörer. Röda Korsets sjukhus startade 1927 och bedriver nu rehabilitering av lymfödem och cancersjukdom samt rehabilitering efter armoch benamputation. Verksamheten, som har 37 anställda, har länge gått med förlust och Röda Korset vill i stället prioritera annan verksamhet, till exempel rehabilitering av tortyröverlevare och krigstraumatiserade personer. Röda Korsets högskola berörs inte av nedläggningen. NHR blir Neuroförbundet Nyligen beslutade Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, på sin kongress att byta namn till Neuroförbundet. Ett nytt handlingsprogram som sträcker sig fram till 2017 antogs också. En tillgänglig och modern neurologi för alla är ett centralt mål för förbundets arbete. Ny hjälp till sjukskrivna Regeringen förändrar nu bidragen kring företagshälsovårdsbranschen eftersom det nuvarande bidraget inte har fungerat som det var tänkt. I januari införs i stället ett nytt bidrag på 180 miljoner till arbetsgivare för att de lättare ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar och hjälpa sjukskrivna anställda att snabbare kunna återgå i arbete. Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är det framför allt den psykiska ohälsan som ska prioriteras. Bidraget ska sökas av arbetsgivaren, som tillsammans med Försäkringskassan och den sjukskrivne ska planera vilket stöd och vilka insatser som ska ges. Insatserna ska dock inte ersätta hjälpen från hälso- och sjukvården. fysioterapi 7.2013 5
INTERVJUN Text: Lois Steen Foto: Staffan Gustavsson Det är en ren och sann glädje att se människor växa, säger Theresa Holmgren, Årets pedagog 2009. Hur kan jag stödja studenterna till ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig, säger Kajsa Johansson, Årets pedagog 2012. Tre prisade lärare pratar pedagogik Vad bygger den goda pedagogiken på? Ett outtömligt ämne visserligen, men många kreativa tips och viktiga ledtrådar lyfts fram i ett dynamiskt och reflekterade samtal mellan tre prisbelönta pedagoger från sjukgymnastprogrammet vid Hälsouniversitetet (HU) i Linköping. Innan vi kastar oss in i samtalet en kort presentation av den dynamiska trion: Kajsa Johansson, avdelningschef, universitetslektor samt aktiv forskare, har arbetat på HU sedan 1994. Hon är för närvarande kursansvarig för Examensarbetet i sjukgymnastik på kandidatnivå men undervisar genom hela grundutbildningen samt på avancerad- och forskarutbildningsnivå. Hennes huvudämnen är forskningsmetodik, smärta och smärtbehandling, diagnostik och rehabilitering inom ortopedi med fokus på övre extremitet. Paul Erixson, universi tetsadjunkt, har arbetat på HU sedan 1993 och är ansvarig för kursen Sjukgymnastik ur ett samhällsperspektiv samt kursansvarig för termin 5. Han undervisar i de flesta terminer på grundutbildningen och hans huvudämnen är funktionell anatomi samt belastningsergonomi. Theresa Holmgren, universitetsadjunkt, är anställd på HU sedan 2006 och undervisar också i de flesta terminer på sjukgymnastprogrammet men även i kurser på avancerad nivå. Hennes huvudsakliga ämnen är undersökning och behandling av rörelseorganens sjukdomar med inriktning mot övre extremitet, kliniskt resonerande och färdighetsträning inom led- och muskelområdet. Brinnande engagemang, brinnande intresse och passion nämns i motiveringarna till era utmärkelser till Årets pedagog. (se sidan 11.) Vad bottnar er egen motivation för att undervisa i? Theresa: Det är en ren och sann glädje att se människor växa! Hur ljus tänds i deras ögon när de lär sig något nytt! Det är värt det varenda dag, för man får så mycket tillbaka! Det är häftigt att få följa de resor som 6 fysioterapi 7.2013
Jag får energi av de utvecklingsresor jag får se och vara med om, säger Paul Erixson, Årets pedagog 2010 samt Årets inspiratör 2012. studenterna gör, från att jag möter dem i färdighetsträningen i utbildningens början tills att de är i slutet, och har utvecklats till resonerande kliniker som snart är blivande kollegor. Paul: Jag får också energi av de utvecklings resor jag får se och vara med om. Det är upplevelser av segrar som jag kan dela med mina studenter! Men i uppriktighetens namn drivs vi tre som personer nog också av att vi är ansvarstagande människor med behov av bekräftelse. Vi har svårt att nöja oss med en medioker insats! Kajsa: Hur kan jag stödja studenterna till ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig! Jag brinner verkligen för att få alla med på tåget! Och det är en styrka att vara både sjukgymnast och lärare, för det finns så mycket pedagogik att hämta ur den relation som vi sjukgymnaster vill bygga upp med våra patienter. Hur gör vi när vi vill få dem med oss? Vi coachar våra patienter till ett aktivt ansvar för sin rehabilitering och som lärare coachar vi våra studenter att ta aktivt ansvar för sitt lärande och till att våga utvecklas personligen. Paul: Jag ser också paralleller i mötet mellan lärare och elev och mötet mellan sjukgym nast och patient. De relationerna liknar varandra. De bygger på att förmedla kunskap och lära in ett nytt beteende, på att skapa aktivitet och delaktighet så att individen hittar sina egna drivkrafter och börjar ta eget ansvar för sitt lärande. Vi gör det här tillsammans! är något jag förmedlar tidigt till mina studenter, för om de inte möter upp mig så blir det inte bra. Den kinesiska filosofen Konfucius sa bland annat att Jag vill inte undervisa en människa som inte är angelägen att lära sig, och vill inte förklara något för någon som inte själv försöker få klarhet. Det låter lite tufft kanske, men det visar ändå på ömsesidigheten i ansvaret för lärandet. Ni ställer krav på studenterna, men vilka krav har de rätt att ställa på er som lärare? Theresa: Det är oerhört viktigt att jag som lärare är teoretiskt förankrad och trygg i det ämne som jag ska förmedla kunskap inom och att vara kliniskt förankrad när jag lär ut praktiska färdigheter. Ett annat självklart krav de ska kunna ställa är att den som föreläser ska ha tagit reda på vilka förkunskaper studenterna har, så att före läsningen ligger på rätt nivå. Kajsa: De har rätt att ställa krav i både det lilla och det stora, på delarna och på hel heten. Vårt ansvar är att vi inte tar upp tid med onödiga saker. Vi tampas ju med stoff trängsel och måste ständigt ha med oss frågan hur vi bäst rustar våra studenter för det framtida sjukgymnastyrket. Målet är att ge dem en utbildning som gör dem anställningsbara, uppdaterade och trygga i sina kunskaper och färdigheter. Det är också viktigt att de målbilder vi sätter upp överensstämmer med verkligheten så att de blir väl förberedda akademiskt, profes sionellt och personligt. Paul: Studenterna har också rätt att ställa krav på att få en uppfattning om samman hanget och kontexten, även om jag bara kommer in och föreläser om en begränsad del av den. Därför är våra diskussioner tillsammans med övriga lärare om den röda tråden i utbildningen mycket viktiga! Vad är den största utmaningen med att möta en alldeles ny grupp studenter? Theresa: De är den lättaste gruppen att möta tycker jag. I början är de uppfyllda av att ha kommit in på sin drömutbildning, de tycker att det mesta är roligt och är fortfarande nyfikna på det problembaserade lärandet som är vår speciella profil här i Linköping. Men självklart finns det en del fysioterapi 7.2013 7
INTERVJUN Det satt en vis gammal uv i en ek. Ju mer han begrep desto mindre han skrek. Ju mindre han skrek ju mer fick han höra. Så skulle alla lärare göra. Modifierad diktstrof av Alf Henriksson utmaningar i början av studierna också, till exempel med att hitta sin individuella studieteknik. Paul: Jo, det är sant, man får mycket motivation gratis i början, men det är också en känslig tid, där det kan finnas en del rädsla, tvivel och funderingar. Jag brukar tänka på filmregissören Kay Pollak som sammanfattade sin roll i en mening: Min viktigaste uppgift är att bidra till att ta bort rädslan i en grupp. Där kan jag som pedagog göra mycket nytta i början genom att ge dem utrymme att reflektera och vara kreativa utan genast värdera deras svar som rätt eller fel. Det skapar trygghet. Kajsa: En del tycker att det är tufft när studierna växlar upp från gymnasienivån, med högre tempo, mer ansvar och ett nytt sätt att lära. Den sociala kontexten är också ny för dem som flyttat hemifrån. Det kan bli en del känslor hos högpresterande unga människor när de inte har blivit godkända på en tenta. Då gäller det att dämpa stressen och prestationsångesten; sätta studierna i perspektiv till andra viktiga saker i livet, för en motgång innebär inte att loppet är kört. Theresa: Vi bagatelliserar inte studenternas känslor, men det är viktigt att så snart som möjligt och i respekt för individen ge återkoppling både på det som varit bra och det som behöver stärkas upp. Har man blivit underkänd på en tenta två gånger har studenten dessutom rätt till stöd och extra resurser. Men initiativet ska komma från studenten som får berätta det här behöver jag hjälp med. Kajsa: En del studenter går som på räls genom hela utbildningen, medan andra har en mer utmanande resa. Men alla studenter får mycket återkoppling både individuellt och i grupp. Det är en utmaning för oss lärare, att paketera återkopplingen så att den blir konstruktiv. Att ge återkoppling är en sak, men hur jag tar emot återkoppling en annan. Varje individ kan behöva fundera på: finns det något jag behöver ändra på i mitt sätt för att fungera optimalt i min yrkesroll? Men det innebär inte att alla ska vara stöpta i samma form eller vara exakt likadana! Paul: Nej, det får verkligen inte vara så att vår bild av den goda sjukgymnasten är en stereotyp bild. Vi behöver få vara olika! Och olika typer av personligheter passar inom skilda områden på olika arenor och kan dessutom ha olika uppdrag under sitt yrkesliv. Hur har ett undervisningstillfälle varit för att du ska känna dig nöjd efteråt? Theresa: Det ska ha varit aktivt och energifyllt, jag vill känna att jag har väckt studenternas nyfikenhet och att jag har utmanat dem. Ju mer förberedd man är desto mer kan man släppa, tänker jag. Det är viktigt för mig att det finns en tydlig ram men mycket frihet inom den så att man kan bygga vidare på de frågor studenterna ställer i stunden. Under basgruppsarbetet där studenterna arbetar med problembearbetning låter jag dem ibland vara ute på villospår för att de senare, när de är på rätt spår, ska förstå att de har lärt sig av massor sina misstag. Det är ju en del av poängen med det problembaserade lärandet, att det ska vara självstyrt. Paul: Lektionen behöver inte ha följt min plan exakt, men jag måste ha fått kontakt med mina studenter! Det har funnits energi och vakenhet i rummet och studenterna har fått utrymme att ställa frågor och diskutera. Jag skulle inte vara nöjd om jag hade pratat själv mesta tiden möjligen med undantag av en traditionell föreläsning för jag vill ge studenterna utrymme och lyssna på dem. Om jag föreläser i kommunikation och samtalsträning, måste jag ju också leva som jag lär! Trovärdighet är viktigt! Kajsa: Vårt mål med undervisningen är inte att vi som lärare ska få fina utvärderingar, även om det var berörande och väldigt ärofyllt att få studenternas pris! Allt växande och lärande innehåller ett visst mått av frustration eller motstånd, så ibland släpper jag iväg förvirrade studenter; det är en del av inlärningsprocessen. Men det finns en tidsaxel för förvirringen: pågår den i tio minuter i en basgrupp eller tre veckor efter en lektion? Ibland kan det vara bra att skapa trygghet genom att bekräfta läget: Jag vet att detta är komplext, men det kommer att falla på plats förr eller senare. Theresa: Ett nybörjarmisstag som lärare var att jag var så väldigt ivrig och ville förmedla så mycket kunskap till mina studenter att jag ibland inte hann med alla de övningar jag hade planerat att göra på en lektion. Idag planerar jag och är nöjd med att hinna några få saker riktigt grundligt istället. Och då hinner jag också med den personliga återkopplingen. Människors inlärning sker på olika sätt, på olika nivåer och kräver därför olika pedagogiska verktyg eller lärandetekniker, betonar Kajsa Johansson. Kajsa: Det är en utmaning att möta en grupp studenter och skapa goda förutsättningar för lärande fast behoven ser olika ut. För vissa räcker det att bara höra någon prata för att de ska tillgodogöra sig kunskap, andra lär sig bäst om de får se illustrationer, foton eller filmer medan andra behöver få intryck från såväl hörsel, syn som känsel. Paul: Jag brukar vara öppen med problematiken i att undervisa en heterogen grupp och säger till mina studenter att min ambition är att få med mig alla så långt som möjligt, men vissa kommer ändå att efterfråga mer fördjupning samtidigt som andra ännu försöker landa i grunderna. Till exempel kan halva gruppen under ett praktiskt inlärningsmoment vara på nivån How 8 fysioterapi 7.2013
Jag vill väcka studenternas nyfikenhet och utmana dem, säger Theresa Holmgren. Jag vill ge studenterna utrymme och lyssna på dem, säger Paul Erixson. Det var berörande och väldigt ärofyllt att få studenternas pris, säger Kajsa Johansson, vars undervisningsstil även inspirerat hennes kollegor. Sju kännetecken på en mardrömsföreläsare 1. Inget syfte: Du har inget tydligt syfte eller mål med din föreläsning. 2. Ingen trovärdighet: Du låtsas veta eller kunna saker som du inte kan eller vet. 3. Ingen relevans: Du har inga argument för ditt urval, varför man ska lära sig just det här. 4. Ingen dialog: Du talar gärna själv hela tiden och fångar inte upp åhörarnas signaler. 5. Inga förberedelser: Du struntar i vilka åhörarna är och använder inaktuella power-points. OBSERV ERA! Jag före läser bara för min egen sku ll! 6. Brister i bemötande: Du plattar till dem som ställer frågor och skapar rädsla och otrygghet i rummet. 7. Ingen koll på klockan: Du håller inte tiden, tar inga pauser utan fortsätter och fortsätter och fortsätter... Vill du vara en god pedagog, gör tvärtom! Ha ett tydligt syfte, var förberedd, trovärdig och relevant, värna om dialogen med åhörarna, respektera deras tid och intressera dig för vilka de är. fysioterapi 7.2013 9
INTERVJUN OM Kajsa Johansson Ålder: 42 år Sysselsättning: avdelningschef samt universitetslektor, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping. Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast inom ortopedi samt inom primärvården Utbildning: sjukgymnastexamen -92, medicine doktor -04, kliniska kurser inom rörelseorganens funktionsnedsättningar, kurser i ledarskap samt pedagogik. Min undervisningsstil: passionerad, målinriktad och vetenskapligt förankrad. OM Paul Erixson Ålder: 52 år Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping. Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast och ergonom inom företagshälsovården, både med individuell behandling och bedömning av arbetsmiljö. Utbildning: sjukgymnastexamen -82, ergonomexamen -89, vårdlärarexamen -93, magisterexamen -07, svensk och kinesisk akupunkturutbildning samt OMT-kurser. Min undervisningsstil: kontaktintensiv, engagerad och meningsskapande. OM Theresa Holmgren Ålder: 39 år Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för sjukgymnastik, institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast inom primärvården samt inom offentligt och privat driven ortopedi. Utbildning: sjukgymnastexamen -97, medicine doktor -13, kurser i MDT samt OMT med fördjupning inom skulderområdet. Min undervisningsstil: energiskapande, utmanande, kliniskt och vetenskapligt förankrad. to do it medan andra halvan är på nästa nivå How to think about it. För att varje elev ska utvecklas från sin nivå behöver de få specifik återkoppling där de befinner sig. Jag tänker ofta på Sören Kirkegaards välkända text vars essens är att man inte kan hjälpa någon människa om man inte förstår vad de förstår och möter dem där de är. Alla tre märker direkt när studenterna börjar förlora intresset, närvaron och slutar lyssna. Och har sina knep för att få tillbaka uppmärksamheten och öka vakenheten. Theresa: Jag sätter ofta igång en ny aktivitet, exempelvis att ställa en utmanande fråga som studenterna får diskutera i en mindre grupp för att sedan redovisa inför hela gruppen. Paul: Jag brukar göra något annat, skifta fokus eller ta en paus. Och är det under färdighetsträning går jag runt och pratar med studenterna och frågar hur det går eller ställer följdfrågor som de kan diskutera med mig eller med varandra. Kajsa: Bikupan är ett effektivt verktyg, att ställa en fråga och låta studenterna diskutera i små grupper. Det är viktigt att tänka på hur länge de orkar koncentrera sig och passa på att ge en teoribas de första minuterna, sedan hittar jag på något som innebär aktiv självreflektion och sedan kopplar jag ofta ihop den nya kunskapen med saker jag vet att de har lärt sig förut. Hur bygger ni upp positiva och goda relationer med studenterna? Paul: Som lärare blir du snabbt avslöjad om du tar på dig en roll. Studenterna märker om vi verkligen vill få kontakt och vill förmedla något eller inte. Du måste vilja ett uppriktigt möte. Jag tror på det autentiska, på äkthet. Och så får vi inte glömma bort humorn den kortaste vägen mellan två människor! Theresa: En gemensam nämnare för oss tre är att vi alla fascineras av mötet med människor och vill vara närvarande här och nu. Vår syn på lärarrollen är att vi är här för studenternas skull och vill därför förmedla att du är viktig, det här mötet med dig är viktigt. Det gör förhoppningsvis att de känner sig sedda. Kajsa: En bra grund för en god relation med studenterna är att vi inte slarvar med uppdraget att klargöra syftet med varje lärtillfälle. Är jag tydlig med mitt mål är det också lättare att få aktiva och delaktiga studenter. Paul: Dessutom arbetar vi med att skapa mening och en känsla av sammanhang under hela utbildningen. Upplever jag det här som meningsfullt eller inte? Det är en avgörande fråga för människors vilja att utvecklas och lära. 10 fysioterapi 7.2013
MOTIVERINGAR ÅRETS PEDAGOG Priset Årets pedagog har delats ut av studentkåren Consensus sedan 2008 i syfte att uppmärksamma skickliga lärare på Hälsouniversitetet i Linköping. Kajsa Johansson, Årets pedagog 2012: Kajsas passion för sjukgymnastik som ett vetenskapligt fält på frammarsch smittar av sig på alla hon pratar med och hon lyckas hålla sina föreläsningar på en nivå som varken är för hög eller för låg. Hon ser alltid till att samtliga förstår och är inte främmande för att rita upp och illustrera vad hon menar, samtidigt som hon är drivande, engagerad och positiv. Kombinationen av stor kunskap och en positiv inställning bidrar starkt till lärandet hos studenterna på sjukgymnastprogrammet. Paul Erixson, Årets pedagog 2010: Årets pedagog 2010 är en lärare med en förmåga att väcka frågor och skapa nya tankar hos oss studenter och skapar intressanta diskussioner bland dem han undervisar. I sin undervisning nyttjar han hela lokalen och ibland även sig själv för att illustrera det han talar om, så att studenterna kan knyta an sin kunskap till annat än ord på en whiteboardtavla. Med sitt brinnande intresse för sitt ämne och för att förmedla detsamma är han alltid mån om att studenterna förstår och tar till sig ny kunskap, varför Consensus vill ge priset Årets pedagog 2010 till Paul Erixson. SACROILIACALT STÖD Navy-X är elastiska och luftiga gördlar i extra stadigt och slitstarkt material. Navy-X låg är ett stabilt sacroiliacalt bälte som har kraftiga dragband för extra stöd och plastskenor baktill i ryggen. Höjden bak är 18,5 cm och fram 12 cm. Den finns i färgerna grå och blå, och i storlekar från XS till XXL. låg Navy-X låg används med fördel mot ryggsmärta och rygginsufficiens. Theresa Holmgren, Årets pedagog 2009: Ett brinnande engagemang och en strålande förmåga till återkoppling i samband med färdighetsträningar gör Theresa till en mycket god förebild för alla lärare, handledare och studenter vid HU. Theresa sätter alltid studenterna i första hand och bemöter oss studenter på ett glatt och tillmötesgående sätt. Hennes sätt att lämna återkoppling är alltid konkret, välgrundad och lätt att ta till sig. Det är med stor stolthet Consensus vill tilldela Theresa denna utmärkelse som en av Årets pedagoger 2009. Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport 042-25 27 01 info@camp.se www.camp.se fysioterapi 7.2013 11