MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE VÄGPLAN E22, Malmö - Kritiantad, Sätaröd - Vä Kritiantad kommun, Skåne län 2015-10-19 Objekt: 881081 1 (549)
Betällare Trafikverket, Invetering Syd Björkhemvägen 17 291 54 Kritiantad Tel. 0771-921 921 Projektledare: Kertin Åklundh (till 2013-12), Denni Anderon (från 2014-01) Tekniktöd vatten: Magnu Billberger, Matti Envall Tekniktöd geoteknik: Connie Olon Tekniktöd landkap: Helena Niordon Tekniktöd naturmiljö och buller: Martin Houmann Tekniktöd kulturmiljö: Han Åtröm Tekniktöd vägutformning: Torgny Bäcktröm Konult Konult träckan Spångarp - Sätaröd: SWECO (tom 2014-01 Vectura) Uppdragledare: Rickard Kapper Anvarig MKB & buller: Mat Gidmark Anvarig landkap: Mat Johanon Anvarig ytvatten: Pia Fröjd (till 2013-10), Laura Mäkelä (från 2013-11) Anvarig hydrogeologi: Heidi Graeffe Konult träckan Sätaröd - Vä: Uppdragledare: Johan Leijman, Ramböll Sverige AB Anvarig MKB (från 2010 till 2013-04): Linda Wienborn, Atkin Sverige AB Anvarig MKB (från 2013-04 till 2014-05) och vatten: Eliabet Hammarlund, Ramböll Sverige AB Anvarig MKB (från 2014-05): Maria Danling, Ramböll Sverige AB Anvarig friluftliv och rekreation, rik och äkerhet amt byggkedet: Magnu Hillberg, Atkin Sverige AB Anvarig buller: Magnu Hillberg och Maria Lööf, Atkin Sverige AB Anvarig landkap: Sofie Nilon, Atkin Sverige AB Anvarig metod, MKB del 1 och del 2, fördjupning utredda och avfärdade alternativ, kulturmiljö, markanvändning: Elin Miörner, Atkin Sverige AB Anvarig Natura 2000 och naturinventering: Andrea Malmqvit, Naturcentrum AB Anvarig naturmiljö amt tilltånd och dipener: Sandra Mol, Atkin Sverige AB Anvarig vägutformning: Kla Anderon, Ramböll Sverige AB Redaktör, kartor & layout: Elin Miörner, Atkin Sverige AB (till 2014-10), Klara Hallberg (från 2014-10), Atkin Sverige AB Grankare: Linda Wienborn Foton tagna av Atkin & Ramböll om inget annat ange. Lantmäteriet, Geodataamverkan, aveende allmänt kartmaterial 2 (549) Omlagbild: Vy över Tullåkra Titel: Miljökonekvenbekrivning, tillhörande vägplan E22 Malmö - Kritiantad, delen Sätaröd - Vä Utgivningdatum: 2015-10-19 Utgivare: Trafikverket Kontaktperon: Denni Anderon Tryck: Holmberg Ditrubutör: Trafikverket, Björkhemvägen 17, 291 54 Kritiantad, telefon 0771-921 921
3 (549)
Läanvining Aktuell miljökonekvenbekrivning (MKB) är uppdelad i tre fördjupningnivåer: Sammanfattning om på ett icke teknikt ätt ka ge möjlighet för läaren att nabbt få en överblick av vägprojektet och de konekvener för männika och miljö. Vägprojektet och miljön om bekriver förlaget till vägutbyggnad och de met väentliga påverkan och konekvener på männika och miljö i jämförele med ett nollalternativ. Bekrivningen gör utifrån en geografik uppdelning i fem delträckor och preentera i karta och text. Har du: 10 minuter - lä ammanfattningen 2 timmar - lä del 2 - Vägprojektet och miljön Specialintree - lä en eller flera fördjupningar Fördjupningar om utifrån en tematik indelning redoviar bakgrundmaterial, ammantällningar av fakta och detaljerade effektbekrivningar och bedömningar av konekvener om är av vikt för en djupare förtåele av MKB. Parallellt med vägplaneproceen och framtagandet av denna MKB ker även prövning av vattenverkamhet och Natura 2000. Tilltånd har ökt och beviljat av Mark- och miljödomtolen för grundvattenbortledning, broar över vattendrag amt omgrävning av vattendrag. Tilltånd har även ökt och beviljat för intrång i Natura 2000-området vid Vramån. Dea delar hantera ålede även i tilltåndanökan för vattenverkamhet med tillhörande MKB. Det gäller via avnitt i del 2 i denna MKB amt de delar av Fördjupning 2 Utredda och avfärdade alternativ om berör vatten, Fördjupning 4 Ytvatten, Fördjupning 5 Grundvatten, Fördjupning 6 Naturmiljö (de delar om rör vatten), Fördjupning 7 Natura 2000 (undantaget Molunda), Fördjupning 13 Byggkedet (de delar om rör vatten) amt delar av Fördjupning 14 Tilltånd och dipener. Denna MKB har uppdaterat i dea delar med aveende på prövningen i Markoch miljödomtolen. Även Fördjupning 9 Trafikbuller har uppdaterat vad gäller tillämpningen av Nordika beräkningmodellen för vägtrafikbuller. Till grund för MKB ligger deutom en mängd underlagmaterial i form av PM och rapporter om inte bifoga aktuell handling. ammanfattning vägprojektet och miljön fördjupningar 4 (549) underlagmaterial, PM och rapporter
DEL 1: SAMMANFATTNING : VÄGPROJEKTET OCH MILJÖN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN VÄGPROJEKTET GEOGRAFISK REDOVISNING AV MILJÖKONSEKVENSER TEMATISK REDOVISNING AV MILJÖKONSEKVENSER MÅL- OCH LAGUPPFYLLELSE FORTSATT MILJÖARBETE KÄLLOR DEL 3: FÖRDJUPNINGAR 1. PROJEKTHISTORIK 2. UTREDDA & AVFÄRDADE ALTERNATIV 3. LANDSKAPSBILD 4. YTVATTEN 5. GRUNDVATTEN 6. NATURMILJÖ 7. NATURA 2000 8. KULTURMILJÖ 9. TRAFIKBULLER 10. FRILUFTSLIV & REKREATION 11. MARKANVÄNDNING 12. RISK & SÄKERHET 13. BYGGSKEDET 14. TILLSTÅND & DISPENSER 5 (549)
Överiktkarta E22 Sätaröd - Vä Grän vägplan Överiktkarta E22 Linderöd - Vä 0 1 600 3 200 meter 0 1 000 2 000 meter m Malmö Vägkorridor Utbyggnadförlag Grän för vägplan Lund Vä Vä Kritiantad Tollarp Hörby Source: Eri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBae, IGN, Kadater NL, Ordnance Survey, Eri Japan, METI, Eri China (Hong Kong), witopo, and the GIS Uer Community 6 (549) Utbyggnadalternativ Vägkorridor för taten tillåtlighet m Figur 1. Överiktkarta. Korridoralternativ A amt förordad väglinje.
DEL 1: SAMMANFATTNING Vägprojektet Denna miljökonekvenbekrivning (MKB) tillhör Trafikverket vägplan för ombyggnaden av väg E22 på träckan Sätaröd - Vä, vilken idag går igenom amhällena Sätaröd, Sandhuen och Tollarp. Väg E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i Sverige nationella tamvägnät. Efterom vägen har tor betydele för landet ekonomi och utveckling är det viktigt att vägen är trafikäker och framkomlig. Delar av väg E22 genom Skåne är 12 13 meter bred, vilket inte är tillräckligt efterom det är mycket trafik på vägen och en tor andel av trafiken betår av latbilar, jordbrukfordon och buar. Flera allvarliga olyckor har inträffat läng träckan och det ligger många hu alldele intill vägen. Trafikverket vill därför göra vägen mer framkomlig och trafikäker genom att bygga ut E22 genom Skåne till motorväg. Två alternativ har utrett; ett nollalternativ, om baera på vad om händer om det inte bygg någon väg, amt ett utbyggnadalternativ om innebär att väg E22 bygg ut till fyrfältig motorväg med plankilda korningar och mitträcke mellan Sätaröd - Vä. Vägen bygg ut inom den vägkorridor om regeringen gett tillåtlighet för. År 2040 har använt om horiontår för att bedöma vilka konekvener de båda alternativen ger. DEL 1 Vald väglinje och utformning Korridoren är å pa bred att flera olika vägträckningar har varit möjliga. Korridoren löper huvudakligen genom ett kulturlandkap med åväl landkap- och kulturmiljövärden om naturvärden kopplade bland annat till vattenmiljöerna och brukninglandkapet. Miljön kommer att påverka oavett var inom korridoren den nya vägen lokaliera. Området komplexitet innebär att avvägningar mellan olika intreeområden har varit nödvändiga. Där det upptått intreekonflikter har en analy gjort av vilka värdena är, hur tungt repektive värde väger amt till vi del vilka möjligheter till kadeförebyggande åtgärder om finn. Natura 2000-området Vramån och grundvattnet vid Linderödåen nordluttning har fått högta prioritet i alternativgenereringen. Stor möda har lagt för att finna en vägprofil nerför åen om är optimalt anpaad med hänyn till vägen påverkan på landkapbilden, området hydrogeologi och rikintreet Linderödåen nordotluttning. En kombinationprofil, med kärning genom åkrönet och bank vid åfoten har bedömt ge mint påverkan på intreena. Regeringen tillåtlighet är villkorad med att vägen från en etetik och kulturhitorik grund ka anpaa till kulturlandkapet. I enlighet med kravet har profilen på lätten hållit å låg om möjligt. 7 (549)
Vid Vramån har flera olika broalternativ utrett. För att minimera påverkan på naturmiljön i och vid Vramån har en lång och mäcker bro med fyra meter fri höjd valt. Alla törre biflöden till Vramån kora med bro itället för trumma för att minimera påverkan. Sidovägnätet har utformat med foku på att behålla det idag väl fungerande vägnätet i törta möjliga mån. Vidare ka marker i området vara tillgängliga i amma utträckning om i dag, å långt det är möjligt. Det är av tor betydele att markerna fortätter att vara tillgängliga, å att de kan fortätta att bruka. Sidovägnätet har även utformat å att det ka paa in i landkapet. Varje konekvenruta viar två färger. På å vi blir konekvenbekrivningen mer nyanerad. Den väntra färgen viar vanligen den törta konekvenen och den högra viar den met repreentativa. Undantaget är konekvenbekrivningen för Trafikbuller och Friluftliv & rekreation där de två fägerna viar att projektet ger mottridiga konekvener på olika plater. Färgerna är kvalitativt utvalda. För en fulltändning bild hänvia till repektive fördjupning i del 3. Inarbetade miljöåtgärder En rad miljöåtgärder har arbetat in i utbyggnadalternativet. Några av de viktigate är: Vägdagvatten fördröj och rena. Arbete i och i anlutning till Vramån och de biflöden minimera. Vid planerade omgrävningar utforma botten och länter å att de om möjligt tillför naturvärden. DEL 1 Plankilda korningar och koportar gör att det går att komma till nätan alla marker i området. För att ytterligare förbättra möjligheterna till fortatt brukning av alla marker ök dipen från biotopkyddet utanför vägområdet för att göra öppningar i tenmurar där det behöv. Värdet ho biotopkyddade objekt om berör, åom tengärdgårdar, odlingröen, våtmarker och måvatten, kommer att återkapa. Väglänterna å med ängflora där det är lämpligt. 8 (549) 11 fatigheter kommer att löa in eller erbjuda inlöen och 17 fatigheter kommer att få eller erbjuda någon form av bullerkyddåtgärder. Vramån bullerkydda ockå vid vägen paage över ån. Miljökonekvener En ny väg mellan Sätaröd Vä innebär framför allt påverkan i form av intrång i landkapet, i värdefulla natur- och kulturmiljöer amt i pågående markanvändning. Landkapbilden påverka kraftigt negativt genom tora intrång i jordbruk-, äng- och betemarker, i lutna kogpartier, enkilda vegetationvolymer och ridåer. Vägen gör även intrång i tengärdgårdar, vattendrag och i topografin och de kala kontraterar tarkt mot det omgivande landkapet. Viktiga trukturer bryt och landkapet karaktär påverka negativt. Konekvenerna blir tora till mycket tora. Utbyggnadalternativet innebär att det blir höjd trafikäkerhet och bättre dagvattenhantering vilket medför reducerad rik för negativ påverkan på ytvattnet. Vramån mycket höga värde kommer att påverka genom intrång i ån övervämningområde och kuggning under bron. Brotöden leder till en marginell påverkan av flödeförhållandena om inte bedöm få några märkbara konekvener. Sammantaget bedöm konekvenen för ytvatten i driftkedet om liten negativ trot via poitiva konekvener. Färgkala för konekvener mycket tora negativa konekvener tora negativa konekvener medeltora negativa konekvener må negativa konekvener inga konekvener må poitiva konekvener medeltora poitiva konekvener tora poitiva konekvener mycket tora poitiva konekvener Färgkala för rik Mycket tor rik Stor rik Måttlig rik Liten rik Mycket liten rik
Landkapbild Ytvatten Nollalternativet Utbyggnadalternativet Skärningen i Linderödåen leder till förändrade flödevägar och änkning av grundvattenytan i kärningen närområde. En ny väg innebär ett förbättrat grundvattenkydd för Kritiantadlätten och Helgeåen grundvatten genom förelagna miljöåtgärder och förbättrad trafikäkerhet. För Helgeåen och Kritiantadlätten grundvatten bedöm utbyggnadalternativet därför om medeltor repektive liten poitiv konekven. Linderödåen nordluttning bedöm konekvenerna bli medeltora negativa efterom kärningen medför bortledning av grundvatten från jord och berg. Sammanvägt kan utbyggnadalternativet innebära må negativa konekvener för grundvattnet. Grundvatten Naturmiljö Natura 2000 Medeltora negativa konekvener bedöm upptå för naturmiljö när kog- och jordbruklandkapet och dera arter utätt för biotopförlut, biotopförämring och fragmentering. På via tällen, om t ex vid de andiga betemarkerna kring Sigrilund blir konekvenerna ännu törre. Även viltet påverka i hög grad negativt genom vägen barriäreffekt. Konekvenerna för limnika miljöer och våtmarker förvänta dock bli mindre. Inte enbart en ny väg påverkar naturmiljön negativt, det bedöm även den förväntade igenväxningen av området göra, till följd av jordbruket trukturrationaliering. Kulturmiljö Trafikbuller Friluftliv & rekreation Kulturmiljön påverka negativt genom intrång i området Ullarp och Sätaröd, med idag tydliga och avläbara pår efter äldre färdvägar, indutrimiljö och äldre tider odling amt i området Skättilljunga, ett extremt måkaligt odlinglandkap med tort tiddjup. Påverkan ker även på fornlämningar och agrarhitorika element läng hela träckan å om jordbruk-, kog-, äng- och betemark och tenmurar å att det kulturhitorika landkapet blir vårare att avläa. Även kulturmiljön påverka negativt av fortgående igenväxning och förkogning till följd av att allt mindre åkermark bruka. Att den befintliga träckningen av E22 förlorar in regionala funktion är ockå negativt för kulturmiljön. De måorter om fött och växt upp utmed vägen påverka trukturellt i en negativ riktning av omdragningen. Sammantaget bedöm konekvenerna bli må, men för via värden tora negativa. DEL 1 Markanvändning Rik Byggkedet Utbyggnadalternativet medför ökat buller invid den nya vägen med påverkan på boendemiljöer, friluftliv och naturmiljö. Det är negativt att vägtrafikbullret fördela på två dominerande trafikleder genom trakten amt att det tidigare tyta området norr om Tollarp utätt för kraftigt vägbuller. Läng den nya vägträckningen utför eller erbjud bullerkyddåtgärder för 28 fatigheter, inkluderat inlöen, för att uppnå gällande riktvärden. Samtidigt ker klara förbättringar vid befintlig E22 när den avlata från trafik. Trafikbullret minkar å att antalet bullerexponerade, totalt ett för båda vägarna, minkar med cirka 240 peroner, motvarande 14 %, jämfört med dagen ituation. Det innebär tora hälovinter. Förutom tora intrång innebär vägen även en relativt kraftig barriär för friluftlivet. Allmänheten tillgänglighet till vattendragen förämra likom till rekreationområdet Linderödåen nordotluttning, på grund av vägen direkta intrång i området. Även det lokala vägnätet påverka negativt genom förämrad tranportkvalitet för gång- och cykeltrafik jämfört med dagen nät utan plankildheter. Konekvenerna bedöm 9 (549)
dock om må till medeltora negativa. Samtidigt trafikavlata befintlig E22. Mindre buller, minkad barriärverkan amt ökad nytta av E22 om rekreativ väg innebär poitiva konekvener för friluftlivet. Rekreationområdet Stackedala blir något mer tillgängligt. Konekvenerna för friluftlivet vid befintlig väg har bedömt om må poitiva. Sammantaget blir konekvenerna för friluftlivet mottridiga, åväl må negativa om må poitiva. Pågående markanvändning påverka negativt av vägen intrång när cirka 84 hektar åker- och kogmark ta i anpråk. 85 fatigheter berör av vägåtgärden, varav 14 kär av å att må obrukbara retytor upptår. Här bedöm konekvenerna bli må negativa. En trafikavlatning av befintlig E22 innebär att jordbrukfordon får ökad tillgänglighet i området, vilket är poitivt. Konekvenerna bedöm ammantaget om må negativa. DEL 1 Utbyggnadalternativet innebär i förhållande till nuläget minkade riker för trafikolyckor och en oförändrad rikituation för omgivningpåverkan. Även om merparten av trafiken flyttar över till en ny väg med förbättrad vägteknik tandard och inbyggda kyddåtgärder för minkad omgivningpåverkan, kvartår ändå riker vid befintlig väg efterom trafikmängden inte mer än halvera på denna väg. Rikerna bedöm ammantaget för de båda vägarna om måttliga. Riken för kador på vägytemet, främt befintlig E22, bedöm öka något till följd av framtida ökad nederbörd. I byggkedet förvänta tillfälliga markintrång ke på jordbruk- och betemarker, med tillfälligt produktionbortfall om följd. Grumling och utläpp i vatten kommer att ke, men i liten omfattning då kyddåtgärder vidta. Grundvattenänkning blir något törre i byggkedet än under driftkedet. Negativa effekter av luftföroreningar, buller och vibrationer förvänta bli relativt må, amt tillgänglighet/framkomlighet för trafiken. 10 (549) Natura 2000 Utbyggnadalternativet påverkar Vramån Natura 2000-område amt några av de biflöden. Verkamheten innebär främt en vi påverkan på naturmiljön och de arter genom förlut/påverkan på habitat, bullertörning amt genom barriäreffekter. Påverkan är liten och av mycket lokal karaktär. Bullertörning från trafiken blir dock lokalt mer utbredd men detta kompenera till tora delar av minkad trafik och därmed minkade törningar på Vramån Natura 2000-område utmed befintlig träckning. För Vramån ärkilt höga värden om finn knutna till jälva vattenmiljön, främt tormulor och fik, bedöm påverkan bli obetydlig genom att kyddåtgärder vidta. Med de åtgärder och föriktighetmått om förelå och i relation till hela Natura 2000-området Vramån, bedöm utbyggnadalternativet inte innebära någon kada eller påtaglig törning om påverkar arterna eller livmiljöerna bevarandetatu. Verkamheten bedöm inte heller i övrigt påverka området nämnvärt om helhet betraktat. Tilltånd för Natura 2000 och vattenverkamhet har erhållit genom dom i Mark- och miljödomtolen 2015-09-18. Natura 2000 området Norra Molunda ligger cirka 7 km SO om Kritiantad tätort och cirka 300 meter öter om befintlig väg E22, där ny
väg E22 planera anluta. Den relativa närheten till ny anlutande väg har medfört att vi gjort en överiktlig bedömning av bullerpåverkan på Natura 2000-området. Skillnaderna i bullerpåverkan mellan nollalternativ och utbyggnadalternativ är må och inga konekvener kan e med utbyggnadalternativet jämfört med ett nollalternativ. Regeringen belut om tillåtlighet Regeringen gav 2011-12-22 tillåtlighet att väg E22 bygg ut till fyrfältväg i ny träckning på delen Linderöd-Vä i Kritiantad kommun, inom en angiven korridor. Tillåtligheten förenade med tre villkor (här ammanfattade): (1) påverkan på området av rikintree för naturvården amt Natura 2000-området Vramån med trandzoner och biflöden ka bli å liten om möjligt, (2) kyddåtgärder ka vidta i den omfattning om kräv för att kydda vattendrag och grundvatten från föroreningar, amt (3) ett program för hur vägen från en etetik och kulturhitorik grund kan anpaa till kulturmiljön ka upprätta. Vald väglinje, utformning och inarbetade åtgärder bedöm tillamman med upprättandet av ett kulturmiljöprogram medföra att projektet uppfyller kraven om tällt i tillåtligheten. Nollalternativet Nollalternativet innebär att det inte bygg någon ny väg på träckan Sätaröd - Vä amt att trafiken på befintlig E22 fram till år 2040 förvänta öka till drygt 16 000 fordon per dygn från dagen knappa 10 000 f/d. En ökad trafikering på befintlig E22 medför negativa konekvener på olika ätt. Ljudmiljön förämra ytterligare läng vägen och antalet bullerexponerade (mer än 45 dba) ökar med cirka 300 peroner, från dagen ca 1 700 peroner. Förändringen bedöm om tor negativ. Ökad trafik innebär vidare ökade riker för trafikolyckor och ökade riker för omgivningpåverkan. Rikerna bedöm om tora till mycket tora. Ökad rik för olyckor bedöm ge törre påverkan på Helgeåen grundvatten, om har mycket genomläpplig akvifär och idag på en lång träcka är helt okyddad. Konekvenen bedöm om tor negativ. DEL 1 Mer trafik ger även en ökad barriärverkan och ämre förutättningar för friluftlivet. Möjligheten att kunna använda E22:an för gång och cykel, eller att kunna kora den, förämra ytterligare. Den ökade trafiken förvårar även för jordbrukfordon amt för viltet att kora vägen. Effekterna på vattendragen förvänta bli må trot en något ökad föroreningbelatning. Vid Vramån finn redan idag åtgärder om hindrar vägdagvattnet att nå recipienten. Konekvenerna bedöm om må negativa. Nollalternativet får endat en marginell påverkan på Natura 2000-området Vramån och de arter amt på rikintreområdet Linderödåen nordluttning. En negativ utveckling inom åväl nollalternativet om utbyggnadalternativet är att jordbrukektorn trukturomvandling förvänta påverka kulturmiljö och naturmiljö negativt genom färre antal brukningenheter, igenväxning av mark och nyplantering av kog. Det gäller framför allt Linderödåen amt områdena norr om Skättilljunga och Tollarp. Dea konekvener bedöm dock bli relativt må för båda alternativen. I nollalternativet får området norr om Tollarp en oförändrad ljudmiljö och E22:an långa platkontinuitet betår. 11 (549)
: VÄGPROJEKTET OCH MILJÖN INNEHÅLL 1. INLEDNING...14 1.1. Bakgrund...14 1.2. Projektet aktualitet...14 1.3. Syfte med projektet...14 1.4. Samverkan med andra projekt...15 1.5. Överentämmele med andra planer och program...16 1.6. Samråd i vägplanekedet...16 1.7. Regeringen belut om tillåtlighet...16 2. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN...18 2.1. Syfte...18 2.2. Avgränning...18 2.3. Metod...22 3. VÄGPROJEKTET...24 3.1. Nuvarande vägytem...24 3.2. Utredda alternativ...26 3.3. Trafikutveckling...29 3.4. Projektmål...32 4. GEOGRAFISK REDOVISNING AV MILJÖKONSEKVENSER...33 4.1. Delträcka 1, Spångarp Skättilljungavägen...34 4.2. Vramån inom delträcka 1...40 4.3. Delträcka 2, Skättilljungavägen - Ekehill...46 4.4. Delträcka 3 Ekehill - Nöbbelövvägen...52 4.5. Delträcka 4, Nöbbelövvägen - Trafikplat Nöbbelöv...58 4.6. Delträcka 5, Trafikplat Nöbbelöv...64 4.7. Befintlig E22...70 5. TEMATISK REDOVISNING AV MILJÖKONSEKVENSER...76 5.1. Landkapbild...76 5.2. Ytvatten...76 5.3. Grundvatten...77 5.4. Naturmiljö...77 5.5. Natura 2000...78 12 (549)
5.6. Kulturmiljö...79 5.7. Trafikbuller...79 5.8. Friluftliv...80 5.9. Markanvändning...80 5.10. Byggkedet...81 5.11. Rik & äkerhet...81 5.12. Samlad bedömning...82 6. MÅL- OCH LAGUPPFYLLELSE...84 6.1. Regeringen belut om tillåtlighet...84 6.2. Rikintreeavvägning...85 6.3. Projektmål...86 6.4. Miljökvalitetnormer...89 6.5. Miljökvalitetmål...90 6.6. Allmänna hänynregler...93 7. FORTSATT MILJÖARBETE...94 7.1. Den fortatta planeringproceen...94 7.2. Tilltånd och dipener...94 7.3. Miljöäkring och miljöuppföljning...95 8. KÄLLOR...96 13 (549)
1. Inledning INLEDNING 1.1. Bakgrund Väg E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det av rikdagen utpekade nationella tamvägnätet. Detta vägnät är av ärkilt tor betydele för vägtranporterna i Sverige och ingår även i det av EU utpekade traneuropeika vägtranportnätet, TEN. Efterom vägen har tor betydele för landet ekonomi och utveckling täll höga krav på åväl trafikäkerhet om framkomlighet läng träckan. Vägen har ockå tor regional betydele mellan Öreundregionen och nordötra Skåne och Blekinge, där hamnarna i Karlhamn och Karlkrona har en tor betydele i tranportflödet. Vägen pelar även en lokal roll för åväl arbetpendling om för möjligheten att nå olika typer av amhällervice. Delar av väg E22 genom Skåne är 12 13 meter bred, vilket inte är tillräckligt med tanke på trafikmängderna läng vägen och den höga andelen tung trafik. Vidare har flera allvarliga olyckor inträffat på träckan och ett antal hu och byggnader ligger i vägen aboluta närhet. Trafikverket har därför för avikt att öka framkomligheten och trafikäkerheten genom att bygga ut väg E22 genom Skåne. Vald måltandard är fyrfältig motorväg med en bredd på 18,5 meter. Totalkotnaden för projektet beräkna till cirka 790 miljoner kronor. Denna miljökonekvenbekrivning (MKB) tillhör Trafikverket vägplan för ombyggnaden av väg E22 på träckan Sätaröd - Vä, vilken idag går igenom amhällena Sätaröd, Sandhuen och Tollarp. År 2001 tog en vägutredning fram för träckan och Trafikverket har belutat att utifrån vägutredningen ex olika korridoralternativ förorda alternativ A på träckan Sätaröd Vä (e figur 1), vilket innebär att en ny träckning gör. 1.2. Projektet aktualitet Väg E22 träckan Sätaröd Vä finn med i den nationella planen för 2010-2021 med planerad byggtart 2018. Trafikverket och Region Skåne har gjort en överenkommele för att nabbare kunna bygga ut E22. Överenkommelen innebär att Region Skåne avätter 220 miljoner kronor om ka gå till utbyggnaden av E22 mellan Sätaröd och Vä amt E22 mellan Rolberga och Fogdarp. Byggtarten kan då tidigarelägga till tidigat år 2017 under förutättning att arbetet fortlöper enligt plan. Ny planläggningproce för väg Sedan 1 januari 2013 gäller nya betämmeler när en väg planera. Planeringen av en väg börjar när Trafikverket har identifierat briter i tranportytemet. Enligt de nya betämmelerna gör då en åtgärdvaltudie för att underöka hur briterna kan åtgärda. Kan man löa problemet genom att tänka om, optimera, bygga om eller i ita hand bygga nytt? Om problemet kräver en om- eller nybyggnad gör en vägplan. I detta teg utreder Trafikverket var vägen ka gå och hur den ka utforma. Läntyrelen tar belut om projektet kan anta medföra betydande miljöpåverkan. I å fall kräv en miljökonekvenbekrivning. Större projekt kan behöva tillåtlighet från regeringen. Vidare tar Trafikverket fram bygghandlingar om viar hur vägen ka bygga. Åtgärdval Vägplan 1.3. Syfte med projektet Det övergripande yftet med projektet är att förbättra framkomligheten och höja trafikäkerheten på väg E22, delträckan Sätaröd Vä. Syftet är även att förbättra boendemiljön läng vägen, minka de barriärpåverkan amt minka riken för farligt godolycka med konekvener för männikor häla, Vramån, Helgeåen och Kritiantadlätten grundvattenmagain. Projektet är en del i ett törre projekt att öka måltandarden på E22 genom Skåne och Blekinge, e figur 2. Bygghandling 14 (549)
Vilken planläggningproce ka gälla? Projektet E22 Malmö - Kritiantad, delen Sätaröd - Vä påbörjade innan den nya planeringproceen trädde i kraft. Det betyder att projektet till tora delar har följt de betämmeler om fann innan de. Innan 1 januari 2013 betod planeringproceen av fyra teg: förtudie, vägutredning, arbetplan och bygghandlingar. En förtudie för E22 Malmö-Kritiantad delen Obyholm - Vä upprättade under 1998. Efter förtudien genomförde en vägutredning för E22 Malmö - Kritiantad, delen Hörby norra - Vä, daterad 2001-03-12. 1.4. Samverkan med andra projekt Det pågår flera projekt om yftar till att öka måltandarden på E22 genom Skåne och Blekinge: Hurva Rolberga. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, färdigtällt i december 2012. Rolberga Fogdarp. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, med byggtart i maj/juni 2012 och färdigtällt i juni 2014. Fogdarp Hörby Norra. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Arbetplanen är fattälld och när träckan är finanierad återuppta arbetet. Byggtart tidigat 2025. Hörby Norra Linderöd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg, färdigtällt i december 2012. Förbifart Linderöd. Utbyggnad till 18,5 meter motorväg. Arbetplanen är fattälld. Byggtart tidigat år 2015. Fjälkinge Gualöv. Utbyggnad till 21,5 meter motorväg. Arbetet med vägplanen har påbörjat. Planerad byggtart 2020. Sölve Stennä. Utbyggnad till 19,5 meter motorväg. Byggtart i december 2011 och färdigtällande i december 2014. Det finn ärkilda övergångregler för de projekt om påbörjat innan de nya betämmelerna trädde i kraft. För projekt där en miljökonekvenbekrivning lämnat till Läntyrelen för godkännande före den 1 januari 2013 (exempelvi E22 träckan Förbi Linderöd) gäller de gamla reglerna. Övriga projekt ka faa över till den nya planeringproceen. För E22 Malmö Kritiantad, delen Sätaröd - Vä innebär det att en vägplan ka upprätta enligt de nya betämmelerna. Båtad Skälderviken Oloftröm Örkeljunga Ängelholm Stennä E4 Häleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kritiantad Karlhamn Helingborg Fogdarp Sätaröd Gårdtånga E20 Vä Gualöv Sölve Elöv Åhu E6 Hörby Öreund Linderöd Lund Hanöbukten Malmö E22 Hurva Rolberga Ronneby INLEDNING Simrihamn Trelleborg E65 Ytad Figur 2. E22 genom Skåne och Blekinge. 15 (549)
1.5. Överentämmele med andra planer och program Vägkorridoren för aktuellt vägprojekt ammanfaller med den vägkorridor om peka ut i Överiktplan 2013 för Kritiantad kommun. Vidare korar aktuellt vägprojekt i höjd med Vramån den i amma plan utpekade korridoren för Diagonalen (e figur 3), en ny järnvägträckning mellan Kritiantad Hörby Lund. Vägen korar även Linderödåen nordluttning en trategikt intreant gröntruktur av regionalt och kommunalt intree och om enligt överiktplanen ave tudera vidare utifrån de betydele för natur, kultur, folkhäla, klimateffekter och ekonomik utveckling (e figur 3). Delar av detta området har amma utbredning om Rikintreet för Naturvård (N61). Mottridiga intreeområden finn även norr om Tollarp, vilka enligt överiktplanen är intreanta för vindkraftetableringar. I övrigt redoviar överiktplanen inga ytterligare mottridiga intreen mot en ny väg mellan Sätaröd Vä. Vägprojektet berör inte några gällande detaljplaner. INLEDNING 1.6. Samråd i vägplanekedet Samråd med allmänhet och ärkilt berörda ka genomföra i god tid innan en miljökonekvenbekrivning upprätta, å att projektet utveckla på ett miljömäigt hållbart ätt. Samråd om vägutbyggnaden höll del genom fyra öppet humöten i november 2011 och del genom fyra akägarammanträden i april 2012. De frågor om lyfte var bland annat erättning till markägare, bullerberäkningar och åtgärder, vattenkyddåtgärder, utformning av portar under ny E22, tidplan amt möjligheter att överklaga. Samråd om vattenverkamheten och Natura 2000 har kett parallelt och delvi gemenamt med amråd för vägplanen. Därutöver har Trafikverket löpande under hela arbetproceen hållt amrådmöten med bland annat Kritiantad kommun, Läntyrelen i Skåne län, SGI, SGU, Hav- och vattenmyndigheten, Skogtyrelen, Rikantikvarieämbetet och Skånetrafiken. Samråd pecifikt om Natura 2000 och tilltåndproceen olika delar har kett med Läntyrelen. Samråd pecifikt om vattenverkamheten och Natura 2000 har även kett vid ett möte med ärkilt berörda. 1.7. Regeringen belut om tillåtlighet Regeringen gav 2011-12-22 tillåtlighet att väg E22 bygg ut till fyrfältväg i ny träckning på delen Linderöd-Vä i Kritiantad kommun, inom en angiven korridor. Tillåtligheten förenade med nedantående (något förkortade) villkor. Belutet har inte överklagat. Den inom korridoren närmare lokalieringen och utformningen av vägen inkluive trafikplater ka planera [ ] och genomföra å att negativ påverkan på området av rikintree för naturvården och Natura 2000-området Vramån med trandzoner och biflöden blir å liten om möjligt. Särkild vikt ka lägga vid kontruktion och utformning av broar inom dea områden.[ ]. Trafikverket ka [ ] vidta kyddåtgärder i den omfattning om kräv för att kydda vattendrag och grundvatten från föroreningar från byggverkamhet, vägtrafiken och eventuella olyckor med farligt god. Trafikverket ka [ ] upprätta ett program för hur vägen från en etetik och kulturhitorik grund kan anpaa till kulturmiljön å att fragmentering av odlinglandkapet, negativ påverkan på kulturmiljön och förämring av befintlig jordbrukmark arrondering å långt om möjligt begräna. Programmet ka godkänna av läntyrelen. Villkoren i in helhet redovia i Fördjupning 1. Projekthitorik. 16 (549)
HÄSSLEHOLM A B B B MARKANVÄNDNINGSKARTA Baorter, fördjupningar är gjorda i bekrivningen Orter om ave tudera vidare aveende övergripande utvecklingriktlinjer B A Kommande tågtationorter, ave tudera vidare- hur kan potentialen med nya tågtationer ta till vara i orterna? B B Strategikt intreant gröntruktur av regionalt och kommunalt intree. Ave tudera vidare utifrån de betydele för natur, kultur, folkhäla, klimateffekter och ekonomik utveckling. A Järnvägträckning "Diagonalen", tänkbara träckningar, kan kräva att fler alternativa pårträckningar tudera. A Järnväg "Åhubanan", B tänkbar träckning, ej utredd, kan kräva att fler alterantiva pårträckningar tudera. Vägkorridorer v 118, v 19 och E22 A Vindbrukområde kla A - Lämpligt för törre etableingar. Se Vindbrukplan, KF 2011-09-13 N2 HÖRBY B A B B Vindbrukområde kla B - Lämpligt för mindre N1 etableringar. Se Vindbrukplan, KF 2011-09-13 F2 Övervämningytor kring Helge å vid högta flöde amt högta nivå på + 2,0 m i havet, utan vallytemet i taden. Färdigt golv ka ligga F1 mint N2 0,5 m över högta beräknade Bvattennivå. Avteg kan göra om grund- läggningen har en godtagbar N1 teknik löning aveende riken för övervämning. Odlingmark kla N2 8 och N1 9. Utanför utpekade bebyggeleområden bör ny bebyggele inte medge. Botadbebyggele F1 B Verkamhetbebyggele Bullerfritt friluftområde. Nya bullrande verkamheter ka undvika i anlutning till områdena, buller från boende och areella näringar är en naturlig del och måte förekomma. Utveckling av trategika cykeloch vandringleder Figur 3. Klipp ur markanvändningkarta till Överiktplan 2013 för Kritiantad kommun. N1 N2 F1 F2 Olämpligt med nya botadtomter. Nya botadtomter kan tillkomma endat i undantagfall. Bebyggelen kan förtäta, ka föregå av detaljplan. Bebyggelen kan förtäta med entaka pridda tomter, k föregå av detaljplan. Kommunal naturvårdfond om ka förvalta utifrån ina natur- och rekreationvärden och därmed undanta från exploatering. 17 (549)
2. Miljökonekvenbekrivningen 2.1. Syfte Innan en ny väg bygg ka en vägplan upprätta. Planen ka innehålla en miljökonekvenbekrivning och de uppgifter om i övrigt behöv för att genomföra projektet. Syftet med miljökonekvenbekrivningen är att utreda och bekriva konekvener för männikor häla och miljön till följd av verkamheten. För aktuellt projekt har prövning av vattenverkamhet amt Natura 2000 kett ho Mark- och Miljödomtolen (MMD). Läntyrelen har meddelat att innan MKB för vägplanen kan godkänna av Läntyrelen ka intrånget i Natura 2000 fört har tillåtit av MMD. I denna MKB för vägplanen behandla även de delar av projektet om redan har prövat av MMD. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Denna miljökonekvenbekrivning (MKB) är den kriftliga redogörelen för projektet miljöpåverkan och har om yfte att klarlägga rådande förutättningar, bekriva vägutbyggnaden effekter och bedöma konekvener för männikor häla och miljön. Rimliga alternativ med hänyn till yfte och geografika omfattning ingår ockå i bekrivningen. Dokumentet innehåller även förlag på åtgärder för att begräna de negativa konekvener om upptår på grund av utbyggnaden. Miljökonekvenbekrivningen är dock inte rättligt bindande. För att anpaningar och miljöåtgärder ka bli rättligt bindande har de åtgärder om anett vara nödvändiga för projektet genomförande därför fört över till vägplanen. Miljökonekvenbekrivningen är framtagen i en proce där framtagna förlag över vägen lokaliering och utformning bedöm löpande för att upptäcka kunkapluckor, identifiera viktiga miljöapekter och åtadkomma högta möjliga miljöhänyn. Samråd är en betydelefull del av proceen. 2.2. Avgränning Vägplanen utredningområde utgör av den korridor om tidigare valt för vägprojektet och om givit tillåtlighet enligt 17 kapitlet i Miljöbalken: korridor A norr om Tollarp. Korridoren träcker ig från Linderödåen åkrön, trax väter om Spångarp, fram till orten Vä öder om Kritiantad. Den nya vägen, det å kallade utbyggnadalternativet, måte rymma inom denna korridor. Influenområdet för utbyggnadalternativet utgör av det geografika område om kan påverka direkt eller indirekt av del den nya vägen och del den befintliga E22:an, om fortfarande kommer att trafikera efter åtgärden (e figur 4). Influenområdet inkluderar vägkorridoren och befintlig väg med cirka 2 kilometer buffert amt hela Natura 2000-området Vramån. För grundvattenbortledningen finn ett praktikt influenområde definierat (e Fördjupning 5. Grundvatten) och utredning av påverkan på Natura 2000-området Vramån har begränat av ån och de biflöden om paera av vägen med trandzoner (e Fördjupning 7. Natura 2000). 18 (549)
Vägkorridor/Utredningområde Tollarp Linderöd Spångarp Sätarödröd Vä Influenområde Grän vägplan 0 500 1 000 2 000 meter m 19 (549) Figur 4. Geografik avgränning.
Influenområdet för nollalternativet utgör av den befintliga vägen omgivningpåverkan. Utredningområdet för vägprojektet och influenområdena för befintlig och ny E22 utgör projektet geografika avgränning. Vägplanen miljökonekvener bekriv för en framtida ituation, horiontåret, när vägen anta vara byggd och öppen för trafik i 20 år. Horiontår för trafikprognoer och vägprojektet långiktiga påverkan har att till år 2040, och det utgör den tidmäiga avgränningen för projektet. Den påverkan om ker under byggkedet bekriv ockå. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Miljökonekvenbekrivningen ka omfatta de uppgifter om behöv för att bedöma projektet påverkan på männikor häla, miljön amt huhållning med mark, vatten och andra reurer. De miljöapekter om har varit föremål för analyer i MKB-arbetet framgår av matrien på mottående ida (tabell 1). I denna framgår även vilka apekter om valt bort från djupare tudier och motiven till detta. Matrien utgör den innehållmäiga avgränningen för projektet. För repektive miljöapekt bekriv projektet påverkan, effekter och konekvener, grad av miljöanpaning amt miljöåtgärder för det fortatta arbetet. Med utgångpunkt från vägutredningen från 2001, tillåtlighetproceen för vägen amt regeringen villkor i tillåtlighetbelutet är frågetällningar rörande landkap, kulturmiljö, Natura 2000-området Vramån, rikintreet Linderödåen nordluttning, markarrondering amt ytoch grundvatten ärkilt framträdande i dokumentet. 20 (549)
Tabell 1. Innehållmäig avgränning Miljöapekt Möjliga miljöeffekter tor liten ingen förbättring Kan konekvener upptå? Fördjupa i MKB? Motiv för avgränning (poitiva åväl om negativa) Underlag för avgränning Landkap X JA JA Ny väg i jungfruligt landkap. Landbygdprogrammet för Skåne, Läntyrelen i Skåne (2007). Ytvatten X JA JA Ny väg korar flera vattendrag. Tilltånd har ökt för att bygga broar och för omgrävning av vattendrag. Grundvatten X JA JA Ny väg paerar viktiga grundvattenförekomter. Tilltånd har ökt för grundvattenbortledning vid Linderödåen luttning. Naturmiljö X JA JA Ny väg i jungfruligt landkap med tora naturvärden. Natura 2000-området Vramån Rikintreet Linderödåen nordluttning X JA JA Ny väg korar Natura 2000-området Vramån. Vramån och de biflöde blir recipient för renat dagvatten. Tilltånd har ökt för att bygga bro mm. X JA JA Ny väg går genom området Linderödåen nordluttning om är av rikintree för naturmiljövården. Kulturmiljö X JA JA Ny väg i jungfruligt landkap med kulturmiljövärden. Trafikbuller X X JA JA Ny väg innebär förändrade ljudmiljöer. Friluftliv X X JA JA Ny väg i jungfruligt landkap. Förändrade trafikmängder och ljudmiljöer. Markanvändning Rik & Säkerhet X JA JA Ny väg genom jord- och kogbruklandkap. X JA JA Ny väg med annan vägteknik tandard och rikreducerande åtgärder bygg. Luftkvalitet X NEJ NEJ Halterna av NOX vid ny repektive befintlig väg bedöm år 2025 uppgå till 7 repektive 6 μg/m 3. Generationmålet är 20 μg/m 3. Halterna av PM10 har uppkattat till 11 μg/ m 3 vid åväl ny om befintlig väg amma år. Generationmålet är 15 μg/m 3. Klimat X NEJ NEJ Utbyggnadalternativet innebär en vägförkortning med ca 2,7 km. Vid öppningåret ca 2020 flytta ca 7 800 fordon per dygn över till den nya vägen, vilket med dagen genomnittutläpp innebär en koldioxidminkning på knappt 18 000 ton. Det motvarar 0,6% av den kånka trafiken totala utläpp. Inventering av vattendrag, SGU: geohydrologika karta mm. SGU: geohydrologika karta mm. Naturinventering, SLU: rödlita, rikintree för naturvården, Natura 2000 m.m. Bevarandeplan för Natura 2000-område Vramån. Värdebekrivning för rikintreet Linderödåen nordluttning. FMIS, Kulturmiljöprogram. Rikdagen riktvärden för trafikbuller, bullerberäkningar. Kritiantad kommun ÖP 2013, Gröntruktur Skåne m.m. Jord- och kogklaificering (1974), fatighetkarta m.m Olycktatitik m.m. Nomogram för uppkattning av halter av PM10 och NO2 - reviderad verion december 2004, SMHI. PM Minkade utläpp av växthugaer från vägtrafiken, Trafikverket, 2013-03-06 Miljömålportalen Beräkningar. 21 (549)
2.3. Metod I aktuell MKB använd en metod för konekvenbedömning om bygger på tre centrala begrepp: värde, effekt och konekven. Metoden är baerad på en modell om Norka taten Vegveen tagit fram och använt ig av under en längre tid. Metoden har fördelar gällande tydlighet, tranparen och jämförbarhet. Den kan dela in i följande teg: 1. Fört identifiera de värden om finn inom utredningområdet och influenområdet. Värdena kan vara tematika, det vill äga finna inom hela utredning- eller influenområdet, eller vara platpecifika. 2. Värdena bekriv och värdera på en glidande kala från Litet - Medel - Stort, baerat på ett antal bedömninggrunder om redovia i text. Generellt är höga värden nationellt intreanta, medelhöga värden regionalt intreanta medan må värden är av lokalt intree. Lä mer! Lä mer om den norka modellen för konekvenanalyer i Norka taten Vegveen håndbok 140: Konekvenanalyer, kapitel 6 (Ikke-priatte konekvener - metode). http://www.vegveen. no/_attachment/61437/ binary/14144 värde: litet medel tort MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 3. Därefter bekriv de åtgärder om arbetat in i vägförlaget för att minka vägprojektet negativa effekter på värdena. 4. Nu värdera och bekriv vilka effekter nollalternativet och utbyggnadalternativet får på de olika värdena, med förelagna åtgärder. Effekterna ange på en glidande kala från Stora poitiva effekter till Stora negativa effekter. 5. De konekvener om nollalternativet och utbyggnadalternativet innebär för de olika värdena avläe därefter i en konekvenmatri (e figur 5). Konekvenerna träcker ig på en niogradig kala från Mycket tor poitiv konekven (++++) till Mycket tor negativ konekven (----). Inom konekvenkla 0 rym obetydliga och inga konekvener. Matrien grundprincip bygger på att mycket tora konekvener inte kan ke för må värden, trot tora effekter, medan höga värden kan drabba av tora konekvener, trot relativt må effekter. Inom konekvenkla 0 rym obetydliga och inga konekvener. effekt: tora medel må inget må - - - + konekven: inga konekvener (0) medel tora + + 22 (549)
Effekt Värde Stor poitiv Inget värde Litet Medeltort Stort Mycket tor poitiv konekven (++++) Stor poitiv konekven (+++) Medeltor poitiv Liten poitiv Inga effekter Liten negativ Medeltor negativ Medeltor poitiv konekven (++) Liten poitiv konekven (+) Obetydlig (0) Liten negativ konekven (-) Medeltor negativ konekven (--) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Stor negativ Figur 5. Konekvenmatri. Stor negativ konekven (---) Mycket tor negativ konekven (----) 23 (549)
3. Vägprojektet 3.1. Nuvarande vägytem På träckan mellan Spångarp och Vä är E22 idag cirka 12-13 meter bred, med en kyltad hatighet om varierar från 60 km/h till 100 km/h. Mellan Spångarp och Sätaröd är hatigheten begränad till 90 km/h och mellan Sätaröd och Tollarp till 80 km/h. På reterande träcka fram till Vä är E22 edan en ombyggnad år 2007 13 meter bred, då om 2+1-väg med en kyltad hatighet av 100 km/h. Genom orterna Sätaröd och Tollarp är hatigheten begränad till 60 km/h. E22 trafikerade vid enate mätning 2011 av cirka 9 800 fordon per dygn genom Linderöd och efter Tollarp av närmare 11 400 fordon per dygn. Efter att väg 19 anluter till befintlig E22 i höjd med Nöbbelöv ökar trafikmängden ytterligare och år 2011 uppmätte en dygntrafik på 14 900 fordon, e figur 6. Andelen tung trafik uppgår till ca 12-14 procent, varav huvuddelen är tunga tranporter, men det förekommer även buar och vi jordbruktrafik. VÄGPROJEKTET E22 och orten Tollarp är anlutna till mindre orter och amhällen genom ett relativt finmakigt ekundärvägnät. Trafiken i ekundärvägnätet är begränad men utfarter förekommer frekvent läng träckan. Vägen teknika tandard (vägbredd, körfältindelning med mera), antal utfarter amt orterna och amhällena läng träckan begränar högta tillåtna hatighet vilket i in tur begränar framkomligheten tarkt. Sträckan mellan Linderöd och Vä har edan 1990-talet varit relativt olyckdrabbad. Trot att åtgärder vidtagit för att höja trafikäkerheten läng träckan har den varit fortatt olyckdrabbad. Under perioden 2003-01-01 till 2013-01-01 har det inträffat 3 dödolyckor, 11 våra olyckor och 83 lindriga olyckor mellan Spångarp och Vä. Skåneexpreen linje 1 mellan Malmö och Kritiantad amt regionbulinje 556 mellan Kritiantad och Tollarp trafikerar E22 läng den aktuella träckan. Skåneexpreen avgår fyra gånger i timmen under högtrafik och regionbuen en gång varannan timme. Gång- och cykeltrafik förekommer ällan läng vägen. I Tollarp finn en plankild paage under vägen för fotgängare och cykliter i anlutning till regionbuhållplaten. Fotgängare och cykliter använder huvudakligen ekundärvägnätet om är betydligt mindre trafikerat. Den gamla banvallen mellan Hörby och Kritiantad fungerar även om ett gångoch cykeltråk, med afalt på träckan Tollarp-Kritiantad och gru mellan Tollarp och Hörby. I Tollarp kora Vramån av E22. Efterom Tollarp grundvattentäkt ligger nära vägen finn vattenkyddåtgärder i form av räcke/kantten, tätade diken och fördröjningmagain med avtängningmöjlighet. Dea utgör även kydd för Vramån. E22 korar flera vattendrag i Vramån avrinningområde, varav fyra bäckar och några mindre diken. Dea paager aknar vattenkyddåtgärder. 24 (549)
Figur 6. Dagen trafikflöden (årmedeldygntrafik, ÅDT). Tollarp VÄGPROJEKTET Vä Kung Knut väg KRISTIANSTAD 480 (4 %) Molundav. Sigridlundvägen 730 (6 %) 14 900 (13%) 14 900 (13%) Spångarp Sätaröd E22 Sandhuen Oveholm Träne Tullåkra Skättilljunga E22 E22 19 1380 (13%) Ugerupvägen 19 5 130 (12 %) 190 (4%) Banvallen Nöbbelövvägen 270 (10 %) Tullå kravägen Tränevägen 2 410 (3%) 800 (3%) 11 370 (12 %) 9 860 (13%) Ilnetorpvägen (14%) 9 810 BASÅR / NULÄGE ÅR 2011 9 810 (14 %) Fordon per dygn Andel tung trafik Buddahuv. Skättilljungavägen Sätarödvägen 9 810 (14%) Kåretadvägen MALMÖ 25 (549)
3.2. Utredda alternativ Nollalternativet Byggande av ny väg ka alltid tälla i relation till vad om händer om utbyggnaden inte äger rum. Detta händeleförlopp kalla nollalternativet och utgör en bekrivning av den annolika utvecklingen och de framtida förhållandena för den befintliga vägen, i detta fall fram till år 2040. Nollalternativet använd därefter om jämförelealternativ för att bedöma utbyggnadförlaget effekter och konekvener. I aktuellt nollalternativ ingår endat normalt vägunderhåll för den befintliga vägen amt punktvia bullerkyddåtgärder i enlighet med Trafikverket etappvia bulleraneringarbete. Några övriga anpaningar av den befintliga vägen ingår inte i nollalternativet. Ytterligare hatighetänkningar än de om fram till idag redan gjort bedöm om oannolika med tanke på vägen tora regionala och nationella betydele. VÄGPROJEKTET Utbyggnadalternativet Utbyggnadalternativet innebär att E22 bygg ut i ny träckning mellan Spångarp och Vä inom den korridor om regeringen lämnat tillåtlighet för. Vägen bygg om en fyrfältig motorväg med plankilda korningar och mitträcke. Sektion blir 18,5 meter bred och referenhatigheten 110 km/h. E22 kommer därmed inte att vara upplåten för långamtgående fordon. En principektion av förelagen väg via i figur 7. Den nya vägen börjar vid Spångarp och fortätter nedför Linderödåen branta nordluttning där den edan löper på lätten norr om Tollarp fram till Vä. Där anluter vägen till nuvarande E22. Utbyggnadalternativet inkluderar även ett parallellvägnät för att upprätthålla tillgänglighet i området, en trafikplat öder om Vä (trafikplat Nöbbelöv) amt åtgärder för uppamling, fördröjning och rening av vägdagvatten i form av diken, dammar och våtmark. Lokalvägnätet bibe- Figur 7. Principektion för utbyggnadalternativet. 26 (549)
håll i in helhet med undantag för någon entaka mindre markväg. Nöbbelöv trafikplat utforma om en 3-vägtrumpet för god framkomlighet för trafiktrömmar i nord-ydlig riktning. Vägen korar även tio vattendrag, däribland den känliga och värdefulla Vramån, vilka paera via broar eller vägtrummor. Efterom befintlig E22 bevara och får en ny funktion ingår även den gamla vägträckningen i bekrivningen av utbyggnadalternativet effekter och konekvener. För denna väg ingår endat normalt vägunderhåll amt punktvia bullerkyddåtgärder i enlighet med Trafikverket etappvia bulleraneringarbete. Val av väglinje Korridoren är å pa bred att flera olika vägträckningar har varit möjliga. Med utgångpunkt i målformuleringar och förutättninganaly har därför en alternativgenerering genomfört, det vill äga en genomgång av var i korridoren väglinjen bör dra. Korridoren löper huvudakligen genom ett kulturlandkap med åväl landkap- och kulturmiljövärden om naturvärden kopplade bland annat till vattenmiljöerna och brukninglandkapet. Miljön kommer att påverka oavett var inom korridoren den nya vägen lokaliera. Intrången är irreveribla, det vill äga att värdena går förlorade för alltid. Vid alternativgenereringen har miljöapekterna varit centrala, amtidigt om området komplexitet innebär att avvägningar mellan olika intreeområden har varit nödvändiga. Där det upptått intreekonflikter har en analy gjort av vilka värdena är, hur tungt repektive värde väger amt till vi del vilka möjligheter till kadeförebyggande åtgärder om finn. VÄGPROJEKTET Natura 2000-området Vramån och grundvattnet vid Linderödåen nordluttning har fått högta prioritet i alternativgenereringen. Vramån och grundvattnet vid Linderödåen nordluttning är mycket värdefulla och var väglinjen placera betämmer i hög utträckning hur tora effekter den nya vägen får på värdena. Övriga prioriteringar finn att läa om i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. 27 (549)
Val av utformning Ett känligt parti inom vägkorridoren är där vägen går nerför Linderödåen norra luttning. För att vägen ka kunna överbrygga nivåkillnaden behöver den del gå i en kärning, del gå på en bank från åen höjdparti ner till den mer låglänta Kritiantadlätten. Vägprofilen (vägen edd från idan ) nerför åen har förlagt på en ådan nivå att den blir å väl anpaad om möjligt med hänyn till området hydrogeologi, vägen påverkan på landkapbilden amt till objektet behov av jord- och bergmaor. Regeringen tillåtlighet är villkorad med att vägen från en etetik och kulturhitorik grund ka anpaa till kulturlandkapet. I enlighet med kravet har profilen på lätten hållit å låg om möjligt. VÄGPROJEKTET Vid Vramån har flera olika broalternativ utrett. För att minimera påverkan på naturmiljön i och kring Vramån har en lång och mäcker bro med fyra meter fri höjd under valt. De tre brotöden har placerat utan intrång i vattnet vid medelvattentånd. Bron har gjort tillräckligt lång och hög för att medge viltpaage om bedöm fungera för alla förekommande arter på båda idor av ån. Med lämpliga arbetmetoder bedöm bron kunna bygga utan betydande kada på naturvärdena. En bro utan töd i vattenområde bedöm antingen vara orimligt dyr bågbro, medföra en tjock bro med orimligt höga anlutande vägbankar eller medföra en tjock bro med betydligt lägre fri höjd om man ka begräna höjden på anlutande vägbankar. Bäckar om mynnar i Vramån kora i huvudak med bro itället för trumma för att minimera påverkan. Tilltånd för intrång i Natura 2000, paage av vattendrag amt bortledande av grundvatten har erhållit genom miljödom i Mark- och Miljödomtolen 2015-09-18. Sidovägnätet har utformat med foku på att behålla det idag väl fungerande vägnätet i törta möjliga mån. Vidare ka marker i området vara tillgängliga i amma utträckning om i dag, å långt det är möjligt. Det är av tor betydele att markerna fortätter att vara tillgängliga, å att dera hävd kan upprätthålla. Vidare har idovägnätet utforma för att paa in i landkapet. Nya vägar och portar följer de befintliga linjer, å om ägo- eller markanvändninggräner, tenmurar eller vägar riktning. Lä mer om olika utformningalternativ i Fördjupning 2. Utredda och avfärdade alternativ. 28 (549)